Under det senaste decenniet har termen utanförskap kommit att bli centralt i

Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje Maria Oskarson Men dessa åtgärder är utan undantag beroende av en övergripande strategi. Det är att öppna den svenska arbetsmarknaden och för in människor från utanförskapets kyla till en värdighet som ett riktigt hederligt arbete ger oss alla. Tobias Billström (M) i riksdagsdebatten 28 januari 2005 (protokoll 2004/05:66) Under det senaste decenniet har termen utanförskap kommit att bli centralt i den svenska politiska debatten. Från att under 1990-talet nästan inte nämnas har det idag blivit allmängods. Där det under tidigare decennier talades om klass, jämlikhet eller löntagare har distinktionen mellan dem i arbete och dem i utanförskap kommit att bli strukturerande för mycket av den politiska debatten och även för faktiska politiska reformer. Figur 1 visar antalet tidningsartiklar som nämnde utanförskap respektive utanförskap + parti eller politik under åren 1989-2011. Från att knappast funnits under 1990-talets första hälft var det över 5500 träffar på termen utanförskap, och 3000 träffar med utanförskap och politik under år 2010. Figur 1 Utanförskap i svensk dagspress 1989-2011. Antal artiklar 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Utanförskap Utanförskap och parti/politik Källa: Mediearkivet. Sökningen begränsad till storstadspress och prioriterad landsortspress. 1 Oskarson, M (2012) Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 213

Maria Oskarson Utanförskap har i den politiska debatten kommit att handla om människor som av ett eller annat skäl arbetslöshet, långtidssjukskrivningar eller permanent nedsatt arbetsförmåga inte fullt ut förvärvsarbetar och som därmed beskrivs som utanför arbetsmarknaden. Denna diskussion om utanförskap och i arbete var central för den borgerliga alliansens bärande politiska idé om den så kallade arbetslinjen, och har också återspeglats i en rad konkreta reformer. Lanseringen av denna terminologi innebar att en ny distinktion fördes in i den politiska diskursen vid sidan av sådana kategoriseringar som klass, kön, glesbygd eller liknande. Den centrala frågan för detta kapitel är hur om, och i så fall hur denna distinktion återspeglas i människors politiska förhållningssätt utgör den sociala skiljelinjen mellan dem utanför och innanför arbetsmarknadens gräns också en politisk skiljelinje i dagens Sverige? Och är det i så fall en politisk skiljelinje som alltid funnits, men inte uppmärksammats, eller är den en skiljelinje som vuxit fram under senare år? Utanförskap som politisk skiljelinje I den internationella forskningen inom statsvetenskap, sociologi och komparativ politisk ekonomi har distinktionen insider/outsider under senare år blivit allt mer central. Argumentet är att skillnaderna i villkor och möjligheter mellan dem som har ett tryggt förvärvsarbete och dem som av en eller annan orsak inte har det, har blivit allt mer betydelsefulla (Emmenegger et al. 2012). Snarare än fokus på klassposition på arbetsmarknaden hamnar med detta synsätt fokus på just relationen till arbetsmarknaden som helhet. Flera forskare har pekat på att detta kan innebära ett strategiskt dilemma för politiska partier. Under antagandet att politiska förslag som gynnar dem med en fast position på arbetsmarknaden missgynnar outsiders (och vice versa) så är det inte möjligt att söka stöd från båda grupperna samtidigt. Särskilt för socialdemokratiska partier har detta beskrivits som ett strategiskt dilemma (Rueda 2005). På svenska har begreppet utanförskap kommit att användas som motsvarighet till outsiders och det är inte oomtvistat. I en förtjänstfull diskursanalys av begreppet inom den svenska politiska debatten mellan åren 2003 och 2006 redogör Tobias Davidsson hur begreppet kom att lanseras som benämning för ett negativt tillstånd som uppstått på grund av den socialdemokratiska regeringens förda politik (Davidsson 2010, 164). Han relaterar vidare begreppet till det närliggande begreppet social exclusion som blev centralt inte minst i den brittiska politiska retoriken i samband med New Labours omläggning av den brittiska socialpolitiken. Liksom begreppet social exclusion användes begreppet utanförskap närmast som ett substantiv med rumsliga konnotationer, snarare än som en process (Alm et al. 2010; Davidsson 2010; Fairclough 2000). Inte heller hur storleken på utanförskapet ska mätas är entydigt. På Ekonomifakta, en hemsida ägd av organisationen Svenskt Näringsliv, anges att alla som inte har ett reguljärt arbete, men som skulle kunna ha det, är i utanförskap. 2 Denna förenklade operationalisering har fått mycket kritik, då den är alltför grov och inte urskiljer korttidsfrånvaro från mer permanent frånvaro. 214

Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje Men oavsett hur vi exakt mäter eller definierar utanförskap har distinktionen mellan dem som förvärvsarbetar och dem som av ett eller annat skäl inte gör det uppmärksammats i debatten och de ekonomiska skillnaderna mellan grupperna har blivit allt tydligare. Att det finns en tydlig social skiljelinje mellan dem som befinner sig på och dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden kan därför ses som ganska odiskutabelt. Frågan för detta kapitel är om distinktionen mellan dem som befinner sig i utanförskap och de som är i arbete har gett upphov till en ny politisk skiljelinje vid sidan av den mer etablerade klasskiljelinjen, som traditionellt präglat svensk politik (Oskarson 2005, 2009; Svallfors 2006). En politisk skiljelinje kännetecknas av den a) har sin grund i en social skiljelinje i samhället, b) att denna är medvetandegjord som politisk och c) att den är organisatoriskt förankrad exempelvis i ett politiskt parti (Bartolini and Mair 1990; Kriesi 1998). Den kanske svåraste aspekten av en politisk skiljelinje att fastställa är detta att en social skiljelinje blivit medvetandegjord som politisk. Ett centralt synsätt på hur detta sker tar fasta på att om en skiljelinje eller kategori artikuleras och omtalas som ett politiskt relevant förhållande, och ligger till grund för politikens utformning, så blir den politiskt relevant för de människor som berörs (Schneider and Ingram 1993). I relation till klassröstning formulerade den kände statsvetaren Giovanni Sartori detta en gång som att: it is not the objective class (class conditions) that creates the party, but the party that creates the subjective class (class consciousness) The party is not a consequence of the class. Rather, and before, it is the class that receives its identity from the party. (Sartori 1969, 69). Samma perspektiv delas av en annan statsvetenskaplig klassiker, Adam Przeworski, som skrev att the relative salience of class as a determinant of voting behavior is a cumulative consequence of strategies pursued by political parties on the left. (Przeworski 1985, 100-101). Om vi antar samma perspektiv till frågan om relation till arbetsmarknaden innanför eller utanför, så blir antagandet att om de politiska partierna omtalar denna distinktion som politiskt central och förhåller sig på olika sätt till dessa grupper, så blir den politiskt central även för väljarna. Ett närliggande perspektiv presenteras i en spännande analys av de svenska riksdagsvalen 1994-2006. Johannes Lindvall och David Rueda visar hur sambandet mellan relation till arbetsmarknaden och partival hänger samman med partiernas strategier ur ett rationellt perspektiv. De finner att framförallt socialdemokraternas strategi varierat mellan att värna om arbetslöshet och de arbetslösa och att i högre utsträckning värna om medelklassens intressen, och att detta tydligt återspeglas i röststödet från olika grupper (Lindvall and Rueda 2012). Det innebär att vi kan formulera kapitlets övergripande hypotes att vi under senare år sett framväxten av en politisk skiljelinje mellan dem utanför och innanför arbetsmarknaden, som en följd av att denna distinktion blivit allt mer central i den svenska politiska debatten. Medborgarnas relation till politik handlar emellertid inte endast om partival. En första fråga är ju om man känner sig delaktig och tillitsfull i relation till politiken, eller om det finns en subjektiv upplevelse av utanförskap även i relation till politik som sådan till följd av att man står utanför arbetsmarknaden. Om man inte hyser 215

Maria Oskarson något intresse, och heller ingen tillit till politiken, är det politiska medborgarskapet kanske mest en formalitet (Oskarson 2011). I det följande ska därför den övergripande hypotesen om utanför/innanför som en framväxande politisk skiljelinje testas i relation till tre olika aspekter av politik politiskt intresse, hur nöjd man är med demokratin samt avslutningsvis sympati för socialdemokraterna respektive moderaterna, alltså de två största partierna i det svenska partisystemet. Partisympati ses som en indikator på i vad mån och i så fall hur den sociala kategorin utanförskap är politiskt medvetandegjord. Finns det skillnader mellan dem utanför och innanför arbetsmarknaden avseende dessa tre aspekter av förhållande till politik? Det är väl känt från tidigare forskning dels att klassposition och utbildning har tydliga samband med såväl partisympati som förhållningssätt till politik (Oscarsson and Holmberg 2008; Oskarson 1994, 2009; Svallfors 1996). Det är dessutom väl känt att dessutom risken att hamna utanför arbetsmarknaden är högst om man har låg utbildning eller ett okvalificerat yrke (Alm et al. 2011). Det kan därför mycket väl tänkas att vad som vid en första granskning förefaller vara en ny politisk skiljelinje endast är en återspegling av den klassiska klasskiljelinjen. För att fastslå om Innanför/utanför arbetsmarknaden håller på att bli en politisk skiljelinje är det nödvändigt att utesluta att det är klass- och utbildningsskillnader som återspeglas. En andra frågeställning blir därmed om det verkligen handlar om relation till arbetsmarknaden snarare än klassposition och utbildning? De centrala variablerna Analysen baseras på de årliga Riks-SOM-undersökningarna från åren 1988-2011, alltså de senaste 23 åren. Detta innebär att analysen startar innan utanförskap blev en central kategori i den politiska debatten och att vi därmed bör kunna fastslå om det vuxit fram en politisk skiljelinje baserad på relation till arbetsmarknaden. Analysen omfattar endast dem som antingen är förvärvsarbetande eller uppgett att de är arbetslösa, i arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller utbildning, är långtidssjukskriven/ förtidspensionerad, eller det som i allmänhet brukar benämnas arbetskraften. Studerande och ålderspensionärer är alltså inte medtagna här. Sannolikt är andelen personer som står utanför arbetsmarknaden underskattad i SOM-undersökningarna då dessa grupper i allmänhet är något överrepresenterade i bortfallet. Samtidigt är naturligtvis den exakta nivån mycket avhängig den exakta definitionen. Medan SCB arbetar med registerdata avser SOM-undersökningarna självskattning. I SOMundersökningarna har mellan 9 procent 1990 och 22 procent 1997 av arbetskraften klassificerats som stående utanför arbetskraften med denna definition (studenter och ålderpensionärer är alltså ej med i analysen). Under det senaste decenniet har nivån varierat mellan 14 procent år 2005 och 12 procent 2011. Jämfört med den nivå på utanförskapet som Ekonomifakta tagit fram i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) för åren 2005-2011 är nivåskattningen i SOM-undersökningarna ungefär 5 procentenheter lägre. 3 216

Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje Analysen innebär en beskrivning av hur skillnaden mellan förvärvsarbetande och icke-förvärvsarbetande när det gäller politiskt intresse och partisympati utvecklats under perioden 1988 till 2011. Analysen avseende hur nöjd man är med den svenska demokratin är begränsad till perioden 1996-2011, då frågan ej ställdes i de tidigare undersökningarna. För att fastslå att det verkligen är relationen till arbetsmarknaden som spelar roll kommer analyserna att kontrolleras för klassposition och utbildning för att fastslå att det inte är klasskiljelinjen som återspeglas utan de facto en annan skiljelinje. Klassposition är baserat på den svarandes nuvarande eller tidigare yrke, och omfattar fyra klasspositioner arbetarklass, småföretagare, mellanliggande klasser och högre tjänstemän (Harrisons 2006). Utbildning är indelad i tre kategorier låg (obligatorisk), medel (gymnasienivå/eftergymnasial yrkesutbildning) samt hög utbildning (universitetsnivå). Politiskt intresse och inställning till den svenska demokratin Figur 1 och 2 visar skillnaderna mellan dem som förvärvsarbetar och de som står utanför arbetsmarknaden (arbetslösa eller förtidspensionerade) när det gäller politiskt intresse respektive hur nöjd man är med den svenska demokratin. Kurvorna visar andelen som uppgett att de är mycket eller ganska intresserade av politik respektive andelen som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med den svenska demokratin. Figur 2 Andel politiskt intresserade (mycket+ganska) bland förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande (studerande och pensionärer ej inkluderade) 1988-2011 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 förvärvsarbetar ej förvärvsarbete Källa: Riks-SOM-undersökningarna 1988-2011. Studerande och pensionärer är ej medtagna i analysen. 217

Maria Oskarson Figur 3 Andel nöjda (mycket + ganska nöjd) med den svenska demokratin bland förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande (studerande och pensionärer ej inkluderade) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 förvärvsarbetar ej förvärvsarbete Källa: Riks-SOM-undersökningarna 1996-2011. Studerande och pensionärer är ej medtagna i analysen. Det generella mönstret är att förvärvsarbetande är mer intresserade och mer nöjda även om skillnaderna är måttliga. Skillnaderna avseende hur man uppfattar den svenska demokratin är genomgående större än vad gäller politiskt intresse. Den största skillnaden i andelen politiskt intresserade är 15 procentenheter år 2010 och i andelen som är mycket eller ganska nöjda med den svenska demokratin är den största skillnaden 18 procentenheter år 2011. Det förefaller inte vara någon slump att det är just de senaste åren som relationen till arbetsmarknaden förefaller vara av störst betydelse. I figurerna är det ganska tydligt att skillnaderna ökat under senare år. Att vi finner detta mönster av skillnader mellan dem som är innanför och utanför arbetsmarknadens gränser kan som tidigare diskuterats vara en återspegling av klasskiljelinjen snarare än innanför/utanför arbetsmarknaden. I tabell 1 redovisas därför resultaten från en rad logistiska regressionsanalyser där betydelsen av relation till arbetsmarknaden för politiskt intresse respektive uppfattning om demokratin kontrolleras för klassposition och utbildning. Tabellen redovisar endast b-koefficienterna för relation till arbetsmarknaden. 218

Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje Tabell 1 Effekt av utanförskap för politiskt intresse och hur nöjd man är med den svenska demokratin under kontroll för klassposition och utbildningsnivå (Logistisk regression, b-koefficienter, standardfel i kursiv) politiskt intresse nöjd med demokratin b sf n b sf n 1988 0,27 0,22 1073 1989 0,25 0,24 1048 1990 0,61 * 0,25 1028 1991-0,05 0,2 1018 1992 0,2 0,17 1186 1993 0,1 0,17 1064 1994 0,06 0,18 953 1995 0,14 0,17 1052 1996 0,09 0,18 1024 -,13 0,18 1014 1997 0,26 0,17 1048 -,57 ** 0,17 1046 1998 0,14 0,13 2105 -,24 * 0,12 2088 1999 0,22 0,14 1849 -,42 ** 0,14 1836 2000 0,29 * 0,13 1922 -,40 ** 0,14 1891 2001,28 * 0,14 1952 -,64 ** 0,21 899 2002,28 * 0,14 1960 -,23 0,15 1938 2003 0,14 0,14 2002 -,27 0,15 1965 2004 0,15 0,14 1967 -,24 0,14 1942 2005 0,14 0,15 1918 -,22 0,15 1889 2006 -,16 0,16 1748 -,36 * 0,18 1723 2007 -,04 0,16 1765 -,48 ** 0,17 1746 2008 0,18 0,16 1697 -,70 *** 0,17 1697 2009 -,06 0,12 2669 -,65 *** 0,13 2665 2010 -,14 0,13 2563 -,62 *** 0,14 2547 2011 0,09 0,14 2449 -,73 *** 0,15 2411 Källa: Riks-SOM-undersökningarna 1996-2011. Signifikansnivåer *<0,05; **<0,01; ***<0,001. Politiskt intresse respektive nöjd med demokratin är kodade som dikotomier där 1= mycket eller ganska politiskt intresserad respektive mycket eller ganska nöjd med den svenska demokratin. Modellerna är kontrollerade för klassposition (4 kategorier) och utbildning (3 kategorier). Analysen inbegriper inte studenter och ålderspensionärer. Tabell 1 visar att skillnaderna mellan dem innanför och utanför arbetsmarknaden som fanns i figur 2 till stor del berodde just på skillnader i utbildning och klassposition mellan de båda grupperna, och att skillnaderna inte är signifikanta 219

Maria Oskarson annat än för några enstaka år. Slutsatsen blir därför att utanförskap inte leder till att intresset för politik förändras, utan att det är sammansättningen av gruppen utanför arbetsmarknaden som spelar roll. Däremot har relation till arbetsmarknaden signifikanta effekter på hur man uppfattar den svenska demokratin även under kontroll för klass och utbildning. Endast åren 1996 och 2002-2005 är skillnaderna för små för att vara statistiskt signifikanta. Den tendens till ökade skillnader som visades i figur 3 återfinns också i den kontrollerade analysen, då b-koefficienterna är som starkast åren 2008-2011. När det gäller hur man uppfattar den svenska demokratin pekar resultaten på att relationen till arbetsmarknaden alltmer börjar likna en politisk skiljelinje, och därmed bli en distinktion värd att ta på allvar i analyser av demokratisk legitimitet. Partisympati I enlighet med den inledande diskussionen så ska vi också se om relation till arbetsmarknaden har betydelse för partisympati, och om detta förändrats över tid. Fokus här är på de två största partierna i det svenska partisystemet socialdemokraterna och moderaterna. I figurerna 4 och 5 anges andelen som sympatiserar med respektive parti, bland förvärvsarbetande och dem som står utanför arbetsmarknaden. Figur 4 Andel som uppgett socialdemokraterna som bästa parti bland förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande (studerande och pensionärer ej inkluderade) 1988-2011 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% förvärvsarbete ej förvärvsarbete Källa: Riks-SOM-undersökningarna 1988-2011 220

Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje Figur 5 Andel som uppgett moderaterna som bästa parti bland förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande (studerande och pensionärer ej inkluderade) 1988-2011 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% förvärvsarbete ej förvärvsarbete Källa: Riks-SOM-undersökningarna 1988-2011. Socialdemokraterna har under i princip hela perioden haft ett något starkare stöd bland dem utanför arbetsmarknaden än bland de förvärvsarbetande, med minst skillnad i partisympati mellan de båda grupperna under perioden 1995-2005, då skillnaderna var mindre än 10 procentenheter. Från och med 2006 har dock skillnaden i andelen som uppgett socialdemokraterna som bästa parti ökat, och år 2011 var den 16 procentenheter. Allra största skillnaden var år 2007 då skillnaden var hela 23 procentenheter. Moderaterna har å andra sidan under hela perioden haft ett starkare stöd bland förvärvsarbetande än bland dem utanför arbetsmarknaden. Under ganska många år höll sig denna skillnad omkring 10 procentenheter, och visade en klar minskning under början av 2000-talet. År 2002 var skillnaden i andelen m-sympatisörer mellan dem innanför och utanför arbetsmarknadens gränser endast 3 procentenheter. Under senare år har dock skillnaden ökat obetydligt, och sedan 2009 har den överskridit 20 procentenheter. Vi ser alltså en polarisering under de senaste åren, där relationen till arbetsmarknaden förefaller öka och innebära att de utanför arbetsmarknaden i allt högre grad söker sig till socialdemokraterna medan de innanför arbetsmarknadens gränser i allt högre grad söker sig till moderaterna. Men det är väl känt sedan tidigare att social position spelar roll för partisympati i Sverige inte minst klassposition och utbildning. I tabell 2 nedan presenteras därför resultaten från en rad logistiska regressioner där effekten av relation till arbetsmarknaden kontrolleras för klassposition och utbildning på motsvarande sätt som i tabell 2. 221

Maria Oskarson Tabell 2 Effekt av utanförskap för sympati med socialdemokraterna respektive moderaterna under kontroll för klassposition och utbildningsnivå (binär logistisk regression, b-koefficienter, standardfel i kursiv) s-sympatisörer m-sympatisörer B std error B std error n 1988 0,57 * 0,23-0,05 0,36 993 1989 0,08 0,26 0,14 0,31 923 1990 0,06 0,27-0,65 0,38 884 1991 0,43 0,23-0,52 0,32 918 1992 0,13 0,18-0,30 0,26 1111 1993 0,20 0,18-0,14 0,25 996 1994 0,35 0,19-0,68 * 0,27 926 1995-0,22 0,19-0,30 0,22 986 1996-0,23 0,21-0,10 0,22 900 1997 0,19 0,19-0,36 0,21 903 1998 0,16 0,13-0,85 *** 0,20 1950 1999 0,08 0,15-0,76 *** 0,20 1669 2000 0,08 0,15-0,34 0,18 1732 2001-0,12 0,14-0,11 0,18 1767 2002 0,05 0,14-0,12 0,24 1817 2003-0,01 0,15-0,39 0,23 1804 2004-0,09 0,15-0,42 * 0,20 1718 2005 0,22 0,16-0,32 0,19 1686 2006 0,25 0,18-0,30 0,22 1586 2007 0,59 *** 0,17-1,30 *** 0,30 1638 2008 0,17 0,17-0,43 0,23 1588 2009 0,52 *** 0,13-1,22 *** 0,20 2423 2010 0,34 * 0,14-0,89 *** 0,17 2435 2011 0,39 * 0,15-0,72 *** 0,18 2281 Källa: Riks-SOM 1988-2011. Signifikansnivåer *<0,05; **<0,01; ***<0,001. Beroende variabel är s-sympati jämfört med sympati för annat parti, respektive m-sympati jämfört med sympati för annat parti. Modellerna är kontrollerade för klassposition (4 kategorier) och utbildning (3 kategorier). Analysen inbegriper inte studenter och ålderspensionärer. Regressionsanalysen bekräftar i det stora hela det mönster som visades i figurerna 4 och 5. Att Socialdemokraterna tenderar ha ett starkare stöd bland dem utanför arbetsmarknaden gäller även under kontroll för klassposition och utbildning, och att det är främst under senare år som sambanden är signifikanta. På motsvarande 222

Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje sätt kvarstår det starkare stödet för moderaterna bland dem på arbetsmarknaden även efter kontroller. Värt att notera är att under de senaste åren har vi signifikanta skillnader mellan dem innanför och utanför arbetsmarknaden såväl för socialdemokraterna som för moderaterna, men i olika riktning. Medan moderaterna framstår i allt högre grad vara ett parti för dem innanför, gäller det omvända för socialdemokraterna de har i allt högre grad utvecklats till ett parti för dem utanför. I inledningen till detta angavs tre kännetecken för en politisk skiljelinje att den a) har sin grund i en social skiljelinje i samhället, b) att denna är medvetandegjord som politisk och c) att den är organisatoriskt förankrad exempelvis i ett politiskt parti (Bartolini and Mair 1990; Kriesi 1998). Att relation till arbetsmarknaden i allt högre grad är avgörande för människors livsvillkor är bekräftat från många håll. Vidare har den politiska debatten under senare år i allt högre utsträckning diskuterat det som kommit att benämnas utanförskap. Detta kapitel har visat att vi också har politiska skillnader utifrån om man befinner sig innanför eller utanför arbetsmarknaden både i hur nöjd man är med den svenska demokratin och i partisympati. Det har också tydligt framgått att detta är något som vuxit fram i takt med att distinktionen innanför/utanför blivit central i den politiska debatten och retoriken, alltså sedan mitten av 00-talet. För politiskt intresse var skillnaden främst beroende på klassfaktorer, men eftersom vi vet att klass och utbildningsnivå påverkar risken för att hamna i utanförskap liksom för att ha lågt politiskt intresse innebär det att de som står utanför arbetsmarknaden utgörs av grupper som redan från början är mindre politiskt intresserade och därmed mindre sannolika att själva engagera sig politiskt. Relation till arbetsmarknaden har alltså kommit att bli en politiskt relevant skiljelinje i svensk politik under de senaste åren i så måtto att partisympati i allt högre grad hänger samman med hur väl förankrad en individ är på arbetsmarknaden. Det strategiska dilemmat som berördes inledningsvis återspeglas också i resultaten här att samtidigt starkt stöd både bland dem utanför arbetsmarknaden och bland dem som har en fast position på arbetsmarknaden inte längre tycks vara möjligt att uppnå, åtminstone inte för socialdemokraterna och moderaterna som stått i fokus här. Om denna dualitet mellan de kanske 15-20 % av den vuxna befolkning som står utanför arbetsmarknaden och de 80-85% som har en stabil position på arbetsmarknaden fortsätter att vara central i den politiska debatten kan svensk politik komma att präglas av en ny typ av politiskt landskap. Liksom bygget och försvaret av den stora muren i romanserien Sagan om is och eld (Martin 1996-2011) är det enda som kan förena de sju annars så stridande klanerna i sitt försvar mot de hotfulla andra som lever norr om muren, kan gränsen mellan utanförskap och innanförskap bli en bas för nya typer av allianser mellan olika grupper inne på arbetsmarknaden. I framtidens skugga anas en skiljelinje som likt en mur kan komma att omformulera såväl politisk polarisering som politiska allianser. Men då grupperna innanför och utanför arbetsmarknaden är så ojämna i storlek och i resurser är striden ojämn, och man kan ana att positionen som utanförskapets förkämpe är mindre attraktiv medan innanförskapet är platsen där valen och makten vinns. 223

Maria Oskarson Noter 1 Antalet publikationer som ligger till grund för Retriever som förser mediearkivet med material har förändrats och utökats genom åren bland annat med free lancematerial och nätpublikationer. Då sökningen här är begränsad till storstadspress och prioriterad landsortspress bedöms den förändrade urvalsbasen vara av mindre betydelse. 2 http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/utanforskapet/ 3 http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/utanforskapet/ Referenser Alm, Susanne, Olof Bäckman, Anna Gavanas, and Johanna Kumlin. 2010. Utsatthetens olika ansikten. Begreppsöversikt och analys. In Arbetsrapport 2010:13: Institutet för framtidsstudier. Alm, Susanne, Olof Bäckman, Anna Gavanas, and Anders Nilsson, eds. 2011. Utanförskap. Edited by Institutet för framtidsstudier. Stockholm: Dialogos förlag. Bartolini, Stefano, and Peter Mair. 1990. Identity, Electoral Competition and Electoral Availability: The Stabilization of European Electorates 1885-1995. Cambridge: cambridge University Press. Davidsson, Tobias. 2010. Utanförskapelsen. En diskursanalys av hur begrepet utanförskap artikulerades i den svenska riksdagsdebatten 2003-2006. Socialvetenskaplig tidsskrift 2: 149-169. Emmenegger, Patrick, Silja Häusermann, Bruno Palier, and Martin Seeleib-Kaiser, eds. 2012. The Age of Dualization. Oxford: Oxford University Press. Fairclough, Norman. 2000. New Labour, New Language? London: Routledge. Harrisons, Eric och David Rose 2006. The European Socio-economic Classification (ESeC) User Guide. University of Essex Colchester, UK Institute for Social and Economic Research Kriesi, Hanspeter. 1998. The Transformation of Cleavage Politics: The 1997 Stein Rokkan Lecture. European Journal of Political Research 33 (2): 165-185. Lindvall, Johannes, and David Rueda. 2012. Insider-Outsider Politics: Party Strategies and Political Behavior in Sweden In The Age of Dualization, eds. Patrick Emmenegger, Silja Häusermann, Bruno Palier and Martin Seeleib-Kaiser. Oxford: Oxford University Press. Martin, George R.R. 1996-2011. A Song of Ice and Fire. Oscarsson, Henrik, and Sören Holmberg. 2008. Regeringsskifte. Väljarna och valet 2006. Stockholm: Norstedts juridik. Oskarson, Maria. 1994. Klassröstning i Sverige. Rationalitet, lojalitet eller bara slentrian. Stockholm: Nerenius & Santerus. 224

Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje Oskarson, Maria. 2005. Social Structure and Party Choice. In The European Voter. A Comparative Study of Modern Democracies., ed. Jacques Thomassen. Oxford: Oxford University Press. Oskarson, Maria. 2011. Det (o)jämlika politiska medborgarskapet- politisk alienation vs politisk integration. In Lycksalighetens ö, eds. Sören Holmberg, Lennart Weibull and Henrik Oscarsson. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Oskarson, Maria, ed. 2009. Viskningar och Rop om samband mellan klass och politik. Edited by Sören Holmberg and Lennart Weibull. Vol. SOM-rapport 46, Skilda världar. :. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Przeworski, Adam. 1985. Capitalism and Social Democracy. Cambridge: Cambridge University Press. Rueda, David. 2005. Insider-Outsider Politics in Industrialized Democracies: the Challenge to Social Democratic Parties. American Political Science Review 99 (61-74). Sartori, Giovanni. 1969. Politics, Ideology and Belief Systems. American Political Science Review 63 (2): 398 411. Schneider, Anne, and Helen Ingram. 1993. Social Construction of Target Populations: Implications for Politics and Policy. American Political Science Review 87 (2): 13. Svallfors, Stefan. 1996. Välfärdsstatens moraliska ekonomi. Välfärdsopinionen i 90-talets Sverige. Umeå: Boréa. Svallfors, Stefan. 2006. The Moral Economy of Class. Class and Attitudein Comparative Perspective. Stanford: Stanford University Press. 225