Nya samlade läroplaner
Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala
350 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper 4 mötesskolor Läroplan för grundskolan, specialskolan och sameskolan Lärare från 1000 referensskolor Allmänheten 170 organisationer och myndigheter
Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning
Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg 3. Kursplaner
Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg
Ny betygsskala A B C D E F - 20 17,5 15 12,5 10 Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllt i sin helhet
Kunskapskrav i svenska - årskurs 3, 6E och 9E 3 6E 9E Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Konsekvent begreppsanvändning E C A Grundläggande Goda Mycket goda Beskriver och kan exemplifiera Enkla resonemang Förklarar och visar på samband Utvecklade resonemang Förklarar, visar på samband och generaliserar Välutvecklade resonemang
Nationella prov från och med 2012 Årskurs 3: ma, sv/sva Årskurs 6: en, ma, sv/sva, re/ge/hi/sh, bi/fy/ke Årskurs 9: en, ma, sv/sva, re/ge/hi/sh bi/fy/ke
Hur gör vi? Verktyg för individuella utvecklingsplaner och processen: Utvecklingssamtal Skriftliga omdömen Pedagogiska planeringar Framåtsyftande planeringar
Formativt arbetssätt Planeringar, bedömningar Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal
Hur förbereder vi eleverna för framtiden? Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Analysförmåga -Orsak verkan - se perspektiv - se samband - händelser x y z - jämförelser - hot och möjligheter - sortera - se konsekvenser - hur saker relaterar till varandra Procedurhanteringsförmåga -Metoder -Söka information - Kritiskt granska information Begreppsförmåga -Ämnets eget språk -Centrala begrepp Kommunikationsförmåga - samtala - argumentera - resonera Metakognitiv förmåga -Tänka om sitt tänkande - tänka om sitt lärande -Ge omdömen om sitt lärande
Bedömningsmatriser Kvalitet Kunskapens BREDD (en kvantitativ bedömning av underbyggda resonemang) Jag kan några fakta, se delar av helheten, ge några exempel, beskriva och känna till några begrepp som hör till det vi arbetar med just nu. Jag kan mycket fakta, se många delar av helheten, ge många exempel, göra utförliga beskrivningar och jag känner till många begrepp som hör till det vi arbetar med just nu. Kvalitet Kunskapens DJUP (en kvalitativ bedömning av utvecklade resonemang) Jag kan förstå några korta och enkla kedjor av samband, se orsaker och konsekvenser samt göra några jämförelser och sätta dem i rätt sammanhang. Jag kan förstå många, långa och komplexa kedjor av samband, se orsaker och konsekvenser samt göra flera jämförelser och sätta dem i rätt sammanhang.
Aspekt Språkets struktur Jag skriver på raden. Jag har mellanrum mellan orden. Jag skriver med små bokstäver och har börjat använda stor bokstav och punkt men inte alltid korrekt. Jag skriver meningar med stor bokstav, punkt och frågetecken. (Åk 3) Språkets form Jag kan forma bokstäverna. Jag kan skriva så att jag själv kan läsa texten. Jag kan skriva med läslig handstil så att alla kan läsa. (Åk 3) Stavning Jag kan skriva flera bokstäver och vet hur de låter. Jag kan skriva ord som stavas ljudenligt. Jag kan stava ord som jag ofta använder. (Åk 3) Strategier för skrivande Jag börjar skriva för att berätta eller att komma ihåg Jag kan skriva kortare texter med en handling som hänger samman.(röda tråden) Jag skriver berättelser med tydlig inledning, handling och avslutning. (ÅK 3) Textbearbetning Med hjälp av two stars and a wish kan jag ge respons på min kompis text. Jag kan använda mig av min kompis respons när jag skriver min nästa text. När jag skrivit en text kan jag bearbeta och förtydliga den utifrån respons. (Åk 3) Text och bild Jag kan skriva kortare texter och kombinera med bild. Olika texttyper Jag kan skriva en faktatext utifrån en källa. Jag kan skriva en faktatext med egna ord som innehåller givna grundläggande begrepp. Jag kan kombinera min text med bild för att förtydliga och förstärka mitt budskap. (Åk 3) Jag kan skriva en faktatext med grundläggande begrepp och ämnesspecifika ord så att innehållet klart framgår. (Åk 3)
Föräldrabroschyr