Arbetskraftskostnadens beståndsdelar Mellan en anställds disponibla inkomst och en arbetsgivares arbetskraftskostnad finns en kil av skatter och avgifter. Kilen består av olika beståndsdelar och både löntagare och arbetsgivare har ett intresse av att förstå kilen grundligt. Arbetskraftskostnaden är ett marginalpris. Anställda är inte värda mer, men behöver inte acceptera mindre. Arbetsgivare måste inte betala mer, men kan inte betala mindre. Denna PM beskriver kilens beståndsdelar och visar med belopp kilens storlek vid olika månadslöner. Snäv eller bred skatte- och avgiftskil ett val Skatte- och avgiftskilen är summan av skatt och avgifter som finns mellan vad en löntagare kostar och vad löntagaren får i disponibel inkomst. Kilen kan inkludera fler eller färre skatter och avgifter. Skatte- och avgiftskilen brukar förkortas till skattekilen, men det finns anledning att notera skillnaden mellan en skattekil och en skatte- och avgiftskil. Skattekilen är ett nationalekonomiskt begrepp som delvis har negativ klang. Därför finns det olika uppfattningar i debatten om hur kilen ska definieras. En snäv definition av kilen inkluderar få skatter och avgifter. Då blir kilen smal, vilket i sin tur innebär att trycket av skatter och avgifter som läggs på förvärvsarbete tenderar att underskattas. En snäv definition av kilen antyder att man valt att inte erkänna de problem som uppstår av en bred kil, t.ex. arbetslöshet när arbetssökande ej får jobb eftersom arbetskraftskostnaden är för hög. En snäv definition antyder också att man har en mer inställsam attityd till höga skatter och avgifter. En bred definition av kilen inkluderar många skatter och avgifter. Den bredaste definitionen av kilen inkluderar alla skatter och avgifter i hela skatte- och socialförsäkringssystemet. Den bredaste kilen omfattar därför skatt på tjänst, näring, kapital och konsumtion, samt socialförsäkrings- och kollektivavtalade avgifter. Den teoretiska hypotesen bakom den bredaste skatte- och avgiftskilen är att alla skatter och avgifter förr eller senare vältras över på löntagare. En bred definition av kilen signalerar att man anser att skatter och avgifter är ett stort samhällsproblem. En bred kil är inte ointressant men blir lätt ohanterlig för policy och slutsatser. Till detta kan läggas att det ligger i både arbetsgivarnas och löntagarnas intresse att minimera transaktions- och avtalskostnader. Lagstadgade socialförsäkringsavgifter och kollektivt framförhandlade anställningsavtal minskar transaktionskostnader. Kilen med progressiva skatter En naturlig utgångspunkt vid definition av kilen är skatter. En skattekil bör åtminstone inkludera summan av kommunala-, landstingskommunala- och statliga inkomstskatter. Inkluderas socialförsäkringsavgifter breddas kilen, men blir då inte enbart en skattekil eftersom socialförsäkringsavgifter är premier till olika socialförsäkringssystem (t.ex. allmänna pensionssystemet, sjukförsäkring och föräldrapenning). Istället blir kilen en skatte- och avgiftskil. En skatte- och avgiftskil avspeglar arbetsgivares arbetskraftskostnader i högre utsträckning än vad enbart en skattekil gör. I socialförsäkringsavgifter finns dolda skatter. Den allmänna löneavgifter är t.ex. en dold skatt, liksom socialförsäkringspremier som betalas in för inkomster över ersättningstaken i socialförsäkringssystemen (föräldrapenningen är t.ex. maximerad till 10 prisbasbelopp år 2015). Även 1
inbetalningar över inbetalningstaket till den allmänna pensionen är dolda skatter (7,5 inkomstbasbelopp). Dessa dolda skatter bör ingå i skattekilen. Kollektivt avtalade avgifter bör ingå i skatte- och avgiftskilen, samt den särskilda löneskatten som läggs på avsättningar till kollektivavtalade pensioner. Även semestertillägg bör ingå. Man kan diskutera om friskvårdsbidrag, sjuklönekostnader, utbildningskostnader samt om arbetsgivarnas kostnader vid arbetstvister med anställda bör ingå. Eftersom inkomstskattesystemet är progressivt blir skattekilen bredare ju högre inkomst man tjänar. I figur 1 visas skatte- och avgiftskilen. Utgångspunkten är en arbetsmarknad helt utan skatter, socialförsäkrings- och kollektivavtalsavgifter. På en sådan marknad kommer t.ex. priset på en snickare att etableras vid B kronor efter att efterfrågan (linjen som sluttar nedåt) och utbudet av snickartjänster har mött varandra. Men så läggs kommunala skatter på lön, liksom socialförsäkringsavgifter och kollektivavtalade avgifter. En kil slås in mellan vad snickaren kostar och vad snickaren får i disponibel inkomst. Arbetskraftskostnaden höjs successivt från B till D. När priset höjs från B till D minskar efterfrågan på antalet snickartjänster från A till C. När skatter och avgifter är summerade vid nivån C uppgår de till skillnaden mellan D och E. Denna skillnad ( D minus E ) är skatte- och avgiftskilen för snickartjänster. Arbetskraftskostnad Lön + skatt + socialförsäkringsavgifter + dolda skatter + kollektivavtalsavgifter Lön + skatt + socialförsäkringsavgifter + dolda skatter D Lön + skatt + socialförsäkringsavgifter dolda skatter Lön + skatt Lön = arbetskraftskostnad utan skatter B E Efterfrågan på arbetskraft O C A Antal arbetade timmar Figur 1: Skatte- och avgiftskilen för en marknad, t.ex. snickartjänster. Skatte- och avgiftskilen Skatte- och avgiftskilen existerar för alla anställda, lönenivåer och åldrar. Kilens närvaro innebär att det totala antalet arbetade timmar minskar (av figur 1 framgår att antalet arbetade timmar minskar från A till C), samt att incitament skapas att både arbeta svart och köpa svart. Företag som inte betalar hela skatte- och avgiftskilen för sin personal kan antingen hålla lägre priser än sina konkurrenter eller ge sin personal högre disponibla inkomster. Därmed får företag som betalar skatte- och avgiftskilen en konkurrensnackdel och dess anställd riskerar arbetslöshet. 2
Hushåll med låg betalningsförmåga tvingas förhandla bort skatte- och avgiftskilen för att kunna konsumera dyrare tjänster. Detsamma gäller om tjänsterna är hushållsnära och avtal är svåra att kontrollera. Ett beslut att tillsvidareanställa ( fast anställning ) en person är ett viktigt beslut för en arbetsgivare. Generellt sett är personalen arbetsgivarens största tillgång, men personal innebär också kostnader och risker. Lönen är en kostnad. Att tvingas betala sjuklön för personer med hög sjukfrånvaro kan vara mycket kostsamt för ett litet företag. Personal kan stjäla företagshemligheter och därigenom åsamka företag stora kostnader. Friskvård, vidareutbildning och andra personalrelaterade utgifter är kostnader som anställda till viss del förväntar sig. Risker som ett företag utsätts för när en person blivit anställd måste företaget, i förväg, kostnadsbudgetera för. Till dessa kostnader och risker läggs semesterlön- och tillägg, skatter, avgifter och andra utgifter. Det finns ett stort och juridiskt snårigt utrymme mellan den disponibla inkomsten som den anställde ser på sitt bankkonto vid slutet av varje månad och den kostnad som den anställdes arbetsgivare har. Situationen illustreras i figur 2. Risker, friskvård, vidareutbildning, Skatte- och avgiftskilen Total arbetskraftsrelaterad kostnad för en anställd Den anställdes disponibla inkomst Figur 2: Total arbetskraftsrelaterad kostnad för en anställd. Låt oss specificera skatte- och avgiftskilens alla detaljer för att därefter beräkna kilens värde vid en månadslön om 25 000 kronor. Specifikation av skatte- och avgiftskilen I tabell 1 är hela skatte- och avgiftskilen specificerad. För att förstå tabellen, låt oss utgå från det som de flesta av oss har kännedom om: den beskattningsbara inkomsten. I tabellen definieras den beskattningsbara inkomsten som månadslönen multiplicerad med tolv månader. Enligt skattelagstiftningen ska fler saker ingå i den beskattningsbara inkomsten, men vår definition omfattar den största ingående posten. 3
För att komma till disponibel inkomst subtraheras det allmänna grundavdraget, vilket ger taxeringsbar inkomst. Från taxeringsbar inkomst dras statlig värnskatt, statlig inkomstskatt, landstingsskatt och kommunal skatt. Värnskatt och statlig inkomstskatt är statliga och progressiva skatter som enbart tas ut om den taxeringsbara inkomsten överstiger vissa brytpunkter. Landstingsskatt och kommunal skatt betalas av alla om taxeringsbar inkomst finns. Från den totala skattekostnaden dras olika skattereduktioner. En skattereduktion är egenfinansieringsavgiften till den allmänna pensionen. En annan skattereduktion är jobbskatteavdraget. Det som blir kvar är nettot av skatter och skattereduktioner. Dras alla skatter från den beskattningsbara inkomsten erhålls den disponibla inkomsten. För anställda brukar frågan vad får jag ut i lön? överskugga alla andra frågor. Men för arbetsgivare tillkommer en stor mängd skatter, avgifter och kostnader som gör en anställning mer kostsam. Arbetsgivare måste betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter. Avgifterna är differentierade beroende på ålder. Arbetsgivare kan även få viss del av socialförsäkringsavgifterna nedsatta beroende på vilken kommun som arbetsgivaren har sitt säte i. En arbetsgivare kan även slippa betala socialförsäkringsavgifter och få motsvarande avgifter som subvention om arbetsgivaren anställer någon som varit arbetslös eller sjukskriven länge. Den generella totala socialförsäkringsavgiften består av sju delavgifter: ålderspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsskadeavgift, arbetsmarknadsavgift, efterlevandepensionsavgift, föräldraförsäkringsavgift och allmän löneavgift. Tillsammans utgör de 31,42 procent år 2015 för en genomsnittlig förvärvsarbetare. Utöver lagstadgade socialförsäkringsavgifter tillkommer kollektivavtalade avgifter. Olika yrkesgrupper på arbetsmarknaden omfattas av olika kollektivavtal med olika utformningar. Men det finns stora likheter mellan kollektivavtalen och de flesta efterliknar industrins ITP-avtal. ITP-avtalet har en brytpunkt som är identisk med brytpunkten för inbetalning till det allmänna pensionssystemet (7,5 inkomstbasbelopp). Under brytpunkten betalar en arbetsgivare en viss uppsättning ITP-premier, över brytpunkten en annan uppsättning ITP-premier. De kollektivavtalade avgifterna är: ålderspensionsavgift, premiebefrielseavgift, sjukförsäkringsavgift, tryggruppliv vid dödsfall, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, trygghetsförsäkring vid omställning. Summan av premierna under och över brytpunkten är arbetsgivarens kostnader för kollektivavtalade avgifter. Avgifterna till kollektivavtalad ålderspension beläggs med en särskild löneskatt. Arbetsgivaren måste även betala semestertillägg till semesterlönen. Lägger man ihop socialförsäkringsavgifter, kollektivavtalade avgifter, kostnaden för särskild löneskatt och semestertillägg får man arbetsgivarens arbetskraftskostnad. Denna arbetskraftskostnad är en minimikostnad för arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan inte komma undan dessa kostnader vid en anställning. De är antingen lagstadgade eller kollektivavtalade. Utöver lagstadgade och kollektivavtalade avgifter tillkommer andra utgifter som är mer eller mindre obligatoriska. Ett friskvårdsbidrag brukar tillkomma, liksom en dator, en mobiltelefon, förväntade sjuklönekostnader samt övriga kostnader som har med en anställning att göra (t.ex. julgåvor, trivselutgifter, utgifter vid tvist med löntagare, utbildningskostnader). Det är svårt för en arbetsgivare att inte ge friskvårdsbidrag när anställda förväntar sig detta samtidigt som andra företag ger friskvårdsbidrag. 4
Slutligen kan man lägga till mervärdesskatt till arbetskraftskostnaden. Alla anställda säljer ju något och eftersom arbetsgivaren är mervärdesskattepliktig måste moms läggas på arbetskraftskostnaden vid t.ex. konsulttjänster. Disponibel inkomst Summa skatter Jobbskatteavdrag Egenavgift allmän pension Kommunal skatt Landstingsskatt Statlig inkomstskatt Statlig värnskatt Taxeringsbar inkomst Grundavdrag Beskattningsbar inkomst (Bruttolön) Socialförsäkringsavgifter Ålderspensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Arbetsskadeavgift Arbetsmarknadsavgift Efterlevandepensionsavgift Föräldraförsäkringsavgift Allmän löneavgift Summa avgifter Dolda skatter ITP1-premier under brytpunkt Ålderspension Premiebefrielseförsäkring Sjukförsäkring Tryggruppliv vid dödsfall (TGL) Trygghetsförsäkring arbetsskada (TFA) Trygghetsförsäkring omställning (TRR) Summa premier under brytpunkt ITP1-premier över brytpunkt Ålderspension Premiebefrielseförsäkring Sjukförsäkring Tryggruppliv vid dödsfall (TGL) Trygghetsförsäkring arbetsskada (TFA) Trygghetsförsäkring omställning (TRR) DI = BI SSk SSk = V-skatt + I-skatt + L-skatt + K-skatt (EAP + JSA) JSA = f (TI, GA, kommunal skatt, landstingsskatt) EAP = TI x egenfinansieringsavgift allmän pension K-skatt = TI x Kommunalskatt L-skatt = TI x Landstingsskatt I-skatt = TI x Statlig inkskatt om TI över brytpunkt för statlig inkomstskatt V-skatt = TI x Statlig värnskatt om TI över brytpunkt för värnskatt TI = BI GA GA = f (BI) BI = Månadslön före skatt x 12 (UTGÅNGSPUNKT) ÅP = BI x ålderspensionsavgift SA = BI x sjukförsäkringsavgift AS = BI x arbetsskadeavgift AA = BI x arbetsmarknadsavgift EA = BI x efterlevandepensionsavgift FA = BI x föräldraförsäkringsavgift AL = BI x allmän löneavgift SAv = ÅP + SA + AS + AA + EA + FA + AL DS = AL + ÅP när BI är över brytpunkt + FA när BI är över brytpunkt ÅPkU = BI x ITP1 ålderspensionspremie när BI är under brytpunkt PBkU = BI x ITP1 premiebefrielsepremie när BI är under brytpunkt SAkU = BI x ITP1 sjukförsäkringspremie när BI är under brytpunkt TGLkU = BI x ITP1 tryggrupplivpremie när BI är under brytpunkt TFAkU = BI x ITP1 arbetsskadepremie när BI är under brytpunkt TRRkU = BI x ITP1 omställningspremie när BI är under brytpunkt SPkU = ÅPkU + PBkU + SAkU +TGLkU + TFAkU + TRRkU ÅPkÖ = BI x ITP1 ålderspensionspremie när BI är över brytpunkt PBkÖ = BI x ITP1 premiebefrielsepremie när BI är över brytpunkt SAkÖ = BI x ITP1 sjukförsäkringspremie när BI är över brytpunkt TGLkÖ = BI x ITP1 tryggrupplivpremie när BI är över brytpunkt TFAkÖ = BI x ITP1 arbetsskadepremie när BI är över brytpunkt TRRkÖ = BI x ITP1 omställningspremie när BI är över brytpunkt 5
Summa premier över brytpunkt Summa ålderspension Summa premiebefrielseförsäkring Summa sjukförsäkring Summa TGL Summa TFA Summa TRR Summa ITP1 premier Arbetskraftskostnad 1 Särskild löneskatt Semestertillägg Arbetskraftskostnad 2 Friskvårdsbidrag Övriga personalkostnader Arbetskraftskostnad 3 Mervärdesskatt Arbetskraftskostnad totalt SPkÖ = ÅPkÖ + PBkÖ + SAkÖ +TGLkÖ + TFAkÖ + TRRkÖ SÅPk = SÅPkU + SÅPkÖ SPBk = SPBkU + SPBkÖ SSAk = SSAkU + SSAkÖ STGLk = STGLkU + STGLkÖ STFAk = STFAkU + STFAkÖ STRRk = STRRkU + STRRkÖ SPk = SPkU + SPkÖ Arb1 = BI + SAv + SPk SL = SÅPk x särskild löneskatt SemT = Semesterdagar x semestertillägg Arb2 = Arb1 + SL + SemT FB ÖP = f (sjuklön, dator, telefon, utbildning, tvister, ) Arb3 = Arb2 + FB + ÖP Moms = Arb3 x mervärdesskatt ArbT = Arb3 + Moms Tabell 1: Specifikation av skatte- och avgiftskilen. Skatte- och avgiftskilen vid 25 000 kronor i månadslön I tabell 2 har värdet av skatte- och avgiftskilen beräknats vid 25 000 kronor i månaden. Av tabell 2 framgår att en anställd som får 25 000 kronor i månadslön har en årlig bruttoinkomst om 300 000 kronor. Det ger en disponibel inkomst per år om 238 641 kronor eller 19 887 kronor i månaden. Arbetsgivaren betalar totalt 94 260 kronor i lagstadgade socialförsäkringsavgifter per år, 15 453 kronor i kollektivavtalade ITP1-avgifter, samt 3 363 kronor i särskild löneskatt och semestertillägg. Arbetsgivarens totala årliga arbetskraftskostnad exklusive moms är 413 076 kronor. Mellan löntagarens disponibla inkomst om 238 641 kronor och arbetsgivarens arbetskraftskostnad om 413 076 kronor finns en skatte- och avgiftskil om 174 436 kronor. Skatte- och avgiftskilen utgör därmed 42,2 procent av arbetskraftskostnaden. Lägger man på mervärdesskatt ökar skatte- och avgiftskilen med 103 269 kronor, vilket ger en total arbetskraftskostnad om 516 346 kronor. Till ovanstående kan också läggas kronbelopp för friskvårdsbidrag, för sjuklön och för kostnader vid avtalstvister. I tabellen har alla beräkningar gjorts utifrån timlönen 144,23 kronor. Det ger en månadslön om 25 000 kronor. 6
För att konvertera timlön till daglön har timlönen multiplicerats med åtta arbetstimmar per arbetsdag. Från daglön till veckolön har daglönen multiplicerats med fem arbetsdagar per vecka. Från veckolön till månadslön har veckolönen multiplicerats med 52 veckor per år dividerat med 12 månader per år. Från månadslön till årsinkomst har månadslönen multiplicerats med 12 månadslöner. Motsvarande, men omvända multiplikationer och divisioner, har gjorts för att gå från årsinkomst till månadslön, från månadslön till veckolön, från veckolön till daglön, från daglön till timlön. 7
Timme Dag Vecka Månad År Disponibel inkomst 115 kr 918 kr 4 589 kr 19 887 kr 238 640 kr Summa skatter 29 kr 236 kr 1 180 kr 5 113 kr 61 359 kr Jobbskatteavdrag 13 kr 102 kr 510 kr 2 208 kr 26 500 kr Kommunal skatt 26 kr 205 kr 1 024 kr 4 438 kr 53 253 kr Landstingsskatt 17 kr 133 kr 665 kr 2 884 kr 34 606 kr Statlig inkomstskatt - kr - kr - kr - kr - kr Statlig värnskatt - kr - kr - kr - kr - kr Taxeringsbar inkomst 137 kr 1 100 kr 5 500 kr 23 833 kr 285 998 kr Grundavdrag 7 kr 54 kr 269 kr 1 167 kr 14 000 kr Beskattningsbar inkomst 144 kr 1 154 kr 5 769 kr 25 000 kr 299 998 kr Bruttolön i timmen 144,23 kr <= Timlön. Ger dag-, vecko-, månads- och årslön. Sociala avgifter 45 kr 363 kr 1 813 kr 7 855 kr 94 259 kr varav ålderspensionsavgift 15 kr 118 kr 589 kr 2 552 kr 30 630 kr varav sjukförsäkringsavgift 6 kr 50 kr 251 kr 1 087 kr 13 050 kr varav arbetsskadeavgift 0 kr 3 kr 17 kr 75 kr 900 kr varav arbetsmarknadsavgift 4 kr 30 kr 152 kr 660 kr 7 920 kr varav efterlevandeavgift 2 kr 13 kr 67 kr 292 kr 3 510 kr varav föräldraförsäkringsavgift 4 kr 30 kr 150 kr 650 kr 7 800 kr varav allmän löneavgift 15 kr 117 kr 586 kr 2 537 kr 30 450 kr Brytpunkt för inbetalning till allmän pension Brytpunkt föräldraförsäkringsersättning 435 750 kr 445 000 kr Dolda skatter i ålderspensionsavgift, föräldraförsäkringsavgift och allmän löneavgift 15 kr 117 kr 586 kr 2 537 kr 30 450 kr Brytpunkt ITP1 435 750 kr ITP1 premier under brytpunkt ITP1 premier under brytpunkt ålderspension (>= 25 år) 6,5 kr 52 kr 260 kr 1 125 kr 13 500 kr ITP1 premier under brytpunkt premiebefrielseförsäkring (>=25 år) (% ) 0,1 kr 1 kr 5 kr 21 kr 249 kr ITP1 premier under brytpunkt sjukförsäkring (>=18 år) (% ) 0,1 kr 1 kr 3 kr 14 kr 174 kr ITP1 premier under brytpunkt TGL (% ) 0,3 kr 2 kr 12 kr 50 kr 600 kr ITP1 premier under brytpunkt TFA (% ) 0,0 kr 0 kr 1 kr 2 kr 30 kr ITP1 premier under brytpunkt TRR (% ) 0,4 kr 3 kr 17 kr 75 kr 900 kr ITP1 premier under brytpunkt summa 7 kr 59 kr 297 kr 1 288 kr 15 453 kr ITP1 premier över brytpunkt ITP1 premier över brytpunkt ålderspension (från 25 år) (% ) - kr - kr - kr - kr - kr ITP1 premier över brytpunkt premiebefrielseförsäkring (>=25 år) (% ) - kr - kr - kr - kr - kr ITP1 premier över brytpunkt sjukförsäkring (>=18 år) (% ) - kr - kr - kr - kr - kr ITP1 premier över brytpunkt TGL (% ) - kr - kr - kr - kr - kr ITP1 premier över brytpunkt TFA (% ) - kr - kr - kr - kr - kr ITP1 premier över brytpunkt TRR (% ) - kr - kr - kr - kr - kr ITP1 premier över brytpunkt summa - kr - kr - kr - kr - kr ITP1 ålderspensionspremier 6,5 kr 52 kr 260 kr 1 125 kr 13 500 kr ITP1 premiebefrielseförsäkring 0,1 kr 1 kr 5 kr 21 kr 249 kr ITP1 sjukförsäkring 0,1 kr 1 kr 3 kr 14 kr 174 kr ITP1 TGL 0,3 kr 2 kr 12 kr 50 kr 600 kr ITP1 TFA 0,0 kr 0 kr 1 kr 2 kr 30 kr ITP1 TRR 0,4 kr 3 kr 17 kr 75 kr 900 kr ITP1 Summa 7 kr 59 kr 297 kr 1 288 kr 15 453 kr Bruttolön + sociala avgifter + ITP1 avgifter 197 kr 1 576 kr 7 879 kr 34 143 kr 409 711 kr Särskild löneskatt på pensionskostnader 2 kr 13 kr 63 kr 273 kr 3 275 kr Semestertillägg (25 dagar x tillägg) 0,04 kr 0 kr 2 kr 7 kr 88 kr Bruttolön + avgifter + löneskatt + semestertillägg 199 kr 1 589 kr 7 944 kr 34 423 kr 413 074 kr Mervärdesskatt 50 kr 397 kr 1 986 kr 8 606 kr 103 269 kr Total summa 248 kr 1 986 kr 9 930 kr 43 029 kr 516 343 kr 8
Tabell 2: Arbetskraftskostnad per timme, dag, vecka, månad och år vid en månadslön om 25 000 kr. Total arbetskraftskostnad vid olika månadslöner I figur 3 visas arbetskraftskostnaden fördelad på olika beståndsdelar: Disponibel inkomst Synliga skatter Avgifter Summan av disponibel inkomst, synliga skatter, avgifter och dolda skatter är arbetskraftskostnaden exklusive mervärdesskatt. Figur 3: Arbetskraftskostnaden vid olika månadslöner. Ojusterad och justerad skattekil vid olika månadslöner I figur 4 visas den ojusterade skatte- och justerade skattekilen vid olika månadsinkomster. Den ojusterade skattekilen är summan av statlig värnskatt, statlig inkomstskatt, landstingskommunal skatt, kommunal skatt och särskild löneskatt. Den justerade skattekilen är den ojusterade skattekilen + dolda skatter som finns i de sociala avgifterna. Till de dolda skatterna räknas den allmänna avgiften, inbetalningar till den allmänna pensionen över inbetalningstaket om 7,5 inkomstbasbelopp, samt inbetalningar till föräldraförsäkringen över ersättningstaket om 10 prisbasbelopp. Vi ser att skattekilen exklusive dolda skatter underskattar skatteuttaget för alla förvärvsarbetande eftersom alla som arbetar betalar den allmänna löneavgiften. Vid högre inkomster ökar inbetalningarna till den allmänna pensionen och föräldraförsäkringen som inte motsvaras av några förmåner i det allmänna pensionssystemet eller i föräldraförsäkringen. Därför breddas kilen alltmer. 9
Figur 4: Ojusterad och justerad skattekil. Skatte- och avgiftskilen som andel av arbetskraftskostnaden I figur 5 visas skatte- och avgiftskilen som andel av total arbetskraftskostnad vid olika månadslöner. Av figuren framgår att skatte- och avgiftskilen utgör en väsentlig del av arbetskraftskostnaden. Ofta är anställda och löntagare omedvetna om denna del. 10
Figur 5: Skatte- och avgiftskilen som andel av total arbetskraftskostnad Skatte- och avgiftskilen vid en löneökning Löner justeras vid avtalsrörelser. Anta att en lönerörelse resulterar i en löneökning om fyra procentenheter. En sådan löneökning innebär att timlönen i tabell 2 stiger från 144,23 kronor till 150 kronor, d.v.s. med knappt 6 kronor i timmen. Det kan tyckas som en låg löneökning för den anställda personen, men sett till ett helt års arbetade timmar och sett till hela arbetskraftskostnaden har företagets arbetskraftskostnader stigit från 516 346 kronor till 536 997 kronor, en ökning om 20 651 kronor per år. Samtidigt ökar den anställdes disponibla inkomst med 692 kronor per månad eller 8 309 kronor per år. Med andra ord, en löneökning om fyra procent ger en arbetskraftskostnadsökning om 20 651 kronor, men endast en ökning av den disponibla inkomsten om 8 309 kronor. Skillnaden mellan 20 651 kronor och 8 309 kronor, 12 341 kronor, är skatte- och avgiftskilen. För arbetsgivare med många anställda ökar arbetskraftskostnaderna kraftigt vid lönerörelser. Dessa arbetsgivare måste då minska på andra kostnader, öka produktiviteten eller höja sina priser. Är arbetsgivaren offentlig kan lönerörelser resultera i skattehöjningar eller effektiviseringar. Arbetskraftskostnaden som ett marginalpris Enkelt uttryckt kan man säga att alla löntagare vill ha högre lön medan alla arbetsgivare vill ge lägre lön. Löntagare och arbetsgivare möts på en arbetsmarknad där priser fastställs. Man kan likställa priserna som fastställs med arbetskraftskostnader för olika slag av tjänster. På en (arbets-)marknad vill alla säljare av arbetskraft ha ett högre pris, men de tvingas acceptera marknadspriset. De behöver inte acceptera ett lägre pris än marknadspriset eftersom det finns efterfrågan till marknadspriset. 11
På motsvarande sätt vill alla köpare av arbetskraft ha ett lägre pris, men de tvingas acceptera marknadspriset. De behöver inte betala ett högre pris än marknadspriset eftersom utbudet av arbetskraft är villigt att arbeta till marknadspriset, men de kan heller inte betala ett lägre pris än marknadspriset eftersom då vill ingen arbeta för dem. Det råder marginalprissättning på (arbets-)marknaden. Ronald Coase, transaktionskostnader och varför företag anställer Ronald Coase fick nobelpriset i ekonomi år 1991 för bland annat sin analys av transaktionskostnader. I korthet är transaktionskostnader alla kostnader som finns för att en transaktion genomförs. Transaktionskostnader låter beskedligt men det visar sig att alla komplexa avtal, t.ex. anställningsavtal, har avsevärda transaktionskostnader. Särskilt kostsamma blir transaktionskostnaderna om avtal inte är standardiserade. Man kan tänka sig vilka enorma transaktionskostnader som ett företag med 3 000 anställda skulle ha om varje anställd hade sitt eget personliga avtal med företaget. Ett företag som har 100 anställda skulle kunna anlita varje person på konsultbasis. Men företaget gör inte detta eftersom transaktionskostnaderna för att skriva individuella avtal med 100 konsulter är för kostsamt för företaget. För att minimera transaktionskostnaderna väljer företaget att anställa alla med tillsvidarekontrakt. Därmed minimeras företagets transaktionskostnader i och med att kollektivavtalet standardiserar anställningen. Synpunkter och förbättringsförslag på denna PM tas tacksamt emot. 12