Den ena är expert på litteratur, den andra på lässvårigheter. På Mariebergsskolan i Umeå samarbetar specialpedagoger och skolbibliotekarie för att nå fram till eleverna. TEXT ERIKA WERMELING * BILD ALEXANDRA ELLIS Samarbete leder till läslust 10 specialpedagogik #6 2014
Gillar böcker. Sandra Jaktlund i årskurs fem har precis börjat använda talböcker. Hon får hjälp av skolbibliotekarien Anna-Lena Hedman att komma i gång och letar i ett nafs upp flera böcker hon vill lyssna på. FRAMFÖR MARIEBERGSSKOLANS entré möter gulbruna höstlöv ett försiktigt snöslask och ger föraning om väderförändring. I lärarrummet hälsar skolbibliotekarien Anna-Lena Hedman specialpedagogerna BrittInger Forsell och Kerstin Westberg god morgon vid kaffemaskinen. Anna-Lena Hedman har med sig en kasse böcker till några av kollegornas elever. På Mariebergsskolan är samarbetet tätt mellan skolbibliotekarie och specialpedagoger. Anna-Lena Hedman har blivit en viktig kugge i skolans specialpedagogiska arbete. Våra yrkesroller går in i varandra. Jag jobbar med litteratur hela dagarna och vet vad som finns och vad som fungerar. Om ni kan beskriva vad ni behöver så kan jag hitta rätt litteratur till rätt tillfälle, säger Anna-Lena Hedman och tittar på Kerstin Westberg och BrittInger Forsell. Avgörande för samarbetet är förstås att det alls finns skolbibliotekarie och specialpedagoger på skolan. Och att de tre är intresserade av varandras arbete och har tid att prata med varandra. Anna-Lena Hedman är skolbibliotekarie på heltid. Hon har sin tjänst förlagd till fyra grundskolor och träffar drygt 900 elever. På tisdagar kommer hon hit till F 6-skolan i Marieberg, en liten bit utanför stadskärnan i Umeå. När Anna-Lena Hedman började arbeta i skolområdet fanns det inget livaktigt skolbibliotek på specialpedagogik #6 2014 11
Numera är det mer naturligt att eleverna använder hjälpmedel. Tät kontakt. Specialpedagog BrittInger Forsell och eleven Sandra Jaktlund har träffats mycket genom åren. BrittInger Forsell skulle så gärna höra korridor-snacket när eleverna pratar med varandra om vilka böcker de läst. 12 specialpedagogik #6 2014
Mariebergsskolan. Böckerna fanns i rummet mittemot matsalen, men så mycket mer än så var det inte. Vi beställde böcker via skolbiblioteksservice eller letade själva. Jag var på folkbiblioteket Kerstin Westberg. ibland. Men det är inte så lätt när man inte är inne i den världen, säger specialpedagogen Kerstin Westberg och fortsätter: Det kanske tog en eftermiddag att hitta böcker, nu skriver jag ett mejl till Anna-Lena och har jag tur så ligger böckerna här nästa dag. Elevernas läs-, skriv- och språkutveckling är ett av Anna-Lena Hedmans uppdrag som skolbibliotekarie. Hon plockar fram böcker och hjälper elever att börja använda talböcker. Men hon möter också eleverna i en annan miljö än vad specialpedagogerna gör. Jag behöver inte ställa krav. En del som kommer till mig vill mest prata om böcker, böcker som de inte vill läsa, säger hon. Allt det där är bra att veta om det blir dags att introducera talböcker. Vid det laget har skolbibliotekarien hunnit skaffa sig en bra bild av vad som intresserar eleven. I LÄRARRUMMET TRÄFFAR Anna-Lena Hedman och BrittInger Forsell klassläraren Petra Johansson. I hennes femma går fyra elever som har svårigheter med läsningen. Lärare och specialpedagog träffas regelbundet för att prata igenom hur det går för eleverna. I dag är Anna-Lena Hedman med, hon lyssnar till samtalet samtidigt som hon kopplar in en scanner till sin dator och registrerar boklån till några elever. Petra Johanssons elev Sandra Jaktlund ska komma igång med talböcker. Sandra Jaktlund har varit mycket i biblioteket, hon gör sig ofta och gärna ärenden dit de dagar skolbibliotekarien finns på plats. Det är läge för henne att stifta bekantskap med talböcker, nu något år innan hon börjar sjuan och ska byta skola. Anna-Lena Hedman följer ofta med i övergången. Hon arbetar på den högstadieskola dit de flesta eleverna från Mariebergsskolan kommer och brukar berätta för lärarna om elevernas läshjälpmedel. Sandra Jaktlund ska börja lyssna på Balladen om en bruten näsa av Arne Svingen. Den har hon lånat i bokform och den kräver lite mer av henne än böckerna hon brukar låna. Med talböcker skulle hon kunna läsa mer avancerad litteratur, resonerar pedagogerna. Hjälpmedlen kan också göra det lättare för henne att koncentrera sig. Sandra Jaktlund slår sig ned vid ett av de vaxduksprydda runda borden i biblioteket. Hon har fått en inloggning för att kunna ladda ned talböcker. Anna-Lena Hedman lotsar fram till det digitala biblioteket Legimus och hjälper Sandra Jaktlund att göra en mapp på datorskrivbordet där hon kan spara bokfilerna. Jag kallar den för Bok, säger eleven. Nu kan du låna böcker jehuu, säger BrittInger Forsell. Anna-Lena Hedman när det virtuella biblioteket öppnas på skärmen. De söker upp Balladen om en bruten näsa. Sandra Jaktlund är lite osäker på stavningen och funderar på att leta upp pappersboken för att dubbelkolla. Men hon hittar rätt. Symbolen bredvid boktitel och omslag på skärmen visar att boken finns som talbok med text, och det är precis vad hon behöver. Då kan hon lyssna och samtidigt följa med i texten. Sandra Jaktlund har ett sug efter böcker. Hon vet vad hon vill ha och blir ivrig när hon ser allt hon kan ladda ned. Hon letar fram serien Dagbok för alla mina fans. Hon vill ha den första delen, men den finns bara som talbok än så länge utan text. Då får jag ha boken framför mig, säger hon. Nedladdningen krånglar lite. De provar igen och det tar lite tid. En minut kvar. Sandra Jaktlund tittar på skärmen och väntar. Hon letar fram filen och öppnar programmet. Talsyntesen läser upp funktionerna på skärmen, hon klickar sig förbi det momentet och fram till uppläsningen. Texten markeras på skärmen samtidigt som den läses upp. Hon sätter på sig hörlurarna och ställer in hastigheten. Du ser ut som en pilot, kommenterar Anna-Lena Hedman de stora lurarna. Sandra Jaktlund har ett par mindre hörlurar i sin bänk. De är gröna hennes favoritfärg och dem kommer hon att använda i klassrummet, tror hon. Hon har lyssnat på ljudböcker som barn, men det här är första gången hon provar en talbok. Hon radar snabbt upp situationer när hon kan lyssna, förutom i skolan i bilen, på helgen, i soffan hemma. ANNA-LENA HEDMAN HAR skrivit en plan för skolbiblioteken där hon jobbar, tillsammans med rektorerna i skolområdet. Det har också varit mycket annat grovgöra för henne sedan hon tillträdde sin tjänst för fem år sedan. Här på Mariebergsskolan sorterade hon om alla böcker och märkte dem med genresymboler. Hon slängde sönderlästa böcker och gallrade ut äldre litteratur för att få en bättre balans mellan gammalt och nytt. Läromedlen som stod i rummet närmast ingången till biblioteket fick flytta in till det lite mörkare rummet bredvid och ge plats för skönlitteraturen. När Anna-Lena Hedman blir kontaktad av lärare som behöver lättlästa böcker till en elev väljer hon ibland att börja från ett annat håll. Handlar det om läsning, undrar hon, eller är det koncentrationen eleven har svårt med? På Mariebergsskolan, där hon har så bra kontakt med specialpedagogerna, vänder hon sig direkt till dem. Behöver eleven lyssna på talbok för att koncentrera sig? Om det är en sexa så har alla elever dator och då blir det inget märkvärdigt att sitta med hörlurar för att skärma av, säger hon. Eleverna på Mariebergsskolan läser talböcker via dator eller surfplatta. En del lyssnar på böckerna i sin mobiltelefon, kanske har de precis börjat med talböcker och är oroliga för att sticka ut. Specialpedagogerna, specialpedagogik #6 2014 13
skolbibliotekarien och skolans it-tekniker går samman för att på olika sätt hålla elevernas intresse vid liv. I perioder har de jobbat mycket med att spara ned och föra över filer till telefonerna. Nu har tekniken utvecklats, men fortfarande krånglar programmen och nedladdningarna då och då. Eleverna blir frustrerande när boken de vill ha inte finns eller när det går långsamt att ladda ned. Det är en komplex process att komma igång. Det är kritiska lägen när eleven är precis på gränsen, säger Anna-Lena Hedman. Mariebergsskolan har lagt ned stor kraft på att elever som använder hjälpmedel inte ska känna sig utpekade. Specialpedagogerna visar alla skolans elever hur de använder talsyntes. Lärarna uppmuntrar eleverna att använda talsyntesen innan de lämnar in texter för att höra att de låter bra. Det är stor skillnad mot bara för några år sedan, minns BrittInger Forsell: Då var det laddat när vi sa att vi tyckte att en elev skulle ha dator. Hur blir det med de andra då? undrade lärarna. Numera är det mer naturligt, både för lärare och föräldrar, att eleverna använder hjälpmedel, säger Anna-Lena Hedman. OCH FÖR BrittInger Forsell och Kerstin Westberg har uppdraget förändrats under de dryga tio år som de har arbetat som specialpedagoger på skolan. Grovt sett har lästräningen till varje pris bytts mot kompensation, så att eleven ska få samma möjligheter som resten av klassen. Träning är en sak, läsupplevelse är en annan. Framförallt kan de läsa samma bok som klasskamraterna och vara med i diskussionerna om litteratur, säger Kerstin Westberg. Specialpedagogerna hör sällan när eleverna pratar med varandra i korridoren om vad de läst. Men Anna-Lena Hedman hör snacket, berättar hon: I biblioteket haglar boktipsen mellan kompisarna alternativt vilka böcker som suger. Elever som har svårt att läsa kan vara väldigt bestämda med vad de gillar och inte gillar. Har de fastnat för en serie kan det vara svårt att byta. Då får man jobba för att hitta något nytt så att eleven kommer vidare när serien är slut. S Prisvinnare. Bibliotekarien Anne Ljungdahl är glad över att elever med läsnedsättning kommer att få bättre tillgång till talböcker. Specialpedagogerna borde deltidsanställas av skolbiblioteken. Det menar bibliotekarien Anne Ljungdahl som nyligen vann Amypriset. Hon brinner för talboken SPECIALPEDAGOGEN KÄNNER till eleverna som har svårt att läsa. Skolbibliotekarien ger eleverna tillstånd att låna talböcker. Om specialpedagogen också fick rätt att utfärda de särskilda tillstånd som krävs för att få låna talböcker skulle så många fler elever få nytta av dem, menar Anne Ljungdahl som är skolbiblioteksutvecklare i Västerås stad. Då skulle specialpedagogerna också ha möjlighet att själva använda talböcker, för att bättre kunna stötta eleverna. Det är inte klokt att vi inte använder talböckerna mer än vad vi gör, när staten tillhandahåller dem gratis, säger hon. Skolbiblioteken har länge varit satta på undantag och för elever med nedsatt läsförmåga kan det ta emot att gå till folkbiblioteket och be bibliotekarien att ordna talbokslicens. Själv hade Anne Ljungdahl haft nytta av talböcker i skolan. Hon hade lätt att läsa men svårt att skriva. Specialpedagogen var hon trygg med, men det var något helt annat att söka upp bibliotekarien hon inte kände. JENNY NILSSON 14 specialpedagogik #6 2014
Jag skulle aldrig ha gått till folkbiblioteket och bett att få låna talböcker. Nu, med nästan ett helt yrkesliv som bibliotekarie bakom sig, har Anne Ljungdahl tilldelats Amypriset av Myndigheten för tillgängliga medier. Hon drivs av att stärka skolbiblioteken och förbättra tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning, lyder motiveringen. SKOLBIBLIOTEKARIENS UPPDRAG ATT vara ett stöd både för elever och lärare liknar i många stycken specialpedagogens, anser hon. Skolbiblioteket är i högsta grad en pedagogisk verksamhet och samarbetet mellan specialpedagoger och skolbibliotekarier är en av framgångsfaktorerna för att nå elever med läsnedsättning. Anne Ljungdahl har fått med sig kommunpolitikerna. I våras Det gäller att sakerna är klara när lästillfället kommer. klubbade barn- och utbildningsnämnden en plan för skolbiblioteken i kommunen och här pekas just samverkan mellan skolbibliotekarier och specialpedagoger ut som en del av att säkra kvaliteten på lång sikt. I gymnasiet och högskolan är det vanligare med samarbete mellan de båda yrkesgrupperna än vad det är på grundskolan, enligt Anne Ljungdahl. Men varför ska eleverna behöva vänta så länge? frågar hon retoriskt. Efter årsskiftet knyts en påse pengar till den politiska planen för skolbiblioteken. Under hösten har Anne Ljungdahl handlett specialpedagoger och ansvariga för skolbiblioteken på åtta grundskolor i Västerås. Det är viktigt att det nu finns ett politiskt beslut om att alla elever i Västerås med läsnedsättning ska få talböcker. Det har börjat hända saker, säger hon. OCH SKOLAN MÅSTE ha många strategier för att hjälpa elever att hitta ingångar till läsningen. Anne Ljungdahl berättar om strategin som hon kallar brandmannen. På brandstationen måste allt vara förberett när det börjar brinna. Brandmännens kläder måste vara på plats, liksom alla verktyg. Slangarna måste vara i ordning för att det ska gå fort. Så är det med läsnedsättning också. Man måste ha vårdnadshavarens tillstånd för att få använda talböcker. Eleverna måste ha tittat i katalogappen och hittat texterna de vill läsa. Det gäller att de där sakerna är klara när lästillfället kommer, säger hon. Erika Wermeling SpellRight för Google Docs Ett program som rättar engelska stavfel. Programmet är i första hand avsett för personer som har svenska som modersmål och skriver på engelska som andraspråk. Nya program från Oribi! Stava Rex för Google Docs Ett rättstavningsprogram som rättar stavfel och grammatikfel i svensk text, speciellt utvecklat med tanke på personer med läs- och skrivsvårigheter. Fler program från Oribi Oribi Speak - talsyntes & bokstavsljudning Saida - ordförslag medan du skriver www.oribi.se specialpedagogik #6 2014 15