RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Social barn- och ungdomsvård 2015 Rapporten sammanställd av: Britta Johnsson, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Juni 2015
2
INNEHÅLL Inledning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Datakällor... 4 Bakgrundsmått... 5 Sorteringsnycklar... 7 Resultat... 8 Individanpassad vård och omsorg... 8 Självbestämmande och integritet?... 8 Helhetssyn och samordning... 9 Intern samordning i enskilda ärenden... 9 Extern samverkan i enskilda ärenden... 9 Placerade barns utbildningsnivå... 11 Säker vård och omsorg... 12 Kunskapsbaserad vård och omsorg... 13 Handläggarnas kompetens... 13 Handläggarnas kompetensutveckling... 13 Tillgång till arbetsledning... 14 Familjehemmens kompetensutveckling... 15 Systematisk bedömning... 16 Manualbaserade insatser i öppenvård... 17 Systematisk uppföljning för utveckling av insatser... 17 Tillgänglig vård och omsorg... 18 3
INLEDNING Bakgrund Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla social-tjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst med god kvalitet. Det är viktigt att resultaten bedöms och analyseras utifrån lokal och regional kunskap för att få en mer heltäckanande bild av de faktiska förhållandena. Öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården presenteras i år för sjätte gången. I år publiceras resultat för 48 indikatorer, varav tio är nya. Under 2014 gav länsnätverket förvaltningschefer inom hälsa och välfärd Region Dalarna i uppdrag att ge kommunerna stöd i sitt arbete med öppna jämförelser. För barn och unga området inleddes arbetet med en gemensam träff den 6 november som syftade till att kvalitetssäkra data inför inrapportering. Vid denna träff deltog åtta kommuner av femton. Syfte Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt. Förhoppningen är att det ska underlätta för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklingsområden. Materialet i rapporten grundar sig i den guide för att tolka och förstå resultaten i öppna jämförelser som Socialstyrelsen har tagit fram, där kan ni läsa mer om varje indikator. http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/barnochunga Det finns även mer att läsa om hur man kan arbeta lokalt med öppna jämförelser i den handbok som SKL tagit fram. http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/handbokoppnajamforelsersoci altjanst.1154.html Rapporten och den analysdag som genomfördes i länet den 1 juni har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma utvecklingsbehov för länet. Dessa kommer att finnas med när 2016 års arbete inom den regionala stödstrukturen planeras. Sammanställningen har kompletterats med en rad utropstecken och frågetecken som bland annat innehåller satsningar på nationell nivå som kan vara bra att ha koll på för det fortsatta utvecklingsarbetet både regionalt och lokalt. Datakällor Öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården baseras i huvudsak på den elektroniska enkät som besvaras av kommunerna, alla länets kommuner har besvarat årets enkät. Detta underlag kompletteras med: Socialstyrelsens register över insatser för barn och unga, Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd Socialstyrelsens register över licenser för Barns behov i centrum (BBIC) Skolverkets register över grundskolans slutbetyg Skolverkets register över avgångna från gymnasiet SCB:s befolkningsstatistik 4
Bakgrundsmått Öppna jämförelser presenteras tillsammans med fyra bakgrundsmått. Bakgrundsmått tas fram för att fungera som stöd för kommunerna i deras egen analys. Här presenteras dessa bakgrundsmått för länets femton kommuner och med riket som jämförelse. ANDEL 0-20 ÅR I BEFOLKNINGEN (31 DEC 2013) 30% 25% 20% 22% 21% 25% 22% 19% 21% 21% 21% 22% 24% 25% 22% 22% 21% 22% 24% 15% 10% 5% 0% Andel barn och unga i befolkningen är en aspekt som kommunerna kan ha nytta av när de ska jämföra sig med andra kommuner. De flesta av länets kommuner ligger under riksgenomsnittet. ANTAL BARN I BEFOLKNINGEN PER HANDLÄGGARE (31 DEC 2013 PER ÅRSARBETARE) 800 600 400 200 0 488 483 399 506 239 446 500 424 574 256 398 302 297 414 274 436 Måttet gör det möjligt att jämföra handläggarnas förutsättningar i jämförelse med andra kommuner. Här behöver hänsyn tas till socioekonomisk struktur. Handläggare som utreder barn som far illa behöver få de bästa förutsättningar för sitt arbete för att kunna utföra det med största möjliga kvalitet utifrån barnens behov. Arbetsbelastningen och antal ärenden påverkar kvaliteten. I länet finns stora skillnader från Rättviks 239 barn per handläggare till Moras 574. 5
BARN I FAMILJER MED LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 1,5% 0,9% 1,2% 1,3% 0,0% 3,9% 0,0% 0,9% 0,5% 3,8% 8,4% 2,7% 2,0% 0,8% 5,2% 2,80% Att växa upp i en ekonomiskt utsatt familj och inte ha samma förutsättningar som andra barn kan påverka förutsättningarna för hur ditt liv som vuxen blir, en riskfaktor. Med långvarigt ekonomiskt bistånd menas bistånd 10-12 månader. I länet ligger fyra kommuner över riksgenomsnittet och flertalet kommuner långt under. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% ANDEL FAMILJEHEMSVÅRD (1 NOV 2013) 24% 43% 26% 43% 0% 0% 49% 65% 69% 94% 41% 77% 58% 56% 60% Vård i familjehem är idag den dominerande vårdformen för barn och ungdom som behöver vård utanför det egna hemmet. Detta mått visar andelen barn och unga med familjehemsvård av heldygnsomsorg för barn och unga. För tre av kommunerna är talen så små (under 20) att det inte presenteras något resultat. Täljare är antalet barn 0-20 i familjehemsvård, nämnare antal barn 0-20 år placerade i heldygnsvård. 6
Sorteringsnycklar Som stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar, kommungruppering utifrån antal invånare och SKL:s kommungruppsindelning 2011. När det gäller antal invånare så tillhör Falun och Borlänge grupp tre 30 000-69 999 invånare, övriga kommuner grupp ett och två. För SKL:s kommungruppsindelning så har länet en spridning på sju av de tio olika kommungrupper som SKL har definierat. Läs mer om grupperna på SKL:s hemsida: http://skl.se/4.5e95253d14642b207ee86bff.html Kommungruppering Antal invånare SKL:s kommungruppsindelning Vansbro 1 8 Malung-Sälen 1 6 Gagnef 1 5 Leksand 2 9 Rättvik 1 6 Orsa 1 5 Älvdalen 1 6 Smedjebacken 1 5 Mora 2 10 Falun 3 3 Borlänge 3 9 Säter 1 5 Hedemora 2 9 Avesta 2 7 Ludvika 2 7 7
RESULTAT Individanpassad vård och omsorg Självbestämmande och integritet? En kunskapsbaserad socialtjänst utgår bland annat från enskildas kunskap och erfarenhet. Därför är det viktigt att fånga enskildas uppfattning om bemötande och de insatser som ges i syfte att utveckla verksamheten.! För 2014 års öppna jämförelser efterfrågas bara om man använt föräldrars uppfattning för att utveckla verksamheten, men socialtjänsten behöver även bli bättre på att fånga barns röster. Dalarna har deltagit i Allmänna Barnhusets utvecklingsarbete. Barnen vill Vågar vi heter rapporten som gavs ut 2014: http://www.allmannabarnhuset.se/projekt/pagaende-projekt/barn-ochungdomars-brukarmedverkan-den-sociala-barnavarden Det finns möjlighet att ansluta till SKL:s nationella brukarenkät som tagits fram, läs mer på:http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/brukarundersokningsoc ialtjanst.3030.html? Vad behövs för att ta ett steg vidare och på ett systematiskt sätt använda barn och föräldrars röster för att utveckla verksamheten? Ett av de nationella fokusområdena inom BoU-satsningen är just barns delaktighet och brukarmedverkan. Goda exempel finns, men de flesta behöver ta ett steg vidare, så även här i länet. Brukarnas uppfattning om verksamheten Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla öppenvården Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla familjehemmen Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla hem för vård eller boende Vansbro Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Gagnef Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Rättvik Orsa Älvdalen Nej Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Nej Mora Nej Nej Nej Falun Nej Nej Borlänge Nej Nej Säter Nej Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Avesta Nej Nej Nej Ludvika Nej Nej Nej 8
Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden För att möta barnens behov är det viktigt att det finns samordning mellan de delverksamheter som på olika sätt kommer i kontakt med barn och unga och de handläggare som utreder barns behov inom den sociala barn- och ungdomsvården.! Ett område som väcker en del reaktioner, skriftliga rutiner som inte är kända eller där samordning ändå inte fungerar. Avsaknad av rutiner, men samordning fungerar. Vid IVO:s besök på IFO-chefsmötet i våras var en synpunkt från dem utifrån tillsynsresultat att ambitionsnivån för kommuners ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ibland är för hög. Det är bättre att ha ett grundläggande system som fungerar och som går att bygga vidare på utifrån behov.? Hur ser svaren för de olika ÖJ-områdena ut? Vid jämförelse kan man se att man inom samma kommun i en verksamhet svarar ja på att man har en rutin medan motsvarande verksamhet man jämför med svarar nej, exempelvis mellan barn och missbruk. Det kan finnas behov att internt kvalitetssäkra inmatningen för de olika ÖJ-områdena. Aktuell rutin för samordning med verksamheten ekonomiskt bistånd Aktuell rutin för samordning med verksamheten missbruk Aktuell rutin för samordning med verksamheten socialpsykiatri Aktuell rutin för samordning med verksamheten våld i nära relationer Aktuell rutin för samordning med verksamheten LSS/barn Aktuell rutin för samordning med verksamheten LSS/vuxna Aktuell rutin för samordning med verksamheten familjerätt Vansbro Nej Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Nej Gagnef Nej Nej Nej Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Nej Nej Rättvik Nej Nej Nej Orsa Nej Nej Nej Nej Älvdalen Smedjebacken Mora Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Falun Nej Nej Nej Nej Borlänge Nej Nej Nej Nej Nej Nej Säter Nej Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Nej Nej Avesta Ludvika Nej Nej Nej Nej Extern samverkan i enskilda ärenden En formaliserad och strukturerad samverkan i form av gemensamma skriftliga överenskommelser för hur samarbetet ska genomföras är ett medel att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Två nya områden finns med detta år, överenskommelse om samverkan med Kriminalvård och Migrationsverk.! En rad regionala överenskommelser har tagits fram inom den regionala stödstrukturen. Vid inmatningsträffen deltog åtta kommuner vilket syns i detta resultat. Vid detta tillfälle bestämdes en gemensam tolkning i dialog med Socialstyrelsen om vilka överenskommelser som stämmer in för denna indikator. 9
? Hur väl kända är de regionala överenskommelser som finns? Implementering av antagna överenskommelser är ett ansvar och en utmaning för alla kommuner och samverkansparter. Extern samverkan i enskilda ärenden- hälsa Aktuell överenskommelse om samverkan med tandvård Aktuell överenskommelse om samverkan med mödravård Aktuell överenskommelse om samverkan med barnhälsovård Aktuell överenskommelse om samverkan med primärvård Aktuell överenskommelse om samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin Aktuell överenskommelse om samverkanmed barn- och ungdomsmedicin Vansbro Nej Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Nej Nej Nej Nej Rättvik Orsa Älvdalen Nej Nej Aktuell överenskommelse om samverkanm ed barn- och ungdomshabilitering Malung- Nej Nej Nej Nej Nej Nej Sälen Gagnef Smedjebacken Mora Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Nej Ludvika Extern samverkan i enskilda ärenden - utbildning Extern samverkan i enskilda ärenden - kriminalitet Extern samverkan i enskilda ärenden migration Aktuell överenskommelse om samverkan med Aktuell överenskommelse om samverkan med Aktuell överenskommelse om samverkan med polis Aktuell överenskommelse om samverkan med Aktuell överenskommelse om samverkan med Migrationsverket förskola skola Kriminalvården Vansbro Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Nej Gagnef Nej Nej Leksand Nej Nej Nej Rättvik Nej Nej Nej Orsa Nej Nej Nej Älvdalen Nej Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Mora Nej Nej Nej Nej Nej Falun Nej Nej Nej Nej Nej Borlänge Nej Nej Nej Säter Nej Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Avesta Nej Nej Nej Ludvika Nej Nej Nej Nej Nej 10
Placerade barns utbildningsnivå Låga eller ofullständiga betyg från årskurs nio var i Social rapport 2010 den starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem för placerade barn. Ett misslyckande i gymnasieskolan är en mycket viktig förklaringsfaktor till etableringssvårigheter på arbetsmarknaden. Högst är risken bland dem som aldrig påbörjar gymnasiet. Många av länets kommuner har inte sina siffror publicerade i öppna jämförelser på grund av för litet underlag. Kommunen kan själv efterfråga sina resultat via ojinsamlingbarn@socialstyrelsen.se.! Inom Socialstyrelsen program för trygg och säker vård i familjehem och HVB finns en vägledning som bland annat ska ge stöd för samverkan mellan socialtjänst och skola. Utifrån denna vägledning är även regional rutin för samverkan framtagen (revideras under hösten 2015 och anpassas till nya BBIC).? Det reviderade BBIC tar fram en ny struktur för samverkan mellan socialtjänst och skola. Hur planerar ni för lokal implementering? Andel med behörighet till nationellt program på gymnasiet Andel som genomfört gymnasiet och har grundläggande behörighet till högskola Placerade hela åk 9, födda 1988-1996 Placerade hela åk 9, födda i Sverige 1988-1996 Placerade hela åk 9, födda i annat land 1988-1996 Placerade hela åk 9, födda 1988-1993 Placerade hela åk 9, födda i Sverige 1988-1993 Placerade hela åk 9, födda i annat land 1988-1993 Vansbro Malung-Sälen Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Ludvika Dalarna Riket 54 % 60 % x 39 % 39 % x 45 % 51 % x x x x 62 % 65 % x 47 % 44 % x 57 % 60 % 37 % 33 % 34 % x 55 % 57 % 39 % 28 % 28 % 25 % 11
Säker vård och omsorg BBIC ger socialtjänsten en struktur för att utreda, planera och följa upp beslutade insatser. Dalarna är ett av två län som har kommuner som ännu inte har implementerat BBIC. Placerade barn och unga har rätt att få information om barnkonventionen och sina rättigheter, vem som är socialsekreterare och information om IVO:s funktion berätta om missförhållanden.! Ludvika har fattat ett beslut om att införa BBIC och kommer att inleda implementering inom kort.? Att säkerställa att alla placerade barn får den information de behöver borde vara ganska enkelt. Säter är en av flera kommuner som ger varje barn som placeras en kasse fylld med bland annat de saker som efterfrågas i denna indikator, kanske ett lokalt förbättringsarbete? Handläggning Ordinarie licens Barns behov i centrum (BBIC) Trygghet och säkerhet för placerade barn Information till placerade barn om barnets rättigheter och kontaktuppgifter till ansvariga Vansbro Malung-Sälen Gagnef Leksand Rättvik Orsa Nej Älvdalen Smedjebacken Nej Mora Nej Falun Nej Borlänge Nej Säter Nej Hedemora Nej Nej Avesta Ludvika Nej Nej 12
Kunskapsbaserad vård och omsorg Handläggarnas kompetens För utförande av socialnämndens uppgifter ska det enligt 3 kap 3 andra stycket SoL finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. För handläggare inom den social barn- och ungdomsvården finns särskilda krav enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2014:7! Högskolan Dalarna ger möjlighet för de som inte har rätt behörighet att komplettera. Läs mer i PM från högskolan: PM.docx 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Handläggarnas kompetens, minst tre års erfarenhet av barnutredningar Handläggarnas kompetensutveckling Enligt SOSFS 2006:14 bör personalen få kontinuerligt stöd och handledning och utbildning i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som krävs för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Vidare sägs att personalen genom vidareutbildning på magisternivå succesivt och planerat bör fördjupa sina kunskaper Att handlägga barnärenden är komplext och kräver många beslut. Personalen ställs inför svåra bedömningar. Att handläggarna har god tillgång till stödjande arbetsledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert, jämlikt och utifrån barnets bästa.! Högskolan Dalarna erbjuder sedan höstterminen 2013 magisterkurser med inriktning barn och unga. Socialstyrelsen fick under våren 2015 i uppdrag att ta fram två uppdragsutbildningar motsvarande 7,5 högskolepoäng. En påbyggnadsutbildning för socialsekreterare med minst två års erfarenhet i den sociala barn- och ungdomsvården och en ledarskapsutbildning för arbetsledare inom individ- och familjeomsorgen. 13
? Staten har satsat medel på kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården med start 2013 och som planeras pågå till och med 2016. Det fanns även möjlighet att få medel för att göra en inventering av de lokala behoven. Hur har dessa medel använts och hur bygger man utifrån satsningen vidare på en strategisk kompetensutveckling inom verksamheten? Samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling Individuella kompetensutvecklingsplaner för handläggarna Vansbro Nej Malung-Sälen Nej Nej Gagnef Nej Leksand Nej Nej Rättvik Nej Orsa Nej Nej Älvdalen Smedjebacken Nej Nej Mora Nej Falun Nej Nej Borlänge Nej Nej Säter Nej Nej Hedemora Nej Avesta Nej Ludvika Tillgång till arbetsledning Att handläggarna har god tillgång till stödjande arbetsledning är en av en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert, jämlikt och utifrån barnets bästa. Att skapa goda förutsättningar för personalen kan dessutom öka möjligheten att behålla denna, vilket skapar kontinuitet som kan höja kvaliteten i verksamheten.! 2013 togs en rapport fram via SKL om stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Där lyfts förstärkt arbetsledarutveckling fram som ett av område som är värd mer uppmärksamhet. http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/stabilitet-som-kompetensstrategi-for-socialbarn-och-ungdomsvard.html 14
VARJE HANDLÄGGARES TILLGÅNG TILL ARBETSLEDNING TIMMAR/VECKA 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Familjehemmens kompetensutveckling När ett barn placeras i familjehem ska nämnden lämna familjehemmet råd, stöd och annan hjälp. Sedan 2013 är kommunerna skyldiga att erbjuda familjehem den utbildning de behöver. Ett hem att växa i är en grundutbildning för jouroch familjehems som tagits fram av Socialstyrelsen.! Noterbart är att enbart de kommuner som har utbildare utbildade i Ett hem att växa i har genomfört grundläggande utbildning av familjehem, trots att alla kommuner kan anmäla sina familjehem till utbildningen.? I SOU 2014:3 Boende utanför det egna hemmet-placeringsformer för barn och unga föreslås det att socialnämnden inte får placera barn i familjehem som saknar grundläggande utbildning. Vad kommer det att innebära för er verksamhet? Samlad plan för familjehemmenskompetensutveckling Genomfört grundläggande utbildning till familjehem Vansbro Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Gagnef Nej Nej Leksand Rättvik Orsa Nej Nej Älvdalen Nej Nej Smedjebacken Nej Mora Nej Falun Borlänge Nej Säter Nej Nej Hedemora Nej Avesta Ludvika Nej 15
Systematisk bedömning Att använda standardiserade bedömningsinstrument för att kartlägga och bedöma barnets/den unges situation före respektive efter en insats är en viktig del för att skaffa sig dokumenterad kunskap om effekter av socialtjänstens insatser. Finns IT-stöd så underlättar det uppföljning och utvärdering inom verksamheten.! Med de nya resultatindikatorerna i BBIC kommer det finnas möjligheter att göra mätningar före, under och efter insats? Vad beror det på att man lyckats så bra att implementera systematiska bedömningsinstrument inom området missbruk? Kan barn och unga området dra nytta av dessa erfarenheter? Användning standardiserade bedömningsinstrument: Utagerande beteende Användning standardiserade bedömningsinstrument: Missbruk Användning standardiserade bedömningsinstrument: Föräldraförmåga Vansbro Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Gagnef Nej Nej Leksand Nej Nej Rättvik Nej Orsa Nej Nej Älvdalen Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Mora Nej Nej Nej Falun Nej Nej Borlänge Nej Säter Nej Nej Hedemora Nej Nej Avesta Nej Nej Ludvika Nej Nej 16
Manualbaserade insatser i öppenvård Att erbjuda insatser på hemmaplan med god kvalitet kan vara ett alternativ till institutionsvård. Ökningen av strukturerade öppenvårdsprogram samt metodutvecklingen inom evidensbaserad praktik förstärker utvecklingen i den ritningen.! Uppmärksamma de rekommendationer som finns i nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende för personer under 18 år, exempelvis FFT (funktionell familjeterapi) och MST (multisystemisk terapi) Tillhandahåller manualbaserat föräldrastöd i grupp som biståndsbeslutad insats Tillhandahåller manualbaserat föräldrastöd i grupp som service insats Tillhandahåller manualbaserad psykosocial behandling som biståndsbeslutad insats Tillhandahåller manualbaserad stödgruppsverk -samhet som biståndsbeslutad insats Tillhandahåller manualbaserad stödgrupps verksamhet som service insats Vansbro Nej Nej Nej Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Nej Nej Gagnef Nej Leksand Nej Rättvik Nej Nej Nej Nej Orsa Nej Älvdalen Nej Nej Nej Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Nej Nej Mora Nej Nej Nej Nej Falun Nej Borlänge Nej Säter Nej Nej Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Avesta Nej Nej Nej Nej Ludvika Nej Nej Systematisk uppföljning för utveckling av insatser Att följa upp resultat av insatser i öppenvård och dygnsvård på gruppnivå är en del av det systematiska kvalitetsarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Systematisk uppföljning av insatser är ett utvecklingsområde för flertalet kommuner i länet och ett av de nationella fokusområdena för BoU-satsningen.! Under hösten 2015 kommer det reviderade BBIC att lanseras. En möjlighet för systematisk uppföljning av verksamheten byggs nu in i systemet med struktur-, process- och resultatindikatorer. Samtliga BBIC-kommuner kommer erbjudas möjlighet att vara med och testa utvalda indikatorer som ett led i att kvalitetssäkra arbetet med systematisk uppföljning med stöd av BBIC 17
? En nationell kravspecifikation för IT-stöd för BBIC håller på att färdigställas via SKL, men när är verksamhetssystemen färdigutvecklade för att möjliggöra uttag av BBIC statistik? Använt resultat från systematiska uppföljningar för verksamhetsutveckling av insatser öppenvård Använt resultat från systematiska uppföljningar för verksamhetsutveckling av insatser i dygnsvård Vansbro Nej Malung-Sälen Nej Nej Gagnef Nej Leksand Rättvik Orsa Nej Nej Älvdalen Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Mora Nej Nej Falun Nej Nej Borlänge Nej Nej Säter Nej Nej Hedemora Nej Nej Avesta Nej Nej Ludvika Nej Nej Tillgänglig vård och omsorg Området tillgänglighet omfattas i år av ett indikatorsområde, tillgänglighet utanför kontorstid. Dalarna femton kommuner har en gemensam socialjour, enligt uppgift från Borlänge kommun som är huvudman för verksamheten var alla femton kommuner anslutna hösten 2009.! Ett bra exempel på regional samverkan Socialjourverksamhet Vansbro Malung-Sälen Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Ludvika 18
19
20