Tungan på vågen? Medelklassen, väljarrörligheten och regeringsmakten i Sverige

Transkript

1 Tungan på vågen? Medelklassen, väljarrörligheten och regeringsmakten i Sverige Erik VesFn Doktorand i statsvetenskap, Göteborgs universitet erik.vesfn@gu.se

2 Frågans relevans Utomvetenskapligt: Strategiskt vikfg fråga för socialdemokrafn. Inomvetenskapligt: Ger det polifska systemets sär ar fungera olika grupper olika vikt i valen? (På samma sär som vissa parfer kan ha en sådan roll i det parlamentariska spelet.)

3 AR denna medelklass väger tyngre idag än förr är i någon mån självklart ewersom den har blivit större som andel av befolkningen. (Men, dera gäller enbart i den mån den är en grupp med enhetliga intressen, vilket är omdiskuterat.) Frågan här är snarare om den är särskilt vikfg i proporfon Fll sin storlek.

4 Den moderna medelklassen Ordet medelklass var vid talets början en synonym Fll bourgeoisie. Vid samma Fd användes löntagare och arbetarklass i princip synonymt (Przeworski 1985: kap. 2). Diskussionen om den nya medelklassen uppstod uffrån observafonen ar alla löntagare inte var av samma sort.

5 DebaRen om den nya medelklassen De är egentligen arbetare med falskt medvetande. De är egentligen en del av bourgeoisien. De är er mellanfng. De är en ny klass. EWer Mann (1983), se även Castro (1993) för en översikt över den teorefska debaren.

6 Svårt ar urskilja gruppen exakt, men anknyter Fll tre empiriska trender Expansionen av den högre utbildningen Expansionen av servicesektorn En uppgradering av anställningarnas kvalitet, eller i alla fall en större andel bra jobb

7 Teorier om medelklassens betydelse Lipset (1964) och Lipset & Rokkan (1967): Den nya medelklassen mellan arbete och kapital. Inglehart (1977): Den nya medelklassen i ewerkrigsgenerafonen som ny bas för vänstern (pga. dess postmateriella värderingar). Dalton (1984): Den ökade väljarrörligheten förklaras av en mer välutbildad, kunnigare väljarkår.

8 Teorier om medelklassens betydelse Korpi (1980, 1981) och Therborn (1992) rär opfmisfska om SAPs möjligheter ar vinna dessa människors röster. Oskarson (1990): Tillsammans tycks socialdemokraterna och vpk ha lyckats anpassa sig Fll den transformering av samhället som övergången Fll er alltmer posfndustriellt samhälle innebär.

9 Tänkbara invändningar Mot Lipset & Rokkan (1967): ParFsystemen torde ackommodera dessa förändringar ewer hand. Mot Inglehart (1977): Den postmateriella trenden finns visserligen, men har den haw så stor betydelse? Mot Dalton (1984): Sambandet mellan polifsk sofisfkafon (kunnighet) och stark parfidenffikafon är snarare posifvt (Allbright 2009, Ohr et al. 2009). DärFll få direkta empiriska belägg för ar väljarna blivit kunnigare (Oscarsson & Holmberg 2013: kap. 13; Delli- Carpini & Keeter 1996).

10 Sverige som fall Karaktäriseras vanligen som starkt vänster- högerdominerat. Om inte här så inte någon annanstans. Fenomenet i dess mest renodlade form.

11 OperaFonaliseringar De svenska valundersökningarnas klasschema har åra grupper, som jag har slagit samman Fll tre: Industriarbetare Working Class Övriga arbetare Lägre tjänstemän Middle Class Tjänstemän i mellanställning Högre tjänstemän och storföretagare Other Classes Småföretagare Jordbrukare Studernade De flesta av grupperna i Other classes är rär små, men de är samtliga höger- snarare än vänsterlutande. Med block åsywas förutom de regeringsalternafv som ställdes mot varandra 2010, även stödparfer - sådana som inte röstade emot regeringen vid riksdagens öppnande (och därmed avgjorde regeringsfrågan). Därmed räknas Ny demokraf 1991, och Sverigedemokraterna 2010 Fll det borgerliga blocket.

12 Är medelklassen mer rörlig överlag? 0,50 0,50 0,45 0,45 0,40 0,40 0,35 0,35 0,30 0,25 0,20 0,30 0,25 0,20 Working class Middle class Other classes Total 0,15 0,15 0,10 0,10 0,05 0,05 0, , Andel parfbytare Andel blockbytare

13 Rör sig medelklassen mer enhetligt? Abs (Byten RG - Byten B ) / (Byten Tot ) 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 Working class Middle class Other classes Total 0,30 0,20 0,10 0,

14 Vad händer om medelklassen röstar som alla andra? Block Choice NaFonal ElecFons, all included Block Choice NaFonal ElecFons, without the Middle Class ElecFon Year Bourgeois Redgreen Total Bourgeois Redgreen Total Difference in difference ShiWing majority? (+ = Redgreen) Yes Yes No No No No No No No ? No Total

15 (Mycket) Preliminära slutsatser Svårt ar säga ar medelklassen skulle vara rörligare överlag. Inte heller rör den sig på er mer enhetligt sär. Medelklassens röster har bara vid två, ev. tre Fllfällen skiwat om majoritetsförhållandena i riksdagen. Dessa tre punkter talar emot idén om ar medelklassen skulle ha särskild vikt i valen.

16 Vidare arbete: Olika definifoner av medelklass RegeringsskiWe som beroende variabel Lägga Fll data Fllbaka Fll Föra in inkomst, utbildning, generafon och boende i analysen Skulle medelklassen bestämma om inte högerpopulismen fanns?

17 Källor Castro, Freddy (1993) Bortom den nya medelklassen. Diss. Stockholm: Symposion Graduale. Dalton, Russell (1984) CogniFve MobilizaFon and ParFsan Dealignment in Advanced Industrial Democracies, s i Journal of PoliFcs, vol. 46(1). Inglehart, Ronald (1977) The Silent Revolu8on. Princeton: Princeton University Press. Korpi, Walter (1980) Arbetarklassen i välfärdskapitalismen. Stockholm: Tiden Korpi, Walter (1981) Den demokra8ska klasskampen. Stockholm: Tiden Lipset, Seymour M. (1964) The Changing Class Structure and Contemporary European PoliFcs, s i Daedalus, vol. 93(1). Lipset, Seymour M. och Stein Rokkan (1967) Party Systems and Voter Alignments: Cross- Na8onal Perspec8ves. New York: The Free Press. Mann, Michael (1993) The Sources of Social Power Vol. 2. The Rise of Classes and Na8on- States. Cambridge: Cambridge University Press. Oscarsson, Henrik och Sören Holmberg (2013) Nya svenska väljare. Stockholm: Norstedts Juridik Oskarson, Maria (1990) Klassröstning på reträr i Mikael Gilljam och Sören Holmberg (red.) RöL, blål, grönt En bok om 1988 års riksdagsval. Stockholm: Bonniers Przeworski, Adam (1985) Capitalism and Social Democracy. Cambridge: Cambridge University Press Therborn, Göran (1992) Swedish Social Democracy and the TransiFon from Industrial to PosFndustrial PoliFcs, s i Piven (red.) Labor Par8es in Pos8ndustrial Socie8es. Oxford: Oxford University Press.