Sammanträde med Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott

Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Tid: Måndagen den 4 maj 2015, kl. 17.00 Plats: Kungsgatan 9, förvaltningens sammanträdesrum Duvemåla, plan 3. Information och överläggningar A/ Förvaltningschef Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Nedläggning av Konsthallen 2. Omlokalisering av verksamhet (Arena XI) 3. Utredning gällande Kulturhusets fjärde våning 4. Kulturhusets mål, innehåll och utformning 5. Vårbokslut 2015 6. Fastställande av årets prioriteringar 2015 7. Uppdrag gällande Is & gräs Lena Klevenås (MP) Ordförande Pär Hellsten Sekreterare Tel: 0322-616493 E-post: par.hellsten@alingsas.se

Ärende 1 Nedläggning av Konsthallen

Datum: 2015-04-01 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Britta Malmberg Direktnr: Beteckning: 2015.028 KFN Nedläggning av Konsthallen Ärendebeskrivning Nämnden har beslutat (2015-03-16, 25) att en utredning ska genomföras om Alingsås konsthalls eventuella nedläggning med fokus på 1. Vilka resurser frigörs 2. Vilka konsekvenser får en nedläggning av konsthallen för kommunens kulturliv i allmänhet och bildkonsten i synnerhet. Förvaltningens yttrande Kulturhusets uppdrag är att erbjuda skapa en modern mötesplats, där varje alingsåsare och andra besökare kan hitta något av intresse. Många olika aktiviteter erbjuds såsom litteratur, scenisk konst, samtidskonst, utställningar, visningar, föreläsningar, ateljé för eget skapande mm. Gränserna mellan de olika verksamheterna är flytande, synergier mellan utbud och resurser är genomgående. Det är därför svårt att se effekterna fullt ut av vad en nedläggning av konsthallen skulle ha för konsekvenser. Kostnadsmässigt skulle en nedläggning av konsthallen spara ca. 550 tkr. Medlen kan över tid ge ett tillskott (full effekt 2017) i den hårt ansträngda budgeten. Om medlen kan ge samma effekt för Alingsås som när de finanserar en konsthall är tveksamt. Effektiviteten i resursutnyttjande är i dag mycket stort och utbudet bygger på varandra. Uppdraget gällande den offentliga konsten ligger kvar. Konsthallen har påverkan på kulturlivet i allmänhet då utställningarna alltid följs av ett offentligt samtal människor emellan - föreläsningar, visningar, pedagogisk verksamhet och scenisk konst planeras utifrån gemensamma teman. Konsthallen är för konstlivet är viktig aktör som nod för det lokala konstlivet både som en arena för lokala konstnärer och kulturarbetare samt som komplement till den lokala konsten genom nationella och internationella utställningar. Förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden Att en nedläggning av konsthallen inte genomförs. Kultur- och fritidsförvaltningen Britta Malmberg Förvaltningschef Peyman Emami Controller Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

Kultur- och fritidsförvaltningen Datum: 2015-04-01 Kultur- och fritidsförvaltningen Handläggare: Britta Malmberg Direktnr: 0322-616493173 Beteckning: 2015.028 KFN Utredning av konsekvenserna av en nedläggning av Alingsås konsthall 1. Vilka resurser frigörs vid en nedläggning av Konsthallen? De största kostnaderna för konsthallens verksamhet är personalkostnader och lokalhyror, därefter kommer utställningsbudgeten. Vid en nedläggning av konsthallen skulle de 80 % av utställningsproducentens heltidsanställning som ansvarar för konsthallens utställningsverksamhet sparas in. Även utställningsbudgeten och försäkringskostnaden skulle sparas in. Eftersom konsthallen delar lokaler med biblioteket i Alingsås kulturhus och verksamheten inte kan säga upp hyran partiellt för just denna del av lokalen, kvarstår hyran som kostnad för förvaltningen. Också övriga driftskostnader såsom t ex el och städ för lokalen i denna del av kulturhuset kvarstår. De kvarvarande 20 % av utställningsproducentens tjänst kvarstår som kostnader för förvaltningen för att sköta uppdraget att arbeta med offentlig konst i Alingsås, då detta är ett uppdrag enligt författningssamlingen. För de 20 % behöver utställningsproducenten tillgång till IT och telefoni, vilket innebär att dessa kostnader kommer att kvarstå. Konsthallens kostnader: Personalkostnader* 367 000 IT-personal* 5 120 Telefoni* 6 000 Lokal- och bostadshyror 452 000 Städ- och renhållning 58 000 El 40 000 Larm och bevakning 7 000 Försäkring 10 000 Projektmedel 180 000 Total kostnad: 1 125 120 kr *Motsvarar 80 % av utställningsproducentens heltidsanställning Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 44130 Alingsås Telefon: 0322-61 60 00 Fax: E-post: kultur.fritid@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Möjlig besparing vid nedläggning av konsthallens verksamhet: Personalkostnader* 367 000 Försäkring 10 000 Projektmedel 180 000 Total besparing: *80 % av utställningsproducentens heltidsanställning 557 000 kr 2. Vilka konsekvenser får en nedläggning av Konsthallen för kommunens kulturliv i allmänhet och för bildkonsten i synnerhet? Konsekvenser för konsten I Västra Götalands vision Det goda livet är kulturen ett av fem prioriterade områden och där slås fast att Kulturens position ska vara stark. Kultur- och fritidsnämnden i Alingsås har i sin tur uppdraget att skapa ett stimulerande och attraktivt kultur- och fritidsliv i Alingsås. Konsthallen är navet i kommunens konstverksamhet. Konsthallen visar relevanta, engagerande och utmanande samtidskonstutställningar som visar på den mångfald som finns inom konsten idag. Verksamheten strävar efter att öka intresset och kunskapen om samtidskonsten. Utställningarna ska visa högkvalitativ konst med samhällsperspektiv med både lokala, nationella, och internationella konstnärer. Till detta kopplas en pedagogisk verksamhet med både mer traditionella visningar av den aktuella utställningen, men också uppsökande verksamhet i form av olika pedagogiska projekt där främst unga är med och skapar innehållet i utställningarna (t. ex Animerad modernism Alströmer gymnasiets konstsamling). I konsthallens lokaler genomförs i samarbete med andra kulturaktörer och andra delar av kulturhusets verksamheter (Biblioteket, Arena Elva, Kulturskolan) också en mängd aktiviteter jämte själva utställningarna. Programaktiviteter såsom författarsamtal, föreläsningar, performance, Böcker till kaffet, språkcafé, familjelördagar, dans-workshop, litteratur-, musik-, bild-, film-, ateljéverksamhet för hela familjen på lovet (Get Artivated). De konstnärer som lever och verkar i kommunen bidrar i högsta grad till ett rikt kulturliv. Det är därför viktigt att de uppmärksammas och att kommunen stödjer dem på olika sätt. Genom åren har konsthallens ställt ut många lokala konstnärer (senast Stanley Helin, våren 2014 Ett annat sätt att stödja konstnärlig verksamhet och utveckling är att ge konstnärer möjlighet att överleva på sin skapande verksamhet. Ersättning till de utställande konstnärerna i konsthallen är en självklarhet för Alingsås konsthall och har utgått Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

enligt KRO:s riktlinjer (konstnärernas riksorganisation). Även konstnärers (lokalt och nationellt) möjlighet att överleva på skapande verksamhet försvagas om verksamheten läggs ned. Gallerier, föreningar och konsthallen behöver varandra för att ett rikt konstliv ska uppstå. Läggs konsthallen ner är risken att det naturliga navet för konstlivet i Alingsås försvinner. Det lokala konstlivet kan komma att försvagas om konstverksamheten i Alingsås enbart beror på enskilda individers och idella föreningslivet engagemang på obetald fritid. Konsekvenser för kulturlivet Med utgångspunkt i konsthallens besökssiffror genom åren kan fastlås att det finns ett inte obetydligt intresse (trots att dagens osynliga placering på tredje våningen) att ha möjlighet att besöka sin lokala konsthall. Konsthallen är en väl använd konsthall i jämförelse med t ex Göteborgs konsthall: Alingsås konsthall: 0,19 besök per invånare i Alingsås (7 300 besök fördelat på 39 000 invånare) Göteborgs konsthall: 0, 07 besök per invånare i Göteborg (39 116 besök fördelat på 541 145 invånare) Kultur skapar en grund för demokrati, integration och identitet. Den utvecklar individen och samhället. Kulturen erbjuder upplevelser, insikt, delaktighet, inflytande i samhället. Kultur stimulerar människor till att ta till vara på och utveckla sin kapacitet, skaffa kunskaper, lära sig av erfarenheter, bilda sig uppfattningar. Ett rikt och stimulerande kulturliv bidrar till att stärka demokrati, mångfald, integration och kommunikation (KEA: The Impact of Culture on Creativity, 2009) Kultur får oss också att må bra. Kulturaktiviteter fungerar som ett socialt kitt som skapar gemenskap, ökar livskvalitet och motverkar ensamhet och isolering (Kulturrådet: ur rapporten Kultur, en del av ett hälsosamt liv?, 2008). Att lägga ner konsthallen kan innebära att alingsåsarens viktiga möjlighet kringskärs att reflektera över sin identitet, och visa det för andra. Utan konsthall har alingsåsarna en intressant mötesplats mindre för samhällsreflektion, som inspirerar det offentliga samtalet. Ett rikt kulturliv ökar platsens attraktivitet och bidrar till ökad inflyttning, särskilt av de välutbildade personer som Alingsås är med och konkurrerar om med andra kommuner för att arbeta i och utveckla Alingsås. Dessa personer värderar bra offentlig service, öppenhet, tolerans och ett rikt kulturliv (Richard Florida, 2002). Då likvärdigt intressanta arbeten finns på flera platser för personer med hög utbildning har livsmiljön en viktig betydelse för var de väljer att bo än valet av just det enskilda arbetet (Terry Nichols Clark et al, 2002). Kultur lockar också till sig besökare som lägger pengar på mat, shopping, resor och övernattning. Det ökar antalet besökare i en stad eller region. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Genom konsthallen har Alingsås kommun ett brett nätverk nationellt och internationellt och även inom olika sfärer, såsom konstvärlden och utbildningssfären. Att demontera denna del av det offentliga samtalet samtidigt som staden i övrigt växer skulle försvaga Alingsås attraktivitet och möjligheter att fortsätta utveckla en god livsmiljö. Bilaga 1: Yttrande Ove Thorsén, Tornets konstförening Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Vi har en tvingande bibliotekslag men ingen konsthallslag. Det kan tyckas märkligt eftersom syftet med bibliotekslagen är att stärka det demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Är det enbart av laglydighet som vi har folkbibliotek eller är det för att vi delar uppfattningen att det demokratiska samhället måste odlas, vårdas och förädlas? Hur ser vi egentligen på konst och konsthändelser, de utgör ju också manifestationer och synliggörande av yttrandefrihet. I ett rikt och levande samhälle pågår ständigt ett lärande, insiktsförmedlande och ifrågasättande samtal genom olika språk och uttryck. Konstens egenskaper av visualisering av nya synsätt och infallsvinklar ger samtalet ett kompletterande, berikande språk genom ofta oväntade och oförutsedda upplevelser. Fria kulturaktörer behöver fasta institutioner som konsthallar och museer att agera med och mot. Ordspråket Ju fler kockar har helt enkelt fel. Vill man ha ett kreativt och utvecklande samhälle måste man bejaka fler tillfällen till möten. Bibliotek, museer, konsthallar, parker, våra offentliga rum är viktiga för att manifestera demokratiska värderingar och göra dem tillgängliga för alla. Bilaga 2: Yttrande Roxanna Kryxell, studieförbundet Vuxenskolan Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Konst och kultur i Alingsås kommun Konst, kultur, konsthantverk, hantverk, slöjd, professionalism eller amatörism. Vem ska visas upp och vem får visa upp sig? I den bästa av världar finns det naturligtvis rum för alla, så här är några tankar om hur Alingsås kommun kan komma ett steg närmare den bästa av världar. Vi har i dag några, allt för isolerade, öar där olika typer av konst och hantverk visas här i kommunen, bland annat konsthallen, Nolhaga och Gräfsnäs parker tillsammans med Kulturföreningen Tornet och föreningen Gräfsnäsparken. Dessutom konstvandringen runt Anten och Konstriket samt några privata gallerier och det medlemsdrivna Korpens Lustgård. Genom att hitta fruktbara samarbeten och aktivt verka för att skapa en samverkande konstscen skulle Alingsås kommun kunna vara den sammanhållande kraften för att stötta och utveckla konst- och kulturarbetare samt ge möjlighet till betydligt fler att ta del av det som faktiskt redan finns. Och då är det inte bara ett föreningsbidrag som behövs, utan ett gemensamt arbete för att skapa Alingsås som konst- och kulturkommun. För att ett sådant projekt ska kunna leva och utvecklas krävs en bredd i det utbud av konst som visas. Även om det mycket väl kan finnas utställningsmöjligheter för lokala amatörkonstnärer krävs det även att det visas konst av professionella utövare. Det professionella och ibland "svåra" eller "smala" ger lyftkraft åt vardagskonsten. Om du inte ges möjlighet till reflektion eller möte med det oväntade kommer du heller inte kunna höja blicken och själv utveckla ditt seende och din förståelse för konst, bildspråk i stort och i förlängningen det bildtäta samhälle vi lever i. Konsthall eller inte? Vad gör vi i Nolhaga slott? En kommunalt driven konsthall med kunnig, välutbildad och närvarande personal har förmåga att skapa bra och intressanta utställningar. De kan hjälpa besökaren att komma närmare det som visas och guida i de konstnärliga uttrycken när så behövs. Jag menar att det är bra med en lättillgänglig konsthall som man kan "råka" komma förbi. Däremot måste den inte enbart användas för traditionella konstutställningar utan kan mycket väl växla mellan andra kulturuttryck eller tillfälliga "prat" om sådant som kommunen vill kommunicera. Jag anser att man ska iaktta stor försiktighet när det gäller att förändra det arkitektoniska uttrycket på sparbankshuset. Att täcka för fönster i den del som ger huset sin speciella karaktär känns mycket tveksamt. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Nolhaga slott ligger inte så centralt, men i en fantastisk stadspark. Slottet måste därför bli en del av hela kringmiljön. Här skulle man kunna skapa fantastiska händelser genom att till exempel upplåta lokaler till ett eller flera studieförbund mot krav att de svarar för värdskap i huset, arrangerar konserter, föreläsningar och utställningar. Både i själva slottet och i parken runtomkring. Alla studieförbund sammarbetar dessutom med många föreningar, vilka ytterligare skulle kunna fylla huset med aktiviteter. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Ärende 2 Omlokalisering av verksamhet (Arena XI)

Datum: 2015-04-29 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: 0322-616493 Beteckning: 2014.119 KFN Omlokalisering av verksamhet (Arena XI) Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsförvaltningen har i skrivelse den 3 februari föreslagit Kultur- och fritidsnämnden att förlägga viss del av Arena Elvas verksamhet i det framtida renoverade Kulturhuset. Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott beslutade den 20 februari 10 att skicka Kultur- och fritidsförvaltningens utredning gällande omlokalisering av verksamhet vid Arena Elva till BUS-nämnderna samt Ungdomsfullmäktige. Arbetsutskottet önskade med remissen att inhämta en bredda beslutsunderlaget och därmed få allsidig belysning av ärendet från nämnder som har målgrupper som berörs av föreslagen omlokalisering. Förvaltningen har enligt tidigare bedömningar framhävt att en flytt av delar av verksamheten vid Arena Elva skulle bidra positivt till att göra Kulturhuset levande samt att samutnyttja resurser inom Kulturhusets befintliga struktur och skapa en modern arbetsplats där många olika kompetenser samverkar. Grundat på Kommunfullmäktiges prioriterade mål nr 4, 6 och 9 samt Kultur- och fritidsnämndens fastställda åtaganden är förvaltningens mål skapa ett Kulturhus som ger alingsåsarna bättre service, mer inflytande samt skapa och ge nya upplevelser. Förvaltningen arbetar därför med sina avdelningar och i nära samarbete med andra förvaltningar för varje ungdoms bästa. Kulturen blir som ett möjligt tillvägagångssätt för uttryck och verka identitetsskapande viktigt för ungdomars utveckling. Förvaltningens yttrande Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit emot remissvaren från ovan nämnda nämnder samt yttrande från skolor delaktiga i Ungdomsfullmäktige. Barn- och ungdomsnämnden, Utbildningsnämnden och Socialnämnden framhåller att det är av vikt att behålla någon form av verksamhet i Noltorpsområdet. Barn- och ungdomssamt Utbildningsnämnden framför ytterligare att en risk- och konsekvensanalys bör genomföras; barn- och ungdomsnämnden anmodar att barnperspektivet och eventuella konsekvenser för riskgrupper beaktas. Socialnämnden anser att förslaget om att flytta Arena Elva är positivt, då man anser att geografiska läget och lokalernas nuvarande utformning inte blivit vad man önskat. Nämnden ser att en flytt av verksamheten till en mer central placering innebär att verksamheten kan nå fler ungdomar då kommunikationerna är bättre. Socialnämnden nämner riskerna med att de ungdomar som idag nyttjar Arena Elva kommer att se det som en förlust samt att de yngre åldersgrupperna inte kommer att fortsätta besöka Arena Elva.

Ungdomsfullmäktige hade sammanträde den 27 mars, ärendet var inte uppe för beslut. Ungdomsrådet beslutade att alla skolor runt om i Alingsås skulle beredas möjlighet att lämna synpunkter till skolornas Ungdomsrådsrepresentanter som sedan vidarebefordrat dessa till förvaltningen. Några gemensamma synpunkter kan skönjas i skolornas svar till Ungdomsrådet; ingen av skolorna förespråkar en flytt av Arena Elva till Kulturhuset, anledning som anförs är framförallt Arenarummet där arrangemang med publik kan genomföras. Flera skolor menar att Kulturhusets centrala placering är fördelaktigt och det är välmenat att ha en fritidsgård i centrum. Dock överväger nackdelarna enligt skolornas representanter, till exempel framförs en oro om att dela utrymme med andra generationer inom Kulturhusets och att ungdomsgårdskänslan åsidosätts. En av skolorna framför att de ställer sig positiva till en renovering av Kulturhuset och att det sker med ungdomliga inslag. Bedömning Kultur- och fritidsförvaltningen bedömer remissinstansernas synpunkter och finner att samtliga är överens om att någon form av fritidsgårdsverksamhet i Noltorpsområdet behövs, det är en uppfattning som förvaltningen delar. Synpunkterna från ungdomarna har särskilt tagits i beaktande och visar tydligt en önskan om att bevara den öppna verksamheten i nuvarande form och lokalitet. Förvaltningen anser fortfarande att det är av vikt att få någon form av ungdomsverksamhet i det renoverade Kulturhuset och föreslår därför att delar av Arena Elvas riktade verksamhet flyttas till Kulturhuset. Det innebär exempelvis att vissa evenemang förläggs till Kulturhuset. Förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden Att ungdomsverksamhet på Arena Elva finns kvar med ett tydligt uppdrag att tillsammans med BUS nämnderna utveckla ungdomsverksamheten. Delar av den riktade verksamheten förläggs till Kulturhuset för att i nära samarbete med Kulturhusets övriga verksamheter utveckla ungdomsverksamheten. Exp: Barn- och ungdomsnämnden, Utbildningsnämnden, Socialnämnden, Ungdomsrådet Kultur- och fritidsförvaltningen Britta Malmberg Förvaltningschef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

Ärende 3 Utredning gällande Kulturhusets fjärde våning

Datum: 2015-04-29 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Peyman Emami Direktnr: 0322-616493 Beteckning: 2015.049 KFN Utredning gällande Kulturhusets fjärde våning Ärendebeskrivning På Kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 13 april uppdrog nämnden förvaltningen genom beslut (KFN 32) att undersöka konsekvens/er av att avvara fjärde våningen i Kulturhuset i syfte att hålla nere lokalkostnader. Förvaltningens yttrande Enligt kommunstyrelsens beslut (KS 44) medgavs Kultur- och fritidsnämnden att fortgå med planering för ombyggnationen av Kulturhuset i befintliga lokaler och fick i uppdrag att återkomma med förslag till hyreskontrakt för godkännande. Ramen för nämnden höjdes (KS 139) i samband med beslutet med 1 000 000 kr från och med år 2015 för just höjd hyra av renoverat kulturhus. Enligt planerna idag så ligger kostnaderna för projektering, flytt och hyra för extra verksamhetslokal på 1 895 500 kr. Om beslut fattas för att på nytt projektera för en ombyggnation utan plan 4, beräknas kostnaderna för projekteringen och hyran på den extra verksamhetslokalen öka med 1 043 500 kr. Till detta ska också läggas kostnaden för ett nytt personalkök på plan 3: 190 000 kr. Detta innebär att beslutet medför extra kostnader på 1 233 500 kr för Kultur- och fritidsnämnden. Endast hyreskostnaden för den extra lokalen ligger på 40 500 kr per månad. Det föreligger samtidigt en stor osäkerhet kring extra kostnader gällande anpassning av plan 3. Vid en ny projektering (utan plan 4) kommer de ytterligare kostnaderna på 1 233 500 kr att minska nämndens möjligheter att skapa det som nämnden har fått utökat ram för. I en skrivelse den 14 mars 2014 gör Kommunledningskontorets följande bedömning gällande avyttring av plan 4: 3. Hyreskostnad med ombyggnation utan plan 4, med källare: 3 785 tkr. Hyreskostnaden kommer att öka med 235 tkr. Det föreligger viss osäkerhet kring extra kostnader i detta alternativ, gällande tillskapande av kök och matsal på plan 3 samt återställningskostnader på plan 4. Konsekvenser för personal och arbetsmiljö har i nuläget inte följts upp vid en minskad yta. (...) Kostnaden för ombyggnation beräknas inte minska vid minskad yta (plan 4). Enligt kommunledningskontoret behövs utrymme för att en varierad verksamhet ska kunna bedrivas i Kulturhuset. En minskad yta anses ge begränsat utrymme. Förvaltningen har identifierat vissa konsekvenser såsom färre läs- och studieplatser, mindre biblioteksyta, inga möteslokaler till föreningslivet och ingen inspelningsstudio.

Konsekvensen av att inte fortgå med ombyggnationen enligt kommunstyrelsens beslut kan därför bli att Kultur- och fritidsnämnden inte får behålla den förstärkta ramen på 1 000 000 kr, eftersom beslutet gällde för en ombyggnation av kulturhuset i befintliga lokaler. Eftersom Kulturhuset ändå behöver renoveras finns det en risk att Kultur- och fritidsnämnden står utan en förstärkt ram som ska täcka kostnaderna. Förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden beslutar att fortgå med planering för ombyggnationen av Kulturhuset i befintliga lokaler enligt Kommunstyrelsens beslut. Kultur- och fritidsförvaltningen Britta Malmberg Förvaltningschef Peyman Emami Controller Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

Olika kostnadsscenarier plan 4 / ej plan 4 Beräknad byggtid ca 9 mån Byggstarten är i dagsläget försenad 3 mån (planerad till 1/3 2015) Alternativ Diff Enligt liggande planer Ny plan exkl. Plan 4 + / - Byggstart juni Inflytt april 2016 Byggstart Jan Inflytt nov 2016 Projekteringskostnader t.o.m april 2015 950 000 kr 950 000 kr - kr Ytterligare projekteringskostnader (exkl. Plan 4) 760 000 kr 760 000 kr Kostnad nytt personalkök plan 3 190 000 kr 190 000 kr Flyttkostnader (utflytt + inflytt) 338 000 kr 338 000 kr - kr Lokalkostnader Kabom 607 500 kr 891 000 kr 283 500 kr - kr Extra hyreskostnad/månad Kabom 40 500 kr - kr - kr Beräknad ny projekteringstid: 6 mån Summa kostnader: 1 895 500 kr 3 129 000 kr 1 233 500 kr Projekteringskostnaderna avser: Arkitektens framtagning av ritningar El-, ventilation- och belysningskonsulternas framtagning av ritningar Byggbolagets kostnadskalkyl. Nytt personalkök behöver inrättas på plan 3 då nuvarande kök ligger på plan 4. Negativa konsekvenser av minskad yta: Färre läs- och studieplatser Mindre biblioteksyta Inga möteslokaler till föreningslivet Ingen inspelningsstudio 150428

Ärende 4 Kulturhusets mål, innehåll och utformning

Datum: 2015-04-29 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: 0322-616493 Beteckning: 2015.036 KFN Kulturhusets mål, innehåll och utformning Ärendebeskrivning Arbetsutskottet beslutade den 7 april (KFN AU 19) om att uppdra åt förvaltningen att avlägga en skriftlig rapport som inkluderar beskrivningar av innehåll, utformning och omfattning för alla delar i det framtida Kulturhuset och för dess helhet samt en konsekvensanalys av alla förändringar för kvalitetssäkring. Varje verksamhet ska motiveras utifrån arbetsutskottets föreslagna interimsmål. Förvaltningens yttrande I Alingsås kulturhus bedrivs i dag biblioteks-, konsthalls- och programverksamhet, samt verksamhet som bygger på kommuninvånarnas egen lust till arrangemang och program. Verksamheten är välbesökt, men huset är i stort behov av renovering. Med sitt geografiska läge och breda innehåll är det en av stadens viktigaste knytpunkter. Den planerade upprustningen och moderniseringen, som bland annat omfattar en tydlig och välkomnande entré med ett kafé i anslutning, öppnar för att göra huset till en än mer attraktiv mötesplats ett meröppet vardagsrum för alla alingsåsare. Renoveringen och moderniseringen syftar till att göra kulturhuset innehållsmässigt mer inbjudande och miljön mer funktionell och på så viss öka möjligheten att nå fler besökare i befintliga och nya målgrupper. Genom ett utökat samarbete mellan verksamheterna och de synergieffekter det ger kan också kvaliteten höjas när helheten blir större än summan av delarna. Tidigare nämnd har i olika dokument påvisat behovet av en renovering av Kulturhuset (se bilaga 1). I samband med att ett nytt hyresavtal med fastighetsägaren Alingsås Sparbank skulle upprättas 2012 identifierades ett behov av att genomföra en renovering och modernisering av byggnaden detta för att nå Kommunfullmäktiges och nämndens mål och åtaganden. Byggnaden bedömdes vara sliten med logistiska- och flödesmässiga problem. Kultur- och fritidsnämnden tog under 2013 beslut om att äska medel till hyreshöjning med anledning av renovering från Kommunstyrelsen (se bilaga 2) vilken medgav detta. I april 2015 ( 29) beslutade nämnden om "Kulturhusets mål" för verksamheten i Kulturhuset (se bilaga 3). Övriga bilagor är bilagor: Måldokument för Kulturhuset med målen numrerade, Kulturhusets ritningar inkl. fjärde våningen och Nöjd kund undersökning (NKI), två versioner. Förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden godkänner upprättade beskrivningar av innehåll, utformning, omfattning och konsekvensanalys för Kulturhuset och medger att dessa

ligger till grund för kommande renovering efter att kommunstyrelsen godkänt Kulturhusets hyresavtal. Kultur- och fritidsförvaltningen Britta Malmberg Förvaltningschef Peyman Emami Controller Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

Mål för Alingsås kulturhus Avgränsning Målen avser den verksamhet som ska bedrivas i Alingsås kulturhus. Det är omvänt den verksamheten som ska benämnas Alingsås kulturhus [kulturhuset]. Målen fastställs nu primärt för att styra utformningen av ombyggnationen. Målen kan komma att revideras i den kultur-, biblioteks- och fritidsplan som Kultur- och fritidsnämnden har för avsikt att fastställa senare under 2015. Verksamhetsmål Utgångspunkt ska vara kommunfullmäktiges flerårsstrategi 2015 2017: Kulturens frihet och möjlighet att skapa upplevelser och engagemang ska värnas, så att den kan vara nyskapande och obunden, kritisk och kreativ. Dessutom gäller självfallet nämndens åtaganden i dess flerårsstrategi 2015 2017: 1. Öka inflytande och delaktighet 2. Nå fler medborgare, bredda och utöka målgrupperna 3. Öka kvaliteten Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas 4. av konstformer i vid bemärkelse med fokus på litteratur 5. av samtidskonst såväl som kulturhistorisk verksamhet. 6. av tradition och förnyelse; dvs en god balans mellan verksamheter med såväl bekräftande inriktning, sådant besökarna känner igen sig i, och utbud med mera nyskapande och kritiskt innehåll 7. av kvaliteter på professionell nivå men att även föreningslivet och enskilda ska få del av kulturhusets möjligheter 8. av att husets verksamheter kan samordnas i specifika teman med inslag av flera konstformer, t ex litteratur, bildkonst och musik, i form av utställningar och programpunkter. Detta kan, utöver att vara intressant för besökarna, fylla en viktig funktion för att skapa en gemensam identifikation för hela huset. Målgrupper Utgångspunkt ska vara kommunfullmäktiges flerårsplan 2015 2017: Vår övergripande ambition är ett ökat aktivt deltagande i kulturlivet. Uppmuntra människors egna initiativ. Strävan ska därför vara att kulturhuset ska ha ett utbud där varje alingsåsare och andra besökare kan hitta något av intresse såväl de som redan är kulturaktiva som de som inte ännu är det. Av särskild vikt är att barn och unga lockas att ta del av verksamheten. Lokalerna Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att: 1. respektive verksamhet finner lokalerna funktionella för sitt ändamål 2. stor vikt läggs vid en miljögestaltning med höga estetiska ambitioner 3. alingsåsarna betraktar kulturhuset som en angelägen, kreativ och modern kulturmötesplats som de besöker ofta Personalsamordning Av vikt för att verksamhetsmålen ska kunna uppnås är: att personalen ska ha sina respektive specifika kompetensområden. Samtidigt ska

personalgruppen gemensamt arbeta för en arbetsplatskultur där man identifierar sig med hela kulturhuset och hela dess verksamhetsutbud.

Verksamhetens innehåll och mål Infodisk/reception (uppskattad yta 13 kvm) är placerad centralt på entréplan och tydligt utformad så att besökaren omedelbart förstår att hit vänder man sig med alla slags ärenden. Här skapas mervärde för besökarna. Infodisken är av avgörande betydelse för att besökaren ska känna sig välkommen till kulturhuset. Här ska man få hjälp med vägledning i huset och info om vad som är på gång, köpa biljetter, få ett kulturhuskort (ersätter det gamla lånekortet) samt boka lokal. Flertalet anställda kommer att arbeta här med fokus på kundperspektivet och med vänligt, tillmötesgående och serviceinriktat bemötande. Verksamhetsmål 2. Nå fler medborgare och utöka målgrupperna. Verksamhetsmål 3. Öka kvaliteten. Verksamhetsmål 7. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av kvaliteter på professionell nivå men att även föreningslivet och enskilda ska få del av kulturhusets möjligheter. Lokalplaneringsmål 1, 2 & 3: Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att respektive verksamhet finner lokalerna funktionella för sitt ändamål. stor vikt läggs vid en miljögestaltning med höga estetiska ambitioner. alingsåsarna betraktar kulturhuset som en angelägen, kreativ och modern kulturmötesplats som de besöker ofta. Personalsamordningsmål: Personalen ska ha sina respektive specifika kompetensområden. Samtidigt ska personalgruppen gemensamt arbeta för en arbetsplatskultur där man identifierar sig med hela kulturhuset och hela dess verksamhetsutbud. Biblioteket erbjuder idag så mycket mer än utlåning av böcker. Språkcafé, it-tjänster, barn- och ungdomsverksamhet, tidskriftsavdelning, läsutvecklingsprojekt och skapande för och med de allra yngsta. Verksamheten har under de senaste decennierna stått under hårt förändringstryck, dels på grund av den tekniska utvecklingen, dels på grund av besökarnas förändrade önskemål. I planerna för det ombyggda kulturhuset ges biblioteket större utrymme, fördelat på två våningsplan istället för ett, som idag (360 kvm mer vilket blir en totalyta om ca 1010 kvm). Det ingår också fler och olika slags läsplatser och tillgång fler lånedatorer. Verksamhetsmål 3. Öka kvaliteten. Lokalplaneringsmål 1, 2 & 3: Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att respektive verksamhet finner lokalerna funktionella för sitt ändamål. stor vikt läggs vid en miljögestaltning med höga estetiska ambitioner. alingsåsarna betraktar kulturhuset som en angelägen, kreativ och modern kulturmötesplats som de besöker ofta. Internets och de elektroniska mediernas ankomst och folkbibliotekens roll som studiebibliotek för besökare som tidigare hade specialbibliotek (komvux) samt en stor andel besökare med annat modersmål än svenska (SFI med flera) gör att resurser fått styras om och omprioriteringar göras i verksamheten. Därför är det av stor betydelse att organisationen och biblioteksmiljön har snabb förändringspotential, samt att personalen tillägnar sig (där det är tillämpligt) ett arbetssätt som är lyhörd inför alingsåsarnas behov för att ha en beredskap till kontinuerlig och snabb omställning. Verksamhetsmål 1. Öka inflytande och delaktighet. Verksamhetsmål 2. Nå fler medborgare och utöka målgrupperna. Intresset för släktforskning och lokalhistoria håller i sig och målgruppen har sin naturliga hemvist i biblioteket. Dagens teknik ger goda möjligheter för att söka i register som tidigare fick beställas eller sökas i på plats i arkiv och bibliotek. Databaserna kan upplevas som dyrbara att prenumerera på och 1

därför är det viktigt att tillhandahålla både dessa och utrustning för att söka i dem. En önskvärd utveckling vore att sammanföra bibliotekets och museets lokalsamlingar för att ge alingsåsarna den bästa servicen när det gäller lokalhistoria. Målgruppsmålet: Uppmuntra människors egna initiativ. Lokalplaneringsmål 1. Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att respektive verksamhet finner lokalerna funktionella för sitt ändamål. Studie- och läsplatser är ständigt efterfrågade, inte minst under meröppettid, inklusive läslampor, eluttag och trådlöst internet med utskriftsmöjlighet. Tillkommer möjlighet att få en kopp kaffe och matiga mackor ökar attraktiviteten. I anslutning till vissa läsplatser i läsrummen ska det finnas skåp med möjlighet att låsa in sin dator och liknande, om man går på toa eller lunch. Biblioteket tillhandahåller också kopiering och fax. Verksamhetsmål 7. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av kvaliteter på professionell nivå men att även föreningslivet och enskilda ska få del av kulturhusets möjligheter. Lokalplaneringsmål 1. Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att respektive verksamhet finner lokalerna funktionella för sitt ändamål. Konsthallen får en något mindre yta (225 kvm istället för som tidigare 230 kvm), flyttas närmare entrén och öppnas upp för att bli mer tillgänglig och välkomnande. Konsthallen används till samtidskonst och kulturhistoriska utställningar med lokalt, regionalt, nationellt och ibland internationellt fokus. I den utsträckning det är möjligt ska konsthallen vara meröppen tillsammans med övriga kulturhusets verksamheter. Konsthallen används också till programarrangemang och andra kulturupplevelser som är tydligt kopplade till kulturhusets verksamhet, såsom språkkaféer, konstnärssamtal, författarsamtal, konserter, workshops, föreläsningar, dans etc. Konsthallen kan också hyras ut. Efter en ombyggnation utifrån nuvarande ritningar kommer det att finnas möjlighet att avnjuta sin fika i konsthallen. Verksamhetsmål 5. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av samtidskonst såväl som kulturhistorisk verksamhet. Verksamhetsmål 6. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av tradition och förnyelse; dvs en god balans mellan verksamheter med såväl bekräftande inriktning, sådant besökarna känner igen sig i, och utbud med mera nyskapande och kritiskt innehåll. Verksamhetsmål 7. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av kvaliteter på professionell nivå men att även föreningslivet och enskilda ska få del av kulturhusets möjligheter. Verksamhetsmål 8. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av att husets verksamheter kan samordnas i specifika teman med inslag av flera konstformer, t ex litteratur, bildkonst och musik, i form av utställningar och programpunkter. Detta kan, utöver att vara intressant för besökarna, fylla en viktig funktion för att skapa en gemensam identifikation för hela huset. Lokalplaneringsmål 1, 2 & 3: Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att respektive verksamhet finner lokalerna funktionella för sitt ändamål. stor vikt läggs vid en miljögestaltning med höga estetiska ambitioner. alingsåsarna betraktar kulturhuset som en angelägen, kreativ och modern kulturmötesplats som de besöker ofta. Kulturhusets programverksamhet innehåller olika kulturella uttrycksformer där gestaltning av det skrivna ordet ofta är i centrum. Dramatisering genom teater- och filmföreställningar, vis- och låttexter i musiken samt förstås renodlat i författarbesök och poesiuppläsningar. I det planerade ombygget tillkommer en mindre, mycket enkel scen (20 kvm) med 20-40 sittplatser 2

(28 kvm). Scenen är flyttbar och tänkt att användas till författarsamtal, poesiuppläsningar, mindre akustiska konserter, open stage, barnteaterframträdanden, föreläsningar etc. Verksamhetsmål 4. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av konstformer i vid bemärkelse med fokus på litteratur. Kulturhusets programverksamhet består till en del av tydligt uppsökande arbete, där medborgare, föreningar, nätverk och enskilda individer själva kan komma med idéer på arrangemang som de genomför på kulturhusets olika arenor. Målet är att alingsåsarna själva ska vara delaktiga till och medskapare av en stor del av innehållet i kulturhusets program. Exempel på detta är MIA ungdomscafékvällar och Mitt livs historia i museet, Harry Pottermaraton på Kulturnatta, firandet av internationella kvinnodagen på Palladium samt festivalen Ung kultur möts. Den andra delen av programverksamheten erbjuder kvalitativa kulturupplevelser inom scenkonst-, litteratur- kulturarvs- och konstområdet. Arrangemang riktade till barnfamiljer och övrig allmänhet är t ex kulturhusets Familjelördagar, Filmrulle med krubb, konstnärssamtal, performances, konserter, kulturnatta etc. Verksamhetsmål 1. Öka inflytande och delaktighet. Verksamhetsmål 2. Nå fler medborgare och utöka målgrupperna. Verksamhetsmål 7. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av kvaliteter på professionell nivå men att även föreningslivet och enskilda ska få del av kulturhusets möjligheter. Verksamhetsmål 8. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av att husets verksamheter kan samordnas i specifika teman med inslag av flera konstformer, t ex litteratur, bildkonst och musik, i form av utställningar och programpunkter. Detta kan, utöver att vara intressant för besökarna, fylla en viktig funktion för att skapa en gemensam identifikation för hela huset. Lokalplaneringsmål 1, 2 & 3: Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att respektive verksamhet finner lokalerna funktionella för sitt ändamål. stor vikt läggs vid en miljögestaltning med höga estetiska ambitioner. alingsåsarna betraktar kulturhuset som en angelägen, kreativ och modern kulturmötesplats som de besöker ofta. Målgruppsmål: Ett ökat aktivt deltagande i kulturlivet. Uppmuntra människors egna initiativ. Strävan ska därför vara att kulturhuset ska ha ett utbud där varje alingsåsare och andra besökare kan hitta något av intresse såväl de som redan är kulturaktiva som de som inte ännu är det. Av särskild vikt är att barn och unga lockas att ta del av verksamheten. I linje med målgruppsmålen finns bokningsbara möteslokaler (ca 39 kvm fördelat på tre rum på vån 3 samt ca 95 kvm fördelat på tre rum på våning 4) med i planeringen inför ombyggnationen. De ska enkelt kunna bokas av allmänhet och föreningar och möjliggöra nätverkande, inflytande och delaktighet. Verksamhetsmål 1. Öka inflytande och delaktighet. Verksamhetsmål 2. Nå fler medborgare och utöka målgrupperna. Ungdomsverksamhet är något som kulturhuset tydligare ska satsa på. Den ingår i programverksamheten och bedrivs under vissa tider på kulturhusets olika arenor. Den stödjer aktiviteter som bygger på och förutsätter ungdomars eget aktiva engagemang och ansvarstagande. I en omgivning full av litteratur bidrar den till ungas möte med det skrivna ordet. I nuvarande ritningsförslag får denna verksamhet mer utrymme (uppskattningsvis 88 kvm, varav scen och sittplatser är ca 48 kvm), i anslutning till skaparverkstaden. Här finns även tillgång till datorer. Möjligheterna till fortsatt fritidsgårdsverksamhet on the road utreds. 3

Verksamhetsmål 2. Nå fler medborgare och utöka målgrupperna. Lokalplaneringsmål 1. Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att respektive verksamhet finner lokalerna funktionella för sitt ändamål. Lokalplaneringsmål 3: Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att alingsåsarna betraktar kulturhuset som en angelägen, kreativ och modern kulturmötesplats som de besöker ofta. Målgruppsmål: Strävan ska därför vara att kulturhuset ska ha ett utbud där varje alingsåsare och andra besökare kan hitta något av intresse såväl de som redan är kulturaktiva som de som inte ännu är det. Av särskild vikt är att barn och unga lockas att ta del av verksamheten. Kronan på Verket, som ger unga möjlighet att söka pengar till egna projekt att äga och driva, är en möjlig metod att bredda kulturhusets utbud med program som bygger på unga alingsåsares personliga engagemang och lust. Verksamhetsmål 1. Öka inflytande och delaktighet. Skaparverkstäder i form av ateljér och studios är en viktig del av en modern och kreativ kulturmötesplats. Här möts och blandas litteratur, bild/foto, film, drama, musik etc, med det egna skapandet i centrum. För alla åldrar och över generationsgränserna. Här sker också det viktiga skapande momentet i flera programarrangemang och i kulturhusets pedagogiska verksamheter. I dag finns skaparverkstaden i kulturhuset och ljud- och bildstudion på Arena Elva. Visionen är att i ett nyrenoverat kulturhus kunna erbjuda denna service under samma tak (skaparverkstad 46 kvm och studios 25 kvm). Lokalerna ska vara möjliga att hyra av föreningsliv och studieförbund samt ska kunna användas under meröppet. För tillgång till studion krävs då att användaren har ett körkort. Verksamhetsmål 1. Öka inflytande och delaktighet. Verksamhetsmål 2. Nå fler medborgare, bredda och utöka målgrupperna. Verksamhetsmål 3. Öka kvaliteten. Verksamhetsmål 4. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av konstformer i vid bemärkelse med fokus på litteratur. Verksamhetsmål 7. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av kvaliteter på professionell nivå men att även föreningslivet och enskilda ska få del av kulturhusets möjligheter Verksamhetsmål 8. Verksamheten i kulturhuset ska därför präglas av att husets verksamheter kan samordnas i specifika teman med inslag av flera konstformer, t ex litteratur, bildkonst och musik, i form av utställningar och programpunkter. Detta kan, utöver att vara intressant för besökarna, fylla en viktig funktion för att skapa en gemensam identifikation för hela huset. Lokalplaneringsmål 1, 2 & 3: Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att respektive verksamhet finner lokalerna funktionella för sitt ändamål. stor vikt läggs vid en miljögestaltning med höga estetiska ambitioner. alingsåsarna betraktar kulturhuset som en angelägen, kreativ och modern kulturmötesplats som de besöker ofta. Målgruppsmål: Ett ökat aktivt deltagande i kulturlivet. Uppmuntra människors egna initiativ. Strävan ska därför vara att kulturhuset ska ha ett utbud där varje alingsåsare och andra besökare kan hitta något av intresse såväl de som redan är kulturaktiva som de som inte ännu är det. Av särskild vikt är att barn och unga lockas att ta del av verksamheten. Kafé med lättare förtäring har efterfrågats i de kundundersökningar som genomförts. Oavsett ålder, kön och kulturell bakgrund så förenar det sociala och atmosfärskapande innehållet i ett kafé. Beläget i entréplan (ca 25 kvm) och med drift utlagt på entreprenör är målet att kaféet ska vara öppet 4

när kulturhuset är bemannat samt vid särskilda arrangemang. Målgruppsmål: Ett ökat aktivt deltagande i kulturlivet. Uppmuntra människors egna initiativ. Strävan ska därför vara att kulturhuset ska ha ett utbud där varje alingsåsare och andra besökare kan hitta något av intresse såväl de som redan är kulturaktiva som de som inte ännu är det. Av särskild vikt är att barn och unga lockas att ta del av verksamheten. Lokalplaneringsmål 1, 2 & 3: Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att respektive verksamhet finner lokalerna funktionella för sitt ändamål. stor vikt läggs vid en miljögestaltning med höga estetiska ambitioner. alingsåsarna betraktar kulturhuset som en angelägen, kreativ och modern kulturmötesplats som de besöker ofta. Personalytan minskar enligt nuvarande ritningar (den blir ca 300 kvm mot tidigare ca 760 kvm) till förmån för den publika som ökar med ca 460 kvm. Större del av huset blir därmed i högre utsträckning tillgängligt för alla. För att varje alingsåsare och övriga besökare ska uppleva kulturhuset som en plats för alla åldrar och där olika intressen tas tillvara är det viktigt att erbjuda olika miljöer i huset, i kombination med en arbetsplatskultur där besökarna upplever att personalen är ett med hela dess verksamhetsutbud. Definierandet av prioriterade målgrupper ska göras i resursfördelning och styrdokument men alla som kommer till Alingsås kulturhus ska behandlas lika och känna sig välkomna. Lokalplaneringsmål 1, 2 & 3: Utgångspunkten för lokalplaneringen ska vara att respektive verksamhet finner lokalerna funktionella för sitt ändamål. stor vikt läggs vid en miljögestaltning med höga estetiska ambitioner. alingsåsarna betraktar kulturhuset som en angelägen, kreativ och modern kulturmötesplats som de besöker ofta. Personalsamordningsmål: Av vikt för att verksamhetsmålen ska kunna uppnås är att personalen ska ha sina respektive specifika kompetensområden. Samtidigt ska personalgruppen gemensamt arbeta för en arbetsplatskultur där man identifierar sig med hela kulturhuset och hela dess verksamhetsutbud. 5

Konsekvensanalys lokalförändringar Kulturhuset Alingsås Lokalförändringar: Tidningsrummet tas bort från nuvarande placering Konsekvenser: Barnavdelningen kan växa, vilket ligger till grund för Kommunstyrelsens beslut om ökad ram. Tydligare entré, vilket ligger till grund för Kommunstyrelsens beslut om ökad ram. Mjuka läsplatser till höger om entrén med utsikt mot Åmanska parken erbjuds. - Platserna för tidningsläsning sprids ut på ett flertal ställen, men å andra sidan kan tidningsutbudet på de olika platserna anpassas till olika litteraturutbud. - De lugnaste läsplatserna blir på plan 3. Kafé blir ny aktivitet Konsekvenser: Uppfyller efterfrågan på fikamöjlighet, enligt lokalförsörjningsplanen 2012 och Nöjd kund-undersökning 2012. Ökar besöksfrekvensen, bjuder in nya målgrupper, vilket ligger till grund för Kommunstyrelsens beslut om ökad ram. - Tar utrymme från den attraktiva ytan på entréplan. Ungdomslitteraturens lokaler förändras Konsekvenser: Fler ungdomar får anledning att besöka kulturhuset och attraktionskraften höjs, vilket ligger till grund för Kommunstyrelsens beslut om ökad ram. Scenyta med tillhörande sittplatser skapas. Skapar bättre förutsättningar för samarbete mellan förvaltningens olika verksamheter, enligt flerårsstrategi 2012. Möjligheten att komma och bara hänga erbjuds. - Ungdomar som har litteraturen i fokus får samsas med ungdomar med andra intressen. 2015-04-28

Konsthallen flyttar ner en våning Konsekvenser: Konsthallen synliggörs, vilket ligger till grund för Kommunstyrelsens beslut om ökad ram. Vuxenlitteraturen får en större sammanhängande publik yta, med fler läs- och studieplatser. De nya väggarna i Konsthallen erbjuder bättre möjlighet att hänga konst än i nuvarande konsthall. Ny vägg mot Åmanska parken byggs en bit in i lokalen, vilket skapar en ljusspegel ned mot ungdomsavdelningen. Vägg mot park kan fungera som en kommunikationsyta ut mot Åmanska parken. Möjliggör en ökning av besöken till Konsthallen. - Fyra fönster (de fyra räknat från vänster med näsan mot parken) byggs för med en vägg en bit in i lokalen för att säkerställa ljusinsläppet ner till lokalen inunder. Väggen kommer att vara enkel att demontera om lokalen skall förändras i framtiden. - Vuxenlitteraturen flyttas upp en våning. Utökning och renovering av toaletter Konsekvenser: Bättre tillgänglighet, fräschare lokaler, vilket ligger till grund för Kommunstyrelsens beslut om ökad ram. - Saknas negativa konsekvenser. Aktivitetsbaserat kontor inreds Lokalytan utnyttjas mer effektivt. Samarbete mellan kulturhusets olika personalgrupper stärks vilket i förlängningen leder till en bättre upplevelse hos besökaren. Arbetsmiljön förbättras i förlängningen. Den administrativa ytan minskas till förmån för den publika ytan. - Samutnyttjande krävs. - Inget eget skrivbord. Övriga lokalförändringar Entréplan får en rejäl ansiktslyftning ett välkomnande och lättillgängligt vardagsrum skapas. De vertikala kopplingarna tydliggörs, flödet in i huset och mellan våningarna ökar, vilket ligger till grund för Kommunstyrelsens beslut om ökad ram. Den publika ytan blir större, enligt KFN:s protokoll 2013-11-18 Rum och platser för föreningar skapas, enligt KFN:s protokoll 2013-11-18 Studio med inspelningsmöjligheter inreds på plan 4. 2015-04-28

Jämförelse Kulturhusets m2 ytor barn, vuxen/unga vuxna och personal S:a yta m2 Bef Ny + / - Avdelning Barn 200 300 100 Vuxen 711 1002 291 Unga vuxna 19 88 69 Personalyta 760 300-460 Konsthall 230 225-5 Om vi ej hyr plan 4 minskar den totala publika ytan med ca 500 m2 Kultur fritid 150428

Alingsås Kommun Kundnöjdhet Biblioteket, Nolhaga simhall, Kulturskolan GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se

Lokaler Hur bedömer du lokaler och miljö? 57% av de 300 intervjuade biblioteksbesökarna tycker att lokalerna är mycket bra/bra. Medelvärdet för biblioteket är 5,7. 2

Bemötandet Hur bedömer du bemötandet? 83% av de 300 intervjuade biblioteksbesökarna tycker att bemötandet är mycket bra/bra. Medelvärdet för biblioteket är 6,3. De över 45 år är lite mer nöjda med bemötandet än de under 45 år. Vi noterade inga skillnader mellan män och kvinnor, om de har barn eller ej. De som besöker biblioteket första gången eller väldigt sällan är de som är mest nöjda med bemötandet, de minst nöjda är de som besöker biblioteket en gång varannan månad. 3

Utbud Hur bedömer du utbudet? 51% av de 300 intervjuade biblioteksbesökarna tycker att utbudet är mycket bra/bra. Medelvärdet för bibliotekets utbud är 5,5. De under 19 år är de som är mest nöjda med utbudet och de som är mellan 26-65 är de som är minst nöjda med biblioteket, skillnaderna är dock ganska små. I de övriga grupperna har vi inte noterat några skillnader alls. 4

Helhetsupplevelsen Hur bedömer du helhetsupplevelsen? 63% av de 300 intervjuade biblioteksbesökarna tycker att helhetsupplevelsen är mycket bra/bra. Medelvärdet för biblioteket är 5,7. 5

Idealplats Om du jämför Nolhaga/Alingsås bibliotek med ett ideal-bibliotek/simhall var skulle du då placera dem på skalan? 10% av de 300 biblioteksbesökarna tycker att Alingsås är ett Ideal-bibliotek. 23% svarade 6 på den 7-gradiga skalan. 33% tycker alltså att det är ett Ideal-bibliotek eller väldigt nära ett Ideal-bibliotek. 6

Rekommendation Kan du tänka dig att rekommendera verksamheten till vänner? Det var endast 3% som inte kan tänka sig att rekommendera Alingsås Bibliotek och det beror på skandalutställning samt brukar inte rekommendera bibliotek. 7

Förbättra Alingsås bibliotek Hur kan Alingsås bibliotek förbättras för dig som besökare? Ungefär hälften av de intervjuade besökarna tyckte att det finns saker att förbättra på biblioteket. Café! Bättre läsmiljöer Tystare ljudnivå Större utbud av böcker! Öppettider Bättre inköp, mer aktuellt! Lättare att hitta böcker Fler och nyare datorer, som man kan ha längre tid. Händelser, events Låna TV- och datorspel, barnfilmer Inlämningslåda där man kan lämna böcker när biblioteket är stängt 8

Information Alingsås Bibliotek Hur får du information om Alingsås Bibliotek och vad som händer här? Hur skulle du vilka få information om Alingsås Bibliotek 9

Besöksfrekvens Hur ofta besöker du Nolhaga/Alingsås bibliotek / år? 10

Besöker andra Besöker du annat bibliotek / annan simhall regelbundet? 34% av biblioteksbesökarna besöker andra bibliotek. Det bibliotek som flest besöker är något av biblioteken i Göteborg. 11

Alingsås bibliotek Skillnader / besöksfrekvens Vem är ofta-besökaren? 55% av de som besöker biblioteket minst 1 gång/månad är kvinnor. Ca 60% är över 45 år. 74% har inga hemmavarande barn. Där vi noterade störst skillnad mellan ofta- och sällan-besökarna var på utbudet. Vi noterade värdet 5,4 bland ofta-besökarna och 5,9 bland sällan-besökarna. Vi noterade även en skillnad när det gäller helhetsupplevelsen som ofta-besökarna är något mer nöjda med än vad sällan-besökarna är. 96% av ofta-besökarna skulle kunna rekommendera biblioteket. Motsvarande bland de som besöker biblioteket mer sällan än 1 gång/månad var 98% (varannan månad 1 gång/halvår) och 95% (mer sällan än 1gång/halvår). 34% av ofta-besökarna besöker även andra bibliotek regelbundet. Bland de besökare som besöker Alingsås Bibliotek varannan månad 1gång/halvår svarade 32% att de även besöker andra bibliotek regelbundet. 3% besöker något stadsdelsbibliotek i Göteborg. 1% besöker UB och 1% besöker Lerums bibliotek. 12

Alingsås Kommun Kundnöjdhet Biblioteket, Nolhaga simhall, Kulturskolan GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se

Om undersökningen 2

Resultat i korthet Nolhaga simhall 3

Resultat i korthet Nolhaga simhall 4

Resultat i korthet Alingsås bibliotek 5

Resultat i korthet Alingsås bibliotek 6

Resultat i korthet Kulturskolan 7

Lokaler Hur bedömer du xx lokaler och miljö? 8

Lokaler Hur bedömer du xx lokaler och miljö? 9

Bemötandet Hur bedömer du bemötandet på xx? 10

Bemötandet Hur bedömer du bemötandet på xx? 11

Utbud Hur bedömer du utbudet på xx? 12

Utbud Hur bedömer du utbudet på xx? 13

Helhetsupplevelsen Hur bedömer du helhetsupplevelsen på xx? 14

Helhetsupplevelsen Hur bedömer du helhetsupplevelsen på Nolhaga simhall? Anledningar till dålig helhetsupplevelse De som inte är nöjda med helhetsupplevelsen på Nolhaga simhall är framförallt ungdomarna (de som går på högstadiet/gymnasiet) och de som är i åldern 26-45 år. Ungdomarna tycker att det finns för lite att göra, för litet och tråkigt. Föräldrarna tycker att det finns för lite saker för barnen och att det behöver fräschas upp. 15

Idealplats Om du jämför Nolhaga/Alingsås bibliotek med ett ideal-bibliotek/simhall var skulle du då placera xx på skalan? 16

Prisvärt I vilken grad känns besöket prisvärt? De som i högst grad håller med om att besöket känns prisvärt är de över 65 år och de som i lägst grad tycker att besöket känns prisvärt är ungdomarna. Den främsta anledningen till att besöket inte känns prisvärt är att det finns för lite att göra då utbudet upplevs som begränsat. 17

Rekommendation Kan du tänka dig att rekommendera xx till vänner? 18

Rekommendation Kan du tänka dig att rekommendera xx till vänner? Anledningar till vill ej rekommendera Nolhaga. De som inte vill rekommendera Nolhaga simhall tycker att Nolhaga simhall är tråkigt, litet utbud, slitet, dåliga öppettider, för mycket skolklasser och att det finns bättre simhallar i t ex Borås och Lerum. 19

Förbättra Nolhaga Hur kan Nolhaga förbättras för dig som besökare? Ca 35% av de tillfrågade simhallsbesökarna vill ha en större simhall. I en större simhall vill man ha bubbelpool, relax, större bassäng, rutschkanor, mer attraktioner, utomhuspool, hopptorn, vågmaskin, och möjlighet att simma utomhus. Ca 20% av de tillfrågade besökarna vill ha en renoverad simhall, bättre städade omklädningsrum, bättre städade skåp, renoverade toaletter och omklädningsrum samt en allmän uppfräschning. Andra önskemål är vuxenbassäng med lugn och ro, mer lekplats, varmare vatten, relaxavdelning där man kan vila lite, större skåp och olika typer av bastu. 214 personer har nämnt någon förbättringsmöjlighet. Av de 214 svarade 24% att de vill ha en större simhall (22% bland kvinnorna och 26% bland männen). 20

Förbättra Nolhaga Hur kan Nolhaga förbättras för dig som besökare? 214 personer har nämnt någon förbättringsmöjlighet. Nedan presenteras de mest nämnda förbättringsmöjligheterna bland de 214. Totalt Kvinna Man 15-18 19-25 26-45 46-65 66+ Renovera 43% 45% 40% 12% 23% 56% 43% 61% Mer attraktioner 26% 28% 24% 42% 39% 25% 20% 9% Större simhall 24% 22% 26% 24% 23% 24% 29% 13% Större bassäng 14% 14% 14% 17% 0% 12% 18% 13% Bubbelpool 13% 12% 13% 34% 8% 11% 5% 0% Äventyrsbad 9% 8% 11% 10% 15% 11% 7% 4% Städa bättre 5% 8% 3% 0% 8% 1% 13% 9% Relax 5% 3% 6% 2% 0% 5% 7% 4% Rutschkana 5% 4% 6% 15% 0% 4% 2% 0% Utomhuspool 3% 4% 2% 5% 0% 1% 5% 0% Hopptorn 1% 1% 2% 7% 0% 0% 0% 0% Vågmaskin 1% 0% 0,5% 0% 0% 1% 0% 0% 21

Förbättra Alingsås bibliotek Hur kan Alingsås bibliotek förbättras för dig som besökare? Ungefär hälften av de intervjuade besökarna tycker att det finns saker att förbättra på biblioteket. Det som flest saknar är café eller fikamöjligheter och större utbud av böcker vilket 6% vardera tycker kan förbättras. 5% tycker att man kan förbättra inköpen, att de kan bli mer aktuella och vara snabbare vid inköp av nya böcker. 4% tycker att öppettiderna kan bli bättre, både senare på kvällen och på helgerna. 3% vardera vill ha bättre läsmiljöer där man kan sitta och läsa, tystare ljudnivå samt fler ljudböcker. Annat som kan förbättras är att det ska bli lättare dels att hitta böcker och dels att hitta inne i biblioteket med hjälp av skyltar och kartor, att datorerna blir fler och nyare samt att man får använda dem längre tid. En inlämningslåda där man kan lämna in böcker när biblioteket är stängt är också efterfrågat. Läs vidare i kommentardelen. 22

Förbättra Alingsås bibliotek Hur kan Alingsås bibliotek förbättras för dig som besökare? 158 personer har nämnt någon förbättringsmöjlighet på biblioteket. Nedan presenteras de mest nämnda förbättringsmöjligheterna. Totalt Kvinna Man 15-18 19-25 26-45 46-65 66+ Större utbud 35% 32% 41% 67% 53% 38% 29% 24% Aktuella böcker 20% 23% 16% 22% 11% 11% 27% 27% Bättre läsmiljö 17% 23% 6% 0% 32% 22% 15% 8% Café, fika 14% 14% 14% 0% 0% 20% 19% 11% Bättre öppettider 11% 10% 13% 11% 5% 16% 10% 8% Fler ljudböcker 11% 12% 11% 11% 0% 18% 85 14% Tystare 9% 5% 14% 11% 5% 9% 10% 8% Lättare att hitta 6% 7% 3% 22% 11% 0% 2% 11% Fler datorer 3% 2% 3% 0% 5% 2% 4% 0% Större lokaler 6% 5% 6% 0% 11% 2% 4% 11% 23

Förbättra Kulturskolan Hur kan Kulturskolan förbättras för dig som deltagare/ditt barn? Eleverna på Kulturskolan är till största del nöjda med kurserna dock finns några saker att förbättra. Man vill ha längre lektioner, mer dans, speglar i danssalen, billigare kurser, bättre luft i danssalen, mer uppträdanden, mer information om kurser och att man får fortsätta även efter gymnasiet. 24

Information Nolhaga Hur får du information om Nolhaga och vad som händer här? Hur skulle du vilka få information om Nolhaga? 25

Information Alingsås Bibliotek Hur får du information om Alingsås Bibliotek och vad som händer här? Hur skulle du vilka få information om Alingsås Bibliotek? 26

Information Kulturskolan Hur får du information om Kulturskolan och vad som händer här? Hur skulle du vilja få information om Kulturskolan? 27

Besöksfrekvens Hur ofta besöker du Nolhaga simhall/alingsås bibliotek per år? 28

Besöker andra Besöker du något annat bibliotek / någon annan simhall regelbundet? 29

Antal år på Kulturskolan / Gått på annan skola / Kommer fortsätta nästa år Hur många år har du gått på Kulturskolan? Har du dansat, sjungit, spelat instrument eller spelat teater på någon annan skola innan du gick på Kulturskolan? Kommer du fortsätta på Kulturskolan nästa år? Ca 60% av de 150 intervjuade har gått 5 år eller längre på Kulturskolan. 23% har gått 2-3 år. 35% av de 150 intervjuade har gått på någon annan skola där de dansat, sjungit, spelat instrument eller teater. De skolor/studieförbund de tidigare gått på är Hälsokällan, Hälsostudion, kyrkokör, MC-rock, Merot, musikgymnasiet, MX, privatlärare, Sollebrunn, Sportlife och Studiefrämjandet. 85% kommer att fortsätta på Kulturskolan nästa år. 11% kommer inte att fortsätta. 4% vet ej om de kommer att fortsätta. Den vanligaste anledningen till att man inte ska fortsätta på Kulturskolan är att man blir för gammal, ska flytta eller börja gymnasiet och tror därför inte att man hinner med Kulturskolan. 30

Nolhaga Skillnader / besöksfrekvens 31

Postnummer 3 1 5 2 4 32

Nolhaga Postnummer Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Ingared Västerbordarna Sollebrunn Alingsås övrigt Floda Vårgårda Sjövik Tollered Norsesund Lerum Skepplanda Borås Göteborg Besöker minst 1 gång /månad Besöker varannan månad-1g/halvår Besöker mer sällan Totalt 7% 13% 26% 8% 3% 4% 4% 3% 14% 5% 2% 2% 1% 0,5% 1% 1% 1% 1% 7% 18% 29% 8% 7% 7% 2% 3% 13% 15% 12% 21% 6% 12% 3% 8% 14% 26% 8% 5% 4% 3% 3% 13% 2% 2% 3% 3% 9% 3% 2% 3% 2% 1% 0,3% 1% 1% 1% 1% 33

Alingsås bibliotek Postnummer Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Ingared Västerbordarna Sollebrunn Alingsås övrigt Norsesund Övriga platser Besöker minst 1 gång /månad Besöker varannan månad-1g/halvår Besöker mer sällan Totalt 17% 11% 29% 12% 2% 0,5% 1% 2% 11% 0,5% 13% 6% 13% 21% 9% 2% 1% 2% 4% 17% 0% 23% 11% 16% 11% 0% 5% 0% 0% 5% 21% 0% 32% 15% 12% 27% 11% 2% 1% 1% 3% 13% 0,5% 16% 34

Alingsås bibliotek Skillnader / besöksfrekvens 35

Alingsås bibliotek information Besöksfrekvens 36

Nolhaga information Besöksfrekvens 37

Nolhaga simhall: Kundnöjdhet bland barnfamiljer 38

Biblioteket: Kundnöjdhet bland barnfamiljer 39