BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL. Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29

BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL Bjusan 1 Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29

Borlänge kommun - Borlänge kommun - BJUSAN - BJUSAN 1 281_211-1-26

- BJUSAN - Borlänge kommun - Åtgärdsområdets ID: AM Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Borlänge kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: 198-3-18 Antal målsjöar (ha): 1 (11) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 19 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Sjön Bjusan är belägen några kilometer väster om Borlänge samhälle och ligger inom ett populärt friluftsområde. Vegetationen runt sjön domineras av barrskog. Sjön avvattnas av Hyttbrobäcken som längre ner i vattensystemet byter namn till Lusbäcken. Motiven för kalkningarna av Bjusan är fritidsfiske och speciellt vinterfisket i sjön (Nyström & Nielsen muntl. 23). Fiskfaunan består av abborre samt rester av gamla inplanteringar av bäckröding och öring (Wallgren & Eklund 22). Fisket förvaltas av Borlänge centrala fvof. I slutet på 197-talet och början på 198-talet genomfördes en del vattenprovtagning i sjön. Dessa visade att ph ofta låg omkring, men kunde under vissa perioder sjunka under. Kalkningsåtgärderna i sjön startade 198 och fortsatte sedan med kalkning vart 3:e till vart 4:e år. Rent kemiskt har insatserna fungerat bra förutom de första kalkningarna där en alltför hög kalkgiva användes. 281_211-1-26 2

- Borlänge kommun - BJUSAN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 3 281_211-1-26

- BJUSAN - Borlänge kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos MO1AM 677-147321 BJUSAN Sjö 11 Fiske,6 19 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1AM 677-147321 BJUSAN Sjö 4,9,9,11-,64 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ 26 27 28 29 21 211 212 213 214 21 metod medel (år) (g/m 3 /år) KS1 677-147321 BJUSAN Sjö Heli KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK1, 67771-147327 Bjusan VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat ph Målgräns ph Alkalinitet 8 7, 7 6, 6, 4, 4 197 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21 ph,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.AM.. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i Bjusan, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. 281_211-1-26 4

- Borlänge kommun - BJUSAN - Biologiska undersökningar Bjusan nätprovfiskades 2. Behov av biologisk återställning Det finns inga kända behov av biologiska återställningsåtgärder. Försuringsbedömning Fortsätter att avvakta, otydliga resultat av försurningsbedömningen. Delta ph ligger inom felmarginalen. Genomförda och planerade förändringar Målområden Inga förändringar är aktuella. Kalkningsplanering Vid de två första kalkningstillfällena, under 198-talet, kalkades sjön med över 2 ton per tillfälle vilket är en alltför hög kalkgiva. Därefter sänktes givan till 8 ton var 4:e år och från och med 2 var det tänkt att den skulle kalkas med ton vartannat år. Men efter kalkningen 2 har sjön avvaktats då det är tveksamt om Bjusan behöver fortsätta kalkas. Om den ska fortsätta kalkas kommer det att ske vartannat år då den har kort teoretisk omsättningstid men verkar ha kvar kalkeffekt i ett par år. Effektuppföljning Ingen förändring av vattenprovtagningen sedan kalkstarten 198 och ingen förändring planeras. Referenser Nyström, Sören & Nielsen, Viggo, 23. Miljökontoret, Borlänge kommun. Muntligt. Wallgren, B. & Eklund, C., 22. Sjöprovtagning i Borlänge kommun 22, Borlänge kommun. 281_211-1-26

- LÅNGHAGEN - Borlänge kommun - LÅNGHAGEN 281_211-1-26 6

- Borlänge kommun - LÅNGHAGEN - Åtgärdsområdets ID: DA Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Borlänge kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: 1983-2-1 Antal målsjöar (ha): 1 (36) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 17 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Långhagen är belägen ca 3 km sydväst om Idkerberget i Borlänge kommun. Sjön ligger i ett mycket fint barrskogsområde som är aktuellt för reservatsbildning. Sjöns vatten har tidigare använts som driftsvatten till gruvan i Idkerberget (Nyström & Nielsen muntl. 23). Motivet till kalkningarna är fritidsfiske. Det finns abborre, gädda, mört och sutare i Långhagen (Länsstyrelsen 199). Vid nätprovfiske 21 fångades dock ingen sutare. Det har även planterats ut regnbåge i sjön (Nyström & Nielsen muntl. 23). Fisket förvaltas av Rämshyttans fvof. Innan kalkning mättes det vid ett flertal tillfällen upp ph-värden på,6. Kalkningarna startade 1983 och har sedan pågått med 3 till 6 års kalkningsintervaller. Uppmätta ph-värden ligger stabilt över 6 och har gjort det sedan 199. 7 281_211-1-26

- LÅNGHAGEN - Borlänge kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 281_211-1-26 8

- Borlänge kommun - LÅNGHAGEN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos ph MO1DA 669324-146627 LÅNGHAGEN Sjö 36 Mört 6, 17 1,6 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1DA 669324-146627 LÅNGHAGEN Sjö,6 6,1,3-,23 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ 26 27 28 29 21 211 212 213 214 21 metod medel (år) (g/m 3 /år) KS1 669324-146627 LÅNGHAGEN Sjö,2 4,68 Heli KM 2 4,3 Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK1 4,3 669297-1469 Långhagen VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat ph Målgräns ph Alkalinitet 8 7, 7 6, 6, 4, 4 197 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21 ph,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.DA.. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i Långhagen, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. 9 281_211-1-26

- LÅNGHAGEN - Borlänge kommun - Biologiska undersökningar Långhagen har nätprovfiskats år 21. Försurningsbedömning Bedömd som opåverkad i målsjöinventeringen. Huruvida vattnen på Idkerberget och närbelägna Gyllbergen är naturligt sura eller försurade är en diskussion som pågått lokalt i många år. Kemiprovet 21 visade på ph,7. Då det finns mört i sjön inväntas värdena från provtagningen 211 innan beslut tas om framtida kalkning av sjön då det dröjer till 212 innan den ska kalkas nästa gång. Behov av biologisk återställning Det finns inga kända behov av biologiska återställningsåtgärder. Genomförda och planerade förändringar Målområden Kalkningsplanering De två första kalkningsinsatserna gjordes med fordon på is. Sedan kalkades den vart tredje år med båt men från 26 har givorna minskats och den kalkas nu vart annat år och med helikopter istället. Effektuppföljning Ingen förändring av effektuppföljningen sedan kalkstarten 1984 och ingen förändring planeras. Referenser Nyström, Sören & Nielsen, Viggo, 23. Miljökontoret, Borlänge kommun. Muntligt. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 4913. 281_211-1-26 1

- Borlänge kommun - LÄNSANBÄCKEN - LÄNSANBÄCKEN 11 281_211-1-26

- LÄNSANBÄCKEN - Borlänge kommun - Åtgärdsområdets ID: DF Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 9 Huvudman: Borlänge kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: 1978-6-1 Antal målsjöar (ha): 1 (21) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 2 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Länsanbäcken mynnar ut i Dalälven en knapp mil väster om Borlänge. Bäckravinen i området mellan Bäsnavägen och Dalälven ägs av Borlänge kommun och har gjorts till reservat (Nyström & Nielsen muntl. 23). Detta för att skydda biotoperna i ravinen mot avverkningar. Hela bäcken är öringförande, eventuellt leker också öring från älven i de nedre delarna. I den enda större sjön i åtgärdsområdet, St Länsan, sätts det ut regnbåge och öring. Fisket förvaltas av Borlänge centrala fvof. Under slutet på 197-talet uppmättes ph-värden under 6 frekvent i området. St Länsan kalkades från början med en kalkbrunn vid L Länsan men idag kalkas sjön med doserare och båt. Doseraren står i Stampens bäck som mynnar i sjöns sydvästliga delar och denna installerades 1992. Denna hjälper till att hålla god vattenkvalitet i så väl bäcken som i sjön. 281_211-1-26 12

- Borlänge kommun - LÄNSANBÄCKEN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 13 281_211-1-26

- LÄNSANBÄCKEN - Borlänge kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos MO1DF 671218-147269 LÄNSANBÄCKEN Vdr Öring Elritsa,6 2 2 MO2DF 67939-14764 ST LÄNSAN Sjö 21 Fiske,6 1 11 36 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1DF 671218-147269 LÄNSANBÄCKEN Vdr, MO2DF 67939-14764 ST LÄNSAN Sjö 4,8 6,2,23-,3 Kalkningsplanering Kalkning avvaktas Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ 26 27 28 29 21 211 212 213 214 21 metod medel (år) (g/m 3 /år) KD 1 679-14688 STAMPENS BÄCK Dos 4,3 4 Dos KM 1 Summa: 4 4 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Doserarbeskrivning Obj. ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap. ombyggd år Våt styrd (ton) Boxholm Super KD1 679 14688 STAMPENS BÄCK 1992 9V Våt Vatten Nej Nej 4 Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1 8,3 6711-1477 Länsanbäcken hygge VK 1 VK3 27,2 67863-1471 Stampens bäck nedstr dos VK 1 Sjöar - vattenkemi VK2 1,3 6798-1477 St Länsan VK 1 Vattendrag - elfiske EF2 8,3 6711-1477 Länsanbäcken hygge EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat Tidigare togs provet för Länsanbäcken, hygge strax uppströms mynningen och här har det inte varit några problem med måluppfyllelsen. Provet tas nu längre uppströms. 281_211-1-26 14

- Borlänge kommun - LÄNSANBÄCKEN - ph Målgräns ph Alkalinitet ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l 2 21 22 23 24 2 Figur 1.DF. ph- och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Stampens bäck nedstr dos. Figur 2.DF. ph- och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Länsanbäcken hygge, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. Figur 3.DF. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i St Länsan, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. Biologiska undersökningar Stampens bäck har elprovfiskats vid ett tillfälle 22 och är nu avslutad. Länsanbäcken har elprovfiskats vid sex tillfällen och för det mesta finns bra tätheter av både + och större öringar. 4 3 2 1 ÖRING >+ ÖRING + 43,6 38 33,3 23,7 22,6 23,3 1,2 6,9 3 22,3 16,7 8,8 Figur 3.BL. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Länsanbäcken. 1998 1999 26 2 27 21 28 22 29 23 21 24 2 2 21 26 22 27 23 28 24 29 2 26 27 28 29 21 ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4 197 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Täthet (ind/1m 2 ) Behov av biologisk återställning Det föreligger ett behov av att inventera och åtgärda vandringshinder i Länsanbäcken, från St Länsan ner till utloppet i Dalälven. Sjön bedöms ha förutsättningar att kunna hålla ett självföryngrande bestånd av öring med hjälp av lekområden i Stampens bäck och Länsanbäcken. Först måste dock några vandringshinder åtgärdas, främst gäller detta utloppsdämmet i St Länsan. 1 281_211-1-26

- LÄNSANBÄCKEN - Borlänge kommun - Försurningsbedömning Resultaten av målsjöinventeringen för St Länsan är inte helt säkra då det ligger inom felmarginalerna. Dock har området redan tidigare bedömts som relativt återhämtat av länsstyrelsen och doseraren har inte varit i drift under sommaren 21 och inga större problem med vattenkemin har kunnat mätas. Då doseraren kräver större reparationer för fortsatt drift så avvaktas i stället all kalkning. Genomförda och planerade förändringar Målområden Stampens bäck har tidigare varit målområde men ströks då doserarens egentliga åtgärdsobjekt är St Länsan. Kalkningsplanering St Länsan kalkades tidigare med en kalkbrunn vid L Länsan. Idag är denna brunn nedlagd och ersatt med en kalkdoserare i Stampens bäck. Båtkalkning av St Länsan har avslutats då sjön klarar sig enbart med doserarkalkningen uppströms. Under 21 stod doseraren stilla större delen av sommaren på grund av reparationer av skador på skopan. Doseraren börjar bli utsliten och kräver större reparationer för att kunna fortsätta i drift. Då området verkar ha återhämtat sig avvaktas kalkningen. Effektuppföljning Den kemiska målpunkten i Länsanbäcken har flyttats uppströms till den övre elfiskelokalen då de vattenkemiskt sämsta förhållandena bedöms vara här. Både vattenprovtagning uppströms doseraren samt elfiske i Stampens bäck avslutades 2. Provtagning nedströms doseraren och i St Länsan fortsätter. Referenser Nyström, Sören & Nielsen, Viggo, 23. Miljökontoret, Borlänge kommun. Muntligt. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. 281_211-1-26 16

- Borlänge kommun - NORAÅN - NORAÅN Åtgärdsområdets ID: DQ Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 12 17 281_211-1-26

- NORAÅN - Borlänge kommun - Huvudman: Borlänge & Gagnefs kommuner Vattendragslängd som målområde (km): 11 Kalkstart: 1978-6-1 Antal målsjöar (ha): 4 (24) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): 1 (4) Åtgärdsområdets areal (ha): 2 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Åtgärdsområdet är beläget ca 1, mil väster om Borlänge. Delar av området har präglats av järnhanteringen. Området som idag är sjön Noran bestod tidigare, innan det dämdes, av flera mindre sjöar. Noraåbruk var en gång i tiden ett litet blomstrande brukssamhälle. När Domnarvets järnverk etablerades under den senare delen av 18-talet, lades Noraåbruk ned. Idag finns det endast en del hyttruiner som påminner om den tid som varit. Motiven till kalkningarna är att bevara gynnsamma livsbetingelser för flodpärlmusslor i Lortån, mört i Bästen samt öring i de flesta sjöar och vattendrag. Tryssjön är en IKEU-sjö som både provfiskas och provtas med högre frekvens än de övriga vattnen. I denna sjö fanns tidigare enbart elritsa och öring men i början av 199-talet kom det av okänd anledning in abborre i sjön (Dahlberg 23). Detta har medfört att elritse- och öringbestånden gått tillbaka. Öringen leker både i den nedströms liggande Tryssån och i den uppströms liggande Rosån. Tryssån fungerar också som lekbäck för öring i sjön Noran. Elfisken i Tryssån uppvisar mycket höga tätheter av öring. I de flesta sjöar i området förekommer sjölevande öring men det förekommer också id, mört, abborre, gädda och elritsa (Länsstyrelsen 199). Gädda förekommer dock inte i Noran eller uppströms denna. Fiskfaunan i vattendragen utgörs främst av öring och elritsa. Fisket i området förvaltas av Gagnef-Mockfjärds fvof och Noraåns fvof. Kalkningarna startade redan 1978 med ett antal kalkbrunnar i sjön Norans tillflöden. I St Älgsjön gjordes försök med att kalka med soda under 199-talet. Dessa försök fungerade inte så bra, vilket medförde en återgång till kalkstensmjöl. 281_211-1-26 18

- Borlänge kommun - NORAÅN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 19 281_211-1-26

- NORAÅN - Borlänge kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos MO1DQ 6767-14642 BÄSTEN Sjö 7 Mört 6, 91 MO2DQ 6727-1462 TRYSSJÖN Sjö 3 Öring Elritsa,6 1 23 2 MO3DQ 674-1463 TRYSSÅN Vdr,3 Öring Elritsa,6 2 48 14 MO4DQ 67497-14677 LORTÅN Vdr 4, Flodpärlmussla n2 6,2 1 9 MO6DQ 67396-14612 NORAN Sjö 13 Öring Elritsa,6 3 24 17 MO7DQ 6717-14993 ROSÅN Vdr 1 Öring Elritsa,6 46 MO8DQ 6776-146226 ST ÄLGSJÖN Sjö 18 Fiske,6 12 8 * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Försurningsbedömning OBJID KOORD ID MÅLOMRÅDE TYP BAK ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1DQ 6767-14642 BÄSTEN Sjö 4,4 6,6,1-,18 MO2DQ 6727-1462 TRYSSJÖN Sjö 4,2,6,67-,2 MO3DQ 674-1463 TRYSSÅN Vdr 4, MO4DQ 67497-14677 LORTÅN Vdr, MO6DQ 67396-14612 NORAN Sjö 4,2,4 7,67-,23 MO7DQ 6717-14993 ROSÅN Vdr, MO8DQ 6776-146226 ST ÄLGSJÖN Sjö 4, 4,7 1-,32 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ 26 27 28 29 21 211 212 213 214 21 metod medel (år) (g/m 3 /år) KS6 6727-1462 TRYSSJÖN Sjö 22,1 24,9 2, 2 2 2 2 2 2 2 Båt KM 1,8 KS4 67396-14612 NORAN Sjö 2,7 19,9 2 2 2 2 2 2 Båt KM 1 4,8 KS 6776-146226 ST ÄLGSJÖN Sjö 1, 9,2 9,36 9,36 1 1 1 1 1 1 Heli KM 1 24,3 KS1 6767-14642 BÄSTEN Sjö 16,1 1 1 1 Båt KM 1,6 Kalkningsobjekt där kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ 26 27 28 29 21 211 212 213 214 21 metod medel (år) (g/m3/år) KV1 6761-1488 GARNTJÄRNEN Våt Heli GR, Summa: 33 6 4 6 6 6 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 281_211-1-26 2

- Borlänge kommun - NORAÅN - Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK9, 67116-1496 Rosån uppstr dos VK 1 VK2, 67613-14638 Lortån Gästgivarbodarna VK 1 VK6 4, 67419-146294 Tryssån mynningen Noran VK 1 Sjöar - vattenkemi VK3, 67671-146364 Bästen VK 1 VK1, 6741-14834 Garntjärnen VK 1 VK8,8 6727-1462 Tryssjön** VK 2** 6** VK 4,8 6747-146436 Noran VK 1 VK7 24,3 6742-146217 St Älgsjön VK 1 Vattendrag - elfiske EF, 6718-1498 Rosån Rosån 1b EF 1 EF1, 6762-1463 Lortån Lortån 2 EF 1 EF2 4,4 6739-1462 Tryssån uppströms v-formad krök EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. ** Ingår i IKEU-programmet. Vattenkemiska resultat ph Målgräns ph Alkalinitet 8,3 7,,3 ph 7 6, 6, 4,,2,2,1,1, Alkalinitet mekv/l 4 -, 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21 Figur 1.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Lortån Gästgivarbodarna, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. Inga tidigare vattenkemiska resultat från lokalen Lortån, Gästgivarbodarna finns, eftersom provtagningen vid lokalen nyligen har påbörjats. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4 197 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 2.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i Tryssån mynningen Noran, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. 21 281_211-1-26

- NORAÅN - Borlänge kommun - ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, 197 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 Alkalinitet m ekv/l 1989 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21 Figur 3.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i Rosån uppstr dos, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, 197 1976 1977 1978 1979 198 Alkalinitet m ekv/l 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21 Figur 4.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i Bästen, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, 197 1976 1977 1978 1979 Alkalinitet m ekv/l 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21 Figur.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i Noran, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4 197 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 6.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i St Älgsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. 281_211-1-26 22

- Borlänge kommun - NORAÅN - ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Figur 7.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 24 i Tryssjön, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. ph Målgräns ph Alkalinitet 8 7, 7 6, 6, 4, 4 197 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21 197 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 Alkalinitet mekv/l 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21 ph,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 8.DQ. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i Garntjärnen. Biologiska undersökningar Nätprovfiske Tryssjön ingår i det sk IKEU-programet (Integrerad KalkEffektUppföljning) vilket innebär att den nätprovfiskas varje år sedan år 1989, men har även provfiskats vid två tidigare tillfällen, år 1984 och 1987 (Dahlberg 23). Ursprungligen fanns endast öring och elritsa i Tryssjön men i början av 199- talet kom abborre in av okänd anledning. Sedan abborren etablerade sig i Tryssjön har öring- och elritsabestånden gått tillbaka. För mer information om provfiskena i Tryssjön se Dahlberg (23) och/eller Fiskeriverket (23b). Stora Älgsjön har nätprovfiskats vid fem tillfällen; 1993, 1994, 1996, 23 och 29. Provfisket år 1993 dokumenterades bristfälligt och är inte rapporterat till Fiskeriverket. För provfisket från år 1994 saknas dokumentation helt. 29 fångades enbart en öring och sedan bara abborrar. Abborrarna verkade komma från ett tusenbrödrabestånd. 23 281_211-1-26

- NORAÅN - Borlänge kommun - Figur 9.DQ. Fångsten som erhölls vid 1993 års provfiske i St Älgsjön. Foto: Viggo Nielsen Sjön Noran har provfiskats vid ett tillfälle år 23. Tre arter fångades: abborre, id och elritsa. Endast enstaka individer av elritsa och id fångades, medan abborre totalt dominerade fångsten. Även öring förekommer i Noran även om inga fångades vid provfisket. Abborrbeståndet hade utseendet av ett sk tusenbrödrabestånd, med mycket få riktigt små respektive stora individer.. Figur 1.DQ. Vy över Noran. Foto: Borlänge kommun. Elprovfiske Ett stort antal lokaler i flera av vattendragen i Noraåns vattensystem har elfiskats. Generellt sett så har de mindre (okalkade) sidobäckarna låga tätheter av öring medan huvudvattendraget Rosån-Tryssån- Noraån hyser mycket höga tätheter av öring (> ind/1m 2 ) (Fiskeriverket 23a). Den nedre lokalen i Rosån, Rosån 1b har väldigt höga tätheter av + trots att det är en väldigt lite bäck med en lugnsträcka just där, bitvis väldigt slät botten och flera områden med dybotten. Däremellan finns områden med grus. 281_211-1-26 24

- Borlänge kommun - NORAÅN - ÖRING >+ ÖRING + ÖRING >+ ÖRING + 7 63,6 2 19,3 18,9 Täthet (ind/1m 2 ) 6 4 3 2 1 16 2,3 13,8 24,7 1,7 41,8 26,8 12, 6,4,,7 1 1 2,9 1,3 1,6 9,4 1998 1999 2 21 22 23 1998 1999 2 21 22 23 Täthet (ind/1m 2 ) 24 2 26 27 28 29 24 2 26 27 28 29 Figur 11.BK. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Tryssån Uppströms V-formad K. Figur 12.BK. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Noraån vattenverket. Flodpärlmusslor 27 genomfördes en nyinventering av musselbeståndet i Lortån. 18 lokaler inventerades och sammanlagt hittades 197 levande musslor och minsta musslan var 2 mm. Behov av biologisk återställning De fördämningar som använts till den idag nedlagda kalkdoseraren i Rosån har delvis tagits bort. Detta för att utöka lekområdena för Tryssåöringarna genom att de ges möjlighet att ta sig högre upp i vattensystemet. Ytterligare arbete kan behöva göras för att ta bort de delar som är kvar av fördämningen och det görs i så fall i samband med att doseraren rivs. Försurningsbedömning Bästen klassades som opåverkad i målsjöinventeringen och där har kalkningen avvaktas sedan 27 men har 21 sjunkit ned på ph,6 med alkaliniteten,2. Vi har också börjat få dåliga värden nedströms i Lortån som hyser flodpärlmusslor och där målgränsen därför höjts till 6,2 i enlighet med nya handboken. Kalkningen av Bästen kommer därför att återupptas men med minskad giva. Tryssjön bedöms som försurningspåverkad. Höga värden av jonbytt aluminium har uppmätts nedströms Tryssjön och där har det också varit problem att hålla målnivåerna. Genomförda och planerade förändringar Målområden Målområdena har förändrats i flera omgångar sedan kalkningarna startade 1978. I början var det endast sjöarna som var målobjekt. Idag är även de viktigaste bäckarna målområden, exempelvis Tryssån som är lekbäck för öringen i både Noran och Tryssjön. Rosåns öringbestånd är sannolikt vandrande, d v s Tryssjöns öringar leker i ån och ynglen vandrar efter en kortare uppväxtperiod ut i sjön för att växa sig stora. Rosån har därför gjorts till ett nytt målområde. Åtgärdsområdet förändrades till 2. Målområdet i Noraån ströks hela vägen från Noran och nedströms. Anledningen till detta var dels att kalkningseffekten ej sträcker sig så långt nedströms sjön och att systemet är hårt reglerat. Det medförde att Noran och Lortån blev egna separata åtgärdsområden. Av praktiska skäl presenteras de dock fortfarande i planen inom Noraåns åtgärdsområde. 2 281_211-1-26

- NORAÅN - Borlänge kommun - Kalkningsplanering Kalkningarna av Noran och Tryssjön skedde tidigare med kalkbrunnar och kalkdoserare i de tillrinnande bäckarna. Båda dessa kalkas idag med båt sedan doseraren i Rosån stängts av 24. Den var gammal och fungerade dåligt redan under 23 då man fick sjökalka Tryssjön sedan man inte fått igång doseraren. 24 beslutades att avveckla doseraren. Den kommer att monteras ned under 211. Tryssjön kalkades först med 1 ton per år men 26 höjdes dosen till 2 ton för att klara vårens surstötar. Det har dock inte fungerat tillfredställande och en utökad provtagning av vattenkemin i området behöver göras för att identifiera varifrån det mesta sura vattnet kommer. De första mätningarna indikerar att det kan komma från myrmarker mellan Tryssjön och Noran. Kalkdoserna i Tryssjön kan inte höjas ytterligare och det finns inga möjligheter att sätta upp en doserare på sträckan. En omprojektering kan därför behövas efter den utökade provtagningen. Även doseraren i Älgsjöbäcken har lagts ner, istället kalkas St Älgsjön årligen, första året med 2 ton men sedan 2 med hälften så mycket. Även kalkningsintervallet i Noran har ändrats till varje år för att minska risken för surstötar i Noraån. Sjökalkningen av Garntjärnen avslutades 26 och våtmarkskalkningen där avvaktas sedan 27, så även kalkningen i Bästen. Kalkningarna här verkade inte behövas längre men vattenproverna 21 visar att kalkningarna av Bästen behöver återupptas för att hålla bra kemi i Lortån. Kalkas vartannat år med 1 ton. Effektuppföljning Effektuppföljningen har genomgått omfattande förändringar sedan kalkstarten 1978. Då togs endast vattenprov i sjöarna medan det nu tas även prover i de rinnande vattnen. Uppföljningen har också kompletterats med elfisken i vattendragen och en del sjöprovfisken. Tryssjön är en IKEU-sjö, vilket innebär att vattenkemin provtas 8 ggr/år och sjöprovfiske genomförs årligen. 2 avslutades bland annat vattenkemiprovtagningen i Älgsjöbäcken och Noraån innan Hyttingsån, vilket var ett resultat av att dessa målområden hade strukits. Även elfisket i Noraån är avslutat. All bottenfaunaprovtagning i området har avslutats. I Lortån har vattenkemiprovpunkten flyttats upp till Gästgivarbodarna (67613-14638) och en elfiskelokal har lagts till på samma plats. Elfiskena i den övre lokalen i Rosån avslutas, Rosån Rosån. Då doseraren inte längre är i drift behövs inte längre elfisken både uppströms och nedströms. Nedströmslokalen är mer intressant då den visar väldigt höga tätheter i en miljö som är långt ifrån vad som anses optimalt för öring. Under 21 har fraktionerat aluminium mätts i Tryssån då vi haft dåliga ph värden regelbundet och då elfiskena vissa år visat på stora störningar i reproduktionen. Då väldigt höga värden har uppmätts kommer mätningarna att fortsätta även 211. Referenser Dahlberg, M. 23. Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år 22, Fiskeriverket informerar, Rapport 23:4. Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: www.fiskeriverket.se, 23-8-1. 281_211-1-26 26

- Borlänge kommun - NORAÅN - Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: www.fiskeriverket.se, 23-8-1. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Malmestrand, H. 23. Kemiska och biologiska effekter vid sodabehandling av försurade ytvatten i Dalarnas län. Länsstyrelsen i Dalarna. Miljövårdsenheten. Rapport 23:1 Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 4913. 27 281_211-1-26

- STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Borlänge kommun - STORÅN TUNA-HÄSTBERG 281_211-1-26 28

- Borlänge kommun - STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Åtgärdsområdets ID: FJ Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Borlänge kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: 1978-3-1 Antal målsjöar (ha): 3 (11) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 28 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Området är beläget några kilometer väster om Idkerberget i Borlänge kommun. Sjöarna Gomen och St Spånsan ligger strax söder om Gyllbergens naturreservat. Motiven till kalkningarna är mörtbeståndet i Gomen och fritidsfiske. Fiskfaunan i åtgärdsområdet består av gädda abborre samt mört i Gomen och Hästbergs-Flatnan (Länsstyrelsen 199). Det ska även finnas sik, siklöja och Konnevesiöring i Hästbergs-Flatnan (Forsberg 2). I Spånsån finns ett svagt öringbestånd, sannolikt finns det även öring i Storån som rinner från Gomen. Kalkningarna startade 1978 då kalkbrunnar installerades i Spånsån och Forsån. 1984 började St Spånsan sjökalkas och 1991 ersattes kalkbrunnarna med en doserare i Spånsån. Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten 29 281_211-1-26

- STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Borlänge kommun - Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos MO1FJ 66936-146429 GOMEN Sjö 36 Mört 6, 1 61 37 MO3FJ 669492-14628 ST SPÅNSAN Sjö 22 (Mört) 6, 4 37 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1FJ 66936-146429 GOMEN Sjö 4,8 4,3 1,1 MO3FJ 669492-14628 ST SPÅNSAN Sjö 4,7 4,3,16-,14 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ 26 27 28 29 21 211 212 213 214 21 metod medel (år) (g/m 3 /år) KS2 66936-146429 GOMEN Sjö 38,7 4,8 39,7 4,2 4 4 4 4 4 4 Båt KM 1 1,6 KS1 669492-14628 ST SPÅNSAN Sjö 23,3 2,1 2,7 19,9 2 2 2 2 2 2 Båt KM 1 1,6 Summa: 62 61 6 6 6 6 6 6 6 6 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 281_211-1-26 3

Effektuppföljning - Borlänge kommun - STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK2 1,6 669397-146463 Gomen VK 1 VK3 1,6 66912-14627 St Spånsan VK 1 VK1 6,2 66943-146369 Hästbergs-Flatnan VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat I Gomen har kalkningarna höjt ph-värdet från nivån 6 under perioden 197-talet till att ligga stabilt över 6 sedan 199-talets början. I St Spånsan var den vattenkemiska måluppfyllelsen dålig, phvärdet har pendlat mellan och 7, fram till 2. Så sent som år 21 uppmättes ett ph-värde på,4. Från 24 har sjön kalkats årligen vilket har resulterat i betydligt stabilare kemi då St Spånsan har snabb vattenomsättning. För 21 har dock St Spånsan sjunkit till,4 ph och aciditet medan Gomen sjunkit till,7 ph och en alkalinitet på,2. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, 197 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 Alkalinitet m ekv/l 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21 Figur 1.FJ.. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i Hästbergs-Flatnan, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4 197 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 2.FJ.. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i Gomen, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. 31 281_211-1-26

- STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Borlänge kommun - ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l 197 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2 26 27 28 29 21 Figur 3.FJ.. ph- och alkalinitetsresultat åren 197 21 i St Spånsan, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. Biologiska undersökningar Nätprovfiske St Spånsan nätprovfiskades år 21 med magert resultat. Endast abborre fångades Mört ska tidigare ha funnits i St Spånsan (Länsstyrelsen 199). Även gädda skall finnas i sjön, men utebliven fångst behöver inte betyda att den försvunnit eftersom gädda normalt fångas i mycket liten utsträckning med provfiskenät. Gomen nätprovfiskades 26 och tre arter fångades, abborre, mört och gädda. Elprovfiske Spånsån har elprovfiskats vid ett tillfälle år 21. Endast en öring fångades vilket gav en skattad täthet av,3 ind/1m 2 vid lokalen (Fiskeriverket 23a). Behov av biologisk återställning Inget behov av biologisk återställning är identifierat. Försurningsbedömning Enligt provresultaten skulle St Spånsan vara naturligt sur och Gomen vara försurad. För 21 har dock St Spånsan sjunkit till,4 ph och aciditet medan Gomen sjunkit till,7 ph och en alkalinitet på,2. St Spånsan behöver ändå kalkas för att hålla målnivån i Gomen så kalkningen fortsätter. I och med att St Spånsan inte längre har alkalinitet bedöms den som försurad och behålls som målområde. Genomförda och planerade förändringar Målområden Målområdet i Spånsån har lagts ned då det inte finns några intressen i ån. Hästberg-Flatnan har tagits bort som målområde 29. 281_211-1-26 32

- Borlänge kommun - STORÅN TUNA-HÄSTBERG - Kalkningsplanering Hästberg-Flatnan kalkades en gång på is och med kalkbrunn mellan åren 1978 och 1987, den har klarat sig med de kalkningar som sker uppströms sedan dess. St Spånsan kalkades på is under 8-talet men sedan dess har båt använts. St Spånsan kommer fortsättningsvis att kalkas varje år för att få en jämnare effekt. Doseraren i Spånsån var gammal och avvecklades under 2 och istället sjökalkas Gomen varje år. Eftersom Gomen består av två bassänger med en markant tröskel emellan och Spånsån mynnar ut i södra delen av sjön, precis som utloppet ur Gomen, riskerar den norra delen av sjön att bli okalkad eller åtminstone få en betydligt lägre kalkdos vid doserarkalkning jämfört med om sjön båtkalkas. Effektuppföljning Tidigare togs vattenprover ovanför och nedanför doseraren i Spånsån. Dessa prover har nu utgått p g a att doseraren är avslutad. Referenser Forsberg, A., 2. Kartläggning av fisk och bottenfauna i Ludvikatrakten. Mark och planeringsenheten, Ludvika kommun. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 4913. 33 281_211-1-26