MITT HEM din arbetsplats Styrprinciper för bostad med särskild service för vuxna (LSS) Skapad av: Ylwa Elonsdotter utifrån Gäller från: diskussioner i olika arbetsgrupper Beslutad av: Marie Sundvisson 6 mars 2008 Reviderad den: 16 december 2011 Diarienummer: INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 Beskrivning av bostad med särskild service för vuxna, LSS 3 Individuellt arbetssätt 4 Ideologin omsorgskulturen 5 STYRANDE PRINCIPER 5 Hemmet, det mest privata området 5 Antal personer som får stöd och service av samma personalgrupp 7 Personalgruppens storlek 7 Individuellt arbetssätt - gemenskap 7 Min plan, genomförandeplan, gemensamt arbetssätt, individuell plan 8 Nära ledarskap 9 Personalträffar 9 Hjälpmedel 9 Boende och arbete/daglig verksamhet 10 Kommunala habiliteringsteamet, LSS 10 Bogruppen - ett verktyg 10 HISTORIK från kollektiv till eget hem 12 Tidigare material 17 maj 1999, Utformning av bostäder med särskild service för vuxna enligt LSS 9:9 inom Östersunds kommun 2 juni 2008 (reviderad) MITT HEM din arbetsplats, Styrprinciper för bostad med särskild service för vuxna (LSS) i Östersunds kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Stab, Ylwa Elonsdotter. 2
Inledning Den här skriften vänder sig både till dig som är chef för en personalgrupp i LSS-bostad och till dig som arbetar i en LSS-bostad. Dessa styrprinciper beskriver hur LSS-bostäder är utformade och varför. Målet är att personen med funktionsnedsättning ska få bästa möjliga förutsättningar att leva ett gott liv. Här får du också en bakgrund till hur utvecklingen har lett fram till dagens LSS-bostäder. LSS-bostad Insatsen kallas Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 paragrafen 9 punkten, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I Östersund används begreppet LSS-bostad. (Se vidare information under rubriken Beskrivning av bostad med särskild service för vuxna, LSSbostad ). LSS-bostäder är utformade på olika sätt i Östersunds kommun för att så långt det är möjligt tillgodose enskildas behov och önskemål. Många bostäder är placerade i hyreshus. Några bostäder är placerade i villor där det bor fyra personer i varsin lägenhet. Det finns också villor där det bor en person. Till bostäderna hör en lägenhet med gemensamhets- och/eller personalutrymme. För att Östersunds kommun ska kunna garantera en god kvalitet i bostad med särskild service för vuxna finns ett antal styrande principer (se sidan 5). De styrande principerna utgår från LSS och från den ideologi som är grunden i LSS verksamheten i Östersunds kommun. I ideologin ingår begreppen inflytande, delaktighet och självbestämmande för alla. Enligt LSS ska stöd och service ges med respekt för personens självbestämmande och integritet. Personen själv ska i största möjliga utsträckning genom inflytande och medbestämmande över insatsen vara med i processen när insatsen utformas. Målet med verksamhet enligt LSS är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet vilket ska resultera i möjligheter för personen att leva som andra. För att uppnå målet är de styrande principer som beskrivs i detta dokument ett viktigt verktyg. Beskrivning av bostad med särskild service för vuxna, LSS-bostad I Regeringens proposition (1992/93:159, Stöd och service till vissa funktionshindrade, sidan 83), framgår att bostad med särskild service för vuxna 9 paragrafen 9 punkten, LSS, kan utformas på olika sätt. Huvudformen för bostad med särskild service för vuxna ska, enligt propositionen, vara gruppbostad och servicebostad. En annan form av 3
bostad som personer som omfattas av LSS ges rätt till är en av kommunen anvisad särskilt anpassad bostad. I Östersunds kommun innehåller de flesta LSS-bostäder två/tre lägenheter motsvarande gruppbostad nära personalen och gemensamhetsutrymmet och ca fem lägenheter motsvarande servicebostad fördelade på olika våningsplan och/eller i ett hus bredvid. Lägenheterna är fullvärdiga lägenheter, oftast på två rum och kök. Samvaron med andra personer ska ske utifrån vars och ens behov och önskemål för att undvika ett kollektivt synsätt. Det är viktigt att stärka den enskilde personens ställning. LSS-bostad kallas alla lägenheterna där vuxna bor som får stöd och service av samma personalgrupp inklusive lägenheten med gemensamhetsutrymme och personaldel. LSS-bostad kallas också varje enskild lägenhet där en vuxen person eller en familj bor. I gamla Omsorgslagen från 1985 användes beteckningen gruppbostad. Begreppet gruppbostad representerar den gamla utformningen av bostäder. Det speglar en tid med ett helt annat arbetssätt jämfört med idag. Arbetet var då koncentrerat till gemensamhetsutrymmet för det var där som alla befann sig under dagtid, både de som bodde och personalen som arbetade. Alla åt tillsammans och arbetet utgick mycket från gruppens behov. Den som kunde ge uttryck för en önskan eller den som reagerade med ett negativt beteende var i regel också den som styrde vad gruppen skulle göra. Utgångspunkten var gruppaktiviteter. Det gamla begreppet gruppbostad påminner om en verksamhet som historiskt sett drevs under institutionsliknande former. I dag utgår personalens arbete från ett individuellt arbetssätt och begreppet LSS-bostad används för att betona detta. Individuellt arbetssätt Alla personer är olika, har olika behov och önskemål även om diagnosen eller funktionsnedsättningen är lika. För att betona det infördes arbetsmetoden individuellt arbetssätt i början av 90-talet. Uppgiften att möta den enskildes behov är komplex och fordrar ett individuellt arbetssätt (se punkt 4 Individuellt arbetssätt sidan 7). De fysiska förutsättningarna i en LSS-bostad är viktiga för att personalen ska kunna ha ett individuellt arbetssätt. För en bra kvalitet behövs dessutom tillräckliga personalresurser, bra kompetens hos chefer och personal samt tillgång till arbete/daglig verksamhet och fritidsverksamhet. En strukturerad miljö med tillräckligt personalstöd och med individuell planering ökar möjligheten för att var och en ska göra sig hörd, bli förstådd och respekterad. De styrprinciper som gäller vid utformning av LSSbostaden ger förutsättningar för ett individuellt arbetssätt. 4
Ideologin - omsorgskulturen Det individuella arbetssättet inom LSS-verksamheten i Östersunds kommun har sin grund i en ideologi om inflytande, delaktighet och självbestämmande för alla. Det individuella arbetssättet gör att personen som bor har många tillfällen att visa eller berätta vad hon/han vill och tycker om. Genom detta arbetssätt lär personalen känna personen på ett naturligt sätt. När de lärt känna varandra är det lättare för personen att vara delaktig och aktiv i olika val. Det räcker inte med att personen är i centrum utan hon/han ska vara med i processen det vill säga delaktig i varje del. I ideologin ingår också att det finns ett kvalitativt innehåll i orden varje person bemöts på ett bra sätt och att personens integritet respekteras. Utgångspunkten för ideologin är en humanistisk människosyn i betydelsen att alla människor har samma rätt och lika värde. Det är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade. Ingen människa är i detta avseende förmer än någon annan. Det räcker inte med en ideologi utan det krävs också att den är väl förankrad. För att kunna förverkliga ideologin och därmed ge LSS intentioner ett innehåll är varje personal, chef, tjänsteman och politiker en viktig kugge i systemet. Styrande principer ett verktyg för god kvalitet Styrprinciperna är ett verktyg för att skapa god kvalitet och om det brister i någon del av de elva styrprinciperna försämras direkt villkoren för personen med funktionsnedsättning. 1. Hemmet, det mest privata området Hemmet är det mest privata området, som man sätter sin egen prägel på och där man tillbringar en stor del av dygnet. Hemmet är den fasta punkten, dit man kan dra sig tillbaka, stänga dörren om sig och själv välja vem man vill släppa in. Att hemmet är privat område markeras tidigt i lagstiftningen. Att bryta friden, det vill säga att utan lov gå in eller stanna kvar i en annans hem, är ett brott (Brottsbalken 4 kap. 6 paragrafen). För de flesta som bor i LSS-bostad kvarstår behovet av bostad med tillhörande stöd och service hela livet. Förhoppningen är att hitta en lägenhet som personen kommer att trivas i. Ibland kan individuella anpassningar, beroende på funktionsnedsättningen, behöva göras. De flesta behöver eller vill ha en lägenhet på två rum och kök. Det finns också par eller kompisar som vill bo tillsammans och som kan behöva en större lägenhet. Andra vill ha en mindre lägenhet på ett rum och kök. 5
Om lägenheten behöver utrustas med disk- och/eller tvättmaskin är en bedömning som görs utifrån personens behov. Att lägenheten utrustas med disk- och/eller tvättmaskin kan underlätta för personen att själv eller tillsammans med personal utföra dessa sysslor. Gemenskap Ett gott liv innebär bland annat att dela sina intressen med andra med liknande intressen. Möjlighet till gemenskap kan man ha på fritiden både hemma och utanför hemmet samt på arbetet/dagliga verksamheten. För att kunna känna riktig gemenskap måste man själv få välja vilka man vill umgås med. Det är viktigt att ha ett eget hem dit man kan bjuda in sina vänner när man vill. Lokaler för gemenskap En annan möjlighet till gemenskap är det utrymme som finns för samvaro i den lägenhet som också har en personaldel. I gemensamhetsutrymmet kan man träffas planerat eller oplanerat. Om några så önskar kan man äta gemensamma måltider eller träffas vid festliga tillfällen. Om behovet finns av en större lokal kan en kvarterslokal, i bostadsområdet där LSS-bostaden är belägen, vara ett alternativ. Varje person har själv möjlighet att påverka och välja vilka aktiviteter som sker tillsammans med andra som bor i LSS-bostaden och vilka aktiviteter som sker enskilt eller tillsammans med andra utanför hemmet. Eftersom en stor del av den tillgängliga personaltiden ska vara utlagd för insatser hos de enskilda personerna blir personalens vistelse i gemensamhets-/personalutrymmet begränsad till korta stunder om inte någon aktivitet planerats där. Samverkan med närstående och god man/förvaltare Att samverka med närstående och god man/förvaltare är viktigt. Det kan gälla både stora och små frågor till exempel innehållet i stöd och service, önskemål om kontaktman/personal, ekonomi eller val av färgsättning och tapeter. Ibland kan funktionsnedsättningen göra det omöjligt att uttrycka eller att ha en uppfattning i vissa frågor och då är närståendes och god mans/förvaltares inflytande mycket viktigt. Andra gånger kan personen och närstående och god man/förvaltare ha helt olika uppfattningar i en fråga. Närståendes och god man/förvaltares grad av inflytande bör i sådana fall vara begränsat. 2. Antal personer som får stöd och service av samma personalgrupp För att kunna garantera en god kvalitet på stöd och service bör det i LSSbostaden helst inte ingå fler än två lägenheter för personer som har stort behov av närhet till personal eller stort behov av stöd och service (gruppbostad). För att inte antalet personal ska bli för stort anpassas antalet personer som bor i servicebostäderna till fyra eller fem beroende på hur stort 6
behov de har av närhet till personal och stöd och service. Det är personernas sammanlagda behov av stöd och service och därmed behovet av personalinsatser som är avgörande. Ett för stort sammanlagt behov av stöd och service får många negativa konsekvenser. Alltför många, d v s tre till fyra personer med stort behov av stöd och service, låser personalen till LSS-bostaden. Deltagande i fritidsaktiviteter utanför bostaden försvåras. Tyngdpunkten blir mer på aktiviteter i grupp och mindre på individuella behov. Detta oavsett om den enskilde har utbyte av gruppen eller aktiviteten. En annan negativ konsekvens om det sammanlagda behovet av stöd och service är mycket stort är att personalgruppen blir stor vilket kan leda till att kvaliteten på insatserna sjunker (se Personalgruppens storlek nedan). 3. Personalgruppens storlek Det är viktigt att personen inte får stöd och service av för många. För att personalen ska kunna göra ett bra arbete krävs att personalgruppen inte är för stor. Lämpligt antal personal är som regel sex till åtta. Då finns förutsättningen för att personen som får stöd och service och personalen ska kunna lära känna varandra och skapa en god relation. Kontinuitet är en viktig kvalitetsaspekt och det är därför betydelsefullt hur man strukturerar arbetet och hur många personer arbetslaget består av. Utan tvekan är personalen en mycket viktig faktor när det gäller att erbjuda personen en bostad med bra kvalité. Stor vikt läggs vid rekrytering av personal och att krav ställs på utbildning och personlig lämplighet. 4. Individuellt arbetssätt - gemenskap Personer som bor i LSS-bostad är alla olika som individer. De har olika behov, önskemål och olika funktionsnedsättningar. Uppgiften att möta den enskildes behov är komplex och fordrar ett individuellt arbetssätt. En del personer har kommunikationssvårigheter eller är överkänsliga för sinnesintryck. Andra kan ha svårt att förstå och tolka sociala signaler. Flera behöver lugn och ro men kanske framförallt tid för att överhuvudtaget kunna kommunicera. Tid behövs också för personalen för att få möjlighet att tolka signaler och förstå personen. Det ställer stora krav på personalen att se till att vars och ens individuella behov blir tillgodosedda. Att få känna gemenskap hemma eller borta med personer man själv valt att umgås med är viktigt. Med ett individuellt arbetssätt ökar möjligheten för var och en att få hjälp att utveckla eller skapa kontakter med de vänner och kamrater personen önskar kontakt med. 5. Min plan, genomförandeplan, gemensamt arbetssätt och individuell plan Min plan (tidigare kallad re-/habiliteringsplan) är ett dokument där det framgår vad personen vill ha för stöd och service, när och på vilket sätt. När man upprättar Min plan är det viktigt att ta reda på vilka dagliga behov personen har och vilka fritidsaktiviteter personen är intresserad av. Det kan 7
till exempel handla om att se vilket stöd personen behöver med att upprätthålla vänskaps- och kamratrelationer, diskutera frågeställningar, önskemål eller målsättning när det gäller ekonomi, utbildning, arbete och hälsa. Om inte personen själv har något emot det upprättas Min plan tillsammans med närstående och/eller god man/förvaltare. Minst en gång per år ska Min plan följas upp, utvärderas och uppdateras. Med Min plan som grund görs sedan en genomförandeplan. I genomförandeplanen beskrivs hur personalen ska arbeta för att ge det stöd och den service personen har behov och önskemål om och som beskrivs i Min plan. En plan är aldrig heltäckande. Men genom att göra en plan får man en mer nyanserad bild av personen och hennes/hans behov. Alla nyanser som gör livet gott för personen kan inte beskrivas i ett dokument. Man försöker fånga in allt som går för att personen ska få så bra förutsättningar som möjligt till ett gott liv. Planeringen följs regelbundet upp och förändras efter behov. Den utgör motorn i en process. En del kan själva uttrycka hur de vill ha insatser utförda. Andra, främst de som har en grav utvecklingsstörning, kan inte själva uttrycka vad de vill. Några vill att all personal ska göra på samma sätt och andra tycker om att arbetssättet varierar med den som utför arbetet. För att få fram hur personalen ska arbeta kan man använda en metod för att upprätthålla ett gemensamt arbetssätt. Metoden går ut på att personalen ska vara lyhörd för hur personen verkar tycka bäst om att få stöd och service utförd och att jämföra varandras sätt att arbeta samt stämma av med personens reaktioner. Personalen väljer därefter att ge stöd och service på det sätt som personen verkar tycka bäst om. Med denna metod kan man följa upp och utveckla kvaliteten. Den som leder arbetet med att upprätthålla ett gemensamt arbetssätt är chefen för LSSbostaden. Om behov finns kan någon resursperson eller annan med nödvändiga kunskaper medverka. Om en person har många insatser, intressen eller om någon har synpunkter på kvaliteten kan det vara en fördel att upprätta en individuell plan. En begäran, enligt LSS, om att en individuell plan ska upprättas görs av personen själv eller god man/förvaltare och den skickas till LSShandläggaren som fattar beslutet. 6. Nära ledarskap Hur man valt att organisera arbetsledningen är en kvalitetsfråga. För att få bra kvalitet i arbetet krävs ett nära ledarskap. Det underlättar för chefen att föra ut och öka förståelsen för fattade beslut och att hålla ideologin levande. En närvarande ledare är viktig - inte minst för att påminna om lagens intentioner och förmedla kunskap om hur målen uppnås. 8
Det är lättare att vara en bra arbetsledare om man har möjlighet att få inblick i medarbetarnas sätt att arbeta. Personalgruppen är ett arbetslag som ständigt står inför uppgifter som inte är förutsägbara eller situationer som är svåra att hantera. Personalen kan många gånger behöva rådgöra med sin chef och få konkret handledning. För att chefen ska kunna ta sitt ansvar måste hon/han ha vetskap om att varje person som bor får sina behov tillgodosedda. 7. Personalträffar Personalträffar är ett viktigt instrument för personalen att ge ett kvalitativt bra stöd i LSS-bostäder. Personalträffar ska därför schemaläggas. Arbetslaget behöver regelbundet tid tillsammans för att kontinuerligt följa upp att personer i LSS-bostäder får den service och det stöd som de behöver. En del av tiden för träffarna kan användas till handledning och övrig samverkan med till exempel Kommunala habiliteringsteamet, LSS. Hur ofta det finns behov av personalträffar varierar över tid och mellan LSS-bostäder. Det kan också variera över året, till exempel kan behovet av personalmöten vara mindre under sommaren och vid jul/nyår. När en ny LSS-bostad precis startat och personerna som behöver stöd och service är nya för personalen kan personalmöten behövas varje eller varannan vecka. I en LSS-bostad som funnits i flera år och där personerna som bor och personalen i stort är desamma som vid starten finns som regel inte behovet att träffas lika ofta. Personalträffar är också ett forum där etiska dilemman tas upp och metodik diskuteras. 8. Hjälpmedel Hjälpmedel kan öka personens självständighet och ersätter aldrig nödvändig personlig service från personal. Individuella hjälpmedel För att öka säkerhet och trygghet används olika former av tekniska hjälpmedel, inklusive olika larm, när den enskilde personen har nytta av det. Kognitiva hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel används för att underlätta för personen att klara en uppgift och minskar personens beroende av personal. 9. Boende och arbete/daglig verksamhet I LSS-bostäder finns ingen personal mellan cirka 10.00 och 15.00 om inte speciella skäl finns, som till exempel att någon är sjuk eller på grund av ålder inte orkar arbeta hela dagen. En princip i Östersunds kommun är att boende och arbete/daglig verksamhet ska vara skilda åt. Det finns ett värde i att byta miljö och att träffa andra personer på arbetet. Personer med stora omvårdnadsbehov finns ute på 9
arbetsplatserna och får möjlighet att uppleva rollen som arbetare vilket utvecklar identiteten. En annan grundregel är att inte ha så kallade hemma-dagar utan handla, städa och tvätta gör personen själv eller med stöd av personal efter arbetet. 10. Kommunala habiliteringsteamet LSS När arbetslaget stöter på situationer som är svåra att klara av finns bland annat det Kommunala habiliteringsteamet LSS att tillgå. Det kan vara i form av handledning eller i form av internutbildning. En stor kunskap och erfarenhet finns inom teamet. Det ökar möjligheten för de olika yrkeskategorierna att se personen i hennes/hans vardagsmiljö och att bedöma deras förmågor och behov. 11. Bogruppen - ett verktyg Att erbjuda en person en bostad med särskild service för vuxna enligt 9 paragrafen 9 punkten, LSS, är en seriös och tidskrävande process som engagerar många att använda sina kunskaper och erfarenheter på ett klokt sätt. Handläggning Begäran om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 paragrafen 9 punkten, LSS, handläggs av LSS-handläggarna som är myndighetsutövare. Begäran om förhandsbesked från personer som bor i annan kommun och som vill flytta till Östersund handläggs också av LSS-handläggarna. Utredning begärs från hemkommunen och i övrigt handläggs denna begäran på samma sätt som om det gällde en person folkbokförd i Östersunds kommun. Bogruppen Att ge varje person ett så bra erbjudande om bostad som möjligt utifrån de behov och önskemål personen har är en process. I bogruppen ingår LSS-handläggarna, kuratorer från Kommunala habiliteringsteamet, LSS samt enhetschefer som representerar varsitt geografiska område. I bogruppen finns också enhetschef för lokal och bostadsenheten samt handläggare av frågor som rör LSS området och som ingår i förvaltningens stab. Bogruppens olika yrkeskompetenser bidrar till både etiska och ideologiska diskussioner under processens gång vilket gagnar personen som sökt bostad. Det bidrar också till att utveckla kvaliteten i verksamheten. Under processens gång finns ofta anledning att i diskussionerna återkomma till LSS intentioner, ideologin och styrprinciperna (MITT HEM din arbetsplats) som ligger till grund för verksamhetens kvalitet. Erbjudande om bostad sker både muntligt och skriftligt och erbjudandet ges via bogruppen i regel av den enhetschef som ansvarar för den aktuella LSS-bostaden. 10
Historik från vårdhem till eget hem När det gäller personer med funktionsnedsättning, har rätten till ett eget hem inte alltid varit självklar. Förr var det vanligt att personer med funktionsnedsättning bodde på vårdhem. Vårdhemmen i Jämtlands län, där det ibland bodde många personer på en avdelning, avvecklades 1991. Jämtland var ett av de första länen i landet att avveckla vårdhemmen. Omkring början av 70-talet öppnades det första inackorderingshemmet för vuxna personer med funktionsnedsättning i Östersunds kommun. Det bestod av sju rum, kök, vardagsrum och badrum. Där bodde åtta personer. Två personer, som var ett par, delade rum. Alla måltider åts gemensamt och arbetet utgick från gruppens behov. Att ändra utformningen av bostäder och ersätta inackorderingshem med, vad som sen kallades gruppbostad påbörjades i Östersunds kommun före kommunaliseringen av omsorgerna 1991. När man ser hur gruppbostäder i början av 90-talet utformades jämfört med bostäder i dag kan man konstatera att dessa gruppbostäder liksom inackorderingshemmen var ett kollektivt boende. De hade i huvudsak ett kollektivt arbetssätt som utgick från gruppens och kollektivets behov. Trots att var och en hade en egen lägenhet var hon/han tvungen att vistas en stor del av tiden med andra boende och personal. Hon/han fick ingen möjlighet att välja. De flesta aktiviteter skedde i det gemensamma utrymmet. Om de flesta aktiviteter sker i gemensamhetsutrymmet, blir detta lätt ett centrum, där både boende och personal vistas och där samvaron inte alltid sker utifrån den enskildes behov. I ett kollektivt omhändertagande finns ett institutionstänkande som det är viktigt att bli medveten om eftersom det försvårar möjligheterna att utforma individuella lösningar. Av den anledningen och för att betona vikten av att se till varje individs behov gjordes ett försök med en gruppbostad utan ett stort, traditionellt gemensamhetsutrymme i mitten som lägenheternas ytterdörrar öppnades mot. Denna gruppbostad placerades i ett flerbostadshus. Alla lägenheterna bestod av två rum och kök samt badrum. Basen bestod av tre lägenheter i samma plan. Den mellersta lägenheten fungerade som gemensamt utrymme och innehöll också en personaldel. De två andra lägenheterna (i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS; kallad gruppbostad) var avsedda för personer som hade behov av att ha närhet till personal och som hade stort behov av stöd och service. Till basen knöts ytterligare tre lägenheter (i LSS kallad servicebostad) för personer som inte hade behov av 11
den omedelbara närheten till personal och som hade mindre behov av stöd och service. Resultatet av försöket med en gruppbostad utan ett stort, traditionellt gemensamhetsutrymme i mitten som lägenheternas ytterdörrar öppnades mot, blev över all förväntan för de boende. Förändringarna innebar från början stor oro och osäkerhet för närstående och personerna i gruppbostad/servicebostad. Efteråt har de sagt eller på annat sätt visat att innehållet i det nya sättet att bo var bra. För personalen blev resultatet positivt när de istället för att utgå från gruppens behov fick möjlighet att möta varje person hemma hos henne/honom. Det ledde till att den enskilda personen kom tydligt i centrum. Nästa steg blev att se till verksamhetens innehåll, att sprida tankarna om och idén med det individuella arbetssättet hos närstående och personal. Det gällde också att ge personal de verktyg som behövdes för att förverkliga målet med verksamheten och att uppfylla LSS intentioner (se Inledning på sidan 3). Grunden för att bevara och utveckla kvaliteten är de elva styrprinciper som beskrivits på sidorna 5 till och med 11. Som framgår av detta dokument är det individuella arbetssättet och utformningen av bostäderna väl utvecklade idag. Det får inte stanna vid det. Tiderna förändras och utvecklingen måste gå vidare för att garantera att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att skapa ett eget hem i tiden. 12