Regelförslag Bilaga 1 Ekokött:s och Ekologiska Lantbrukarnas remissvar 2002-10-31 KRAVs regler 2003 KAPITEL 10: SLAKT Allmänt 10.1.1 All hantering inklusive transport i samband med slakt skall utföras under lugna och värdiga former och med ett minimum av fysiska och psykiska påfrestningar för djuret. Vid godkännande av slakteri ska ett åtgärdsplan för att minimera all onödig påfrestning på djuren upprättas. Planen skall innehålla senaste tidpunkt(er) för genomförda åtgärder, och när uppföljning bör ske. 10.1.3 Kund (företag anslutet till KRAV) som transporterar eller slaktar djur ska ha en person utsedd som ansvarig vid varje anläggning. Denna person skall övervaka/tillse att djuren hanteras i enlighet med KRAVs regler samt informera all berörd personal, inklusive transportörer, om KRAVs regler. (Kommentar:Vilken roll kan ansvarig veterinär vid slakteriet ha i detta sammanhang? 10.1.4 All personal som är inblandad i hanteringen av levande djur skall underteckna ett intyg som säger att vederbörande har tagit del av och skall följa KRAVs regler. 10.1. 5 (fd 10.1.2) Djurens uppfödare/skötare skall ha möjlighet att närvara vid slakten fram till och med avlivningsmomentet. Regelförslag kap 10, 2003-11-22 1(1)
Märkning 10.1.6 (fd 10.1.5) Djur skall vara märkta med öronmärken eller motsvarande vid leverans från gården och märkningen ska följa slaktkroppen fram till styckning. Mindre djur som fjäderfä skall levereras i märkta lådor. Gris får märkas med väl rengjord tatueringshammare på bakdel eller bog. Märkning och dokumentation krävs för att garantera spårbarhet genom hela hanteringskedjan. Målet är att använda för djuret skonsammast möjliga teknik. Kan tatueringshammare förbjudas? Finns lämpligt alternativ som fungerar?nej inte i dagsläget. Transport 10.1.7 Transporttiden av slaktdjur får inte överskrida 8 timmar. Kortast möjliga transportavstånd och så få stopp som möjligt eftersträvas. Enligt IFOAM Basic Standards gäller max 8 timmar. Ska krav ställas på slakt vid närmsta slakteri? Från visst datum? Kan detta innebära risk att slakteriföretag utnyttjar sin läglighetsfaktor ekonomiskt på lantbrukarens bekostnad? 10.1.8 Etablerade djurgrupper skall hållas samman under transport och uppstallning. Ej etablerade djurgrupper skall hållas åtskilda med grindar eller motsvarande, så att de inte oroas av varandra. Blandning av skilda djurgrupper kan göras om det sker utan risk för skador och ökad stress. Regelförslag kap 10, 2003-11-22 2(2)
Djurmiljö och hantering 10.1.x Reflekterande ytor, buller och andra stressituationer skall undvikas vid alla moment i samband med lastning, transport och slakt. Inlastning ska ske utan elpådrivning. Transportören ska ha ett lugnt körsätt så att onödiga krängningar undviks. Fordonet ska vara utrustat med väl fungerande och för djurslaget anpassad ventilationsutrustning. 10.1.9 Drivningen ska underlättas genom utformningen av drivgångar och miljön omkring (luftströmmar, ljus, temperatur), minimering av slammer/buller och lukter (blod) samt arbete i ett lugnt tempo. Elpådrivare får inte användas annat än av arbetarskyddsskäl, och måste då rapporteras till KRAV enligt interna rutiner. Djuren ska hanteras varsamt. Målet är att alla utrymmen och passager där djur ska hanteras utformas för att i största möjlighet utnyttja djurens instinkt att naturligt förflytta sig. 10.1.10 Djur skall efter transport beredas erforderlig vila före slakt. Endast djur som tidigare varit uppbundna får bindas upp vid transport eller uppstallning. Vid väntetid längre än 8 timmar skall djuren ha grovfoder och strö eller annan sysselsättning i tillräcklig mängd och tillgång till vatten. Hur lång väntan är rimligt? Skärps kravet till 2 timmar behövs ett fr o m datum Ska krav finnas på KRAV-godkänt foder? Nej 10.1.11 Slakteriet skall kunna mjölka höglakterande djur vid behov och alltid vid tillfällen då djur stallas upp över natten Är det rimligt att sätta tid i förhållande till senaste mjölkning? Nej Med moderna mjölkningsrutiner (robot, 3-skift) kan en enskild ko vara mjölkad när som helst på dygnet. 10.1.12 Uppstallningsbox med spaltgolv är tillåtet under väntan över dagen. Vid uppstallning över natt krävs torr och ströad liggyta utan spalt till alla djur. Antalet djur i uppstallningsbox får inte vara fler än att de kan gå omkring fritt. Djur i enskilda boxar skall kunna lägga sig ner vid uppstallning över natt. Ska minsta ytor krävas endast vid längre väntan än enligt 10.1.10 / ev övernattning? Nej onödigt ange exakta ytor. Djurskyddslagen gäller väl? 10.1.14 Djur skall normalt slaktas samma dag de kommer in till slakteriet, och senast inom 24 timmar. Vid övernattning gäller regel 10.1.10 och 10.1.12. En ny stallmiljö innebär alltid stress för djuren pga nya ljud, dofter etc. och tiden där bör minimeras. Målet är att inga djur ska behöva övernatta. Natt eller dag kanske har mindre betydelse?? Regelförslag kap 10, 2003-11-22 3(3)
Hur hårt ska övernattning regleras? Endast i undantagsfall har valts för att det inte ska ske rutinmässigt (återkommande enligt slaktplaneringen) men inte kan undvikas helt. Drivning 10.1.16 Djurens naturliga beteende skall utnyttjas vid drivning, t ex genom att gruppen hålls samman, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. 10.1.17 Drivgångar ska vara utformade så att drivningen går smidigt och utan stress. Drivning i drivränna är inte tillåtet. Ordet hets har valts för att vara en tydlig handling. Jämför med stress som är subtilt och svårare att mäta. Onödiga detaljer ska undvikas. Ordet stress anser vi vara vetenskapligt definierat och mätbart, passande begrepp för djurs tillstånd, medan hets ger andra associationer (filmer etc). Bedövning 10.1.18 Indrivning i bedövningsanläggning skall ske lugnt. Bedövningsanläggning där man rutinmässigt måste tillgripa våld vid indrivning är ej tillåtna. 10.1.19 (fd del av 10.1.17) Upphängning av fjäderfä i fotkrokar före bedövning skall ske lugnt. Varje enskilt djur ska hanteras varsamt. 10.1.20 (fd 10.1.21) Vid bedövning skall etablerade grupper av får, lamm och svin hållas samman så långt som möjligt. Djur som förs till avlivning skall bedövas snarast möjligt och omedelbart därefter avblodas. 10.1.21 Bedövningens effekt skall kontrolleras på varje enskilt djur. Detta skall göras omgående efter bedövning och före avblodning. Detta görs genom att kontrollera pupillvidgning eller ögonreflex. Bultpistol skall finnas tillgängligt för den händelse bedövningen inte har tagit. Journal ska föras över djur som man vid otillräcklig bedövning tvingats avliva.. Regelförslag kap 10, 2003-11-22 4(4)
10.1.22 Nötkreatur skall bedövas med pannskott utom andra djurs uppmärksamhet. Får kan bedövas i flocken men de övriga i flocken får inte störas med blodlukt eller åsyn av blod. 10.1.23 Djuren får ej lämnas ensamma i bedövningsbox, det ska alltid vara minst två i boxen. Antalet djur i bedövningsboxen får inte vara så stort att de oroar varandra eller utsätts för skadlig trängsel. Kommentar: för djuren är det viktigast att kontrollen av bedövningen fungerar. 10.1.24 Avlivning av hjort skall ske så att stress i möjligaste mån undviks. Djurägaren skall kunna dokumentera hur detta sker. Avlivning av hjort skall ske i hägn eller i hanteringsanläggning i anslutning till hägn. Kan denna regel stå sist? ja Avblodning 10.1.26 Manuell kontroll av att djuret är dött skall göras efter avblodning innan vidare hantering får ske. Kontrollen kan med fördel ske genom pluggning av stickhål vid karskållning, så att slaktaren tar fysiskt i det avlivade djuret. Rotastickkontroll kan också accepteras som avlivningskontroll. Anmärkningar från besiktning 10.1.27 Djur som vid levandebesiktning och köttbesiktning får anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg, t ex djur med kraftig gödselförorening (kod 96 och 97) eller utmärglade djur (kod 47 och 48), får inte KRAV-märkas. Slakteriet är skyldigt att meddela KRAV anmärkningar som tyder på bristande djurskydd. Se även regel 5.5.8. Kommentar: Ordvalet bör överensstämma med den beskrivning som finns till slaktanmärkningarna ifråga, annars uppstår lätt tolkningssvårigheter. Omöjligt att koppla en avvikelse på en gård till ett visst slaktdjur. Ska fler slaktanmärkningar leda till underkännande av djurkroppen? Vilka? Nej, samma regler som för övrig slakt bör räcka. Allmän synpunkt: Förslaget kunde kanske varit bättre genomarbetat om man hade tittat på dem i en arbetsgrupp med bred kompetens. Regelförslag kap 10, 2003-11-22 5(5)