Beskrivning av bostad med särskild service för vuxna, LSS-bostad 2. Från begäran om bostad till erbjudande av lägenhet 2

Transkript

1 1

2 UNG i bostad med särskild service för vuxna vägledning för personal Skapad av: Ylwa Elonsdotter Beslutad av: Marie Sundvisson Gäller från: 6 mars 2008 Reviderad den: 16 december 2011 Diarienummer: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 2 Beskrivning av bostad med särskild service för vuxna, LSS-bostad 2 Från begäran om bostad till erbjudande av lägenhet 2 Behov av stöd och service - beredning och verklighet 3 Steget ut 4 Flytta hemifrån 4 Inför flytten 4 Den första tiden 5 Livskvalitet; meningsfull fritid, kompisar och arbete 6 Föräldrars engagemang är en resurs 6 God man, förvaltare 7 God man 7 Förvaltare 7 Ekonomi 7 Att tänka på vid inflyttning 8 Samhällets skyddsnät 8 Kvalitet i LSS-bostaden 8 Rutiner, riktlinjer och policydokument 9 Introduktion och fortbildning av personal 10 2

3 Bakgrund De som flyttar till bostad med särskild service för vuxna enligt 9 paragrafen 9 punkten, LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), är idag betydligt yngre jämfört med tidigare. Några går fortfarande i skolan. Unga vuxna är i en annan fas i livet och har delvis andra behov än de som är äldre och verksamheten behöver utvecklas och anpassas. För att definiera de särskilda behov unga vuxna har tillsattes en grupp med representanter från Kommunala habiliteringsteamet LSS, enhetschef/bitr.enhetschef för bostad med särskild service för vuxna respektive personal med erfarenhet från att arbeta med unga vuxna samt representant för förvaltningens stab. Avsikten var att samla material till en handlingsplan/vägledning för personal och att komma fram till vilka behov det finns av fortbildning. Sammankallande har varit representanten för staben som också svarar för sammanställning av gruppens diskussioner och framtagande av vägledningen. Beskrivning av bostad med särskild service för vuxna, LSS-bostad I Östersund används begreppet LSS-bostad (se mer information i MITT HEM din arbetsplats). I Regeringens proposition 1992/93:159, Stöd och service till vissa funktionshindrade, sid 83, framgår att bostad med särskild service för vuxna 9 paragrafen 9 punkten, LSS, kan utformas på olika sätt. Huvudformen för bostad med särskild service för vuxna ska, enligt propositionen, vara gruppbostad och servicebostad. En annan form av bostad som personer som omfattas av LSS ges rätt till är en av kommunen anvisad särskilt anpassad bostad. I Östersunds kommun innehåller de flesta LSS-bostäder två/tre lägenheter motsvarande gruppbostad (LSS) med nära till personalen och gemensamhetsutrymmet och cirka fyra lägenheter motsvarande servicebostad (LSS) på olika våningsplan eller i ett hus bredvid. Lägenheterna är fullvärdiga lägenheter, oftast om två rum och kök. Samvaron med andra personer ska ske utifrån vars och ens behov och önskemål för att undvika ett kollektivt synsätt. Det är viktigt att stärka den enskilde personens ställning. LSS-bostad kallas: de fyra till sex lägenheter där vuxna bor som får stöd och service av samma personalgrupp och lägenheten med gemensamhetsutrymme som rymmer en personaldel. varje enskild lägenhet Från begäran om bostad till erbjudande av lägenhet Vuxna som omfattas av LSS har rätt till en LSS-bostad om de har behov av det och behovet inte är tillgodosett. Begäran om bostad enligt 9 9., LSS, handläggs av LSS-handläggarna som är myndighetsutövare. 3

4 Begäran om förhandsbesked från personer som bor i annan kommun och som vill flytta till Östersund handläggs också av LSS-handläggarna. Utredning begärs från hemkommunen och i övrigt handläggs denna begäran på samma sätt som om det gäller en person folkbokförd i Östersunds kommun. LSS-handläggaren fattar beslutet om LSS-bostad under förutsättning att kriterierna i LSS är uppfyllda. Ambitionen är att verkställa beslutet om bostad inom cirka tolv månader. Att ge varje person ett så bra erbjudande om bostad som möjligt utifrån behov och önskemål är en process och för att underlätta processen finns en bogrupp. I bogruppen ingår LSS-handläggarna, kuratorer från Kommunala habiliteringsteamet, LSS, enhetschefer som representerar varsitt geografiska område, enhetschef för lokal och bostadsenheten samt handläggare av frågor som rör LSS området och som ingår i förvaltningens stab. Bogruppens olika yrkeskompetenser medverkar till både etiska och ideologiska diskussioner under processens gång vilket bidrar till att utveckla kvaliteten i verksamheten. Under processens gång finns ofta anledning att i diskussionerna återkomma till LSS intentioner, ideologi och styrprinciper (detta beskrivs i broschyren MITT HEM din arbetsplats) som ligger till grund för verksamhetens kvalitet. Behov av stöd och service - beredning och verklighet Beredningen av ärendet är ett viktigt underlag och kan ses som en första bedömning av den unges behov av stöd och service. Den ger en uppfattning om hur mycket personal som behövs. Det är svårt att på förhand bedöma en persons behov i en ny livssituation. Den första tiden i bostaden kommer att visa det faktiska behovet. Erfarenheter visar att personens behov av stöd och service ofta är större eller mindre än vad som framkommit i beredningen. Hur mycket stöd och service en person behöver beror bland annat på ålder, erfarenhet och funktionsnedsättning. Orsakerna till att behovet av stöd och service inte stämmer överens i beredningen och i verkligheten kan vara flera. Det kan ha tillsatts för lite resurser än vad som var tanken i beredningen. Det kan också vara så att utredning av personens behov av stöd och service bygger på vad den unge vill ha hjälp med inte det faktiska behovet. Att kunna föreställa sig vad den nya situationen innebär är inte lätt. Det kan dessutom vara svårt att precisera den hjälp föräldrar eller andra bidrar med i föräldrahemmet och som det kommer att behövas personal till. Personer som tidigare bott i bostad med särskild service för barn och ungdomar, elevhem, har ofta en rik fritid med olika aktiviteter som personal följer med på. Det kan vara lätt att glömma att räkna med personaltid för att följa till fritidsaktiviteter när den unge eller föräldrar räknar upp det hon/han brukar göra på fritiden. Eftersom det är svårt att bedöma det faktiska behovet av stöd och service är det bra att utgå från att behovet är lite större än vad som framkommit i beredningen i alla fall under den första tiden. 4

5 Steget ut Flytta hemifrån Personalens stöd i personens process att hitta sin identitet är viktig. En del personer har länge känt till sin funktionsnedsättning, andra har kanske i samband med gymnasiestarten fått en diagnos. Oavsett när de fått veta det kan det vara först när det är dags att flytta hemifrån som konsekvenserna av funktionsnedsättningen blir tydliga och skillnaden mellan dem och andra ungdomar som flyttar hemifrån går upp för dem. Att pappa och mamma hjälper till med olika saker under uppväxten är naturligt och upplevs inte konstigt. Skillnaden mellan dem och andra ungdomar blir tydlig när det blir klart för dem att de behöver stöd och service av personal och att det ingår i bostaden. Det finns också personer som inte har insikt i att de har en funktionsnedsättning eller som inte kan uttrycka det verbalt. För att kunna arbeta individuellt behöver personalen lära känna den unge och familjens kultur. Hur har de levt, vad tycker personen om och vad tycker hon/han inte om. Det är viktigt att hålla i minnet att det är personalen som ska anpassa sig till den unges behov och önskningar. Det är inte den unge som ska anpassa sig till personalens arbetssätt eller arbetsgruppens kultur. När flytten från föräldrahemmet sker i nära anslutning till avslutad skolgång kan flera förändringar bli aktuella under kort tid som kan påverka personen psykiskt. Exempel på förändringar kan vara att platsen på korttidshem eller hos stödfamilj upphör, klasskamraterna försvinner åt olika håll och det är dags att börja arbeta eller få sysselsättning/daglig verksamhet. Personalen behöver ha olika förhållningssätt beroende på vilken situation den unge befinner sig i. För den person som är till exempel 35 år vid tidpunkten för att flytta hemifrån är situationen annorlunda. Den personen har redan gått igenom omställningen att sluta skolan, tappa en del kompisar och börja arbeta och har dessutom hunnit skapa sig en vuxenvardag med egna aktiviteter. Inför flytten Vid visning av en lägenhet är det viktigt att både chefen och en personal är med för att poängtera att personalstöd ingår och inte kan väljas bort. Hur mycket stöd och service som en person får är individuellt och avgörs av behovet. En del kan göra vissa saker själva eller med stöd av personal och andra behöver hjälp med allt. Vid visningen finns också möjlighet att prata om de regler som gäller för att inte störa andra hyresgäster. Inför den unges inflyttning finns anledning att fundera över vilka träffar som behöver bokas tid för och vilka yrkeskategorier som ska vara med. Innan kan det vara bra att fundera över vilken information personalen behöver ha om personen och vilka kunskaper som behövs om funktionsnedsättningen. Hur har den unge/familjen tänkt sig att flytten ska gå till praktiskt? Finns det någon person som de vill ska vara med i början? Försök skapa en ömsesidig förståelse om vad den första 5

6 tiden i bostaden kommer att innehålla. Lyssna på personens/familjens önskemål, behov och eventuella farhågor. Beskriv vad personalens uppdrag är (se uppdragsbeskrivning och kvalitetskrav för bostad med särskild service för vuxna, LSS, och aktuella riktlinjer) och till vem de kan vända sig med frågor eller synpunkter. Personalens närvaro är speciellt viktig i början och det är bra att komma överens med personen om hur ofta och när personalen kommer. Det kan ibland underlätta att upprätta ett litet kontrakt för den första tiden då personalens närvaro är större eftersom behovet av stöd och service ska utformas. Tanken med ett kontrakt är att det för personer som behöver - men inte vill ha - stöd och service är en påminnelse om att stöd och service ingår i bostaden. Finns behov av mer stöd under en tid i början för att få en uppfattning om behovet är personalens förhållningssätt viktig för att inte skapa extra behov. En svårighet för många är att säga nej till kompisar och där kan personalen behöva hjälpa till. När personalen väl lyckats skapa en god relation till den unge är det lättare att stötta henne/honom i att sätta gränser om det behövs. Den första tiden Ett sätt för den unge och personal att börja lära känna varandra kan vara att sätta sig ner och prata om vilka personer han/hon känner mm. Att göra en nätverkskarta med namn på föräldrar, syskon, släktingar, kompisar och eventuell kontaktperson/ledsagare kan ge en bild av vilka som står nära personen och längre ifrån. En nätverkskarta ger personal en bra överblick och tips om vilka kontakter som är viktiga för personen att upprätthålla. Personalen i bostaden får en hel del information om den person som ska flytta in. Det är viktigt att vara uppmärksam så att informationen inte leder till missförstånd. Exempelvis om personalen fått veta att den unge tidigare varit gränspsykotisk och hon/han i den nya bostaden börjar springa ut i trapphuset och föra oväsen kan det vara lätt att felaktigt tro att hon/han blivit psykiskt sjuk. Orsaken till beteendet kan i själva verket vara att det låter så fint i trapphuset där det ekar. Alla förändringar kan leda till oro. Oron kan visa sig genom olika sätt att vara. Det gäller att kunna möta personens oro utan att genast ta till åtgärder. Att ha is i magen kan vara bra ibland. Det är lämpligt med en uppföljningsträff när den unge flyttat in för att få feedback från henne/honom, familjen, personalen och från tidigare nätverk. Det är viktigt att följa upp hur den första tiden varit, stämma av arbetsmetoden och att svara på eventuella frågor. Unga personer med funktionsnedsättning lever idag ett mer utåtriktat liv jämfört med tidigare. Därför kan det i personens nätverk också finnas yrkeskategorier eller verksamheter utanför habilitering och skola som hon/han vill fortsätta ha kontakten med. Det är viktigt att klara ut vilket ansvar chefen har och vilket ansvar personalen/kontaktman har när det gäller att se till att den unge får en bra start i sin nya bostad. Det är också viktigt att alla vet vem som ansvarar för vad. Min plan ska upprättas om personen inte motsätter sig det. Därefter upprättar man en genomförandeplan som beskriver hur personalen ska arbeta för att uppnå det som står i Min plan. Dessa planer ska utvärderas och uppdateras minst en gång per år. Distriktssköterskan ska kontaktas för att göra en Hälso- och vårdplanering när personen flyttat in. 6

7 Den extra närvaron av personal inledningsvis ska nu ha visat på det faktiska behovet och skapat en trygg och bra relation. Det är dags att utvärdera behovet av personal och bestämma hur stödet ska se ut fortsättningsvis. Livskvalitet; meningsfull fritid, kompisar och arbete Den unge har sina förväntningar på att flytta hemifrån till en egen lägenhet och sin bild av vad det innebär att vara vuxen och att leva sitt liv som vuxen. Att introducera den unge i vuxenlivet med bibehållen framtidstro är en utmaning. Som vuxen har man skyldigheter och rättigheter och det ställs vissa krav på att uppföra sig. Det finns regler för vad man får göra och inte göra. En svårighet när det gäller unga som flyttat in i LSS-bostad kan vara att motivera till arbete/sysselsättning. Om önskemålet är att få ett arbete på öppna marknaden och det inte gått att få kan det vara svårt att motivera till arbete/daglig verksamhet inom Mica. Ett sätt skulle kunna vara att vid information om att det i LSS-bostad ingår stöd av personal också berätta att det under dagtid inte finns personal. Det beror på att den unge ska arbeta på dagen. Kanske skulle ett kontrakt, en överenskommelse, kunna upprättas där den unge godkänner att arbeta dagtid och att ta emot stöd. En meningsfull fritid och hjälp att behålla de skolkompisar den unge tycker om samt att underlätta för henne/honom att knyta nya kontakter med ungdomar kan minska risken för att må dåligt eller att hamna i dåligt sällskap. Eftersom unga personer med funktionsnedsättning lever ett mer utåtriktat liv jämfört med tidigare är det bra att i personalgruppen prata om hur unga människor lever idag t ex: Har personal rätt att bestämma över hur en annan människa ska leva sitt liv? Får man göra misstag om man har ett begåvningshandikapp? Får man t ex gå på fest, dricka sig full och vara bakfull? Hur många gånger får man göra det? Var/när sätter man gränser när det gäller sexualitet? Kan man sätta gränser? Var går gränsen mellan självbestämmande och omvårdnadsansvar? Föräldrars engagemang är en resurs Föräldrar till barn med funktionsnedsättning blir från det funktionsnedsättningen upptäcks tvungna att engagera sig och sätta sig in i en mängd frågor som de flesta föräldrar till barn utan funktionsnedsättning sällan eller aldrig behöver snudda vid. Under barnets uppväxt ställs de inför en mängd olika svåra val eller överväganden som kan röra allt från medicinska, sociala, existentiella till etiska frågeställningar. Ända in på 70-talet hände det att föräldrar fick frågan om de ville lämna bort barnet. Lämna bort, glöm och skaffa ett nytt barn var budskapet. En gång förälder alltid förälder. Det innebär att föräldrar alltid under hela livet bryr sig om hur barnet har det och hur det går för barnet oavsett hur gammalt barnet är och om barnet har en funktionsnedsättning eller inte. Föräldrar är måna om att barnet ska ha det bra också när barnet är vuxet och har flyttat hemifrån. Om barnet är normalbegåvat och utan funktionsnedsättning sker ofta en naturlig frigörelse från föräldrarna. Riktigt så är det inte om barnet har en funktionsnedsättning och speciellt inte om det rör begåvningen. Barnet är 7

8 därmed som vuxen mer eller mindre beroende av andra människor för att få sina behov tillgodosedda. Det är viktigt att skapa ett bra samarbete med föräldrarna och den första tiden aktivt arbeta för att utveckla samarbetsformer mellan föräldrarna och verksamheten så att föräldrarna känner sig delaktiga (men inte ansvariga). Det kan ta tid innan föräldrarna känner sig trygga med det stöd och den service personalen ger och innan de vet att det fungerar för barnet. Föräldrarna representerar också familjens kultur med vanor och traditioner som den unge vuxit upp med och som de kan berätta om. Kanske vill den unge behålla dessa och/eller utveckla egna traditioner. God man, förvaltare Alla människor blir myndiga vid fyllda 18 år. Det är mycket som ska ordnas när en person blir myndig eller står i begrepp att flytta hemifrån både praktiskt och ekonomiskt. Om en person inte själv kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller ta hand om sig själv kan det vara bra att prata med den unge/föräldrar om att ansöka om en god man eller förvaltare. Beslut om god man eller förvaltare fattas av domstol, i första hand tingsrätten. God man Godmanskap är ett uppdrag som innebär att god man ska utföra uppgifter för någons räkning. Den person som har god man kallas formellt för huvudman. Uppdragets omfattning kan vara mer eller mindre begränsat. I uppdraget som god man kan ingå att sköta huvudmannens ekonomi, sörja för att huvudmannen får bra omsorg/vård och bevaka huvudmannens rättigheter. Godmanskap är frivilligt och huvudmannen behåller sin rättsförmåga. Tanken med godmanskap är att alla ska få lika rätt oavsett förmåga. God man omfattas inte av offentlighets- och sekretesslagen och har ingen juridisk tystnadsplikt. Det kan vara viktigt att tänka på i olika sammanhang. Förvaltare Ordet förmyndarskap försvann som begrepp för vuxna när omyndighetsförklaringen avskaffades 1988 och ersattes av förvaltarskap. Förvaltarskap är en tvångsåtgärd som kan genomföras utan huvudmannens vilja. Förvaltare förordnas när det inte är tillräckligt med ett godmanskap. Enda skälet till förvaltarskap är om huvudmannen ekonomiskt skadar sig själv. Ansökan om förvaltarskap kan göras av god man, anhörig eller överförmyndarnämnden. Ekonomi När det gäller ekonomin finns det mycket att tänka på när en ung person ska flytta eller precis har flyttat in. Personen, anhörig/god man och personal behöver stämma av olika frågor som rör ekonomin och komma överens om vem som ska göra vad. 8

9 För att kunna betala olika utgifter behövs en inkomst och den unge kan behöva hjälp att ta ställning till om aktivitetsersättning ska sökas. Aktivitetsersättning söks hos Försäkringskassan och kan beviljas från det man är 19 år. Det är bra att göra en budget så att pengarna räcker till. På konsumentverkets hemsida finns en broschyr som heter Koll på pengarna. I den finns schablonsiffror att utgå från när budget ska göras. Glöm inte att under posten spara pengar lägga undan pengar till semesterresa med mera. Att tänka på vid inflyttning Hyran är en stor utgift och genom en ansökan om bostadstillägg kan det finnas en möjlighet att minska utgiften. En hemförsäkring är ett måste för att gardera sig mot oförutsedda utgifter på grund av skador på egendom. Tandvård till och med 19 år är gratis. Informera om tandvårdslagen som gäller från 20 år och som för närvarande ger ett högkostnadsskydd på 900 kr för tandvård för den som omfattas av LSS. Ett intyg fordras och det utfärdas av LSS-handläggare. För att adressuppgiften i folkbokföringen ska stämma behöver en flyttanmälan göras. Personen kan också behöva hjälp att skicka adressändring till kompisar och släktingar. När det gäller personalbemanning och personer som fortfarande går i skolan är det viktigt att komma ihåg att räkna med dagtäckning av personal på lov och helger. Samhällets skyddsnät Alla människor i samhället har rättigheter och skyldigheter. Personer som omfattas av LSS personkrets har rättigheter också utifrån innehållet i alla andra lagar. De har också skyldigheter enligt samma lagar som gäller för alla människor. För att hjälpa den unge kan personal få stöd och hjälp i olika frågor (missbruk/droger, misshandel, utnyttjad sexuellt/ekonomiskt av kompisar). Förutom Kommunala habiliteringsteamet LSS, kan personalen få stöd av socialtjänsten, polis och psykiatriska kliniken. Kvalitet i LSS-bostaden LSS-bostaden är personalens arbetsplats. Det huvudsakliga i personalens liv som exempelvis att umgås med familj och vänner, finns utanför arbetsplatsen. För den unge är LSS-bostaden hemma där hon/han tillbringar stor del av tiden och det är arenan för hennes/hans sociala liv med familj och vänner. Varje personal är en liten del i personens liv men en mycket viktig del för att ge den unge livskvalitet och ett gott liv. Personalen behöver anpassa sitt förhållningssätt till den unge vuxnes sätt att vara. Det kan till exempel handla om att försöka ta reda på varför den unge är avogt inställd till personal. Det kan finnas olika förklaringar till varför den unge reagerar. En orsak kan vara att personal bytts 9

10 ut, att den unge förlorat kontakter som betytt mycket. Det kan också bero på att hon/han vill vara som andra i den åldern och inte inser att hon/han behöver hjälp eller inte vill ta emot hjälp. Hur den unge trivs påverkar självklart på olika sätt den unges och föräldrarnas kontakt med personalen. När föräldrarna är trygga med att personalen ger det vuxna barnet det stöd och den service deras barn behöver minskar föräldrarnas behov av kontroll. De känner att de kan lämna över en stor del av ansvaret för barnets väl och ve till personalen och bara vara föräldrar. Målet med verksamhet enligt LSS är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Det stöd och den service personen behöver ska resultera i möjligheter för henne/honom att leva som andra. Därför är det viktigt att kvaliteten på det stöd och den service som personalen ger är hög. För att garantera en god kvalitet i verksamheten finns ett antal styrande principer. Dessa och andra kvalitetsaspekter finns utförligare beskrivna i dokumentet MITT HEM din arbetsplats. Om det brister i någon del av de elva styrprinciperna som finns beskrivna i ovanstående dokument, försämras direkt villkoren för personen med funktionsnedsättning. Uppgiften att möta den enskildes behov är komplex och fordrar ett individuellt arbetssätt. Det räcker inte att genom ett individuellt arbetssätt sätta personen i centrum. För att var och en ska göra sig hörd, bli förstådd och respekterad fordras att personen ska vara med i processen, det vill säga delaktig i varje del. Det individuella arbetssättet inom LSS-verksamheten i Östersunds kommun grundar sig på en ideologi om inflytande, delaktighet och medbestämmande för alla. Ideologin utgår från en humanistisk människosyn och vetskapen om att alla människor är olika, har olika behov och önskemål. Det överensstämmer med LSS intentioner och uttrycks där i ord som att föra fram jämlikhet i levnadsvillkor och möjligheter att leva som andra. Det räcker inte med en ideologi utan det krävs att den är väl förankrad. För att kunna förverkliga ideologin och därmed ge LSS intentioner ett innehåll är varje personal, chef, tjänsteman och politiker en viktig kugge i systemet. Rutiner, riktlinjer och policydokument Olika rutiner, riktlinjer och policydokument för vård- och omsorgsförvaltningen är framtagna och finns på förvaltningens interna webbsida. Där finns till exempel Flyttning checklista och Starta LSS-bostad som kan ge tips om saker att tänka på. På förvaltningens interna webbsida finns också rutiner/riktlinjer med mera som gäller Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) samt en rubrik Personalinformation. Sidorna är under uppbyggnad, förvaltningens webbplats kommer att ändra struktur och det kommer förhoppningsvis att bli mer logiskt/lättare att hitta aktuell information. 10

11 Introduktion och fortbildning av personal Introduktion och fortbildning av personal är viktigt i mötet med nya unga vuxna både för att hålla kunskapen aktuell och för att få ny kunskap. Personalgruppens kompetens behöver kontinuerligt inventeras och kompletteras för att kunna möta brukarnas behov. Exempel på ämnesområden för introduktion/fortbildning är: - utvecklingspsykologi - aktuella diagnoser - kost och näringslära - matlagning - fritidsfrågor - missbruksfrågor - sexualitet, när är p-medel indicerat - sysselsättning/arbete/daglig verksamhet/vuxen utbildning 11