Katastrofmedicin B. Pålsson -13
Katastrofmedicin
Katastrof? Olyckans art (naturkatastrof, trafik, kemi, kärnenergi, epidemi, krig/terrorism etc) Geografi (land, stad/terräng, avstånd etc) Tidpunkt (årstid, dygnet) Väder Duration Antal drabbade Skadornas art och grad Räddningsresurser (sjukvård, polis, militär, räddningstjänst, fjäll-/sjöräddning etc)
Definitioner STOR OLYCKA Tillgängliga resurser otillräckliga för det akuta vårdbehovet, men omfördelning av resurser och förändrad teknik upprätthåller normala kvalitetskrav. KATASTROF Tillgängliga resurser otillräckliga för det akuta vårdbehovet och normala kvalitetskrav kan inte upprätthållas.
Katastrofplan Helsingborgs lasarett Katastrofplanen är anpassad till Socialstyrelsens riktlinjer för medicinsk katastrofberedskap och Regional katastrofmedicinsk plan. Planen beskriver inte i detalj hur varje enhet skall lösa sina uppgifter utan ger istället en översikt över organisation, samordning och ansvarsfördelning i händelse av katastrof. Viktiga funktioner detaljstyrs med checklistor, vissa nyckelavdelningar har egna detaljplaner. Det åvilar varje arbetsledare (verksamhetschef, enhetschef eller motsvarande) att tillse att varje medarbetare informeras om denna plan och att innehållet blir känt. I ordlistan till höger finns förklaringar till de förkortningar som förekommer i katastrofplanen. Textförfattare: Faktaansvarig: Birgitta Jönsson, Louise Godden Louise Godden Godkänd av: Kjell Ivarsson, VC AC Katastrofplanen reviderad: 2012-12-13
Katastrofplan Varje sjukvårdsenhet Övergripande ramar Larmkriterier/-nivåer Larmkedjor Funktion, inte person Sjukhuskatastrof Fråga efter, läs & följ den!
Beredskapsnivåer STABSLÄGE Risk för stor olycka el katastrof, vid driftsstörning el liknande situation. FÖRSTÄRKNINGSLÄGE Tillgänglig sjukvårdskapacitet otillräcklig. Nyckelfunktioner förstärks. KATASTROFLÄGE Hela sjukhuset mobiliseras inkl stödfunktioner.
Katastrofläge televäxel
Skadeområde Skadeplats - Område där olyckan inträffat. Riskområde - Zon inom skadeplats. Risk för ytterligare personskador (ras, brand mm). Skadeområde - Området runt skadeplats där räddningsarbetet leds och organiseras. Sektor - Del av skadeområde/-plats. Brytpunkt - Plats där räddningsfordon väntar i avvaktan på order om insats.
Ledning i samverkan
Sjukvårdsgrupp Klädsel/utrustning 1 anestesiolog 1 anestesisjuksköt 1 akutsjuksköt
Tekniska resurser Räddningstjänsten Försvarsmakten
Katastrofsjukvårdens mantra Så lite som möjligt Så enkelt som möjligt Så snabbt som möjligt Så få som möjligt
Prehospital sjukvård
Prehospital sjukvård Ovant Riskfylld o svår miljö Annan organisation Annat arbetssätt Annan klädsel o utrustning Kommunikationsproblem Inriktning individ grupp
Prioritering/Triage Prior (lat): Sätta före, företräde
Prioriteringsgrader
Prioriteringsexempel RÖD (LIVSHOTANDE) Ofri luftväg Stora blödningar Öppna bukskador Multipla, stora frakturer GUL (KAN VÄNTA) Öppna frakturer Skallskador Medelstora brännskador Hypotermi GRÖN (SKALL VÄNTA) Sårskador Småfrakturer Ryggmärgsskador Dödliga skador
Katastrofsjukvård i fält I Orientering Rekognosering Prioritering Livräddning ABC Rapportering Fältsjukvård Avlösning Debriefing
Katastrofsjukvård i fält II Fri luftväg! främmande kropp, framstupa sidoläge. Undvik tuber och O 2. Stoppa blödning! Kompression (torniquet). Infusion (varm!)??? PVK??? Motverka hypotermi. Stora frakturer grovreponeras. Analgetika??? Morfin 2,5 mg i.v. Palliation! Psykosoc vård. Prioritera/omprioritera. Skadekort. Dödförklaring ( varm död!)
Katastrofsjukvård i fält III
Registrering skadade Skadekort Katastrofjournal
Psykologisk katastrof PKL = Psykiatrisk katastrofledning (landstingen) POSOM = Psykosoc Omhändertagande (kommunerna) Debriefing
Visdomsord Multipla skador Hypotermi Skadedynamik Sjukvården prehospitalt sen Psykisk reaktion Lättast skadade tenderar nå AM först Enkelriktade pat-flöden Ej ta in katastrofen på sjukhuset