Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 SUNDS KYRKA Sunds socken Ydre kommun Linköpings stift Östergötlands län
SUNDS KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport augusti 2006 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 SUNDS KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 6 Exteriör beskrivning... 8 Interiör beskrivning... 8 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 10 Kyrkogården... 10 Kyrkobyggnaden... 10 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER... 11 KÄLLOR... 11 Övriga inventeringar... 12 Kartor... 12 HÄNDELSELISTA... 12 Förkortningar... 14 2
Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3
Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4
SUNDS KYRKA Sund 3:1, Sunds socken, Ydre kommun, Ydre härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Sund är en medeltida socken och finns omnämnd 1372. En stenkyrka uppfördes troligen på 1200-talet men dess byggnadshistorik är oklar. Vid en brand år 1660 lämnades endast murarna kvar men kyrkan återuppbyggdes inom kort. År 1794 uppfördes en ny kyrka på samma plats som den gamla efter ritningar i nyklassicistisk stil upprättade av Casper Seurling. Den har ett rektangulärt långhus med något indraget, rundat kor och torn i väster som flankeras av biutrymmen. Konstnären Pehr Hörberg har bidragit till den dekorativa utsmyckningen vilket skapar ett väl sammanhållet kyrkorum med stora konstnärliga värden. Sunds kyrkby blev tidigt ett administrativt centrum i Ydre och dess innehållsrika och välbevarade karaktär utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården. BESKRIVNING OCH HISTORIK Socknen Sunds socken är belägen på Sydsvenska höglandet i södra Östergötland, söder om sjön Sommen. Trakten är kuperad och skogrik med ett flertal små insjöar. De dominerande näringarna är jordbruk och skogsbruk. Det har även funnits flera industrier, många trävarurelaterade, såsom Forsnäs snickeri. I och med järnvägens tillkomst 1915 blev Österbymo socknens huvudort, men redan dessförinnan fanns här en stor marknadsplats och ännu hålls årliga marknader. Till de större gårdarna hör Forsnäs, Bulsjö, Ed och Edsarp. De fornlämningar som nämns är bl a ett gravfält i Österby, en runsten i Oppeby och ett runstensfragment i Sunds kyrkby. 5
Kyrkomiljön Sund blev tidigt ett administrativt centrum för Ydre härad, med tingsplats, kyrka och avrättningsplats intill Lilla Sundsjön. Sund finns omnämnt 1372 men byn är förmodligen äldre. Mittemot kyrkan ligger Klockargården som ursprungligen uppfördes 1818 som sockenstuga. Den påbyggdes år 1842 och blev Ydres första permanenta skolhus med undervisning fram till 1965. Idag används byggnaden som församlingshem. Byggnaden är i två våningar med fasader av grön locklistpanel och brutet tegeltäckt tak. Söder om församlingshemmet ligger en fd tiondebod från 1785. Avkastning från spannmålsutlåningen bildade grund för en skolfond. Tiondeboden är byggd i två våningar och har fasader av faluröd locklistpanel och ett svagt brutet tegeltäckt tak. En del av bottenvåningen används som bisättningsrum och i övrigt fungerar byggnaden som förråd. Kyrkstallarna ligger ett stycke söderut och bildar en vid U-form. Byggnadsåret är okänt men de tros vara byggda före 1870. Fasaderna består av faluröd panel och sadeltaket är täckt av tvåkupigt cementtegel. Vägen till kyrkbyn i söder kantas av gårdar och boningshus och längs vägen växer den 700- åriga sk likeken, vid vilken begravningsföljen inväntade prästen. Inne i kyrkbyn finner man bl a ett fd tingshus från 1700-talet. Sunds kyrkby utgör riksintresse för kulturmiljövården. Prästgården från 1886 ligger tre km norr om kyrkan. Kyrkogården Kyrkogården sträcker ut sig söder och öster om kyrkan. Framför tornet i väster finns en grusad plan, och på var sida finns höga, vitputsade, runda grindstolpar med svarta smidesgrindar som bildar ingång till kyrkogården. Framför kyrkan finns en fattigbössa i trä från 1700-talets mitt. På kyrkans norra sida finns kyrkans pannrum, en liten fristående byggnad som till hälften är nedgrävd i kyrkans stödmur. Överbyggnaden är vitputsad med välvt kopparklätt tak. En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Den första kända kyrkan tros ha uppförts på 1200-talet, sannolikt med rektangulärt långhus, och smalare kor med absid i öster. Kyrkan var valvslagen och tillbyggd i flera etapper med bl a sakristia i norr samt vapenhus. Under koret fanns gravar tillhörande familjen Rääf och under sakristian gravar tillhörande familjen Drake. Till kyrkan hörde en klockstapel med två klockor, en kyrkbod och en klockargård. Äldre räkenskaper och övriga handlingar förstördes i en brand i prästgården 1631 varför byggnadshistoriken är oklar. År 1660 skadades kyrkan i en brand som endast lämnade murarna kvar. Den byggdes åter upp 1663. År 1710 fanns det planer på att bygga ut kyrkan med en korsarm i norr för att ge plats för den växande församlingen. Murarna var dock sköra efter branden, och då kyrkan blev utsynad 1775 beslutade man om nybyggnad. Drivande i arbetet var pastor Gustaf Hammarqvist, och ett betydande ekonomiskt understöd kom från assessorn och stadsläkaren i Stockholm, Zacharias Strandberg, son till kyrkoherden Johan Strandberg i Sund. För ritningarna stod stifts- och länsbyggmästare Casper Seurling, bearbetade och fastställda av Överintendentsämbetet 1793. Grunden placerades på samma plats som den gamla och murarna uppfördes av gråsten. Kyrkan stod färdig 1794. Kyrkan uppfördes i gustaviansk stil och består av ett rektangulärt långhus med indraget halvrunt korparti samt torn i väster flankerat av två små rum. Fasaderna slätputsades och avfärgades i vitt och taket och korets takfall gjordes brutna. Till kyrkans ovanliga inslag hör att den redan från början försågs med en läktarunderbyggnad innehållande sakristia och skriftesal. 6
Kyrkans inredning och utsmyckning blev anmärkningsvärt enhetlig, till stor del genom att samme konstnär, Pehr Hörberg, anlitades för alla målningsarbeten enligt ett program utformat av pastor Hammarqvist. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. I Sunds kyrka står Hörberg för altartavlan Kristi törnekröning, altaruppsatsens grisaillemåleri, liksom medaljongmålningar på altarrundeln, predikstolen och läktarbarriären. Även exteriört måleri av Hörbergs hand förekommer vid torningången i form av änglar och två allegoriska bilder föreställande Tron och Hoppet. All inredning tycks ha varit målad i en vitgrå färgskala med guldinslag, en färgsättning som följande renoveringar verkar ha följt. Orgeln byggdes av Pehr Schiörlin 1794, men idag återstår endast orgelfasaden då verket byttes ut 1973 av orgelbyggare Olof Hammarberg. Tornets avslutning med en låg, kraftig obelisk på en smäcker lanternin verkar ha orsakat instabilitet och 1837 ersattes den med en låg spira direkt på lanterninen. Arkitekten Axel Brunskog från Linköping svarade för en restaurering 1912-14 då den slutna bänkinredningen byttes ut mot öppna bänkar som brunbetsades. Troligen byttes även sydportalens dörrar ut vid detta tillfälle, och läktarunderbyggnadens fönster försågs med gult katedralglas. Vid nästa restaurering som utfördes av arkitekterna Kurt von Schmalensee och Johannes Dahl 1951, sattes läktarunderbyggnadens fönster igen och de glasade dubbeldörrarna ersattes av släta dörrar. Interiören ommålades, bl a fick takets tunnvalv shatteringar i grått, bänkarna gråmålades och övrig inredning fick en grågrön färgton. Johannes Dahl stod även bakom en utvändig restaurering 1964-65 då takets svartmålade plåt ersattes av kopparplåt. Under följande decennier har mindre åtgärder utförts såsom konservering av Hörbergs medaljongmåleri samt omförgyllning. 7
Exteriör beskrivning Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning och har ett rektangulärt långhus med något indraget, halvrunt korparti i öster, samt indraget torn i väster flankerat av två biutrymmen. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. Sockeln består av släthuggen granit som är avtäckt med vit plåt. Långhustaket är svagt brutet och över koret valmat. Tornet avslutas av en öppen, fyrsidig, svart lanternin med rundbågiga öppningar, krönt av en kort spira. Tornavslutningen tillkom vid en ombyggnad 1837. Samtliga takfall är täckta med kopparplåt, så även lanterninen och spiran. En skorsten förbunden med det fristående pannrummet finns på takets norra sida. De höga rundbågiga fönstren är symmetriskt placerade och har gråmålade träbågar och spröjsverk med färgat antikglas. Solbänkarna är täckta med kopparplåt. Även stuprör är av kopparplåt. Huvudingången är placerad i tornet i väster och utgörs av en raksluten, grå dubbeldörr med dekorativa fyllningar och ett ovanliggande lunettfönster. Den markeras av en hög portal med släta pilastrar som bär upp en arkitrav. Ovan portalen finns en inskriftstavla i brun sandsten, flankerad av två målade allegoriska figurer symboliserande Tron och Hoppet. Pehr Hörberg är konstnären bakom dessa samt de målade änglafigurerna som är placerade på var sida om lunettfönstret. Sydportalen mitt på södra långsidan utgörs av en stickbågig dörröppning med grå dubbeldörrar med spegelindelning, flankerad av två kannelerade pilastrar som bär upp en arkitrav varpå ett rundbågat avkortat fönster vilar. Ovanför dörröppningen finns en gulmålad strålsol. Tornets andra våning har i väster ett rektangulärt fönster med grått spröjsverk i trä. De rundbågiga svarta ljudluckorna i trä är parvis placerade. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt och har ett lackat trägolv med smala brädor som ligger även i bänkkvarteren. Väggarna är schatterade i grått och det tunnvälvda trätaket är vitmålat men tonas ut i grått ned mot den profilerade grågröna taklisten. I väster finns en dörr till vindfånget under läktaren. Det är en raksluten dubbel svängdörr målad i grågrönt. På södra sidan finns dörrar till sydportalens vindfång, en dubbeldörr med samma utförande som i väster. Innanfönstren har vita träbågar med klarglas. Den öppna bänkinredningen tillkom vid Brunskogs restaurering 1912-14 och är indelad i fyra kvarter och har sidogångar. De rakavslutade gavlarna har en dekorativ fyllning och är laserade i grågrönt. På den främre norra sidan finns en predikstol med tillhörande ljudtak som tillkom vid byggnadstiden. Korgen har en rundad form, är gråmålad med rik förgylld ornamentik i form av nyklassicistiska symboler. Den är försedd med dubbla uppgångar dekorerade med förgyllda ribbor samt medaljonger med grisaillemåleri utfört av Pehr Hörberg. Ryggstycket består av grönsvart draperad sammet, ev ursprungligen blått, på vilken en förgylld strålsol är placerad. I väster finns orgelläktaren som bärs upp av fyrkantiga grå pelare med förgyllda kannelyrer. Barriären är rak och är försedd med förgylld ribbdekor samt medaljonger med grisaillemåleri av Pehr Hörberg. Läktargolvet består av lackat trä. Gradänger med läktarbänkar finns bevarade såväl på södra som på norra sidan. Bänkarna har samma utformning som långhusets bänkar. Orgelfasaden tillhör Pehr Schiörlins orgel från 1794, och är målad i grågrönt med förgylld dekor. Orgelverket byttes ut 1973. Läktarunderbyggnaden är ovanligt nog samtida med kyrkan, men de ursprungliga fönsterpartierna sattes igen 1951. Väggen mot långhuset är 8
en grågrönmålad trävägg med släta fyllningar på platsen för de igensatta fönstren. I taket finns infälld armatur med förgylld, snäckliknande form. I vindfånget under läktaren ligger ett lackat trägolv, väggarna är grågrönmålade träväggar och spröjsade fönster med gult katedralglas vetter mot sidoutrymmena som inrymmer sakristia och besöksrum. Koret har en rundad form och det lackade trägolvet ligger två steg högre än långhusets golv. Väggarna är gråputsade och taket består av ett trähjälmvalv med samma typ av gråtonade bemålning som långhusets tunnvalv. Fönstren är av samma typ som i långhuset. Längs södra och norra muren finns en öppen korbänk av samma typ som i långhuset. Koret domineras av en tredelad altaruppsats som delas in av kannelerade joniska pilastrar. Pehr Hörbergs altartavla Kristi törnekröning målad 1795, är placerad i mitten och den flankeras av illusionsmålade nischer med grisaillemålade evangelister. Vid sidan av dessa finns två fristående liknande figurer i grisaille. Grisaillemåleri finns även ovanför nischerna samt på arkitraven. Ovanför arkitraven finns en oljemålning på en kontursågad skärm föreställande en Jahvetriangel omgiven av molnskyar och änglar. Det väggfasta altaret är av trä och gråmålat med en brun skiva. Det finns även ett fristående vitmålat träaltare framför altarringen. Altarringen är rundad och sluter intill väggarna. Barriären är gråmålad med ribbdekor och medaljonger med grisaillemåleri. Även grisaillemåleriet är utfört av Pehr Hörberg. Nummertavlorna är placerade på var sida om koret och har rektangulära grå och förgyllda ramar krönta av förgyllda lagerblad. Dopfunten är skänkt år 1664 av Magnus Drake och Cristina Kagg. Den är av kalksten med figurativa ornament i låg relief, troligen från Michael Hackes verkstad i Skänninge eller Silverlings verkstad i Vadstena. Sakristian är placerad under läktaren samt i tornets sidoutrymme på nordsidan. Den består av två rum med lackat trägolv, ljust gulputsade väggar och plant vitt trätak. Ingången sker från långhuset, en rektangulär grön enkeldörr. Fönstren har vita träbågar med klarglas. Det inre rummet har ett vitputsat murat altare i väster samt ljusmålade skrudskåp, medan det i yttre rummet finns antependieskåp. 9
Besöksrummet är placerat under läktaren på den södra sidan. Golv, väggar och tak har samma behandling och utformning som i sakristian. Rummet är utrustat med bord och stolar samt ett skåp med äldre föremål. Det finns även wc. Under golvet finns det Drakeska gravkoret. Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning och har golv av kolmårdsmarmor. Väggarna är vitputsade och taket är plant och klätt med vit panel. I väster finns en hög, rektangulär, dubbel bräddörr målad i grågrönt. I öster vetter en rektangulär, dubbel svängdörr, grönmålad med gult katedralglas och dekorativa spegelindelning. På norra väggen är en stor gravhäll placerad och längs södra väggen står en bänk. Tornets trappa är placerad i söder och nås från vindfånget mellan vapenhus och långhus. Nedanför trappan finns ett litet arkivrum med kraftig svart plåtdörr, putsat valv och tegelgolv. Dess ursprungliga funktion är okänd. Den första våningen har trägolv, vitputsade väggar och ett plant, vitt, panelklätt tak. Härifrån nås orgelläktaren via en vit stickbågig dubbeldörr i trä med spröjsat antikglas och dekorativa speglar. På den norra sidan finns ett förrådsutrymme med en bevarad skamstock. Den andra våningen har grovputsade väggar, trägolv och ett bjälklag till tak. Vinden nås från denna våning. Ovanliggande våningar utgörs av klockvåningarna. Storklockan är gjuten av Magnus Hultman 1744, och lillklockan 1825 av Lars Öhman, båda verksamma i Norrköping. Ovanför klockorna finns den öppna lanterninen som inte är möjlig att gå ut på. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården tillsammans med den fd skolan, tiondeboden och kyrkstallarna bildar socknens administrativa centrum som utgör en del av den välbevarade och innehållsrika Sunds kyrkby som är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. De förr så vanliga kyrkstallarna utgör idag en allt mer sällsynt byggnadskategori i Östergötland. De berättar om en tid då det var kyrkplikt och om den långa väg som många kyrkobesökare hade att färdas. Kyrkogården En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkan tillhör det stora antal kyrkor som uppfördes under 1700-talets senare del och 1800- talets början till följd av bl a befolkningsökningen och nya liturgiska ideal. Exteriören är representativ för sin tid med slätputsade fasader avfärgade i vitt, svagt brutna takfall, symmetriskt placerade rundbågiga fönster, arkitektoniskt inramade portaler och öppen tornlanternin. Det konsekvent genomförda kyrkorummet är mycket välbevarat och karaktäriseras av ljus och rymd, takets trätunnvalv, trägolv och en väl sammanhållen inredning hållen i grå toner. Bortsett från bänkarna är inredningen ursprunglig. Kyrkan är intressant ur ett regionalt perspektiv, då inredningen är ritad och utförd av byggmästare och konstnär verksamma i länet, såsom Casper Seurling och Pehr Hörberg. Interiören präglas framförallt av den konstnärliga gestaltningen för vilken Hörberg svarade. Han har målat den stora altartavlan och altaruppsatsens grisaillemåleri, altarringens, predikstolens och läktarbarriärens medaljongmålningar, samt tornportalens utvändiga allegoriska väggmåleri. Bevarat exteriört dekormåleri är mycket sällsynt förekommande bland de östgötska kyrkorna. På läktaren har bänkarna bevarats på båda sidor om orgeln vilket numera är alltmer sällsynt. Den ursprungliga läktarunderbyggnaden var ett mycket ovanligt inslag vid denna tid. Värt att notera är också predikstolens dubbla uppgångar samt sammetsdraperiet på predikstolens ryggstycke. En gravhäll, Drakeska gravkoret och en dopfunt från 1600-talet visar på sambandet med den äldre kyrkan. 10
Sammanfattning Kyrkan i sin helhet är ett gott och mycket välbevarat exempel på den gustavianska stilen karaktäriserat av vitputsade fasader, svagt brutet takfall, markerade portaler, symmetriskt placerade rundbågiga fönster och ett ljust, rymligt kyrkorum hållet i en gråskala, täckt av ett trätunnvalv. Den väl sammanhållna originalinredningen är i det närmaste intakt bortsett från bänkinredningen. Även läktarunderbyggnaden är ursprunglig vilket är ett mycket ovanligt inslag vid denna tid. Pehr Hörbergs omfattande konstnärliga gestaltning med altartavla samt dekormåleri på altaruppsats, altarring, predikstol, läktarbröstning och vid västportalen, har bidragit till att skapa ett konsekvent genomfört kyrkorum med stora konsthistoriska och konstnärliga värden. Bevarat exteriört dekormåleri är mycket sällsynt förekommande bland de östgötska kyrkorna. BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Sund kyrkomiljö, K14, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. Sunds kyrkby ingår som en del av riksintresseområdet Sunds kyrkby - Broby. [E20] KÄLLOR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5 Östergötland. Sveriges kyrkor. Riksantikvarieämbetet. Natur Kultur, Kulturminnesprogram för Östergötland, utg. av Länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. Nisbeth, Åke, Sunds kyrka, Linköping 1965. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del VI, Uddevalla Unnerbäck, Axel, Orgelinventarium. Bevarade klassiska kyrkorglar i Sverige. Helsingborg 1988. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands länsmuseums arkiv 11
Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Forsnäs Ekonomisk karta, 1948 och 1989, blad 7F Tranås 3d Sund Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i augusti 2006. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. Medeltiden Nybyggnad, kyrka i sten. Troligen uppförd under 1100- eller 1200-talet. (Br, SvK, ÅN) 1658 Fast inredning predikstol. (ÖLM) 1660 Brand devis förstörd. (Br, ÅN, SvK) 1663 Kyrkan återuppbyggd efter branden. (AR) 1663 Ny klockstapel uppförd. (AR) 1664 Specifika inventarier dopfunt av kalksten skänkt av Magnus Drake och Christina Kagg. (ÅN) 1679 Specifika inventarier lillklockan gjuten. (AR) 1684 Specifika inventarier altartavla. (ÖLM) 1744 Specifika inventarier storklockan gjuten av Magnus Hultman, Norrköping. (ÅN) 1756 Fast inredning orgel inköptes från Kisa. (ÖLM) 1759 Specifika inventarier lillklockan omgjuten i Sund. (AR) 1775 Kyrkan utsynad. (AR) 1793 Rivning. (Br, SvK) 12
1793-94 Nybyggnad kyrkan i sin helhet. Rektangulärt långhus av sten med något indraget halvrunt korparti samt torn i väster flankerat av två mindre rum. Efter ritningar av arkitekt Casper Seurling, troligen korrigerade av arkitekt Olof Tempelman vid Överintendentsämbetet. (Br, SvK) 1794 Fast inredning orgel av Pehr Schiörlin. 1973 byttes orgelverket ut. (Br, SvK) 1795 Fast inredning altaruppsats och altartavla föreställande Kristi törnekröning av Pehr Hörberg. (Br, SvK) 1795 Fast inredning predikstol med måleri av Pehr Hörberg, skänktes av pastor Hammarqvist. (Br, SvK) 1795 Fast inredning altarring med måleri av Pehr Hörberg. (Br, SvK) 1795 Fast inredning läktare med måleri av Pehr Hörberg. (Br, SvK) 1795 Invigning av biskop J A Lindblom. (ÅN, SvK) 1825 Specifika inventarier lillklockan gjuten av Lars Öhman, Norrköping. (ÅN) 1837 Ändring, ombyggnad, exteriör, ny tornavslutning med fyrkantig lanternin krönt av kort spira. (Br, SvK) 1862 Ändring restaurering. (AR) 1894 Ändring restaurering. (AR) 1898 Fast inredning orgelverk ombyggdes av Åkerman & Lund, Stockholm. (SvK) 1912-14 Ändring restaurering, en ny öppen bänkinredning, troligen nya ytterdörrar i sydportalen, solbänkar av kopparplåt, katedralglas i läktarunderbyggnadens fönster. Ommålning av interiören, tak och väggar vitmålades, bänkarna målades i mörkbrunt. Arkitekt Axel Brunskog, Linköping. (Br, SvK) 1939-44 Utvidgning av kyrkogården. (ÖLM) 1940 Ändring orgelverket utökades. (ÖLM) 1943 Teknisk installation, elektrisk belysning. (SvK, ÖLM) 1951 Ändring exteriör och interiör restaurering varvid glasväggen under läktaren ersattes med en sluten vägg. Ommålning av interiören. Undersökning av originalfärgskikt vilka dock var få. Arkitekt Kurt von Schmalensee och arkitekt Johannes Dahl, konservator David Sundbaum. (SvK, Br) 1963 Teknisk installation, ny värmeledning med radiatorer utmed väggarna. (SvK, ÖLM) 13
1964-65 Ändring - exteriör restaurering, yttertak av koppar istället för svartmålad plåt, fasadarbeten. Johannes Dahl arkitektfirma, Tranås. (SvK) 1967 Flyttning av bårhus. Johannes Dahl arkitektfirma Tranås. (ÖLM) 1973 Fast inredning nytt orgelverk av orgelbyggare Olof Hammarberg, Göteborg. (SvK) 1981 Teknisk installation, handikapptoalett installerad i läktarunderbyggnaden. (SvK, ÖLM) 1991 Konservering av grisaillemåleri samt förgyllningsarbete på altarrundeln och läktarbarriären. Konservator Annika Nelson, Östergötlands länsmuseum, målare Alfons Andersson. (ÖLM, Br, SvK) 1991 Vård/underhåll - fönster. (ÖLM) 1995 Ansökan om anläggande av minneslund. (ÖLM) 1997 Specifika inventarier textilskåp. (ÖLM) 1996 Konservering av kyrkliga inventarier. Konservator RAÄ. (ÖLM) 2001 Konservering av textilier. Konservator Libraria. (ÖLM) 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar AR - Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se SvK Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5 Östergötland. Sveriges kyrkor. Riksantikvarieämbetet. ÅN Nisbeth, Åke, Sunds kyrka, Linköping 1965. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i augusti 2006 14