Uppdragsplan

Transkript

1 IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN Handläggare Datum Dnr Michael Ekström IFN Uppdragsplan idrotts- och fritidsnämnden Uppsala kommun beslutad

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Kommunfullmäktiges och uppdrag... 6 Visionen... 6 Hållbarhetsen... 6 IVE:s inriktnings och kommunfullmäktiges uppdrag... 6 Uppföljning... 7 Ekonomi... 7 Budget 2014 (tkr) enligt IVE-förslag... 7 Långsiktig planering... 8 IVE:s för den ekonomiska utvecklingen... 9 Idrotts- och fritidsnämndens prioriteringar och... 9 Hållbarhetsen Politisk ledning och gemensam verksamhet :2 Infrastruktur, stadsutveckling, skydd m m :3 Fritid och kultur :4 Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Medarbetare och ledare Idrotts- och fritidsnämndens uppdrag till kontoret för samhällsutveckling Uppdrag till KSU gemensamma för GSN, IFN och PBN Övergripande styrning och planeringsförutsättningar Det politiska ramverket IVE Övriga styrdokument (lista med länkar) Nämndens reglemente Om uppdragsplanens funktion och tillblivelse Målhierarkin

4 4

5 Inledning Detta är idrotts- och fritidsnämndens uppdragsplan Uppdragsplanen utgår från den av kommunfullmäktige beslutade IVE Planen utgör nämndens redovisning till kommunstyrelsen av hur den tolkat och brutit ned de inriktnings som formulerats i IVE samt hur den har för avsikt att ta hand om de uppdrag som givits nämnden. Framförallt utgör uppdragsplanen tillsammans med uppföljningsplanen styrning av de uppdrag som kontoret för samhällsutveckling (KSU) har att realisera under perioden Mottagare av denna plan är i detta avseende direktören för kontoret för samhällsutveckling. Gatu- och samhällsmiljönämnden har det formella arbetsgivaransvaret för KSU. Då nämnden har KSU:s tjänstemannaorganisation gemensam med idrotts- och fritidsnämnden, namngivningsnämnden och plan- och byggnadsnämnden har de fyra nämnderna enats om samma effekt för politikområde 6.7 medarbetare och ledare. Uppdragsplanen inleds med de övergripande prioriteringar, effekt och uppdrag som nämnden formulerat medan de övergripande planeringsförutsättningar som utgjort utgångspunkten för denna uppdragsplan samlats i en referensdel i slutet av planen. I denna del beskrivs: det politiska ramverket IVE övriga styrdokument nämndens reglemente uppdragsplanens funktion och processen med att ta fram den En viktig ambition med uppdelningen av nämndens i effekt- och organisations är att stärka planens fokus på verkliga förändringar i den fysiska miljön och inte minst till av uppsalaborna upplevda förbättringar (effekten). Som bilaga till denna plan finns nämndens uppföljningsplan. Ambitionen med den särskilda uppföljningsplanen är att betydligt förbättra förutsättningarna för uppföljning och resultatredovisning. 5

6 Kommunfullmäktiges och uppdrag Ytterst utgår nämndens uppdragsplan från Uppsala kommuns vision och de åtta hållbarhetsen det som sammantaget utgör det uppdrag som är gemensamt för alla kommunens nämnder, styrelser och bolag. Visionen Uppsala är en kommun där alla människors lika värde, inneboende kraft och kreativitet respekteras och tas tillvara genom att var och en får möjlighet att påverka sin livssituation i en långsiktigt hållbar miljö som präglas av positiv dynamik, öppenhet och gemensamt ansvar. Hållbarhetsen 1. Uppsalaborna är delaktiga i samhällsutvecklingen och har förtroende för demokratin 2. Uppsalaborna har arbete och utanförskapet minskar genom främjande av tillväxt och ekonomiska nystartszoner 3. Uppsala har ett starkt civilsamhälle 4. Uppsalaborna känner sig trygga 5. Uppsalaborna är jämställda genom att villkoren, delaktigheten och tillgängligheten är lika för alla 6. Uppsalaborna lever hälsosamt och klimatsmart 7. Uppsala har ett bra företagsklimat som främjar tillväxt 8. Uppsala arbetar enligt EU2020 Läs mer om policy för hållbar utveckling IVE:s inriktnings och kommunfullmäktiges uppdrag I det följande redovisas, för respektive politikområde, de effekt- och organisations som idrotts- och fritidsnämnden formulerat utifrån de inriktnings som kommunfullmäktige beslutat om och som ska styra verksamheten inom nämnden och KSU. Effekten beskriver sådana önskvärda framtida tillstånd som eftersträvas i samhället eller beträffande uppsalabornas upplevelser, beteenden, kännedom etc medan organisationsen främst beskriver sådana förändringar som förväntas ske i organisationen (nämnder och/eller kontor). 6

7 Utöver effekten redovisas också hur nämnden avser att ta hand om de uppdrag som meddelas i IVE. Uppföljning Nämnden tar i anslutning till sitt beslut om uppdragsplanen också beslut om den särskilda uppföljningsplan som är en spegling av uppdragsplanen. I denna redovisas de grundläggande riktlinjerna för hur uppföljningen ska gå till samt en schematisk översikt över effekt- och organisations, uppgifter om indikatorer/mätetal och värden för vad som ska uppnås under respektive år Nulägesbeskrivningen färdigställs i samband med årsbokslutet. Ekonomi Budget 2014 (tkr) enligt IVE-förslag Verksamhetsområde Budget KF Budget KF Prel budget nämnd 2014 Ev avvikelse kommunbidrag 2014 kommunbidrag övriga interna intäkter övriga externa intäkter kostnader från KFbudget (kommunbidrag) 6.1 Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Kommunledning, gemensam verksamhet TOTALT Investeringsram Förändringar enligt IVE-förslag: Upplandsstiftelsen till GSN Innebandy/Friidrott senareläggning ett år Gränby sportfält driftkostnader Allaktivitetshuset -250 ombudgetering KS 7

8 Nämnden tillförs 2014 en kompensation för löne- och kostnadsökningar på 4,2 mnkr Dessutom erhåller nämnden en ökning av kommunbidraget med 4,8 mnkr för kommunens förändringar i befolkningens mängd och struktur. Drygt 4,5 mnkr ombudgeteras till Gatu- och samhällsmiljönämnden avseende bidrag till Upplandsstiftelsen. Kostnadsansvaret för detta bidrag flyttas därmed också över till denna nämnd. Kommunbidraget avseende politisk verksamhet minskar med 0,17 mnkr. I förslag till IVE tillkommer dessutom tillägg på 7,1 mnkr avseende den nya planerade innebandy- och friidrottshallen samt 4,2 mnkr för kostnadsökningar för fortsatta arbeten vid Gränby sportfält. För 2014 räknar inte nämnden med att ha några kostnader för dessa projekt vilket förklarar avvikelsen på motsvarande belopp mot KF budget i tabellen ovan. För 2014 ger helårseffekten för inhyrning av Fyrishovs nya multihall, Knutby sporthall samt den ombyggda f d tennishallen i Gottsunda en beräknad kostnadsökning på 5,8 mnkr. Hyresökningar för de objekt som hyrs direkt från Sport & rekreationsfastigheter AB samt indirekt från Skolfastigheter AB beräknas till 1,5 mnkr. Planerade ombyggnaden av Österängens IP samt nya planerade konstgräsplaner i kransorter beräknas 2014 ge en total kostnadsökning på 2,5 mnkr. Inför nämndens kommande beslut om detaljerad budget för 2014, behöver verksamheten ses över för att kunna minska nettokostnaderna med ca 2 mnkr. Denna beräkning bygger på aprilprognosen för 2013, allmänna kostnadsökningar samt nu kända förändringar i nämndens åtagande, med påverkan på intäkter och kostnader. Bedömningen utgår från att nämnden inte använder de kommunbidrag som är avsedda för innebandy/friidrott samt Gränby sportfält. De möjligheter som nämnden har att på kort sikt göra omprioriteringar i sin budget är föreningsbidrag, lokalsubventionen genom markeringsavgiften, samt kvalitetsnivån på drift och service. Långsiktig planering Plan KF 2015 Plan KF 2016 Plan KF 2017 Kommunbidrag Investeringsram erhåller nämnden ett tillägg motsvarande 15 mnkr avseende Uppsala Arena. Utöver detta tillförs nämnden 3 % ökning bland annat som kompensation för löne- och kostnadsökningar. Motsvarande kompensation för 2016 samt 2017 är en ökning med 2,6 % per år. För att bandyn och fotbollen framöver ska kunna existera på elitnivå i Uppsala finns, i avvaktan på att nya arenor för fotboll och bandy står klara, behov av upprustning och verksamhetsanpassningar av de befintliga anläggningarna på Studenternas IP. De nationella förbundens 8

9 krav på anläggningarnas utformning riskerar att verka kostnadsdrivande, vilket i sin tur kommer att ge ökade hyreskostnader som inte motsvaras av ökad plankapacitet. Inom nämndens investeringsram ska rymmas åtgärder vid anläggningar som nämnden fortfarande ansvarar för. Ett sådant exempel är elljusspår där det kommer att finnas behov av investeringar när äldre typer av ljuskällor inte får tillverkas efter 2015 och därför måste ersättas. En anledning till bildandet av de nya fastighetsbolagen var att komma tillrätta med det eftersatta underhållet och det är därför angeläget att det presenteras planer för det underhåll och de upprustningar som behövs. IVE:s för den ekonomiska utvecklingen Inriktnings 1 Uppsala kommuns överskott ska minst motsvara två procent av intäkterna Inriktnings 2 Självfinansieringsgraden för investeringar ska uppgå till minst 75 procent Idrotts- och fritidsnämndens prioriteringar och Hållbarhetsen Nämndens bidrag när det gäller strävan mot kommunens åtta hållbarhets sker genom de effekt- och organisations som formulerats. Varje kolumn representerar ett politikområde. För varje politikområde och hållbarhets redovisas de effektoch/eller organisations som nämnden formulerat och som nämnden anser bidrar till att uppfylla ett visst hållbarhets. Exempel: hållbarhets 4, under politikområde 6.2: den första siffran (5) refererar till KF:s inriktnings och den andra siffran (1) till nämndens effekt (se sid 13). Hållbarhetsen Nämndens bidrag till förverkligandet av en politikområde KF:s inriktnings : nämndens effekt/organisations 1. Uppsalaborna är delaktiga i samhällsutvecklingen och har förtroende för demokratin 2/7:2 6:1 4:1-2 2/4: Uppsalaborna har arbete och utanförskapet minskar genom främjande av tillväxt och ekonomiska nystartszoner 5:1 3. Uppsala har ett starkt civilsamhälle 5:1 5:1 4. Uppsalaborna känner sig trygga 5:1 9

10 5. Uppsalaborna är jämställda genom att villkoren, delaktigheten och tillgängligheten är lika för alla 6:1 4:1-2 14:1 2/4: Uppsalaborna lever hälsosamt och klimatsmart liv 5:1 6/7:1 9:1 10:1 12:1 14:1 2/4:2-3 3:1 1:1 7:1 7. Uppsala har ett bra företagsklimat som främjar tillväxt 3: Uppsala arbetar enligt EU2020 6/7:1 9:1 6.1 Politisk ledning och gemensam verksamhet Idrotts- och fritidsnämnden har tillsammans med gatu- och samhällsmiljönämnden och planoch byggnadsnämnden en central roll i utvecklingen av Uppsala kommun. I sitt bidrag till utvecklingen av Uppsala ska nämnden förbättra sitt samarbete och sin dialog med universiteten, näringslivet, det civila samhället och med enskilda medborgare. Utgångspunkten är lyhördhet för de behov som uttrycks och strävan att möta dessa från såväl enskilda och företag som organisationer, men hela tiden inom ramen för en bibehållen ekonomi i balans; Uppsala en hållbar och attraktiv kommun; och med fokus på välfärdens kärna. Såväl politiker som tjänstemän är tillgängliga och kommunikationen med medborgare/kunder sker alltmer via digitala kanaler och e-tjänster. Nämnden strävar i all planering efter att, i samarbete med andra nämnder, styrelser, kommunala bolag och samhällsaktörer, skapa bästa möjliga livsmiljö för de som lever i kommunen. Nämnden söker därför lösningar som präglas av ett helhetsperspektiv och ett sektorövergripande angreppssätt där folkhälsan påskyndad av bl a möjligheten till fysisk aktivitet, närheten till parker och grönytor och hög tillgänglighet och framkomlighet prioriteras. Stadsdelsutvecklingen har fokus på Gottsunda, Sävja, Gränby samt Stenhagen. I sin strävan att utveckla kvaliteten i sina beslutsunderlag följer nämnden vad som sker inom stadsutvecklingsarbetet på såväl internationell och nationell som regional nivå. I synnerhet de regionala utvecklingsfrågorna får allt större betydelse för Uppsala kommun och dess invånare varför beslut om infrastruktur, kollektivtrafik, kompetensutveckling, miljö, näringsliv och fritid och kultur måste fattas inom ett större geografiskt område och med bredare perspektiv. 10

11 I allt sitt arbete strävar nämnden efter att effektivisera produktionen av service och nyttigheter till medborgarna. Detta sker i lika hög grad med avseende på snabbhet och kvalitet som på ett bra resursnyttjande. En särskilt viktig aspekt på ökad effektivitet rör lokalutnyttjandet. I detta avseende blir det särskilt viktigt för nämnden att etablera effektiva samarbetsformer med framförallt Uppsala kommun sport- och rekreationsfastigheter AB. Konkurrensutsättning och olika former för upphandling är viktiga medel i strävan mot en allt högre grad av kreativitet, nya lösningar och mångfald när det gäller leverantörsledet. Nämnden bidrar i allt sitt arbete särskilt till ökad jämställdhet och minskat utanförskap liksom den särskilt uppmärksammar konsekvenserna för barn och unga inför beslut. Vid sidan av organisatoriska förbättringar är ny teknik, tydliga kvalitetskrav, skärpta beställarkrav och ett förbättrat uppföljningsarbete några av verktygen för att nå bättre resultat. Fredsåret 2014 ska uppmärksammas och för det ändaet avsätts 3 mnkr hos kommunstyrelsen (under 2014) som enligt beslut den 22 maj 2013 också uppdrar åt samtliga nämnder, styrelser och kommunala bolag att inom sina ansvarsområden förbereda och delta i fredsjubileet. Nämnden ska vara tillgänglig och lyhörd för medborgares och kunders synpunkter och behov liksom bejaka och välkomna medborgar- och föreningsinitiativ bidra till bästa möjliga livsmiljö för kommunens invånare och särskilt lyfta fram fritidens och idrottens betydelse verka utifrån ett helhetsperspektiv och ett sektorövergripande angreppssätt bidra till ökad jämställdhet och minskat utanförskap möjliggöra effektivisering av produktionen av service och nyttigheter utveckla den långsiktiga planeringen i samarbete med andra nämnder, styrelser och kommunala bolag sträva efter maximal utdelning på gjorda insatser i ett samhällsekonomiskt perspektiv utveckla och förbättra kommunikationen kring möjligheterna till en aktiv fritid i Uppsala kommun verka för att klargöra roller IFN/bolag/KS i synnerhet när det gäller elit/publikidrott verka för en väg in för föreningar och företag delta i fredsjubileet

12 Effekt Inriktnings 1 Driftskostnader, räntekostnader och avskrivningar för gjorda investeringar ryms i kommunens driftsbudget och ekonomin i varje verksamhet är i balans Organisations 1 Nämnden har en ekonomi i balans Inriktnings Inriktnings 2 7 I kommunens förvaltning och vid service och kontakt med medborgare samt förtroendevalda är digitala tjänster norm Moderna och användarvänliga IT-system är en naturlig del av verksamheten som ger lägre administrativa kostnader och högre service till medborgarna Effekt 1 Informationsindex för den webbinformation som rör nämndens ansvarsområde/n når minst 95 2 Den som kontaktar nämndledamot eller tjänsteman inom KSU via webbsida eller e- post får regelmässigt svar inom två dagar 3 Det är möjligt att som medborgare/kund hantera samtliga typer av ansökningar som knyter an till nämndens ansvarsområden i digital form Inriktnings 3 Kommunal service är konkurrensutsatt där så är möjligt för att öka kreativiteten, kvaliteten och effektiviteten Effekt 1 Antalet anbudslämnare är minst 5 vid samtliga upphandlingar 2 Små och medelstora företag deltar i anbudsgivningen Organisations 3 Den verksamhet nämnden ansvarar för är konkurrensutsatt Inriktnings 4 Kommunal service är kvalitetssäkrad genom uppföljning ur såväl brukar- som avtalsperspektiv Effekt har nöjd-medborgar-index ökat med minst 10 % med avseende på den service/de tjänster som utgår från nämndens ansvarsområden Organisations 2 Nämnden har tillförlitlig och relevant information om hur medborgare/kunder upplever den service som ges utifrån de ansvarsområden nämnden har 3 Uppföljning av levererade tjänster/produkter i relation till slutna avtal sker i enlighet med uppföljningsplan Inriktnings 5 Hållbart producerade livsmedel och varor är en huvudinriktning i kommunfinansierade verksamheter Organisations 1 I egen verksamhet övervägs alltid hållbart producerade livsmedel och varor som ett förstahandsalternativ och samma krav ställs i samband med upphandling av verksamhet/tjänster Inriktnings 6 Jämställdhetsintegrering är en naturlig del inom alla verksamhetsområden och utvecklas kontinuerligt Organisations 1 Nämnden kan beskriva hur en jämställdhetsanalys har påverkat beslut och/eller utförd verksamhet 12

13 Kommunfullmäktiges uppdrag (samtliga nämnder och styrelser) Uppdrag 1 att arbeta med införande av garanti- och handläggningstider på lämpliga områden Effekt har nämnden infört vissa garanti- och handläggningstider beträffande föreningsbidrag 6:2 Infrastruktur, stadsutveckling, skydd m m Uppsala växer med invånare per år för att idag ha över invånare. Till förutsättningarna för fortsatt tillväxt hör bl a tillgången till arbetstillfällen, bostäder, skolor och förskolor. Men hit hör också närheten till parker och grönytor för rekreation liksom tillgången till lokaler och anläggningar för idrott och annan fritidsverksamhet egen- eller föreningsorganiserad. Vistelse i park och natur, fysisk aktivitet och annan fritidsverksamhet har dokumenterat positiva effekter på människors hälsa. För grupper med begränsad rörlighet, bl a små barn, äldre och funktionshindrade, är närheten till möjligheten till sådan verksamhet särskilt viktig och ett signum för en attraktiv livsmiljö. Våren 2014 bör kommunfullmäktige ta ställning till den gällande översiktsplanens aktualitet. Idrotts- och fritidsnämnden, som ser frågor rörande idrotts- och fritidslivets intressen som självklara inslag i samhällsplaneringen, ska bidra med väl underbyggda behovsanalyser och planeringsunderlag förankrade i en konstruktiv medborgardialog. Därigenom kommer fritidsverksamhet och fysisk aktivitet (egen- eller föreningsorganiserad), som väsentliga faktorer för människors välbefinnande, in i ett tidigt skede av den övergripande planeringsprocessen. För att nya bostadsområden ska svara mot medborgarnas behov krävs en samsyn mellan inblandade aktörer. Genom de boendes och verksammas delaktighet och inflytande gynnas stadsdelsutvecklingen liksom utvecklingen i de mindre tätorterna. En utmaning är att finna bra former för en utvecklad medborgardialog när det gäller stadens utveckling på lång sikt, men också i samband med mer avgränsade projekt, och för nämndens del, i synnerhet kring frågor som rör idrott och fritid. Samhällets fysiska utformning har stor betydelse för hur stor klimat- och miljöpåverkan blir. Nämnden lägger därför stor vikt vid klimat- och miljöaspekterna vid all inhyrning av idrottsoch fritidsanläggningar liksom att bidra till ett så effektivt lokalutnyttjande som möjligt. Bra, säkra och ändasenliga lokaler och anläggningar för idrott och fritid är en förutsättning för en god verksamhet och hög efterfrågan. Nämndens kraftiga subventioner av kostnaden för sådana anläggningar ses som en god investering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Som den avgjort största delen av nämndens stöd till idrotts- och fritidsverksamhet ska nämnden se 13

14 över hur subventionerna fördelas mellan kvinnor och män och mellan olika idrotter och annan fritidsverksamhet. Särskild prioritet ges under perioden åt att, i dialog med övriga nämnder och Uppsala kommun sport- och rekreationsfastigheter AB, bidra till utvecklingen av Gränby sportfält och Studenternas som en del av Å-stråket. Utvecklingen och utformningen ska ske så att såväl elit, bredd, allmänhet och evenemangsarrangörer upplever anläggningarna som tillgängliga och ändasenliga. Nya anläggningar för idrott och evenemang är ett område där nya samarbetsformer prövas. Nämnden ska verka för att idrottsfrågorna kommer tidigt in i planeringsprocessen, t ex när det gäller stora utvecklingsinsatser som Gränby sportfält och Studenternas som en del av Å- stråket öka tillgången till lokaler och anläggningar för idrott och annan fritidsverksamhet liksom verka för ett effektivt lokalutnyttjande med ett kommun- och verksamhetsöverskridande perspektiv utveckla väl underbyggda behovsanalyser beträffande lokaler och anläggningar för idrott och fritid förankrade i en konstruktiv medborgardialog pröva nya samarbetsformer för nya anläggningar för idrott och evenemang hyra in och tillhandahålla bra, säkra, ändasenliga och klimatsmarta lokaler och anläggningar se över hur subventionerna fördelas mellan kvinnor och män och mellan olika idrotter Effekt Inriktnings 4 Barn och unga är delaktiga i samhällsbyggandet Effekt 1 Minst en nyetablering av eller förändring vid befintlig idrotts/fritidsanläggning har påverkats av barn och unga 2 Barn och unga deltar, på sina villkor, i en etablerad dialog med nämnden Organisations 3 Nämnden använder kommunens verktyg för barnkonsekvensanalys Inriktnings 5 Invånare och besökare är trygga på gator, torg och andra allmänna platser Effekt 1 Idrotts- och fritidsanläggningar som tillhandahålls av nämnden upplevs som trygga av användarna Inriktnings 6 I Uppsala kommuns verksamhet och dess geografiska område är utsläppen av växthusgaser minst 45 procent lägre per capita 2020 jämfört med 1990 och fortsätter att minska Inriktnings 7 Kommunala fastigheter är energieffektiva Organisations 1 Nämnden fäster alltid uttalad vikt vid att de idrotts- och fritidsanläggningar som 14

15 nämnden tillhandahåller bidrar till minsta möjliga klimatpåverkan Inriktnings 9 Lätt att göra rätt och tänkandet livscykelkostnad präglar samhällsplaneringen avseende hållbarhet Organisations 1 Varje förhyrare av nämnden tillhandahållna idrotts- och fritidsanläggningar får information om hur man på bästa sätt kan bidra till att spara energi och reducera underhållskostnader 2 Kollektivtrafikplaneringen tar så långt möjligt hänsyn till möjligheten att ta sig till lokaler och anläggningar för idrott och större idrottsevenemang med kollektivtrafik Inriktnings 10 I Uppsala är miljö, gaturum och stadsgestaltning inbjudande Effekt 1 Det finns aktivitetsstråk för egenorganiserad motion i staden Inriktnings 12 Boendemiljöer är goda och socialt hållbara Effekt 1 Uppsalaborna upplever att avståndet från bostaden till anläggning eller plats för egenorganiserad fysisk aktivitet är godtagbart Inriktnings 14 Landsbygdsutveckling är en viktig del för kommunens utveckling Organisations 1 En del av försörjningsplanen för idrotts- och fritidsanläggningar belyser särskilt landsbygdens behov Övriga inriktnings Nämnden har prövat följande inriktnings mot sitt ansvarsområde, men inte funnit det relevant att formulera något eget specifikt effekt. Mål med fet stil anser dock nämnden vara sådana inriktnings vars realiserande nämndens arbete i växlande omfattning bidrar till. 1. Uppsala kommun är rankad som en av landets mest attraktiva företagarkommuner. 2. År 2020 är Uppsalas kollektivtrafik fördubblad genom förtätning av staden, ökad framkomlighet och stråkmässig utbyggnad inom kommunen. 3. Dagarbetsmarknaden ökar i enlighet med befolkningsutvecklingen. 8. Uppsala Kommun verkar för fler hyresbostäder och trygghetsboenden. 11. Centrala staden har ett livskraftigt centrum och är väl försett med gångytor. 13. Stadsdelsutvecklingen är tillväxtorienterad. 15. För- och grundskola liksom styckebyggande är grunden för bra service i kransorterna. 15

16 6:3 Fritid och kultur Idrotts- och fritidsnämndens uppdrag har stark anknytning till både folkhälso- och livskvalitetsfrågor då fysisk aktivitet bidrar till välbefinnande och god hälsa. Genom sitt stöd till föreningsliv och folkrörelser vill nämnden stärka sådan verksamhet och sådana organisationsformer som stärker den sociala sammanhållningen liksom samhällets och demokratins utveckling. Ett rikt utbud av möjligheter till en aktiv fritid liksom en framgångsrik elitidrott bidrar till Uppsalas attraktionskraft samtidigt som det skapar efterfrågan på lokaler, varor och tjänster och därmed arbetstillfällen. Nämndens ambition är att alla uppsalabor ska ha goda möjligheter att utifrån sina egna förutsättningar ägna sig åt fysisk aktivitet i egen- och/eller föreningsorganiserad form. För att stimulera till utevistelse och fysisk aktivitet ska nämnden verka för god standard på anläggningar som t ex elljusspår, strövområden och idrottsplatser/aktivitetsytor för såväl egen- som föreningsorganiserad verksamhet, vilket bl a innebär att de upplevs som säkra, trygga och tillgängliga. Frågor om idrott och fritid ska komma tidigt in, som en självklar del, i planeringen av såväl landsbygd som stad som enskilda stadsdelar och bostadsområden. Detta i sin tur kräver bra behovsanalyser och planeringsunderlag. Nämnden vill i nära samarbete med övriga nämnder, styrelser, kommunala bolag, föreningar och näringsliv, utveckla beståndet av fritids- och idrottsanläggningar i kommunen, men också allmänna ytor för egenorganiserad aktivitet. Särskilt viktig är dialogen med medborgarna, inte minst barn och unga själva. Nämnden välkomnar medborgar- och föreningsinitiativ. Särskilt prioriterade anläggningar/områden under perioden är Studenternas IP, som utvecklas med fokus på fotboll och bandy, och Gränby sportfält där nämnden vill säkerställa att utvecklingen görs så att såväl elit, bredd, allmänhet och evenemangsarrangörer upplever anläggningarna som tillgängliga och ändasenliga. Lokala idrottsplatser utvecklas i samverkan med andra aktörer. Nämnden ansvarar för att idrotten har tillgång till ändasenliga lokaler och anläggningar genom in- och uthyrning. Det är nämndens ambition att utvecklingen av nya anläggningar och arenor ska följa en långsiktig och strategisk försörjningsplan där såväl behov som ansvar och prioriteringar anges. Planen bygger på behovsinventeringar bland allmänhet, föreningar och utövare. För att klara behovet av anläggningar för träning och tävling krävs en samverkan mellan kommunen och externa parter kring finansiering och ägande. Föreningarnas eget engagemang är en annan förutsättning för att kommunen ska klara av att tillhandahålla anläggningar av olika slag. Under perioden kommer nämnden att utforska och utveckla nya stödformer (som komplement till bidrag och subventioner) till den föreningsorganiserade barn och ungdomsverksamheten. Fördelningsfrågan mellan kvinnor och män liksom mellan olika idrotter och andra fritidsaktiviteter måste analyseras vid utvecklingen av ett nytt idrotts- och fritidspolitiskt program. Viktiga värden som premieras vid stöd till olika verksamheter är barns och ungas delaktighet och lärande liksom likvärdiga villkor. Nämndens strävan är att, i ett samhällsekonomiskt och folkhälsoperspektiv, få så god utdelning som möjligt på gjorda insatser. 16

17 Att i största möjliga mån hyra in klimatsmarta anläggningar som är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara är en självklarhet för nämnden liksom ett effektivt lokalutnyttjande där också alternativa användningsområden prövas. Möjligheten att i Gränby anlägga ett nytt offentligt bad, i form av naturbad med biologisk rening ska utredas av idrotts- och fritidsnämnden i enlighet med uppdrag från kommunfullmäktige. För att uppnå en ökad kännedom om det utbud av idrotts och fritidsanläggningar som finns ska nämnden utveckla sin information till föreningar och allmänhet. Nämnden ska stödja sådan verksamhet och sådana organisationsformer som främjar den sociala sammanhållningen verka för ett rikt utbud av möjligheter till en aktiv fritid verka för ett utvecklat bestånd av fritids- och idrottsanläggningar i kommunen, men också allmänna ytor för egenorganiserad aktivitet utforska och utveckla nya stödformer (som komplement till bidrag och subventioner) verka för klimatsmarta anläggningar verka för mer av konstnärlig utsmyckning av anläggningar och lokaler för idrott prioritera fördelningsfrågan mellan kvinnor och män och mellan olika idrotter bidra till tydliggörandet av vem som företräder kommunen i mötet med idrotten och i vilka avseenden sträva efter breda, transparenta samverkansformer med föreningslivet och andra aktörer medverka till bra behovsanalyser/ planeringsunderlag för god framförhållning när det gäller idrotts- och fritidsverksamhetens behov Effekt Inriktnings 1 En livaktig kultur-, idrotts och fritidsverksamhet gör kommunen attraktiv för såväl boende och besökare som företagare Effekt 1 Uppsalabornas uppskattning av kommunens idrotts- och motionsanläggningar ökar Inriktnings 2 Bredd- och ungdomsidrotten har bra villkor och bidragen till barn och ungas fritid fördelas på ett rättvist sätt mellan olika idrotter. Flickor och pojkar har likvärdiga villkor Inriktnings 4 Människor med funktionsnedsättning deltar i kultur- och idrottslivet på likvärdiga villkor Effekt 1 Antalet bokningsbara tider i kommunens lokaler och anläggningar är större än året 17

18 före Organisations 2 Senast 2014 slår ett idrotts- och fritidspolitiskt program fast villkor och principer för så rättvisa och lika villkor som möjligt för utövandet av idrott och fritid 3 Nämnden tar vid sina beslut särskild hänsyn till konsekvenserna beträffande flickors och pojkars lika villkor Inriktnings 3 Elitidrottens förutsättningar är väl utvecklade genom samverkan mellan idrottsorganisationerna, näringslivet och kommunen Effekt 1 De anläggningar avsedda för elitidrott som IFN tillhandahåller upplevs av elitidrottsutövare och -föreningar som bra och ändasenliga Inriktnings 7 Konstens tillgänglighet ökar genom exponering på befintliga mötesplatser Inriktnings 8 De kulturella uttrycken är närvarande i offentliga miljöer Effekt 1 Konst exponeras på idrottsanläggningar Övriga inriktnings Nämnden har prövat följande inriktnings mot sitt ansvarsområde, men inte funnit det relevant att formulera något eget specifikt effekt: 5. Uppsalas kultur är tillgänglig för alla och kännetecknas av kreativitet, hög kvalitet och interkulturella utbyten. 6. Uppsalas kulturliv är väl utvecklat genom samverkan mellan det offentliga och det fria kulturlivet samt med den ideella sektorn. 9. Uppsala är en stad för det fria ordet, litteraturen och författarna. Kommunfullmäktiges uppdrag Uppdrag 1 Att ta fram ett nytt idrotts- och fritidspolitiskt program. Effekt 1 Uppsalabor i alla åldrar upplever att förutsättningarna för idrott och fritid i Uppsala är mycket bra 6:4 Pedagogisk verksamhet Uppsala är och ska stärka sin position som en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och med olika inriktningar. En särskild del av utbildningsutbudet i Uppsala utgörs av de populära idrottsprogrammen inom såväl grund- som gymnasieskola. Idrotts- och fritidsnämnden ser en viktig uppgift i att utveckla dialogen med de nämnder som ansvarar för den pedagogiska verksamheten med avseende på anläggningsbestånd och tidbokningsrutiner. Dialogen är viktig också när det gäller skolans behov i övrigt av an- 18

19 läggningar för idrott. En bred och mer strategisk behovsanalys och bättre planering ska leda till ett effektivt lokal- och anläggningsnyttjande. När det gäller barn- och ungdomsgrupper som har dålig fysisk kondition, psykisk ohälsa och som lever i socialt utsatta miljöer ser nämnden anledning att förbättra dialogen med bl a barnoch ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Nämnden ska bidra till effektivt lokal- och anläggningsnyttjande Effekt Inriktnings 1 Uppsala är en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och med olika inriktningar Effekt 1 Skolpersonal och elever upplever att de lokaler och anläggningar för idrott som tillhandahålls av nämnden håller hög nivå och är tillgängliga i tillräcklig omfattning för såväl skolans ordinarie idrottsverksamhet som för utbildningar med specialinriktning på idrott Organisations 2 Nämnden har väl fungerande samverkansformer med barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, men också med Upplands Idrottsförbund Övriga inriktnings Nämnden har prövat följande inriktnings mot sitt ansvarsområde, men inte funnit det relevant att formulera något eget specifikt effekt: 2. Uppsalas skolor arbetar aktivt med att konkretisera och levandegöra den grundläggande etik och värdegrund som det svenska samhället vilar på. 3. Uppsalas skolor har ett bra samarbete med Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i syfte att nå bättre kunskaps. 4. Förskolan och skolan är trygg och har nolltolerans mot mobbing, kränkande särbehandling och våld. 5. Förväntningarna på alla elevers resultat är höga. 6. De samlade resultaten i Uppsala kommuns skolor är bland de bästa i landet. 7. Varje skolas resultat ligger över riksgenomsnittet. 8. Högsta prioritet i grundskolan har läsförståelse, skriv- och räkneinlärning i åk Föräldrar har god information och inblick om sina barns utveckling och behov av stöd i skolan. 19

20 6.5 Vård och omsorg Idrotts- och fritidsnämnden ansvarar för samverkan med förenings- och folkrörelser inom nämndens verksamhetsområde. Det är av största vikt att nämnden vid sitt tillgängliggörandet av lokaler och anläggningar har ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart perspektiv. Ett sådant perspektiv innebär att ett vitt spektra av brukarkategorier måste vägas in. Hit hör t ex den snabbt växande skaran av äldre personer för vilka möjligheten till fysisk aktivitet är en del av livskvaliteten, men också en prevention som kan bidra till att senarelägga ev vårdbehov. Andra hänsyn som behöver tas vid tillhandahållandet av idrotts- och fritidsanläggningar är de särskilda behov som personer med funktionsnedsättning har. För barn som lever under knappa förhållanden är det viktigt med insatser som gör att de kan vara fullt delaktiga i skola och på sin fritid. In- och uthyrningen av lokaler och anläggningar för idrott och annan fritidsverksamhet ställer i ett hållbarhetshetsperspektiv ökade krav på samarbete med andra nämnder, men också t ex företag och landsting för att optimera de gemensamma tillgångarna och få maximal utdelning på gjorda insatser i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Möjligheterna till fysisk aktivitet eller annan fritidsverksamhet (egen- eller föreningsorganiserad) är väsentliga faktorer för människors hälsa och välbefinnande som måste komma in i ett tidigt skede av planeringsprocessen. I ett livsloppsperspektiv är det i de tidiga åldrarna viktigt att grunden läggs för en hälsosam livsstil och i ett vidare perspektiv är det viktigt att nämnden är del i det strategiska arbetet som ska bidra till att medborgarnas hälsa stärks. Nämndens ambition är att betydligt utveckla dialogen och samverkansformerna med föreningslivet som en möjlig resurs i arbetet med att erbjuda meningsfulla och hälsofrämjande aktiviteter för de grupper som här nämns. Nämnden ska ta hänsyn till ett vitt spektra av brukarkategorier, t ex den snabbt växande skaran av äldre personer och möjligheten till fysisk aktivitet på recept 20

21 Effekt Inriktnings 5 Det förebyggande arbetet fokuseras på barn och unga i riskzonen för sociala problem Organisations 1 Under perioden provar nämnden att i samverkan med relevanta nämnder och någon/några föreningar finna stödformer för barn i riskzonen Inriktnings 7 Vården och omsorgen är hälsofokuserad och tillvaratar det friska med förebyggande insatser Effekt 1 I kommunens lokaler och anläggningar för idrott genomförs fysisk aktivitet på recept (FaR) 2 Äldre människor använder i ökande grad de lokaler och anläggningar för fysisk aktivitet som nämnden tillhandahåller Övriga inriktnings Nämnden har prövat följande inriktnings mot sitt ansvarsområde, men inte funnit det relevant att formulera något eget specifikt effekt: 1. Valfrihet och mångfald tillgodoser äldres önske när det gäller service och boende. 2. Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län har ett väl fungerande samarbete med individen i centrum avseende hela vård- och omsorgskedjan 3. Måltidskvaliteten är en del av god livskvalitet som utvecklas kontinuerligt 4. Institutionsplaceringar fortsätter att minska bland barn och unga genom tidig upptäckt och med förebyggande åtgärder. 6. Uppsala kommun är ledande i frågor som gäller kvinnofrid. 8. Människor som är utsatta för våld och hot får adekvat stöd 9. Personer som brukar våld får behandling 10. Personer med psykiskt och fysisk funktionsnedsättning upplever en hög livskvalitet. 11. Överförmyndarverksamheten är av hög kvalitet och brukarna är nöjda. 6.6 Särskilt riktade insatser Uppsala kommun ska vara en motor för att öka delaktigheten och minska utanförskapet ett arbete som kräver många aktörer för att lyckas. Den ideella sektorn har stor betydelse i kommunens arbete med att bryta utanförskap med både arbetslösa och nyanlända flyktingar och invandrare. Tillsammans med föreningslivet behöver nämnden utforska hur det kan bidra till ökad delaktighet och minskat utanförskap i synnerhet när det gäller barn och unga. Nämnden ska inleda dialog med någon/några föreningar samt relevanta nämnder 21

22 Effekt Inriktnings 5 Invandrare och flyktingar ska erbjudas en introduktion till Uppsala, svensk kultur, värderingar och samhälle. Organisations 1 Idrotts- och fritidsnämndens stöd till föreningslivet premierar föreningar som aktivt arbetar för ökad delaktighet och minskat utanförskap Övriga inriktnings Nämnden har prövat följande inriktnings mot sitt ansvarsområde, men inte funnit det relevant att formulera något eget specifikt effekt: 1. Utanförskap bryts genom arbetslinjen. 2. Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn. 3. Utvecklingen av sociala företag uppmuntras så att fler kommer i sysselsättning och egenanställning. 4. Arbetslösa med ekonomiskt bistånd erbjuds välfärdsjobb. 6.7 Medarbetare och ledare Idrotts- och fritidsnämnden verkar, i enlighet med arbetsgivarpolitiken, för demokrati, likabehandling och rättssäkerhet för alla medarbetare och ledare i kommunen. Nämnden vill bidra till goda verksamhetsresultat och till kommunens attraktionskraft som arbetsgivare; samt har därför höga förväntningar på ett ledarskap och arbetsklimat som stimulerar till ett medskapande medarbetarskap. Ett tydligt ledarskap ska förmedla visioner och så att dessa blir drivkrafter för varje medarbetare. Uppsala kommun ska ha ledare som är engagerade och tydliga; som är goda förebilder och visar mod. I gatu- och samhällsmiljönämndens arbetsgivaransvar ingår att se till att ledare har förutsättningar att klara sitt uppdrag. Kontoret för samhällsutveckling med sin uttalade processorientering ställer särskilt höga krav på ledarskapet. Medarbetarskapet i Uppsala kommun präglas av hög kompetens för uppdraget, ansvarstagande och ett professionellt förhållningssätt. Uppsala kommun ska ha medarbetare som är medskapande, tar initiativ till förbättring och utveckling av verksamheten och som har medborgaren/brukaren i fokus. Insatser som säkrar kompetensöverföringen mellan äldre och yngre medarbetare ska säkerställas. 22

23 Nämnden stöder arbetet med att särskilt värna om en attraktiv arbetsplats som ger kvinnor och män lika möjligheter och förutsättningar, men också en arbetsplats som är öppen och inkluderande och som tar väl vara på medarbetarnas synpunkter, kritik och förslag till effektiviseringar i verksamheten. KSU är ett kontor där karriärmöjligheterna är tydliga, och som utvecklar möjligheterna till mentorskap, traineetjänster, praktiktjänster och kompetensutveckling. Nämnden bidrar till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart och givande arbetsliv. Som medarbetare eller ledare inom kontoret för samhällsutveckling ska det vara möjligt att förena arbets-, privat- och samhällsliv. Alla som arbetar i kommunen ska känna motivation, trygghet och arbetsglädje. Nämnden vill uppmuntra och stimulera medarbetare till friskvård. Samarbetet med övriga nämnder är av särskilt stor vikt då kontoret organiseras utifrån huvudoch delprocesser som inte alltid sammanfaller med nämndernas olika ansvarsområden och uppdrag. Detta gör dialogen och samarbetet mellan nämnderna än viktigare än tidigare. Ett förstärkt medborgar- och kundperspektiv i kombination med transparenta och effektiva processer ska bidra till generellt höga betyg när uppsalaborna lämnar sitt omdöme om KSU. Nämnden ska stödja gatu- och samhällsmiljönämnden när det gäller att uppnå de som formulerats för politikområdet 6.7 medarbetare och ledare Effekt Följande delar idrotts- och fritidsnämnden med gatu- och samhällsmiljönämnden, namngivningsnämnden och plan- och byggnadsnämnden. Dessa nämnder är därmed helt eniga i sitt förhållningssätt och sina ambitioner beträffande kontoret för samhällsutveckling och dess medarbetare. Det är dock gatu- och samhällsmiljönämnden som har det formella arbetsgivaransvaret. Inriktnings 1 Uppsala Kommun är en modern och attraktiv arbetsgivare där alla medarbetarna är medskapande och delaktiga Organisations 1 Ledarskapet upplevs som tydligt och lyhört 2 KSU:s medarbetare uppfattar kommunen som en god arbetsgivare 3 Kontorets medarbetare upplever sig delaktiga på sin arbetsplats Inriktnings 2 Sjukfrånvaron bland kvinnor och män är låg Organisations 1 Sjukfrånvaron minskar jämfört med föregående år Inriktnings 3 Medarbetare i Uppsala kommun har en trygg arbetsmiljö Organisations 1 Medarbetarna upplever arbetsplatsen som fysiskt trygg och säker 2 Medarbetarna upplever arbetsplatsen som socialt trygg utan trakasserier, diskrimine- 23

24 ring eller utanförskap Inriktnings 4 Medarbetare ska erhålla den sysselsättningsgrad de önskar inom ramen för verksamhetens behov Organisations 1 Medarbetarna erbjuds önskad tjänstgöringsgrad inom ramen för verksamhetens behov och resurser Inriktnings 5 Kommunens medarbetare uppfattas som kompetenta, effektiva och serviceinriktade Effekt 1 Medborgare som varit i kontakt med kontoret anser att det blivit väl bemötta och fått den information och service som efterfrågats Organisations 2 Medarbetarna betraktar sig som motiverade och ansvarstagande 3 Medarbetarna anser att samarbetet på kontoret är bra och bidrar till effektivitet Idrotts- och fritidsnämndens uppdrag till kontoret för samhällsutveckling att ta fram ett idrotts- och fritidspolitiskt program att ta bidra till framtagande av underlag för beslut om fortsatt utveckling av idrottsoch fritidsanläggningar på och i anslutning till Gränby sportfält, vilket även ska inkludera ett eventuellt friluftsbad att uppdra till kontoret för samhällsutveckling att tillsammans med nämnden utveckla uppföljningsarbetet och som ett led i detta anordna ett särskilt tillfälle för fördjupad diskussion Uppdrag till KSU gemensamma för GSN, IFN och PBN utveckla formerna för medborgardialog och i synnerhet dialogen med barn och unga att utveckla aktuella, relevanta och tillförlitliga underlag för nämndens långsiktiga planering som t ex inför uppdragsplanearbetet att genomföra en övergripande utvärdering av den interna kontrollen 24

25 Övergripande styrning och planeringsförutsättningar Det politiska ramverket IVE Det övergripande styrdokumentet för kommunens verksamhet är IVE:n, vilket står för inriktning, verksamhet och ekonomi. IVE har ett perspektiv på fyra år och revideras varje år. Läs mer om inriktning, verksamhet, ekonomi (IVE) I IVE återfinns den vision och de hållbarhets (sid 6; sid 23) som tillsammans utgör det övergripande och gemensamma uppdrag som all nämnder och anställda inom Uppsala kommun har. I övrigt formulerar kommunfullmäktige i IVE de så kallade inriktningsen vilka varje uppdragsnämnd bryter ner i effekt. Därutöver formulerar också fullmäktige, i vissa fall, särskilda uppdrag till nämnderna. Sju politikområden utgör IVE:s grundstruktur, vilken därmed också styr strukturen för uppdragsplanen: 6.1 Politisk ledning och gemensam verksamhet Området behandlar nämnd-, bolags- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, revision och sådan administration som hör till kommunens politiska ledning. Vidare kommunledningskontoret, lokalförsörjning som inte täcks av den interna hyressättningen samt stadsarkivet. 6.2 Infrastruktur, stadsutveckling, skydd m m Området omfattar fysisk planering, bostadsförsörjning, turistverksamhet, konsumentverksamhet, gator, vägar, parker, naturvård, friluftsliv, näringsliv, miljö, säkerhet, räddning, beredskap samt civilförsvar. Området innefattar också kommunens verksamhet inom den särskilda kollektivtrafiken som kommunen ansvarar för och som sker i förvaltningsform. 6.3 Fritid och Kultur Området omfattar allmän kultur- och fritidsverksamhet. Här ingår teater-, musik-, konst- och museiverksamhet, bibliotek, kulturcentrum, kulturarvsfrågor, frilufts-, bad- och sportanläggningar samt fritidsanläggningar. Dessutom ingår stöd till föreningslivet, studieorganisationer, evenemang, musik- och idrottsskolor samt stöd till det fria kulturlivet. 6.4 Pedagogisk verksamhet Området behandlar den pedagogiska verksamhet som kommunen ansvarar för enligt skollagen. Verksamheterna riktar sig till en stor del av kommunens invånare alltifrån små barn i förskola till vuxna i vuxenutbildning. 6.5 Vård och omsorg Området utgörs av det kommunala ansvaret för barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, äldre samt personer som har sociala hinder eller saknar egen försörjning. Områdets lagstiftningar är socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen med särskilda be- 25

26 stämmelser om vård av unga (LVU) samt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). 6.6 Särskilt riktade insatser Området omfattar arbetsmarknads- och sysselsättningsinsatser, viss introduktion av nyanlända invandrare samt mottagande av flyktingar. I ansvaret ligger initialt försörjningsstöd till flyktingar med etableringsplan, försörjningsstöd till flyktingar som saknar etableringsplan samt försörjningsstöd upp till tre år efter året för uppehållstillstånd till flyktingar som efter etableringsperioden inte kan försörja sig själva. 6.7 Medarbetare och ledare Området omfattar den övergripande och strategiska arbetsgivarpolitiken. Övriga styrdokument (lista med länkar) Utöver IVE och den däri ingående hållbarhetspolicyn finns en rad av kommunfullmäktige beslutade styrdokument, vilka respektive nämnd har att följa vid planeringen och genomförandet av sin verksamhet: Arbetsgivarpolicy för medarbetarskap, ledarskap samt arbetsmiljö och samverkan Arbetsmarknadspolitiskt program Avfallsplan Barn- och ungdomspolitiskt program Bostadspolitisk strategi Drogpolitisk policy Energiplan Finanspolicy Handlingsinriktning för fossilbränslefri kollektivtrafik Handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet mot olyckor Internationell strategi IT-policy Kommunikationspolicy Kulturpolitiskt program Kvalitetspolicy LÖK Naturvårdsprogram Näringslivsprogram Placeringspolicy för donationsstiftelser Policy beträffande nationella minoriteter Policy för Uppsala kommuns samverkan med den ideella sektorn Program för individ- och familjeomsorg Reglemente för styrelser och nämnder Säkerhetspolicy Upphandlingspolicy Ägarpolicy för de kommunala bolagen Äldrepolitiskt program; Senior i Uppsala Översiktsplan för Uppsala kommun 26

27 Nämndens reglemente Idrotts- och fritidsnämndens reglemente beskriver följande ansvarsområden för nämnden: 1. planering och utveckling av idrotts- och fritidsverksamheten, 2. inhyrning och uthyrning av idrotts- och fritidsanläggläggningar, 3. riktlinjer och för föreningsbidrag inom nämndens verksamhetsområde, 4. bokning av lokaler och anläggningar för idrotts- och fritidsverksamhet. Om uppdragsplanens funktion och tillblivelse Uppdragsnämnderna utgår från KF:s ekonomiska ramar, verksamhetsinriktning och inriktnings. Deras ansvar är att utifrån vardera nämnds ansvarsområde besluta hur medborgarnas behov ska tillgodoses samt planera för hur de inom aktuell fyraårsperiod ska kunna uppfylla KF:s inriktnings. Inriktningsen gäller i tillämpliga delar alla verksamheter. Uppdragsnämnderna upprättar uppdragsplaner med beskrivning av vilken effekt nämnden planerar ha uppnått i förhållande till inriktningsen, s k effekt. Uppdragsplanerna ligger sedan till grund för de upphandlingar alternativt interna avtal om kvantitet, kvalitet och pris som tecknas med producenter av tjänsterna/servicen/materialet. Uppdragsnämnderna följer löpande upp att de får vad som är avtalat och att detta har önskad effekt. Uppdragsnämnderna har också ansvaret för all myndighetsutövning då myndighetsutövningen ska utgå från ett medborgarperspektiv. Producenter av kommunalt finansierad verksamhet, efter avtal med uppdragsnämnd, är såväl produktionsstyrelserna, externt driven verksamhet som kommunalt ägda bolag. Producenten är den som ska ha professionalismen att kunna driva en verksamhet som motsvarar avtalets krav på ett effektivt och ekonomiskt sätt. Producenten ska i enlighet med avtalet tillgodose brukarens behov. Producenten rapporterar till uppdragsgivaren i enlighet med avtal. Ägaren, dvs KF/KS, styr de egna produktionsstyrelserna och de ägda bolagen genom ägardirektiv. Produktionsstyrelserna ska verka i bolagsliknande former. Även produktionen, dvs såväl produktionsstyrelserna som de helägda bolagen, är skyldiga att verka i enlighet med KF:s policyer. Detta innebär att den politiska styrningen av verksamhetens inriktning i Uppsala kommun sker från kommunfullmäktige via uppdragsnämnderna till produktionen. (ur IVE ) Givet ordningen beskriven ovan blir nämndernas uppdragsplaner ett kvitto på hur de ambitioner och som kommer till uttryck i IVE tas om hand av nämnderna. I nästa steg i styrprocessen blir uppdragsplanen till nämndens strategiska styrning av kontoret för samhällsutveckling (KSU) som tar om hand de effekt- och organisations och de uppdrag som formu- 27