BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 LJUSDALS KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se Kontaktperson: Charlotta Danielsson
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 6 Sammanfattning 8 Folkmängd 9 Försörjningsbörda 10 Förändringskomponenter 12 Antal invånare efter ålder 13 Genomsnittsålder 14 Antal barn och ungdomar 15 Antal vuxna och äldre 16 Bakgrund och antaganden 17 Befolkningsstruktur 18 Fruktsamhet 19 Flyttarnas åldersfördelning 20 Flyttbenägenhet 22 Metodbeskrivning 23 Tabellbilaga 3
INLEDNING Politiker och tjänstemän i Sveriges 290 kommuner befinner sig sedan sommaren i en exceptionell situation med anledning av det stora antalet människor som söker asyl i Sverige. Detta påverkar radikalt planeringsförutsättningar och resursallokering inom bl.a. skola och socialtjänst. Den nu rådande situationen påverkar även förutsättningarna för befolkningsprognoser och kommer så att göra under ett antal år. Modeller för befolkningsprognoser utgår vanligtvis från Skatteverkets folkbokföringsregister. Med en omfattande flyktingmottagning i många av Sveriges kommuner och långa handläggningstider för asylprövning kan det ta upp till ett par år innan beslut fattas om uppehållstillstånd och eventuell folkbokföring i en kommun är möjlig. Under den tiden är asylsökande osynliga i de databaser som brukar användas för befolkningsprognoser. Detta leder i sin tur till att registerbaserade prognoser riskerar att visa ett för litet antal invånare i de åldrar som de asylsökande befinner sig. En annan omständighet som skapar osäkerhet är den rörlighet som ka n antas finnas hos asylsökande, både på kort och lång sikt. Vi bör räkna med betydande omflyttningar mellan såväl kommuner som länder. Det är också svårt att förutse hur omfattande en återflyttning till ett hemland kommer att bli eller när den kan bli aktuell. Lagförändringen gällande tillfälliga uppehållstillstånd kommer sannolikt också att få konsekvenser, om än svåra att förutse. En fråga som dyker upp i sammanhanget är om befintliga befolkningsprognoser därför bör uppdateras under innevarande prognosår. Behovet kan verka uppenbart, men frågan är hur det görs på ett bra sätt. Vi rekommenderar istället kommuner att istället ta fram olika scenarios och på kort sikt kontinuerligt komplettera den årliga befolkningsprognosen med kända eller antagna uppgifter om hur många asylsökande som finns eller förväntas i olika åldersklasser. För att möjliggöra dessa kompletteringar tillhandahåller vi våra kunder kostnadsfritt ett Excelverktyg som kan laddas ned på www.befolkningsprognos.se eller beställas från Statisticon via prognos@statisticon.se. 4
Under våren 2015 lanserade Statisticon www.befolkningsprognoser.se -en sida som i första hand riktar sig till tjänstemän och politiker vid Sveriges kommuner. På denna sida publicerar vi kontinuerligt artiklar med utgångspunkt från aktuella frågeställningar som berör livsvillkoren i landets 290 kommuner. Vår målsättning är att sidan ska bidra till en kunskapsbaserad analys, debatt och planering av välfärdssamhället Sverige. Befolkningsprognoser.se innehåller också befolkningsprognoser för landets samtliga kommuner. Dessa prognoser baseras på trendframskrivning av tidigare års inflyttning till respektive kommun och är gjord utan kontakt med kommunen. Det innebär att föreliggande befolkningsprognos kan avvika från den som publiceras på befolkningsprognos.se. Föreliggande prognos har tagits fram i samråd med kommunen och är mer anpassad till kommunens faktiska förutsättningar. Vår avsikt är att under 2016 komplettera vårt arbete med befolkningsprognoser.se med regionala seminarier kring befolkningsfrågor i Sveriges kommuner. Inte minst den socioekonomiska utvecklingen i Sveriges kommuner förtjänar att lyftas fram. I inlägget befolkningsprognos.se/juni redovisade vi var Sveriges kommuner befinner sig i ett socioekonomiskt landskap. Landskapet visar att det råder tydliga skillnader mellan kommuner när det gäller såväl demografisk struktur, invandring, inkomster, utbildningsnivåer, ohälsa och behovet av offentlig försörjning. År 2016 kommer sannolikt att bli ett händelserikt år med en fortsatt turbulent flyktingsituation och den samtidigt pågående Sverigeförhandlingen om en ny generation järnväg och annan infrastruktur för fler bostäder, en bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande. Den nyligen presenterade Demokratiutredningen om delaktighet och jämnlikt inflytande kan också komma att påverka vardagen i Sveriges kommuner. Mats Forsberg, VD, Statisticon 5
SAMMANFATTNING BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER ÅR 2015 Under 2015 ökade folkmängden i Ljusdals kommun med 78 personer, från 18 949 till 19 027 invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 181 personer och ett födelsenetto på -100 personer. Under året flyttade 929 personer till Ljusdal, vilket var färre än 2014. Antalet personer som flyttade från kommunen minskade med 99 personer jämfört med året innan, från 847 till 748. Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under 2015 var således 181 personer. Det föddes 175 barn under 2015, 14 fler än 2014. Antalet personer som avled var 275 vilket är 1 fler än året innan. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på - 100 personer. Siffrorna i detta stycke är officiell folkmängd enligt SCB. På grund av justeringar som myndigheten gör överensstämmer inte alltid summan av angivna förändringar exakt med den totala förändringen i folkmängd. Kontakta SCB för vidare information. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER PERIODEN 2016-2025 Under prognosperioden 2015-2025 kommer folkmängden i Ljusdals kommun att öka med 157 invånare, från 19 027 till 19 184 personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 87 personer per år och födelsenettot -72 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 15 personer per år. Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 859 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 772 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 87 personer för varje år under prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 177 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 249 personer. Detta medför en befolkningsförändring med -72 personer per år. 6
SAMMANFATTANDE TABELL AV UTVECKLINGEN ÖVER TIDEN I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 2016 och framåt är prognostiserade värden. Folkmängd och förändringskomponenter i Ljusdals kommun 1980 1990 2000 2015 2016 2025 Födda 200 244 177 175 171 177 Döda 355 306 321 275 252 248 Födelseöverskott -155-62 -144-100 -81-71 Inflyttade 698 664 575 929 906 814 Utflyttade 504 536 572 748 768 771 Flyttnetto 194 128 3 181 138 43 Folkökning 39 66-141 81 57-28 Folkmängd 21595 21163 20006 19027 19084 19184 SAKNAR DU INFORMATION I RAPPORTEN? Har du önskemål om diagram, tabeller eller andra uppgifter som du tycker rapporten ska innehålla standardmässigt? Hör av dig till oss så kan vi se över innehållet i rapporten till kommande år! 7
Historisk utveckling av folkmängden 1980-2015 samt prognostiserad folkmängd 2016-2025. 25 000 ANTAL INVÅNARE I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 HUR UTVECKLAS FOLKMÄNGDEN? Folkmängden kan delas upp i tre åldersgrupper: 0-19 år, 20-64 år samt 65 och äldre. Uppdelningen ligger till grund för beräkningen av försörjningsbördan i kommunen. Trots att uppdelningen är grov ger den en god överblicksbild som gör det lätt att följa utvecklingen över tiden. I diagrammet till höger visas utvecklingen av dessa åldersgrupper från 1980 till 2025. Antal 20000 15000 10000 5000 0 1980 1990 2000 2010 2020 År Total folkmängd 0-19 år 20-64 år 65 år eller äldre Historisk utveckling av den årliga procentuella förändringen av folkmängden 1980-2015 samt prognostiserad utveckling 2016-2025. Jämförelse med riket. HUR SNABBT ÄNDRAS FOLKMÄNGDEN? I diagrammet till höger kan man jämföra kommunens procentuella förändring av folkmängden med riket. Den årliga förändringstakten visar med hur många procent kommunen växer under ett år. Negativa tal innebär att folkmängden minskar under året. Förändringen under t.ex. år 2016 beräknas som Folkmängd(2016) dividerat med Folkmängd(2015) minus 1. Procent 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% PROCENTUELL FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 -1,5% 1980 1990 2000 2010 2020 År Ljusdals kommun Riket 8
1,20 1,00 FÖRSÖRJNINGSBÖRDA I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år eller äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64). Jämförelse med riket. Antal 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 1980 1990 2000 2010 2020 År Ljusdals kommun Riket Försörjningsbörda i Ljusdal från barn och ungdomar (0-19 år) Försörjningsbörda i Ljusdal från äldre (65 år eller äldre) HUR UTVECKLAS OLIKA ÅLDERSGRUPPER? Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan dryga 0,7 extra personer. Framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (0-19 år) och den från äldre (65+). HUR RÄKNAR VI? Den prognosmodell som används bygger på den så kallade kohort-komponentmetoden. Enkelt förklarat innebär metoden att man varje år framöver ökar kommuninvånarnas ålder med ett år i taget, lägger till antalet födda och inflyttade och drar bort antalet avlidna och utflyttade. I en enkel formel kan vi uttrycka detta för hela folkmängden år 2016 med: B(2016) = B(2015) + F(2016) -D(2016) + I(2016) -U(2016) Här är B(2016) folkmängden vid årets slut år 2016 och B(2015) folkmängden år 2015. F(.) är antalet födda, D(.) är antalet avlidna, I(.) antalet inflyttade och U(.) är antalet utflyttade. I modellen ska formeln ovan gälla för män respektive kvinnor samt för samliga åldrar mellan 0-100. I modellen är endast en sak säker; alla som överlever från ett år till nästa blir ett år äldre. De övriga delarna födda, döda, in-och utflyttade är osäkra och skattas via statistiska metoder. Störst antalsmässig osäkerhet finns bland flyttningarna i åldergruppen 18-24 år. För dessa åldrar är det generellt sett svårast att göra bra förutsägelser. VAD DRIVER UTVECKLINGEN? Antalet födda, döda, in-och utflyttade kallas för förändringskomponenter. Komponenterna utgör stommen i prognosen och bestämmer, tillsammans med åldrandet, hur folkmängden och dess sammansättning utvecklas. För att förstå utvecklingen av befolkningen och dess sammansättning måste man därför förstå hur komponenterna utvecklas. Hur förändringskomponenterna och åldrandet påverkar utvecklingen i kommunen redovisas i de kommande sidorna. 9
Historisk utveckling av antalet födda och döda 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. 500 ANTAL FÖDDA OCH DÖDA I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 FÖDDA, DÖDA OCH FÖDELSEÖVERSKOTT Antalet födda minus döda kallas för födelseöverskott eller naturlig befolkningsökning. 400 300 Antalet födda har sedan 2005 varierat mellan 155 och 207. År 2015 föddes 175 barn och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 177 barn att födas per år. Antalet avlidna har sedan 2005 varierat mellan 221 och 307. År 2015 avled 275 personer och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 249 personer att avlida per år. Antal 200 100 0-100 - 200 1980 1990 2000 2010 2020 År Födelseöverskott - antal födda minus antal döda Antal födda Antal döda Historisk utveckling av antalet in-och utflyttade 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. 1 200 ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 IN-OCH UTFLYTTADE SAMT FLYTTNETTO Flyttnettot beräknas som inflyttade minus utflyttade. Antalet inflyttade har sedan 2005 varierat mellan 667 och 976. År 2015 flyttade 929 personer till kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 859 personer flytta in per år. Antalet utflyttade har sedan 2005 varierat mellan 685 och 847. År 2015 flyttade 748 personer från kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 772 personer flytta ut per år. Antal 1000 800 600 400 200 0-200 1980 1990 2000 2010 2020 År Nettoinflyttning - antal inflyttade minus antal utflyttade Antal inflyttade Antal utflyttade 10
250 200 FLYTTNETTO OCH FÖDELSEÖVERSKOTT I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 Historisk utveckling av flyttnettot och födelseöverskottet 1980-2015 samt prognostiserad utveckling för åren 2016-2025. Antal 150 100 50 0-50 - 100 FOLKMÄNGDENS FÖR- ÄNDRING ÖVER TID Hur folkmängden förändras över tiden bestäms av förändringskomponenterna. I diagrammet till vänster visas en samlad bild av hur nettoinflyttningen och den naturliga befolkningsökningen påverkar folkmängdens utveckling vid olika tidpunkter. - 150-200 - 250 1980 1990 2000 2010 2020 År Förändring i folkmängden under året Förändring i folkmängden beroende på nettoinflyttning Förändring beroende på födelseöverskott Födelseöverskottet har sedan 2005 varierat mellan -132 och -55 personer. År 2015 var överskottet -100 personer och under prognosperioden förväntas överskottet bli i genomsnitt -72 personer per år. Flyttnettot har sedan 2005 varierat mellan -87 och 181. År 2015 var flyttnettot 181 personer och under prognosperioden förväntas flyttnettot bli i genomsnitt 87 personer per år. Förändringskomponenternas utveckling har medfört att folkmängden har minskat med 357 personer sedan 2005. Från 2015 fram till prognosperiodens slut 2025 förväntas folkmängden att öka med 157 personer. EFFEKTER OCH PÅVERKAN Åldrandet av befolkningen och förändringskomponenternas utveckling påverkar åldersstrukturen. På de kommande sidorna visas hur åldersstrukturen förändras och hur sammansättningen i sin tur påverkar genomsnittsåldern i kommunen. 11
Antal invånare efter ålder år 2015 och prognos för 2025. BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING EFTER ÅLDER I diagrammet till höger visas hur befolkningen är fördelad efter ålder i kommunen år 2015 och år 2025. Åldrandet medför till exempel att de som var 60 år 2015 är 70 år 2025. Att antalet 60- åringar år 2015 skiljer sig från antalet 70-åringar år 2025 skiljer sig åt beror på att personer har flyttat till eller från kommunen samt att vissa har avlidit. Antal 350 300 250 200 150 100 ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I LJUSDALS KOMMUN ÅR 2015 OCH 2025 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder År 2015 År 2025 Skillnad i antalet invånare i olika åldrar mellan år 2015 och 2025. FÖRÄNDRING I ÅLDERSSTRUKTUREN I diagrammet visas hur antalet personer i olika åldrar förändras under prognosperioden på grund av åldrande, flyttningar, födslar och avlidna. Detta mäts genom att räkna ut skillnaden mellan de två åldersfördelningarna i diagrammet ovan. Ett positivt värde för en viss ålder innebär att antalet invånare i den åldern ökar under prognosperioden. Ett negativt värde innebär på motsvarande sätt att antalet förväntas minska. Antal 120 100 80 60 40 20 0-20 - 40-60 FÖRÄNDRING I ANTALET PERSONER EFTER ÅLDER MELLAN ÅREN 2015 OCH 2025 I LJUSDALS KOMMUN - 80-100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Skillnad i folkmängd mellan åren 2015 och 2025 12
46 45 GENOMSNITTSÅLDER I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 Historisk utveckling av genomsnittsåldern 1980-2015 samt prognostiserad snittålder 2016-2025. Jämförelse med riket. Medelålder 44 43 42 41 40 39 38 37 1980 1990 2000 2010 2020 År EN ÅLDRANDE BEFOLKNING Under perioden 2015 till 2025 förväntas genomsnittsåldern i Sverige att öka från 41,2 år till 41,5 år. Skälen till detta är bland annat att mortaliteten bland de äldre minskar samt att stora årskullar kommer upp i äldre åldrar. I kommunen förväntas genomsnittsåldern att öka från 45,1 år till 45,5 år under prognosperioden. Genomsnittsåldern i kommunen är 3,9 år högre än i riket år 2015. Vid prognosperiodens slut är snittåldern 4 år högre. Ljusdals kommun Riket UTVECKLING AV OLIKA ÅLDERSGRUPPER På de kommande sidorna visas utvecklingen av olika åldersgrupper historiskt och under prognosperioden. I presentationen har befolkningen delats upp i fyra huvudgrupper barn 0-12 år, ungdomar 13-18 år, vuxna 19-64 år och äldre 65 år eller mer. 13
Historisk utveckling av antalet barn i åldrarna 0-12 år 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. UTVECKLINGEN AV ANTALET BARN Utvecklingen av antalet barn i åldern 0-5 år beror främst på hur många barn som föds framöver. Eftersom denna åldersgrupp även är relativt mer flyttbenägen än de äldre barnen, vilka har börjat skolan, så har även in-och utflyttning en viss inverkan på utvecklingen. För de äldre barngrupperna, 6-9 år och 10-12 år beror eventuella förändringar i antalet främst på åldrandet och att olika årskullar är olika stora. Antal 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 ANTAL BARN I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 0 1980 1990 2000 2010 2020 År 0-5 år 6-9 år 10-12 år Historisk utveckling av antalet ungdomar i åldrarna 13-18 år 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. 1 000 900 ANTAL UNGDOMAR I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 UTVECKLINGEN AV ANTALET UNGDOMAR Antalet i åldrarna 13-15 och sedan 16-18 år har sedan 2000-talets mitt minskat i de flesta av landets kommuner. Detta i takt med att de stora barnkullar som föddes kring 1990 har lämnar dessa åldrar bakom sig. I många kommuner kan dock en uppgång av antalet invånare i dessa åldrar förväntas den kommande perioden. Antal 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1980 1990 2000 2010 2020 År 14 13-15 år 16-18 år
6 000 ANTAL VUXNA I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 Historisk utveckling av antalet vuxna i åldrarna 19-64 år 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. Antal 5000 4000 3000 2000 1000 0 1980 1990 2000 2010 2020 År 19-24 år 25-44 år 45-64 år UTVECKLINGEN AV ANTALET VUXNA Generellt i riket så kommer åldersgruppen 19-24 år att kortsiktigt öka i antal under de närmaste åren då generationen född kring 1990 når upp i dessa åldrar. På längre sikt bör antalet personer i åldersgruppen falla tillbaka då denna generation blir allt äldre. Åldersgruppen 25-44 år kan förväntas minska de närmaste åren då den stora 60-talist generationen blir allt äldre och går över i åldersgruppen 45-64 år. Gruppen 45-64 år kan således förväntas öka till antalet. Samtidigt motverkas detta av att 40-talisterna blir äldre än 65 år. Hur utfallet förväntas bli på kommunnivå visas i diagrammet till vänster. Antal 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 ANTAL ÄLDRE I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 Historisk utveckling av antalet äldre i åldrarna 65 år och uppåt 1980-2015 samt prognostiserat antal 2016-2025. UTVECKLINGEN AV ANTALET ÄLDRE Under en längre tid framöver kommer antalet äldre i landets kommuner att öka. Orsaken är dels att den stora 40-talist generationen uppnår pensionsålder, dels att medellivslängden ökar och att de äldre lever längre än tidigare. Den närmaste framtiden medför främst en ökning i åldersgruppen 65-79 år. Med tiden kommer även de äldre åldersgrupperna, 80 år eller äldre, att öka starkt. 500 0 1980 1990 2000 2010 2020 År 65-79 år 80 år eller äldre 15
BAKGRUND OCH ANTAGANDEN De följande sidorna innehåller uppgifter som beskriver situationen i Ljusdals kommun under år 2015 och några av de antaganden som ligger till grund för prognosen. I vissa fall görs jämförelser med riket. Tanken är att ge en demografisk ögonblicksbild som komplement till redovisningen av prognosresultaten. I prognosen har vi använt oss av registerdata över folkmängden efter ålder, kön och tid. Uppgifterna kommer från folkbokföringen och är hämtade från SCB. Befolkningen vi använder är den som är skriven i kommunen per den sista december varje år. Denna folkmängd behöver inte stämma med den befolkning som faktiskt bor eller vistas i kommunen. Hur stor skillnad det är mellan den folkmängd som verkligen bor i kommunen och den som är registrerad och om detta är ett problem varierar från kommun till kommun och över åldrarna. För de yngre åldersgrupperna är diskrepansen större. Många ungdomar studerar och arbetar på annan ort men är fortfarande skrivna i föräldrahemmet. För att göra prognosen använder vi oss även av antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattar vi fruktsamhet, mortalitet, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade. Värt att notera är att de kommande åren medför två större demografiska förändringar. För det första börjar den stora 40-talist generationen uppnå en ålder över 80 år. Detta innebär att en stor grupp kommer upp i de åldrar där behovet av stöd och service ökar. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv och barnafödande ålder. De flyttar från städer med universitet och högskolor, och en andel kan tänkas flytta tillbaka till sin hemkommun. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten. 16
18 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I LJUSDALS KOMMUN ÅR 2015 Antal personer i varje ålder per 1000 invånare år 2015. Jämförelse med riket. Antal per 1000 invånare 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Ljusdals kommun Riket FOLKMÄNGDENS ÅLDERSSTRUKTUR I diagrammet till vänster visas befolkningsstrukturen i kommunen och i riket. Befolkningsstrukturen anger hur stor andel varje åldersgrupp utgör av hela folkmängden. Andelen uttrycks i promille. Som exempel kan nämnas att åldern 69 år är den enskilt största åldersgruppen i kommunen och utgör 17 promille av hela folkmängden år 2015. I de delar som kommunens åldersstruktur avviker från rikets så innebär detta att kommunen har relativt fler eller färre invånare i den åldern än vad som finns i riket. Genom att jämföra befolkningsstrukturerna kan man bättre förstå vilka demografiska utmaningar och möjligheter kommunen har relativt riket. Antal 180 160 140 120 100 80 60 ANTAL MÄN OCH KVINNOR EFTER ÅLDER I LJUSDALS KOMMUN ÅR 2015 Antalet män och kvinnor i olika åldrar under år 2015. ANTAL MÄN OCH KVINNOR Antalet män och kvinnor i samma ålder har ofta ett starkt samband förutom för åldrarna 70 år eller äldre där kvinnorna oftast är fler. Det finns kommuner som har andra skevheter i könsfördelningen. I Uppsala kommun är antalet kvinnor i åldrarna 20-25 år betydligt fler än antalet män. Och i Pajala kommun finns det fler män än kvinnor i nästan samtliga åldrar. 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Män Kvinnor 17
Antalet födda barn per kvinna efter moderns ålder. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Jämförelse med riket. KVINNORS FRUKTSAMHET I OLIKA ÅLDRAR Antalet barn som föds beror dels på antalet kvinnor i fertil ålder, dels på kvinnornas benägenhet att bli föräldrar. Benägenheten att föda barn i en viss ålder mäts av fruktsamheten och beräknas som antal födda barn efter moderns ålder dividerat med antalet kvinnor i samma ålder. I diagrammet framgår att fruktsamheten är som högst hos 30-åriga kvinnor i Ljusdals kommun. Under åren 2013-2015 fick de i snitt 0,15 barn per kvinna. Med hjälp av fruktsamheten per ålder och antalet kvinnor i fertil ålder kan vi beräkna hur många barn som förväntas födas framöver. Antal barn per kvinna 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 FRUKTSAMHET EFTER ÅLDER I LJUSDALS KOMMUN 15 25 35 45 Ålder Ljusdal Riket Historisk utveckling av den summerade fruktsamheten 1980-2015 samt prog-nostiserad fruktsamhet 2016-2025. 3,00 SUMMERAD FRUKTSAMHET I LJUSDALS KOMMUN 1980-2025 FRUKTSAMHETENS UT- VECKLING ÖVER TIDEN För att få en total bild av fruktsamheten kan man beräkna summerad fruktsamhet vilket är summan av fruktsamheten i olika åldrar (dvs summan av värdena på staplarna i diagrammet ovan). Måttet summerad fruktsamhet visar på hur många barn en kvinna skulle föda om hon under sin livstid föder barn såsom kvinnor idag gör. På riksnivå förväntas kvinnor föda drygt 1,8 barn under sin livstid. TFR 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1980 1990 2000 2010 2020 År Ljusdal Riket 18
50 ANTAL FLYTTARE EFTER ÅLDER I LJUSDALS KOMMUN Antalet inflyttade och utflyttade invånare efter ålder. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Antal 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder VILKA FLYTTAR I KOMMUNEN? Hur många som flyttar till respektive från kommunen i olika åldrar visas i diagrammet till vänster. Även om lika många flyttar in som ut ur kommunen i en viss åldersgrupp så betyder detta inte att kommunens förutsättningar är oförändrade. Det kan finnas en stor skillnad på in-och utflyttarna avseende socio-ekonomiska faktorer såsom utbildning, inkomst eller arbetsmarknadsstatus. Det är därför viktigt att göra kompletterande analyser av flyttströmmarna för att få en så heltäckande bild som möjligt. Inflyttare Utflyttare 10 FLYTTNETTO EFTER ÅLDER I LJUSDALS KOMMUN Skillnad i antalet in-och utflyttade invånare i olika åldrar. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Antal 5 0-5 - 10 FLYTTARNA OCH ÅLDERSSTRUKTUREN Till vänster visas effekten av in- och utflyttningen på åldersstrukturen i kommunen. Staplarna visar flyttnettot - eller vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar på grund av flyttningar. Nettot har beräknats som skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade i diagrammet ovan. Ett negativt värde för en viss ålder betyder att fler flyttar från kommunen än till kommunen i den åldern. För att få en mer representativ bild av flyttningarna har ett genomsnitt för de tre senaste åren beräknats. - 15 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Flyttnetto efter ålder 19
Andelen invånare i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Jämförelse med riket. BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN LJUSDALS KOMMUN INVÅNARNAS BENÄG- ENHET ATT FLYTTA Flyttbenägenheten visar på sannolikheten, under ett år, att en person i en viss ålder flyttar från kommunen. I kommunen har 21-åringarna den högsta flyttbenägenheten med 0,21. Detta innebär att 21 procent av alla 21- åringar under ett givet år flyttar från kommunen. På riksnivå anger flyttbenägenheten sannolikheten att en person flyttar över en kommungräns. Viktigt att förstå är att många flyttningar sker inom kommunen. Flyttbenägenheten som den är definierad här inkluderar inte flyttningar inom kommunen. Andel av befolkningen 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Ålder Ljusdals kommun Riket UTFLYTTARRISK OCH INFLYTTARINTENSITET För att prognostisera antalet utflyttare framöver beräknas så kallade utflyttarrisker. Riskerna baseras på hur män och kvinnor i olika åldrar har flyttat historiskt. Genom att multiplicera riskerna med antalet invånare fås hur många som förväntas flytta ut per ålder och kön. Det totala antalet inflyttare bestäms antingen som ett genomsnitt av antalet inflyttade de senaste åren eller genom ett direkt antagande om hur många som kan tänkas flytta in. För att fördela inflyttarna efter ålder och kön så används inflyttarintensiteter vilka baseras på historiska inflyttningsmönster. Intensiteterna anger hur stor andel av inflyttarna som är i en viss ålder och av ett visst kön. FLYTTNINGAR OCH UTVECKLINGEN AV BEFOLKNINGSSAMMANSÄTTNINGEN Det observerade antalet flyttningar i kommunen innehåller endast en begränsad mängd information. Vill man närmare analysera effekterna av flyttningar måste man även studera vilka som flyttar till respektive från kommunen. Flyttarnas socio-ekonomiska situation och ålder har en stor betydelse för utvecklingen av kommunens ekonomi, näringsliv och befolkningssammansättning. Flyttningar är den demografiska komponent som har störst och snabbast påverkan på demografins utveckling över tiden. Det ligger utanför ramen för denna befolkningsprognos att närmare studera flyttmönster och effekterna av flyttningarna. Men genom att studera flyttnettot efter ålder (se diagram på föregående uppslag) kan man direkt se hur ålderssammansättningen i kommunen ändras på grund av flyttningarna och det går enkelt att få svar på frågor såsom vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar och med hur mycket på grund av in-och utflyttningar. Vill man kunna påverka kommunens demografiska och socio-ekonomiska sammansättning på kort sikt så måste man göra förändringar som påverkar in-och utflyttningsmönstren. I många av landets kommuner flyttar de yngre åldersgrupperna 19-25 år från kommunen till arbeten och studier på annan ort. I vissa fall kommer de tillbaka och bosätter sig på födelseorten för att bilda familj och påbörja ett aktivt yrkesliv. Räknat på riksnivå så är de yngre åldersgrupperna mycket flyttbenägna och var femte 21-åring flyttar över en kommungräns varje år (se diagrammet ovan). Yngre kvinnor är mer flyttbenägna än yngre män (se diagrammen till höger). 20
KVINNORS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN LJUSDALS KOMMUN Andelen kvinnor i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Jämförelse med riket. Andel av befolkningen 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Ålder KVINNORS BENÄGEN- HET ATT FLYTTA Flyttbenägenheten kan även redovisas efter kön. På riksnivå är yngre kvinnor betydligt mer flyttbenägna än männen. De söker sig tidigare än männen till orter som erbjuder studie- och arbetsmöjligheter. Vid 30-års ålder blir de dock mindre flyttbenägna än männen. I vissa kommuner flyttar mer än hälften av de unga kvinnorna i vissa åldrar. Effekten blir att nästan inga unga kvinnor blir kvar på orten. I Ljusdals kommun har de 21-åriga kvinnorna den största flyttbenägenheten med 0,23. Kvinnor i Ljusdals kommun Kvinnor i riket MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN LJUSDALS KOMMUN Andelen män i olika åldrar som flyttar från kommunen. Genomsnitt för perioden 2013-2015. Jämförelse med riket. Andel av befolkningen 0,20 0,15 0,10 0,05 MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA På riksnivå har både män och kvinnor en mycket hög flyttbenägenhet mellan 20 och 30 år. Men till skillnad mot kvinnnorna, som har en mycket stark topp mellan 20 och 22 år, så är männens flyttbenägenhet mer jämn. Män äldre än 30 år har har även en något högre flyttbenägenhet än kvinnor i samma ålder. Bland männen i Ljusdals kommun är 24- åringarna mest flyttbenägna med 0,19. 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Ålder Män i Ljusdals kommun Män i riket 21
METODBESKRIVNING Befolkningen i prognosen skrivs fram ett år i taget med befolkningen år 2015 som utgångspunkt. Vid tolkning av prognosen skall has i åtanke att Skatteverkets register endast omfattar i kommunen folkbokförda personer. De som bor i kommunen men inte är folkbokförda där, t.ex. asylsökande, finns således inte med i prognosen. Antalet födda och döda beräknas för varje prognosår genom att befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal respektive dödsrisker. Fruktsamheten för kvinnor i olika åldrar beräknas som kvoten mellan antalet födda barn till mödrar i en viss ålder och medelfolkmängden kvinnor i samma ålder. För att osäkerheten ska bli mindre används befolkningsuppgifter från de 3 senaste åren. Dessutom görs en utjämning över åldrarna. Det läggs även en viss vikt vid fruktsamhetstalen i riket. Under prognosperioden antas fruktsamheten förändras i enlighet med SCB:s prognostiserade ökning för fruktsamheten i riket. Dödsriskerna för varje ålder och per kön skattas på riksdata som kvoten mellan antalet döda i en viss ålder och medelbefolkningen i samma ålder. Därefter sker en justering av mortaliteten så att den sammanfaller med kommunens totala nivå. Data från de 3 senaste åren används, och dödsriskerna antas minska i proportion till SCB:s prognos för riket. Antalet inflyttare till kommunen under de kommande åren prognostiseras med hjälp av tidsserieanalys för att plocka upp förekommande trender. De senaste årens utveckling används för att avgöra hur inflyttarna kommer att utvecklas i framtiden. Inflyttarfördelningen (vilka som flyttar till kommunen i termer av kön och ålder) beräknas utifrån de 3 senaste årens inflyttarfördelning. Antalet utflyttare beräknas utifrån ett genomsnitt av de 4 senaste årens utflyttarrisker. Utflyttningsbenägenheten i varje ålder multipiceras med folkmängden i motsvarande ålder vilket ger antalet utflyttare efter ålder och kön. Osäkerheten i prognosen ökar i proportion med prognosperiodens längd. Generellt är osäkerheten störst för de åldersgrupper som inte är födda när prognosen görs. Betydande osäkerhet finns även för åldersgrupperna 19-30 år där flyttbenägenheten är stor. Osäkerheten i en befolkningsprognos är förhållandevis mindre för den medelålders och äldre befolkningen vilka brukar vara mindre flyttbenägna. 22
TABELLBILAGA I tabellbilagan finns tre olika typer av tabeller som redovisar folkmängden i kommunen efter ålder, kön och tid. Det som skiljer de olika tabellerna åt är hur åldrarna redovisas. Den första typen av tabell redovisar folkmängden efter enkla och överskådliga åldersklasser. Den andra typen av tabell redovisar folkmängden efter de åldersklasser som används i det kommunala utjämningssystemet. Den tredje typen av tabell redovisar folkmängden efter ettårsklasser. Utöver detta redovisas även förändringen och den procentuella förändringen av folkmängden under året. Även dessa tabeller är uppdelade på ålder, kön och tid. Alla uppgifter som redovisas i tabellbilagan och i den övriga rapporten finns tillgängliga i Excel och har skickats till kommunens kontaktperson. Med hjälp av dessa uppgifter kan man enkelt jobba vidare själv. HAR ER KOMMUN BEHOV AV ANDRA TABELLER ELLER DATA? Behöver er kommun redovisa resultaten av prognosen på ett annat sätt, till exempel efter en annan indelning av åldrarna? Behöver ni ta fram underlag till en PowerPoint-presentation? Vi är vana att arbeta med data och presentera data på ett enkelt och lättillgängligt sätt. Vi tar snabbt fram det ni behöver. Kontakta oss gärna och diskutera vad ni behöver hjälp med. 23
Tabell 1A: Folkmängd i Ljusdals kommun efter åldersklass 0-5 1077 1082 1082 1093 1105 1118 1124 1130 1132 1131 1128 6-9 815 814 791 810 799 794 789 794 800 807 810 10-12 646 644 677 641 646 618 645 633 629 619 622 13-15 633 649 658 677 674 704 669 673 647 671 659 16-18 625 638 652 662 676 682 698 695 720 688 689 19-24 1253 1239 1193 1197 1218 1224 1221 1233 1237 1248 1245 25-44 3925 3950 3985 4008 3986 3983 3994 4003 3992 4011 4019 45-64 5072 5057 5014 4959 4920 4886 4829 4772 4758 4699 4654 65-79 3631 3660 3726 3764 3815 3849 3875 3897 3865 3814 3754 80-100 1350 1352 1354 1360 1363 1366 1390 1408 1451 1525 1604 Totalt 19027 19084 19132 19171 19202 19224 19235 19238 19230 19212 19184 Tabell 1B: Förändring i folkmängden i Ljusdals kommun efter åldersklass 0-5 - 8 5 0 12 12 13 6 6 2-1 - 3 6-9 2-1 - 23 19-11 - 5-5 5 5 7 3 10-12 26-2 33-36 5-28 27-12 - 4-10 3 13-15 18 16 9 19-3 29-34 4-27 24-12 16-18 - 4 13 14 10 14 7 16-3 25-32 2 19-24 - 48-14 - 46 4 21 6-3 11 4 11-3 25-44 65 25 35 23-22 - 3 12 8-11 20 8 45-64 - 38-15 - 42-55 - 39-35 - 56-57 - 15-58 - 46 65-79 79 29 66 37 51 35 26 22-32 - 52-60 80-100 - 14 2 2 6 3 2 24 18 43 74 79 Totalt 78 57 48 39 31 22 12 3-8 - 18-28 Tabell 1C: Procentuell förändring i folkmängden i Ljusdals kommun efter åldersklass 0-5 -0,7 0,4 0,0 1,1 1,1 1,2 0,6 0,5 0,2-0,1-0,3 6-9 0,2-0,1-2,8 2,4-1,3-0,6-0,6 0,6 0,7 0,9 0,4 10-12 4,2-0,4 5,2-5,2 0,7-4,3 4,3-1,8-0,6-1,6 0,6 13-15 2,9 2,6 1,3 2,9-0,5 4,4-4,8 0,6-3,9 3,7-1,7 16-18 -0,6 2,0 2,2 1,6 2,1 1,0 2,3-0,5 3,6-4,5 0,2 19-24 -3,7-1,1-3,7 0,3 1,8 0,5-0,2 0,9 0,4 0,9-0,2 25-44 1,7 0,6 0,9 0,6-0,6-0,1 0,3 0,2-0,3 0,5 0,2 45-64 -0,7-0,3-0,8-1,1-0,8-0,7-1,2-1,2-0,3-1,2-1,0 65-79 2,2 0,8 1,8 1,0 1,4 0,9 0,7 0,6-0,8-1,3-1,6 80-100 -1,0 0,1 0,2 0,4 0,2 0,2 1,7 1,3 3,0 5,1 5,2 Totalt 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0-0,1-0,1
Tabell 2A: Antal kvinnor i Ljusdals kommun efter åldersklass 0-5 525 521 520 529 531 535 548 550 551 551 549 6-9 421 432 407 407 406 399 386 392 391 393 403 10-12 310 301 340 333 339 319 327 318 314 309 306 13-15 281 307 306 318 310 345 339 344 325 332 324 16-18 304 294 293 286 310 307 318 311 342 335 338 19-24 579 566 544 544 537 536 530 539 534 536 538 25-44 1852 1864 1888 1902 1883 1883 1879 1875 1869 1884 1879 45-64 2507 2500 2462 2442 2432 2409 2386 2355 2344 2307 2291 65-79 1807 1821 1863 1873 1890 1913 1944 1969 1967 1952 1922 80-100 818 814 811 812 819 816 809 814 825 856 893 Totalt 9404 9420 9434 9445 9455 9462 9466 9466 9463 9455 9443 Tabell 2B: Förändring i antalet kvinnor i Ljusdals kommun efter åldersklass 0-5 - 18-4 - 1 9 2 4 12 3 1 0-2 6-9 4 11-24 - 1-1 - 7-13 6-1 2 10 10-12 21-9 39-6 6-20 8-8 - 4-4 - 4 13-15 - 6 26-2 13-8 35-6 5-19 7-8 16-18 4-10 - 1-6 23-2 10-7 31-6 3 19-24 - 24-13 - 22-1 - 7-1 - 6 9-5 2 2 25-44 12 12 24 14-19 0-3 - 4-6 15-5 45-64 2-7 - 38-21 - 10-23 - 23-31 - 11-38 - 15 65-79 34 14 41 10 17 23 31 25-2 - 15-30 80-100 - 26-4 - 3 1 7-2 - 7 4 12 30 37 Totalt 3 16 13 12 10 7 4 1-4 - 8-12 Tabell 2C: Procentuell förändring i antalet kvinnor i Ljusdals kommun efter åldersklass 0-5 -3,3-0,8-0,2 1,8 0,3 0,8 2,3 0,5 0,2-0,1-0,3 6-9 1,0 2,6-5,6-0,2-0,2-1,7-3,2 1,5-0,2 0,5 2,5 10-12 7,3-2,8 12,8-1,9 1,7-5,9 2,5-2,6-1,4-1,4-1,2 13-15 -2,1 9,4-0,6 4,1-2,6 11,3-1,8 1,4-5,5 2,1-2,4 16-18 1,3-3,4-0,4-2,2 8,1-0,7 3,4-2,3 10,0-1,9 0,8 19-24 -4,0-2,2-3,9-0,1-1,3-0,1-1,1 1,7-0,9 0,4 0,4 25-44 0,7 0,7 1,3 0,7-1,0 0,0-0,2-0,2-0,3 0,8-0,3 45-64 0,1-0,3-1,5-0,8-0,4-0,9-1,0-1,3-0,5-1,6-0,7 65-79 1,9 0,8 2,3 0,5 0,9 1,2 1,6 1,3-0,1-0,8-1,5 80-100 -3,1-0,5-0,3 0,1 0,9-0,3-0,9 0,5 1,4 3,7 4,4 Totalt 0,0 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1
Tabell 3A: Antal män i Ljusdals kommun efter åldersklass 0-5 552 561 562 564 574 582 576 579 580 580 578 6-9 394 382 383 403 393 395 403 402 409 414 408 10-12 336 342 337 308 307 299 318 315 315 309 316 13-15 352 342 352 359 364 358 331 330 322 339 335 16-18 321 344 359 376 366 375 380 384 378 352 351 19-24 674 673 649 653 681 688 691 694 703 712 707 25-44 2073 2086 2097 2106 2103 2100 2115 2128 2123 2127 2140 45-64 2565 2557 2552 2518 2489 2477 2443 2417 2413 2393 2363 65-79 1824 1839 1863 1891 1925 1937 1931 1928 1899 1862 1832 80-100 532 538 543 548 544 549 580 594 625 669 711 Totalt 9623 9664 9698 9726 9747 9762 9769 9772 9767 9757 9741 Tabell 3B: Förändring i antalet män i Ljusdals kommun efter åldersklass 0-5 10 9 1 2 10 8-6 3 1 0-2 6-9 - 2-12 1 19-10 2 8-1 6 6-7 10-12 5 6-5 - 29-1 - 8 19-3 0-6 7 13-15 24-10 10 6 5-6 - 28-1 - 8 17-3 16-18 - 8 23 15 17-10 9 5 4-6 - 26-1 19-24 - 24-1 - 24 4 28 7 3 2 9 9-5 25-44 53 13 11 9-3 - 3 15 13-5 4 13 45-64 - 40-8 - 5-34 - 29-12 - 33-26 - 4-20 - 30 65-79 45 15 24 27 34 12-6 - 2-30 - 37-30 80-100 12 6 5 5-4 5 31 14 31 44 42 Totalt 75 41 34 28 21 15 8 2-4 - 10-16 Tabell 3c: Procentuell förändring i antalet män i Ljusdals kommun efter åldersklass 0-5 1,8 1,6 0,2 0,4 1,7 1,4-1,0 0,5 0,2-0,1-0,3 6-9 -0,5-3,0 0,3 5,1-2,5 0,6 2,0-0,2 1,6 1,3-1,6 10-12 1,5 1,9-1,6-8,6-0,3-2,5 6,3-1,0 0,1-1,9 2,3 13-15 7,3-2,9 3,1 1,8 1,5-1,5-7,8-0,3-2,3 5,3-1,0 16-18 -2,4 7,1 4,4 4,7-2,5 2,4 1,4 1,0-1,5-6,9-0,3 19-24 -3,4-0,1-3,6 0,7 4,3 1,0 0,5 0,4 1,3 1,2-0,7 25-44 2,6 0,6 0,5 0,4-0,1-0,1 0,7 0,6-0,3 0,2 0,6 45-64 -1,5-0,3-0,2-1,3-1,1-0,5-1,4-1,1-0,2-0,8-1,3 65-79 2,5 0,8 1,3 1,5 1,8 0,6-0,3-0,1-1,5-1,9-1,6 80-100 2,3 1,2 0,9 1,0-0,7 0,9 5,6 2,4 5,2 7,0 6,2 Totalt 0,8 0,4 0,4 0,3 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0-0,1-0,2
Tabell 4A: Folkmängd i Ljusdals kommun efter åldersklass 1-5 906 909 907 916 926 938 944 949 952 952 950 6-12 1461 1458 1468 1451 1445 1413 1434 1427 1429 1426 1433 6 203 196 202 191 192 191 197 197 199 200 201 7-15 1891 1912 1924 1937 1927 1925 1907 1904 1877 1897 1891 16-18 625 638 652 662 676 682 698 695 720 688 689 65-79 3631 3660 3726 3764 3815 3849 3875 3897 3865 3814 3754 80-89 1125 1121 1108 1118 1114 1117 1134 1154 1191 1268 1346 90+ 225 231 246 242 250 249 256 253 259 256 258 0 171 172 175 177 179 180 180 181 179 179 178 1-3 520 528 534 544 548 554 558 560 561 559 557 4-5 386 382 372 373 378 384 386 389 392 393 393 7-9 612 618 589 618 607 603 593 597 601 607 610 10-15 1279 1293 1335 1319 1320 1322 1314 1306 1276 1289 1281 65-69 1534 1447 1420 1372 1339 1306 1326 1305 1277 1251 1239 70-74 1251 1344 1420 1463 1463 1437 1361 1339 1297 1269 1241 Tabell 4B: Förändring i folkmängden i Ljusdals kommun efter åldersklass 1-5 - 16 3-3 10 10 11 6 5 3 0-2 6-12 28-3 10-17 - 6-33 22-7 1-3 7 6 32-7 6-10 1-1 5 0 2 1 1 7-15 14 21 13 13-10 - 2-18 - 3-27 20-6 16-18 - 4 13 14 10 14 7 16-3 25-32 2 65-79 79 29 66 37 51 35 26 22-32 - 52-60 80-89 2-4 - 13 10-4 3 17 21 37 77 77 90+ - 16 6 16-4 8-1 7-2 6-3 2 0 8 1 3 2 2 1 0 1-1 - 1-1 1-3 - 14 8 7 9 5 5 4 2 1-2 - 2 4-5 - 2-4 - 9 0 5 6 2 3 2 2 0 7-9 - 30 6-29 29-12 - 4-10 5 4 6 2 10-15 44 14 42-16 2 2-8 - 8-31 13-8 65-69 - 21-87 - 26-49 - 33-32 20-21 - 28-26 - 12 70-74 108 93 76 43 0-26 - 76-22 - 42-28 - 27 Tabell 4C: Procentuell förändring i folkmängden i Ljusdals kommun efter åldersklass 1-5 -1,7 0,4-0,3 1,1 1,1 1,2 0,7 0,5 0,4 0,0-0,2 6-12 2,0-0,2 0,7-1,1-0,4-2,2 1,5-0,5 0,1-0,2 0,5 6 18,7-3,6 3,1-5,2 0,6-0,6 2,8 0,1 0,8 0,6 0,4 7-15 0,7 1,1 0,7 0,7-0,5-0,1-0,9-0,2-1,4 1,1-0,3 16-18 -0,6 2,0 2,2 1,6 2,1 1,0 2,3-0,5 3,6-4,5 0,2 65-79 2,2 0,8 1,8 1,0 1,4 0,9 0,7 0,6-0,8-1,3-1,6 80-89 0,2-0,3-1,2 0,9-0,4 0,3 1,5 1,8 3,2 6,5 6,1 90+ -6,6 2,5 6,8-1,8 3,2-0,3 2,8-1,0 2,4-1,2 0,7 0 4,9 0,6 1,6 1,3 1,0 0,7 0,0 0,4-0,8-0,4-0,5 1-3 -2,6 1,5 1,2 1,8 0,9 1,0 0,7 0,4 0,2-0,3-0,4 4-5 -0,5-1,1-2,4 0,1 1,3 1,6 0,6 0,8 0,6 0,4 0,0 7-9 -4,7 1,1-4,7 4,9-1,9-0,6-1,7 0,8 0,6 1,1 0,4 10-15 3,6 1,1 3,2-1,2 0,1 0,1-0,6-0,6-2,3 1,1-0,6 65-69 -1,4-5,7-1,8-3,4-2,4-2,4 1,5-1,6-2,1-2,0-1,0 70-74 9,4 7,4 5,7 3,0 0,0-1,8-5,3-1,6-3,1-2,2-2,1
Tabell 5A: Antal kvinnor i Ljusdals kommun efter åldersklass 1-5 453 437 435 443 444 448 460 463 464 464 463 6-12 731 733 747 740 745 718 713 710 705 703 709 6 99 103 100 91 99 96 88 97 98 98 98 7-15 913 937 953 968 956 967 964 957 932 936 934 16-18 304 294 293 286 310 307 318 311 342 335 338 65-79 1807 1821 1863 1873 1890 1913 1944 1969 1967 1952 1922 80-89 653 647 634 643 644 647 629 641 651 683 724 90+ 165 166 178 169 175 169 181 173 174 173 169 0 72 84 85 86 87 87 88 88 87 87 86 1-3 256 253 252 255 267 270 271 272 273 272 271 4-5 197 184 183 188 177 178 189 190 191 192 192 7-9 322 329 307 316 308 303 299 295 294 295 304 10-15 591 609 646 652 649 664 666 662 639 641 629 65-69 754 711 703 671 659 659 671 662 660 651 639 70-74 588 654 701 734 739 718 680 672 644 633 633 Tabell 5B: Förändring i antalet kvinnor i Ljusdals kommun efter åldersklass 1-5 - 5-16 - 2 8 1 4 12 2 2 0-1 6-12 25 2 14-7 5-27 - 5-3 - 5-2 6 6 8 4-3 - 10 8-3 - 8 9 1 1 0 7-15 11 24 15 15-12 11-3 - 7-25 4-2 16-18 4-10 - 1-6 23-2 10-7 31-6 3 65-79 34 14 41 10 17 23 31 25-2 - 15-30 80-89 - 13-6 - 14 9 1 3-18 12 11 31 41 90+ - 13 1 11-8 6-6 11-8 1-1 - 3 0-13 12 1 1 1 1 0 0-1 0 0 1-3 - 8-3 - 1 3 12 3 2 1 0-1 - 1 4-5 3-13 - 2 6-11 1 10 2 1 1 0 7-9 - 4 7-22 9-9 - 4-4 - 3-2 1 9 10-15 15 18 37 6-3 15 2-4 - 23 3-12 65-69 - 16-43 - 8-32 - 12 0 12-9 - 2-9 - 12 70-74 42 66 47 33 5-21 - 38-7 - 28-11 0 Tabell 5C: Procentuell förändring i antalet kvinnor i Ljusdals kommun efter åldersklass 1-5 -1,1-3,5-0,5 1,9 0,2 0,9 2,7 0,5 0,3 0,0-0,2 6-12 3,5 0,3 2,0-1,0 0,6-3,6-0,7-0,4-0,8-0,3 0,9 6 8,8 4,1-2,7-9,7 8,7-2,6-8,6 10,4 0,8 0,6 0,4 7-15 1,2 2,7 1,6 1,6-1,2 1,1-0,3-0,7-2,6 0,4-0,2 16-18 1,3-3,4-0,4-2,2 8,1-0,7 3,4-2,3 10,0-1,9 0,8 65-79 1,9 0,8 2,3 0,5 0,9 1,2 1,6 1,3-0,1-0,8-1,5 80-89 -2,0-0,9-2,1 1,4 0,2 0,5-2,8 1,9 1,7 4,8 6,0 90+ -7,3 0,8 6,7-4,8 3,6-3,2 6,6-4,4 0,6-0,7-2,0 0-15,3 16,0 1,6 1,3 1,0 0,7 0,0 0,4-0,8-0,4-0,5 1-3 -3,0-1,2-0,3 1,1 4,7 1,0 0,7 0,4 0,2-0,3-0,4 4-5 1,5-6,6-0,8 3,1-5,9 0,7 5,8 0,8 0,6 0,4 0,0 7-9 -1,2 2,1-6,5 2,9-2,7-1,5-1,4-1,1-0,6 0,5 3,2 10-15 2,6 3,0 6,1 1,0-0,4 2,3 0,2-0,6-3,5 0,4-1,8 65-69 -2,1-5,6-1,2-4,5-1,8 0,0 1,8-1,3-0,4-1,4-1,9 70-74 7,7 11,2 7,2 4,7 0,7-2,9-5,3-1,1-4,2-1,7 0,0
Tabell 6A: Antal män i Ljusdals kommun efter åldersklass 1-5 453 472 472 473 482 490 484 486 488 488 487 6-12 730 725 720 711 700 695 721 717 724 723 724 6 104 93 101 101 94 95 109 100 101 102 102 7-15 978 974 971 969 970 958 943 946 945 961 957 16-18 321 344 359 376 366 375 380 384 378 352 351 65-79 1824 1839 1863 1891 1925 1937 1931 1928 1899 1862 1832 80-89 472 474 475 476 470 470 505 513 540 585 622 90+ 60 64 69 73 74 79 75 81 86 84 89 0 99 89 90 91 92 93 93 93 92 92 91 1-3 264 275 282 289 281 284 286 287 288 287 286 4-5 189 198 190 185 201 206 197 199 200 201 201 7-9 290 290 282 302 299 300 294 302 308 312 305 10-15 688 684 689 667 671 658 649 644 637 648 652 65-69 780 735 717 701 679 647 655 643 617 600 600 70-74 663 690 719 729 724 720 682 667 653 636 608 Tabell 6B: Förändring i antalet män i Ljusdals kommun efter åldersklass 1-5 - 11 19 0 1 9 8-6 3 2 0-1 6-12 3-5 - 4-10 - 11-6 27-4 7 0 1 6 24-11 9-1 - 7 1 14-9 1 1 0 7-15 3-4 - 3-3 1-13 - 15 4-2 16-3 16-18 - 8 23 15 17-10 9 5 4-6 - 26-1 65-79 45 15 24 27 34 12-6 - 2-30 - 37-30 80-89 15 2 1 1-6 0 35 9 26 46 36 90+ - 3 4 4 4 2 5-4 5 5-2 5 0 21-10 1 1 1 1 0 0-1 0 0 1-3 - 6 11 7 7-7 3 2 1 1-1 - 1 4-5 - 5 9-8 - 5 16 5-8 2 1 1 0 7-9 - 26 0-8 20-3 1-6 8 6 5-7 10-15 29-4 5-23 4-13 - 9-4 - 7 11 4 65-69 - 5-45 - 18-17 - 21-32 8-12 - 25-17 0 70-74 66 27 29 10-5 - 4-38 - 15-14 - 18-28 Tabell 6C: Procentuell förändring i antalet män i Ljusdals kommun efter åldersklass 1-5 -2,4 4,3-0,1 0,3 1,9 1,6-1,2 0,6 0,4 0,0-0,2 6-12 0,4-0,7-0,6-1,3-1,5-0,8 3,8-0,6 0,9-0,1 0,1 6 30,0-11,0 9,6-0,6-6,8 1,6 14,3-8,1 0,8 0,6 0,4 7-15 0,3-0,4-0,3-0,3 0,1-1,3-1,6 0,4-0,2 1,7-0,3 16-18 -2,4 7,1 4,4 4,7-2,5 2,4 1,4 1,0-1,5-6,9-0,3 65-79 2,5 0,8 1,3 1,5 1,8 0,6-0,3-0,1-1,5-1,9-1,6 80-89 3,3 0,4 0,1 0,2-1,2 0,0 7,5 1,7 5,1 8,5 6,2 90+ -4,8 7,1 6,9 5,9 2,3 6,8-5,3 7,2 6,1-2,2 6,2 0 26,9-10,6 1,6 1,3 1,0 0,7 0,0 0,4-0,8-0,4-0,5 1-3 -2,2 4,1 2,6 2,3-2,5 1,0 0,7 0,4 0,2-0,3-0,4 4-5 -2,6 4,6-3,9-2,8 8,7 2,4-3,9 0,8 0,6 0,4 0,0 7-9 -8,2-0,1-2,7 7,1-1,0 0,2-2,0 2,8 1,8 1,6-2,3 10-15 4,4-0,5 0,7-3,3 0,7-2,0-1,4-0,7-1,1 1,7 0,6 65-69 -0,6-5,7-2,4-2,3-3,0-4,8 1,2-1,9-3,9-2,7-0,1 70-74 11,1 4,0 4,3 1,4-0,7-0,6-5,2-2,2-2,1-2,7-4,3
Tabell 7A: Folkmängd i Ljusdals kommun efter ålder 0 171 172 175 177 179 180 180 181 179 179 178 1 168 175 176 178 180 182 183 183 183 182 181 2 174 173 180 181 183 184 186 187 187 187 185 3 178 179 179 185 185 187 189 190 191 191 191 4 194 183 185 184 190 190 192 193 194 195 195 5 192 198 188 189 188 194 194 196 197 198 199 6 203 196 202 191 192 191 197 197 199 200 201 7 174 206 199 205 194 195 194 199 200 201 202 8 232 178 209 202 207 197 198 197 202 202 203 9 206 235 182 212 205 210 200 201 200 205 205 10 220 209 237 185 215 208 213 203 204 203 207 11 207 223 213 240 189 218 211 216 206 207 205 12 219 211 227 216 242 193 221 214 219 209 210 13 210 222 214 230 220 245 196 224 217 222 212 14 209 214 226 218 233 223 247 200 227 220 224 15 214 213 218 229 222 236 226 250 203 229 222 16 210 218 217 221 232 225 238 229 252 207 232 17 205 213 221 220 224 234 227 240 231 252 209 18 210 206 214 221 220 223 233 226 238 229 249 19 225 207 203 210 217 215 218 226 220 230 222 20 193 218 202 199 204 210 208 210 217 211 220 21 172 191 212 198 195 199 204 202 204 208 204 22 197 176 192 208 197 193 197 201 198 200 203 23 252 199 181 194 208 198 195 197 200 197 198 24 214 248 203 187 197 209 200 197 198 201 198 25 233 216 245 206 192 201 210 202 199 200 201 26 232 231 216 241 207 194 201 209 202 199 200 27 195 230 228 215 237 206 195 201 207 201 198 28 200 197 227 226 214 233 205 195 200 206 200 29 191 202 198 226 224 213 230 205 196 200 204 30 197 194 203 200 225 223 213 228 205 196 200 31 180 199 196 205 201 224 222 213 226 205 197 32 170 183 200 197 205 201 222 219 211 223 204 33 175 172 184 199 197 204 200 219 217 209 220 34 183 176 173 184 198 196 202 199 217 214 207 35 167 184 177 173 184 197 195 201 197 214 211 36 155 169 184 178 174 184 196 194 200 196 212 37 197 158 171 186 179 176 185 196 194 200 196 38 180 198 160 174 187 180 177 186 197 195 200 39 192 182 200 163 176 189 182 179 187 197 195 40 204 195 186 202 166 179 191 185 181 189 199 41 220 207 198 189 205 170 182 194 188 184 192 42 193 223 211 202 193 208 175 186 197 191 187 43 235 197 226 214 206 197 211 178 190 200 194 44 226 237 200 229 216 208 200 213 182 192 203 45 234 228 239 203 230 218 210 202 215 184 195 46 231 235 230 240 205 232 220 212 204 217 186 47 224 233 237 231 242 207 233 222 214 206 218 48 242 227 235 239 234 243 210 235 224 216 208 49 289 244 229 238 241 236 245 212 237 226 218 50 254 290 247 232 240 244 238 247 215 239 228
Tabell 7A: Folkmängd i Ljusdals kommun efter ålder, fortsättning 51 292 256 291 248 234 242 245 240 248 217 240 52 236 292 256 290 249 235 242 245 240 249 218 53 247 236 291 256 289 249 235 242 245 240 248 54 230 246 236 289 255 287 248 234 241 244 239 55 248 230 245 235 286 253 285 247 233 240 243 56 248 247 229 244 234 284 252 282 245 232 239 57 233 247 246 228 243 233 282 251 280 244 231 58 265 233 246 245 228 242 233 280 250 279 243 59 273 264 232 246 245 228 242 232 279 249 277 60 257 272 263 232 245 244 227 241 231 277 248 61 274 256 271 262 232 244 243 227 240 231 276 62 261 273 256 270 262 232 244 243 227 240 231 63 286 261 274 256 270 262 233 245 243 228 241 64 248 286 262 274 257 270 262 233 245 244 229 65 291 248 285 261 273 256 269 262 233 245 243 66 307 289 247 283 259 271 255 268 260 233 244 67 307 304 287 246 281 258 269 254 266 259 232 68 305 304 302 284 244 279 256 267 252 264 257 69 324 302 301 298 281 243 276 254 265 250 262 70 305 320 298 297 295 278 240 273 252 262 248 71 290 300 315 294 293 291 274 238 270 249 259 72 242 285 295 309 289 288 286 270 235 266 246 73 205 238 280 290 303 284 283 281 266 231 262 74 209 201 232 273 283 296 278 277 275 260 227 75 177 204 196 227 266 276 289 271 270 268 254 76 174 172 198 191 220 259 268 281 264 263 262 77 173 169 167 192 185 214 251 260 273 256 256 78 164 167 163 162 185 179 207 242 251 264 248 79 158 158 161 158 156 178 173 199 233 242 254 80 153 151 151 154 151 150 170 166 191 224 232 81 131 145 143 143 146 144 143 162 158 182 213 82 147 124 137 136 136 139 137 135 153 150 172 83 121 137 116 128 127 127 130 129 127 144 141 84 125 112 127 108 118 118 119 121 120 119 134 85 105 115 102 116 99 109 109 109 112 111 110 86 106 95 105 92 106 90 99 99 100 102 102 87 78 95 85 94 83 95 81 89 89 90 92 88 92 68 84 74 83 73 84 72 78 79 80 89 67 80 59 72 64 73 63 73 63 68 69 90 50 57 68 50 62 55 62 54 62 54 58 91 44 42 47 56 42 52 45 52 45 52 45 92 26 35 34 38 46 34 42 37 43 36 42 93 31 20 28 27 30 36 27 33 29 34 29 94 21 24 16 22 21 23 28 21 26 23 27 95 22 16 18 12 16 16 18 21 16 20 17 96 11 16 12 13 9 12 11 13 15 11 14 97 5 8 11 8 9 6 8 8 9 11 8 98 3 3 5 8 6 6 4 6 6 6 7 99 5 2 2 4 5 4 4 3 4 4 4 100 7 7 6 5 5 6 6 6 5 6 6 TOTALT 19027 19084 19132 19171 19202 19224 19235 19238 19230 19212 19184