PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Dnr 2013-09-05 PBN-2013-0035 rev 2013-09-19 Uppdragsplan 2014-2017 plan- och byggnadsnämnden Uppsala kommun beslutad 1
2
Inledning Plan- och byggnadsnämndens uppdragsplan 2014-2017 utgår från den av kommunfullmäktige beslutade IVE 2014-2017. Planens effekt- och organisationsmål styr de uppdrag som kontoret för samhällsutveckling (KSU) har att realisera under perioden 2014-2017. Ytterst utgår nämndens uppdragsplan från Uppsala kommuns vision och de åtta hållbarhetsmål som återfinns i IVE och som sammantaget utgör det uppdrag som är gemensamt för alla kommunens nämnder, styrelser och bolag. Nämnden tar i anslutning till sitt beslut om uppdragsplanen också beslut om den särskilda uppföljningsplan som är en direkt spegling av uppdragsplanen. I denna redovisas de grundläggande riktlinjerna för hur uppföljningen ska gå till samt en schematisk översikt över effektoch organisationsmål, uppgifter om indikatorer/mätetal och värden för vad som ska uppnås under respektive år 2014-2017. Nämndens övergripande prioriteringar Plan- och byggnadsnämndens uppdragsplan tydliggör nämndens prioriteringar samt de mål nämnden ska uppnå. Nämndens övergripande mål är: att nå bästa kundnöjdhet vad det gäller handläggningstider och kundbemötande en ekonomi i balans skyndsamhet i handläggning av bygglovsansökningar skyndsamhet i handläggning av planansökningar De övergripande målen är inte rangordnade, men ger däremot en indikation om hur effektmål i uppdragsplanen ska prioriteras. För att nämnden ska kunna följa kontorets arbete krävs en hög transparens. Uppföljning av de övergripande målen ska vid varje nämnd från och med april 2014 redovisas enligt följande: Bygglov ska redovisas till nämnden senast 4 månader efter det att kunden erhållit ett diarienummer, i de fall kunden inte har fått besked om bygglov. Planansökningar ska inkomma skriftligen och planuppdrag presenteras för nämnden inom fyra månader. I de fall beslut om planuppdrag inte kan fattas inom den lagstadgade tiden ska inkommen ansökan redovisas till nämnden. Utöver detta ger nämnden kontoret i uppdrag att utforma nämndens ansökningsblanketter på ett sätt som gör det tydligt och enkelt för den som avser ansöka om bygglov eller planuppdrag. Översyn av dessa är enligt nämnden nödvändigt. Målsättningen är att kompletteringar av ärenden inte ska överstiga 20 procent av samtliga inkomna ansökningar. Redovisning av förbättringarna ska ske senast 2014-04-30 och därefter ska redovisning ske månadsvis. 3
Ekonomi Budget 2014 (tkr) enligt IVE 2014-2017 Verksamhetsområde Budget KF Budget KF Prel budget nämnd 2014 Ev avvikelse 2014 2013 kommunbidrag 2014 kommunbidrag övriga interna intäkter övriga externa intäkter kostnader från KFbudget (kommunbidrag) 6.1 Politisk verksamhet 1 299 1 737 0 1 737 0 6.2 Infrastruktur, skydd mm 22 318 25 637 44 200 77 837-8 000 6.3 Fritid och kultur 0 0 0 6.4 Pedagogisk verksamhet 0 0 0 6.5 Vård och omsorg 0 0 0 6.6 Särskilt riktade insatser 0 0 0 6.7 Affärsverksamhet 0 0 0 6.8 Kommunledning, gemensam verksamhet -10 0 0 TOTALT 23 607 28 374 0 44 200 79 574-8 000 Investeringar 1 500 1 500 Av nämndens investeringsram reserveras 500 tkr för insatser kring förstärkt information. Förändringar enligt IVE 2014-2017 Namngivningsnämnden 200 Överförs till NGN Ekonomiska förutsättningar Nämndens kommunbidrag ökar med knappt 4,8 mnkr inkl den förstärkning till NGN som bör överföras till rätt nämnd. Nämnden har tillförts en riktad satsning i form av ökat kommunbidrag för att kunna bidra med kapacitet och kompetens inom den översiktliga planeringen. Av kommunbidraget till Infrastruktur, skydd mm är 3,9 mnkr avsedda för kommungemensamt GIS (geografiskt informationssystem). Utöver förändringarna i kommunbidraget, bygger denna bedömning av det ekonomiska läget 2014 på prognos per april 2013, en uppräkning av samtliga kostnader med 2 procent samt den nivå på taxan som gäller från 1 maj 2013. De åtgärder som vidtas för att sänka kontorsgemensamma kostnader under 2013 beräknas minska kostnaderna 2014 med 2 mnkr vilket är inräknat i bedömningen. Inför 2014 visar denna första beräkning behov av att minska nettokostnaden med omkring 8 mnkr. Tydliga prioriteringar krävs liksom översyn av samtliga delar av verksamheten inklusive vilka möjligheter till ökade intäkter som kan finnas. Med oförändrad avgiftsnivå (planoch bygglovsavgifter samt försäljning av GIS-data) uppgår de externa intäkterna 2014 till 55 procent av nämndens beräknade totala kostnader. 4
Långsiktig planering Plan KF 2015 Plan KF 2016 Plan KF 2017 Kommunbidrag 28 984 29 897 30 423 Investeringsram 1 500 1 500 1 500 Kommunbidraget ökar med 2-3 procent per år under planeringsperioden. För att nämnden ska kunna bidra inom sitt ansvarsområde för att nå de höga förväntningar och ambitioner för kommunens utveckling som anges i IVE, krävs effektiviseringar i verksamheterna t ex genom fortsatt IT-utveckling och satsningar på e-tjänster. Det krävs också att nämndens övriga intäkter följer kostnadsutvecklingen eftersom nämndens intäkter endast till omkring 40 procent består av skattemedel (kommunbidrag). IVE:s mål för den ekonomiska utvecklingen Inriktningsmål 1 Uppsala kommuns överskott ska minst motsvara två procent av intäkterna Inriktningsmål 2 Självfinansieringsgraden för investeringar ska uppgå till minst 75 procent Politikområden 6.1 Politisk ledning och gemensam verksamhet I sitt bidrag till utvecklingen av Uppsala ska Plan- och byggnadsnämnden förbättra sitt samarbete och sin dialog med universiteten, näringslivet, det civila samhället och med enskilda medborgare. Utgångspunkten är lyhördhet för de behov som uttrycks och strävan att möta dessa från såväl enskilda och företag som organisationer, men hela tiden inom ramen för en bibehållen ekonomi i balans: Uppsala en hållbar och attraktiv kommun, och med fokus på välfärdens kärna. Givet det ekonomiska läget har nämnden att med lägre ekonomiska ramar söka nya lösningar för att klara ett fortsatt gott serviceutbud. Såväl politiker som tjänstemän är tillgängliga och kommunikationen med medborgare och kunder sker alltmer via digitala kanaler. Nämnden strävar i all planering efter att, i samarbete med andra nämnder, styrelser, kommunala bolag och samhällsaktörer, att skapa bästa möjliga livsmiljö för dem som lever i kommunen. Nämnden söker därför lösningar som präglas av ett helhetsperspektiv och ett sektorövergripande angreppssätt där folkhälsan och nyttan för medborgarna sätts i första rummet. Fredsåret 2014 ska uppmärksammas och för det ändamålet avsätts 3 mnkr hos kommunstyrelsen (under 2014) som enligt beslut den 22 maj 2013 också uppdrar åt samtliga nämnder, sty- 5
relser och kommunala bolag att inom sina ansvarsområden förbereda och delta i fredsjubileet. Nämnden ska vara tillgänglig och lyhörd för medborgares och kunders synpunkter och behov i dialog med medborgarna bidra till bästa möjliga livsmiljö för kommunens invånare verka utifrån ett helhetsperspektiv och ett sektorövergripande angreppssätt bidra till ökad jämställdhet och minskat utanförskap effektivisera produktionen av service och nyttigheter; nämnden vill vara bättre än vad lagstiftningen kräver utveckla den långsiktiga planeringen i samarbete med andra nämnder och styrelser utveckla och förbättra kommunikationen kring nämndens ansvarsområde och planerade åtgärder delta i fredsjubileet 2014 Nämndens mål utifrån KF:s inriktningsmål Inriktningsmål 1 Driftskostnader, räntekostnader och avskrivningar för gjorda investeringar ryms i kommunens driftsbudget och ekonomin i varje verksamhet är i balans Nämnden har en ekonomi i balans Inriktningsmål 2 Inriktningsmål 7 I kommunens förvaltning och vid service och kontakt med medborgare samt förtroendevalda är digitala tjänster norm Moderna och användarvänliga IT-system är en naturlig del av verksamheten som ger lägre administrativa kostnader och högre service till medborgarna Informationsindex för den webbinformation som rör nämndens ansvarsområde/n når minst 95 Den som kontaktar nämndledamot eller tjänsteman inom KSU via webbsida eller e-post får regelmässigt svar inom två arbetsdagar Det är möjligt att på webben återsöka samtliga antagna planer Inriktningsmål 3 Inriktningsmål 4 Kommunal service är konkurrensutsatt där så är möjligt för att öka kreativiteten, kvaliteten och effektiviteten Antalet anbudslämnare ökar vid samtliga upphandlingar Små och medelstora företag deltar i anbudsgivningen Kommunal service är kvalitetssäkrad genom uppföljning ur såväl brukar- som avtalsperspektiv 2016 har nöjd-medborgar-index ökat med minst 10 % med avseende på den service/de tjänster som utgår från nämndens ansvarsområden Nämnden har tillförlitlig och relevant information om hur medborgare/kunder upplever den service som ges utifrån de ansvarsområden nämnden har Inriktningsmål 6 Jämställdhetsintegrering är en naturlig del inom alla verksamhetsområden och utvecklas kontinuerligt Nämnden kan beskriva hur en jämställdhetsanalys har påverkat ett beslut och/eller utförd verksamhet. 6
Kommunfullmäktiges uppdrag (samtliga nämnder och styrelser) Uppdrag 1 att arbeta med införande av garanti- och handläggningstider på lämpliga områden Nämnden har infört följande garanti- och handläggningstider handlingar är kompletta vid ansökningen: mål vid periodens slut 50 % kompletta handlingar kund får planbesked inom 4 månader: mål 100 % - tertial tiden för återkoppling till bygglovsökanden vid ofullständiga ansökningshandlingar är max 7 arbetsdagar bygglovsansökningarna beslutas inom 8 veckor: mål 70 % - tertial planuppdragen ska gå på samråd inom sex månader: mål 50 % - år 6.2 Infrastruktur, stadsutveckling, skydd m m Uppsala växer med 3 000 4 000 invånare per år och har idag mer än 200 000 invånare. En av flera förutsättningar för fortsatt tillväxt är att säkerställa ett växande och varierat utbud på bostadsmarknaden. Antalet bostäder behöver öka med 2 500 per år under perioden och efterfrågan på bostäder i centrala staden innebär att en förtätad stadskärna är prioriterad. De höga kraven på bostadsproduktion kräver effektivitet i planarbetet som ska möjliggöra en blandning av bostäder beträffande kvalitet, läge och upplåtelseform. Inte minst finns ett behov av fler hyresrätter. I planläggningen tillgodoses behovet av att fler mindre aktörer inom byggmarknaden ges möjlighet att uppföra bostäder i Uppsala. Nämnden tar stor hänsyn till näringslivets behov av infrastruktur och kommunikationer för att fler företag ska kunna växa och etablera sig i Uppsala. Särskilt besöksnäringen och de kreativa näringarna har en potential att utvecklas i Uppsala. God fysisk planering med optimal lokalisering och varierad prisbild ska skapa en del av förutsättningarna för nyföretagande och entreprenörskap. All samhälls- och stadsutveckling ska präglas av miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Nämnden planerar för en god bebyggd miljö i dialog med det civila samhället och enskilda uppsalabor. Det offentliga rummet utvecklas som mötesplatser med hög standard vad gäller arkitektonisk kvalitet, konstnärlig utsmyckning och grönska. Klimataspekterna integreras i all planering. En effektiv energianvändning är inte bara nödvändig och ekonomiskt fördelaktig utan kan också bidra till teknik- och affärsutveckling som genererar arbetstillfällen. 7
Nämnden ska öka takten i pågående programarbeten öka effektiviteten i bygglovshantering samt planarbete samt få tidig insyn i det senare verka för att det sociala perspektivet får en tydligare roll i samhällsplaneringen ha en bra dialog med medborgarna tidigt i processen säkerställa ett växande och varierat utbud på bostadsmarknaden med en mångfald av boendealternativ planera för optimala lokaliseringar som en del av förutsättningarna för nyföretagande och entreprenörskap samt för utvecklingen av befintliga företag integrera klimataspekterna i all planering; inte minst ska planeringen ge bästa möjliga förutsättningar för ett ökat resande i kollektivtrafiken skapa förutsättningar för att de offentliga rummen utvecklas som trygga mötesplatser planera så att närheten inom staden förstärks planera för effektiva förbindelser och trafiksystem mellan den östra och västra delen av staden planera för bevarande av värdefulla arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster se kvalitativa parker och grönytor för rekreation; anläggningar och ytor för fysisk aktivitet som självklara inslag i program och planläggning Nämndens mål utifrån KF:s inriktningsmål Inriktningsmål 1 Inriktningsmål 2 Inriktningsmål 3 Inriktningsmål 4 Inriktningsmål 5 Inriktningsmål 6 Uppsala kommun är rankad som en av landets mest attraktiva företagarkommuner Näringslivet anser att plan- och byggnadsnämndens information, bemötande och effektivitet är bra År 2020 är Uppsalas kollektivtrafik fördubblad genom förtätning av staden, ökad framkomlighet och stråkmässig utbyggnad inom kommunen Uppsalaborna upplever att de har god fysisk tillgänglighet till kollektivtrafik Stomlinjestråkens hållplatslägen erbjuder lokal service och ett varierat stadsliv Uppsalaborna i såväl staden som i tätorterna upplever att de har nära till kollektivtrafik Nya stadsmiljöer är alltid betjänade av kollektivtrafik Dagarbetsmarknaden ökar i enlighet med befolkningsutvecklingen Mark- och planberedskapen ger förutsättningar för en varierad verksamhetsutveckling Planer som leder till stora företagsetableringar prioriteras Barn och unga är delaktiga i samhällsbyggandet Nämnden strävar efter att kommunens planarbete ska få en tydligare roll i skolans samhällskunskap Barn och unga deltar, på sina villkor, i en etablerad dialog med nämnden Nämnden använder kommunens verktyg för barnkonsekvensanalys Invånare och besökare är trygga på gator, torg och andra allmänna platser Uppsalabor och besökare känner sig trygga på gator, torg och andra allmänna platser I Uppsala kommuns verksamhet och dess geografiska område är utsläppen av växt- 8
Inriktningsmål 8 Inriktningsmål 9 Inriktningsmål 10 Inriktningsmål 11 Inriktningsmål 12 Inriktningsmål 13 Inriktningsmål 14 Inriktningsmål 15 husgaser minst 45 procent lägre per capita 2020 jämfört med 1990 och fortsätter att minska Uppsalaborna upplever att det är lätt att åka kollektivt och cykla i Uppsala Planer som ger förutsättningar för en minskning av växthusgasutsläpp prioriteras Nämndens information om energieffektiva lösningar upplevs som god av medborgarna Uppsala Kommun verkar för fler hyresbostäder och trygghetsboenden Uppsala har en mångfald i utbud av boendemiljöer Lätt att göra rätt och tänkandet livscykelkostnad präglar samhällsplaneringen avseende hållbarhet Uppsalaborna upplever att större målpunkter nås enkelt med kollektivtrafik I Uppsala är miljö, gaturum och stadsgestaltning inbjudande Uppsalaborna använder det offentliga rummet för möten och rekreation Centrala staden har ett livskraftigt centrum och är väl försett med gångytor I centrala Uppsala är tillgängligheten för gående prioriterad Planerna för den centrala staden ger goda förutsättningar för en blandning av verksamheter Boendemiljöer är goda och socialt hållbara Uppsalaborna upplever att de har nära till parker Uppsalaborna upplever att vistelsevärden i närmiljön är god Planeringen ger förutsättningar för att ensartade miljöer blir mer varierade med avseende på boendealternativ, service och fritidsmöjligheter Stadsdelsutvecklingen är tillväxtorienterad Antal nya lägenheter i antagna detaljplaner mål 2 500/2 500/3 000/3 000 per 2014/2015/2016/2017 Antal påbörjade lägenheter mål 1 500 per år Landsbygdsutveckling är en viktig del för kommunens utveckling Mindre tätorter med god kollektivtrafik ökar i storlek För- och grundskola liksom styckebyggande är grunden för bra service i kransorterna Fler villor byggs i kransorterna 9