Konferens Kostnad Per Brukare Funktionsnedsättning Äldreomsorg Presentationsmaterial från seminarier i Göteborg 25 oktober 2016 Nationell jämförelse och redovisning av 2015 års resultat för Kostnad per brukare. Andreas Johansson, Ensolution KPB som grund i budgetprocessen på strategisk nivå. Carita Brovall, Ulricehamns kommun Att vända en negativ spiral. Ingrid Holmgren och Ann-Louise Eriksson, Hällefors kommun Kostnadsanalys särskilt boende. Karin Lundgren, Ensolution Vårdtyngd och enhetskostnader; hänger de samman? Jonas Birgersson, Ensolution Ensolution AB, Tel 08-640 70 00 www.ensolution.se
Roadshow 2016 Kostnad per brukare Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2015 Äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Andreas Johansson andreas.johansson@ensolution.se 0709-90 00 30 1 Program Äldreomsorg och funktionshinder Roadshow 2016 09.00-09.30 Registrering och kaffe 09.30-11.00 Nationell jämförelse och redovisning av 2015 års resultat för Kostnad per brukare 11.00 11.15 Bensträckare 11.15-12.00 KPB som grund i budgetprocessen på strategisk nivå. Carita Brovall, Tf Kommunchef i Ulricehamns kommun 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.00 Workshop: Hur arbetar kommunen med resultatet från KPB? 14.00 15.00 Vårdtyngd och enhetskostnader; hänger de samman? Jonas Birgersson från Ensolution 15.00 15.20 Kaffe och bensträckare 15.20 16.00 Att vända en negativ spiral. Ingrid Holmgren, Socialchef och Ann-Louise Eriksson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska från Hällefors kommun 16.00 16.30 Genomlysning och av kostnader inom särskilt boende. Karin Lundgren, Ensolution 16.30 Avslutning med mingel 2
Sammanfattning fördelning av resurser per område Utfall 2015 Roadshow 2016 Omkring 36,3 miljarder kronor totalt inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning i KPB sammanställningen Ökande andel för LSS av totalen (2014: ORB 34 %, SÄB 37 %, ÖPP 1%, LSS 28%) 3 Observationer under året Utfall 2015 Roadshow 2016 Åldrande befolkning påverkar behovet generellt Behov av särskilt boende platser svårigheter att verkställa i vissa kommuner Stimulansbidrag påverkar resurs- och kostnadsläget inom särskilt boende Myndighetsutövning i förändring Kritik mot utförande i annan regi - behov av strukturerad uppföljning Behov av bättre samordning mellan kommun och hälso- och sjukvård - fortsatta problem med vårdkedjan Kostnader för personer med funktionsnedsättning enligt LSS fortsätter öka Antalet insatser till personer under 65 år ökar inom SoL Flertalet kommuner har behov av att förbättra sin ekonomi framåt 4
Analysmodell KPB Roadshow 2016 5 Äldreomsorg 6
Brukarmixanalys SoL Ytterfall enligt SoL = insatskostnad >600 tkr/år Roadshow 2016 Högsta: 31,7 procent Lägsta: 5,2 procent 7 Hemtjänst Medelkostnad per beviljad timme och ytterfall, utfall 2015 Kommun/stadsdel Enhetskostnad Ytterfall % Kommun/stadsdel Enhetskostnad Ytterfall % Medel 460 Medel 460 Oskarshamn 339 1,75 Båstad 454 ** Laholm 345 2,34 Forshaga 458 4,79 Växjö 351 1,62 Vansbro 460 2,62 Hässleholm 358 2,39 GBG, Västra Hisingen 460 2,83 Nynäshamn 359 1,86 Kungälv 460 3,89 Övertorneå 362 2,27 Kungsbacka 466 6,17 Öckerö 371 ** Luleå 466 2,05 Örebro 386 5,97 GBG, Östra Göteborg 469 2,90 Kalmar 395 3,34 Kramfors 480 2,86 Varberg 397 2,14 Karlskoga 482 4,15 GBG, Örgryte-Härlanda 400 2,21 Karlstad 483 1,86 Ronneby 401 2,28 Östhammar 487 1,92 Simrishamn 401 1,29 Hällefors 488 3,48 Älvkarleby 408 2,93 Tierp 492 1,77 Härryda 419 0,95 Ljusdal 495 1,10 GBG, Centrum 423 1,99 Lerum 496 4,35 GBG, AFH 424 2,13 Karlshamn 496 2,67 Karlskrona 427 2,58 Lysekil 503 4,38 Nybro 429 1,43 Gällivare 519 4,98 Gotland 430 4,09 Boden 535 2,14 Bjuv 433 1,84 Säffle 539 2,93 GBG, Majorna-Linné 433 1,72 Ludvika 543 1,41 GBG, Norra Hisingen 434 2,48 Ulricehamn 560 1,39 GBG, Göteborg, totalt 434 2,24 Östersund 567 3,71 Eslöv 438 1,19 Vimmerby 574 2,44 GBG, Lundby 440 2,68 Ockelbo 580 3,20 GBG, Angered 441 1,83 Gislaved 582 0,48 Högsby 441 1,54 Pajala 583 4,14 Alvesta 444 1,78 Mullsjö 589 1,37 Mellerud 445 1,57 Leksand 651 2,82 Olofström 445 1,42 Kristianstad 650* 2,85 GBG, Västra Göteborg 449 1,61 Kumla 549* 2,46 *Kan ej redovisa beviljad tid, är utförd tid **Saknas info om ytterfall Stor variation i medelkostnad per beviljad timme hemtjänst mellan kommunerna från 339 till 651 kronor per timme KPB-medel uppgår till 460 kronor per timme Medelkostnad och andel ytterfall verkar inte bero av varandra Roadshow 2016 Ytterfallsandelar ligger inom intervallet 0,48-6,17 procent men inkluderar alla ytterfall inom ordinärt boende 8
Hemtjänst Medelkostnad per utförd timme, utfall 2015 Roadshow 2016 Kommun Medelkostnad Medel 685 Kumla 549 Mullsjö 602 Luleå 618 Kristianstad 650 Örebro 664 Älvkarleby 666 Leksand 688 Karlskoga 829 Gällivare 898 Nio KPB-kommuner kan presentera utförd tid Medelkostnaden per timme varierar mellan 549 och 898 kronor Kostnaden för utförd tid är generellt högre än kostnaden för beviljad tid 9 Enhetskostnaden skiljer sig åt mellan olika hemtjänstgrupper Högsta, lägsta och medelkostnad per hemtjänsttimme per KPB-kommun, utfall 2015 Roadshow 2016 10
Kundnöjdhet och timkostnad i hemtjänsten Roadshow 2016 Antal personer i åldrarna 65 år och äldre inom hemtjänst som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2015. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Källa: Socialstyrelsen 11 Kundnöjdhet och medelkostnad per brukare i hemtjänsten Antal personer i åldrarna 65 år och äldre inom hemtjänst som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2015. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. 12
Konsumtion i ordinärt och särskilt boende Invånare 80 år och äldre, KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Roadshow 2016 13 Kostnad per invånare över 80 år, utskrivningsklara KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Många kommuner har inget utfall eller väldigt lågt utfall Många kommuner har höga kostnader Visar på att det finns potential till att arbeta med förbättringar inom vårdkedjan i många kommuner Kommun Kr Utskrivningsklara per inv. över 80 år Medel 650 Lysekil 0 Säffle 0 Växjö 0 Eslöv 0 Högsby 0 Gällivare 0 Ockelbo 0 Älvkarleby 0 Karlstad 0 Bjuv 0 Kungsbacka 0 Simrishamn 0 Härryda 0 Boden 0 Nybro 4 Leksand 5 Forshaga 7 Kramfors 9 Östhammar 16 Varberg 23 Karlskoga 25 Karlskrona 35 Vansbro 41 Mullsjö 52 Kristianstad 58 Laholm 66 Hässleholm 73 Nynäshamn 82 Ljusdal 101 Övertorneå 122 Lerum 125 Ronneby 137 Ulricehamn 145 Pajala 153 Gislaved 164 Hällefors 208 Båstad 215 Ludvika 226 Luleå 270 Mellerud 273 Kalmar 347 GBG, Majorna-Linné 605 Olofström 683 GBG, Angered 865 Gotland 941 Vimmerby 981 Östersund 1 035 GBG, Västra Hisingen 1 253 GBG, Östra Göteborg 1 309 Alvesta 1 312 GBG, Örgryte-Härlanda 1 401 GBG, Göteborg, totalt 1 507 Kungälv 1 534 GBG, Centrum 1 576 GBG, Lundby 1 584 Örebro 1 675 GBG, Norra Hisingen 1 709 Tierp 1 710 Oskarshamn 2 104 Karlshamn 2 161 GBG, Västra Göteborg 2 300 GBG, AFH 2 472 Kumla 7 248 Roadshow 2016 14
Medelkostnaden per dygn på korttidsboende KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Roadshow 2016 Medelkostnadens ökning för samtliga KPB-kommuner om 1,6 procent ligger i linje med index Variation på kommunnivå i intervallet 1 239-4 335 kronor per dygn Korttidsvårdens omfattning och organisation varierar mellan kommunerna (insprängda/egna enheter) Kommun/stadsdel Enhetskostnad Medel 2 302 Gotland 1 239 Vansbro 1 428 Öckerö 1 531 Östersund 1 719 Karlskrona 1 727 Boden 1 751 Pajala 1 770 Laholm 1 781 Lysekil 1 793 Kalmar 1 843 Varberg 1 879 Gällivare 1 901 Ljusdal 1 924 Karlshamn 1 931 Örebro 1 952 GBG, Örgryte-Härlanda 2 005 Båstad 2 011 Kungälv 2 029 Växjö 2 043 GBG, Majorna-Linné 2 048 Oskarshamn 2 110 Älvkarleby 2 127 GBG, Lundby 2 127 GBG, Västra Hisingen 2 138 Kumla 2 143 Högsby 2 145 Övertorneå 2 147 GBG, Norra Hisingen 2 222 GBG, Östra Göteborg 2 238 Ulricehamn 2 251 GBG, Västra Göteborg 2 262 Leksand 2 269 GBG, Angered 2 275 GBG, Göteborg, totalt 2 277 Luleå 2 282 Nybro 2 297 Nynäshamn 2 305 Härryda 2 325 Kristianstad 2 349 Tierp 2 361 Alvesta 2 390 Ronneby 2 416 Simrishamn 2 452 Olofström 2 472 Mullsjö 2 477 Hässleholm 2 477 Kungsbacka 2 558 Forshaga 2 562 Lerum 2 576 Ludvika 2 617 Bjuv 2 638 Gislaved 2 671 GBG, Centrum 2 704 Mellerud 2 734 GBG, AFH 2 748 Karlstad 2 819 Karlskoga 2 827 Östhammar 2 910 Kramfors 2 913 Eslöv 2 999 Vimmerby 3 057 Säffle 3 689 Ockelbo 4 335 15 Hur skiljer sig medelkostnaden mellan kön? Medelkostnad per brukare över 80 år, utfall 2015 Roadshow 2016 16
Trender inom ordinärt boende under 2015 Roadshow 2016 Generellt bor fler i ordinärt boende med omfattande insatser Personer som bor i ordinärt boende med omfattande insatser tenderar till att bli än mer resurskrävande Fler yngre äldre med omfattande beslut Olika trender för behovsbedömning, beviljad tid, planerad tid, utförd tid, nivåer Kommuner med traditionellt låg konsumtion börjar närma sig de andra kommunerna, kommuner med traditionellt hög konsumtion gör omvänd resa Generellt höga kostnader för nattgrupper i hemtjänsten Kommuner med externa utförare med en position på marknaden ökar sin marknadsandel 17 Särskilt boende Medelkostnad per dygn, beläggning och omsättning, KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Kommun/stadsdel Enhetskostnad Beläggningsgrad % Omsättningsgrad % Ytterfall % Medel 1 811 96,4 1,3 GBG, Norra Hisingen 1 504 97,5 * 19,0 Alvesta 1 567 99,2 1,4 18,4 Öckerö 1 569 94,0 1,3 * GBG, AFH 1 580 96,2 * 15,0 Högsby 1 595 99,0 1,2 14,8 Varberg 1 624 * * 10,5 Eslöv 1 644 94,7 1,5 10,5 GBG, Örgryte-Härlanda 1 656 98,0 * 18,0 Östersund 1 659 99,0 * 19,3 Olofström 1 668 95,3 1,3 21,6 Ulricehamn 1 672 96,9 1,3 31,0 Tierp 1 676 97,5 1,4 18,2 Säffle 1 678 93,6 1,4 16,2 Ljusdal 1 707 93,4 * 29,4 GBG, Göteborg, totalt 1 713 97,0 1,3 30,0 GBG, Västra Göteborg 1 735 96,3 * 36,7 Ronneby 1 735 94,2 1,3 36,3 Mellerud 1 743 99,3 1,3 27,6 Forshaga 1 745 98,3 1,5 24,0 Bjuv 1 749 * * 48,7 GBG, Lundby 1 759 98,0 * 30,8 Ockelbo 1 760 95,2 1,4 45,1 Hässleholm 1 760 99,0 1,4 37,6 Nybro 1 762 94,8 * 31,9 Örebro 1 763 98,7 * 34,7 GBG, Majorna-Linné 1 771 98,0 * 39,5 Laholm 1 774 * * 39,9 Båstad 1 779 * * * Härryda 1 784 95,8 * 42,5 GBG, Östra Göteborg 1 784 96,6 * 30,9 Karlstad 1 789 97,8 1,30 30,2 Boden 1 789 97,4 1,40 47,3 Roadshow 2016 Kommun/stadsdel Enhetskostnad Beläggningsgrad % Omsättningsgrad % Ytterfall % Medel 1 811 96,4 1,3 Karlshamn 1 790 98,6 1,3 36,4 Luleå 1 792 98,0 1,3 39,3 Växjö 1 800 97,4 1,3 33,6 Kungälv 1 814 97,1 * 44,4 Vansbro 1 814 98,6 1,2 26,5 Kristianstad 1 821 97,9 1,5 48,4 Pajala 1 825 97,3 * 40,5 GBG, Angered 1 827 96,0 * 46,0 Kramfors 1 848 97,3 1,4 36,1 Karlskoga 1 848 92,0 1,3 53,3 Gotland 1 857 97,0 * 50,8 Nynäshamn 1 866 97,9 1,4 53,3 GBG, Västra Hisingen 1 869 96,0 * 29,5 Kumla 1 870 97,0 * 37,0 Ludvika 1 888 98,9 1,4 39,3 Övertorneå 1 908 92,1 1,4 56,3 Hällefors 1 935 97,6 1,2 64,2 Gislaved 1 944 95,7 1,3 50,2 Karlskrona 1 953 94,4 * 45,8 Simrishamn 1 957 91,8 1,3 28,4 Älvkarleby 1 959 93,0 1,4 41,3 Mullsjö 1 964 93,6 1,3 55,3 Vimmerby 1 974 94,5 1,6 44,9 Leksand 1 983 94,6 1,3 49,6 Kalmar 1 987 96,6 1,3 43,5 GBG, Centrum 1 999 96,0 * 34,8 Lysekil 2 026 97,4 1,3 55,2 Kungsbacka 2 027 94,4 1,3 51,8 Östhammar 2 034 * 1,2 42,5 Gällivare 2 060 98,5 1,3 64,7 Oskarshamn 2 086 95,0 1,4 45,9 Lerum 2 117 94,0 1,5 57,2 *Kan ej redovisa beläggningsgrad, 18 omsättningsgrad eller ytterfall
Hur ser kundnöjdheten ut inom särskilda boenden? Antal personer i åldrarna 65 år och äldre inom särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med särskilt boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2015. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Roadshow 2016 Källa: Socialstyrelsen 19 Trender inom särskilt boende under 2015 Roadshow 2016 Inget större genomslag av individuella biståndsbeslut (timmar i särskilt boende) Olika användning av stimulansmedel Nybyggnation med stordriftsfördelar kan ge en effektivare verksamhet Debatt om rätt nivå av bemanning, inte minst på natten Problem med att införa rätt till heltid Stort behov av fler platser på vissa håll långtidsplanering 20
Omsorg om personer med funktionsnedsättning 21 Hur skiljer sig val av insatser åt mellan kommunerna? Roadshow 2016 Insatsmix funktionshinder KPB-kommuner, utfall 2015 Det finns tydliga skillnader i insatsmixen mellan de olika KPB-kommunerna framförallt avseenden andelen insatser inom SoL personlig assistans i förhållande till boenden övrig LSS-verksamhet Vilka är bra att jämföra sig mig? Kommuner med liknande mix Kommuner med väldigt olik mix 22
Andel SoL-insatser inom funktionshinder KPB-kommuner utfall 2015 Diagrammet visar de totala kostnaderna för funktionshindrade med SoL-insatser i procent En låg/hög andel insatser enligt SoL kan tyda på annorlunda biståndsbedömning än i andra kommuner med avseende på tillämpning av LSS/SoL 23 16 Brukarmixanalys inom LSS Ytterfall enligt LSS = insatskostnad >1 mnkr/år Insatspaket för LSS-insatser driver totalkostnaden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden. Ex. kontaktperson Generellt syns ett ökat antal särlösningar i materialet I mindre kommuner kan enskilda individer i högre utsträckning påverka materialet och därigenom antalet ytterfall En hög andel externa placeringar ger högre ytterfall. Individgenomgångar och genomlysning av samtliga LSS-brukares insatser på individnivå. Revidering av beslut (ex. egen regi i stället för extern, personlig assistans i stället för gruppbostad etc.) 24
Vad kostar ett dygn i gruppbostad? Egen regi, KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Stor variation mellan kommunerna, 1 566-4 785 kronor KPB-medel uppgår till 2 966 kronor Stor andel köp av resurskrävande platser innebär en minskad kostnad för boenden i egen regi Kommun/stadsdel Enhetskostnad Medel 2 966 Övertorneå 1 566 Hällefors 2 196 Oskarshamn 2 296 Hässleholm 2 306 Lysekil 2 328 Gotland 2 331 Ulricehamn 2 401 Kumla 2 509 Eslöv 2 559 Karlskoga 2 560 Kramfors 2 561 Östhammar 2 588 Älvkarleby 2 603 Karlstad 2 616 Gislaved 2 629 Karlskrona 2 641 Luleå 2 647 Kristianstad 2 656 Olofström 2 678 Boden 2 699 Växjö 2 716 Högsby 2 725 Tierp 2 727 Varberg 2 755 Ockelbo 2 836 GBG, Norra Hisingen 2 839 Ronneby 2 855 GBG, Östra Göteborg 2 858 Örebro 2 864 Säffle 2 868 GBG, AFH 2 875 Mullsjö 2 888 Mellerud 2 896 Kalmar 2 900 Nynäshamn 2 903 Ljusdal 2 946 Pajala 2 960 Ludvika 2 977 Forshaga 2 982 GBG, Majorna-Linné 2 999 Laholm 3 045 Kungälv 3 133 Öckerö 3 138 GBG, Göteborg, totalt 3 234 GBG, Västra Göteborg 3 244 Vimmerby 3 280 Simrishamn 3 294 Gällivare 3 305 Bjuv 3 382 GBG, Örgryte-Härlanda 3 389 Karlshamn 3 397 GBG, Centrum 3 404 GBG, Västra Hisingen 3 572 Leksand 3 579 GBG, Angered 3 683 Östersund 3 827 Båstad 3 957 Härryda 4 187 GBG, Lundby 4 366 Lerum 4 785 Roadshow 2016 25 Vad kostar ett dygn i service- och gruppbostad? Egen regi, KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Roadshow 2016 Vissa kommuner får ett bättre eller sämre resultat när båda insatserna slås ihop Stor andel köp av resurskrävande platser innebär en minskad kostnad för boenden i egen regi Kommun Medel Gruppbostad Servicebostad Övertorneå 1 397 1 566 1 116 Eslöv 1 558 2 559 1 390 Karlstad 1 709 2 616 1 220 Ulricehamn 1 904 2 401 1 334 Hässleholm 1 943 2 306 1 350 Kalmar 1 952 2 900 1 385 Tierp 1 977 2 727 814 Alvesta 1 984 Saknas 1 984 Ockelbo 2 010 2 836 1 252 Pajala 2 024 2 960 1 642 Kramfors 2 044 2 561 1 038 Oskarshamn 2 045 2 296 993 Östersund 2 091 3 827 1 255 Vimmerby 2 109 3 280 1 057 Mellerud 2 133 2 896 1 360 Lysekil 2 139 2 328 1 719 Kumla 2 144 2 509 1 063 Varberg 2 149 2 755 1 264 Forshaga 2 193 2 982 1 626 Hällefors 2 196 2 196 Saknas Mullsjö 2 274 2 888 1 548 Ludvika 2 309 2 977 1 146 Karlskoga 2 321 2 560 888 Ljusdal 2 333 2 946 1 770 Olofström 2 337 2 678 1 267 Växjö 2 375 2 716 1 410 Älvkarleby 2 391 2 603 1 527 Kristianstad 2 402 2 656 1 951 Boden 2 413 2 699 1 583 Gislaved 2 432 2 629 1 325 Laholm 2 505 3 045 1 539 Lerum 2 508 4 785 1 773 Örebro 2 512 2 864 1 637 Karlskrona 2 531 2 641 1 884 Bjuv 2 532 3 382 1 187 Luleå 2 532 2 647 1 837 Ronneby 2 556 2 855 1 470 Nynäshamn 2 575 2 903 1 304 Karlshamn 2 578 3 397 1 758 Östhammar 2 588 2 588 Saknas Kungälv 2 596 3 133 1 745 Göteborg 2 669 3 234 1 905 Högsby 2 725 2 725 Saknas Båstad 2 759 3 957 2 101 Härryda 2 864 4 187 1 744 Säffle 2 868 2 868 Saknas Simrishamn 3 005 3 294 2 199 Öckerö 3 074 3 138 2 752 Gällivare 3 094 3 305 1 561 Leksand 3 462 3 579 2 446 26
Netto timkostnad för personlig assistans SFB, egen regi Roadshow 2016 Nettotimkostnaden per timme, KPB-kommuner utfall 2015 Få kommuner går runt på ersättningen från Försäkringskassan Variation mellan kommunerna Lägst: Kumla 16 kronor per timme Högst: Öckerö 201 kronor per timme Medel: 81 kronor per timme Kommun/stadsdel Enhetskostnad Medel 81 Kumla 16 GBG, Östra Göteborg 25 Tierp 31 Östhammar 34 Mellerud 38 Övertorneå 44 Hällefors 44 Hässleholm 47 Säffle 51 Alvesta 53 Högsby 53 Ockelbo 57 Mullsjö 58 GBG, Lundby 58 Ronneby 59 GBG, Angered 62 Ulricehamn 62 GBG, Majorna-Linné 62 Gislaved 64 Vansbro 65 Östersund 65 Nynäshamn 65 Karlskoga 65 Varberg 67 Luleå 67 Örebro 68 GBG, Örgryte-Härlanda 68 Olofström 68 Gotland 72 GBG, Göteborg, totalt 75 Boden 76 Lysekil 80 Lerum 81 Gällivare 81 GBG, Västra Hisingen 83 Vimmerby 85 Båstad 85 GBG, Västra Göteborg 85 Forshaga 85 Eslöv 88 GBG, Norra Hisingen 90 Kristianstad 92 Kalmar 93 Härryda 98 GBG, Centrum 100 Oskarshamn 102 Pajala 108 Kramfors 109 Växjö 110 GBG, AFH 113 Karlstad 116 Ludvika 124 Kungälv 136 Älvkarleby 137 Karlskrona 137 Laholm 137 Karlshamn 139 Leksand 149 Öckerö 201 27 Vad kostar en dag med beslut om daglig verksamhet? KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Variation mellan kommunerna Lägsta: Hässleholm 201 kronor per dag med insatsen Högsta: Öckerö 1 274 kronor per dag med insatsen KPB-Medel: 525 kronor per dag med insatsen Stora förändringar inom daglig verksamhet de senaste tio åren Resursfördelningssystem och LOV Redovisning av transportkostnader skiljer sig Bemanning och planering utifrån brukarnas behov Kommun/stadsdel Enhetskostnad Medel 525 Hässleholm 201 Kumla 275 Boden 309 Övertorneå 313 Älvkarleby 327 Gotland 328 Lysekil 350 Karlskoga 351 Ludvika 352 Mullsjö 353 Ronneby 356 Vansbro 358 Ockelbo 361 Kramfors 362 Tierp 369 Olofström 370 Laholm 376 Östersund 391 Pajala 403 Örebro 420 Varberg 425 Ulricehamn 427 Eslöv 438 Högsby 443 Simrishamn 444 Bjuv 449 Oskarshamn 465 Forshaga 468 Båstad 482 Mellerud 485 Roadshow 2016 Karlstad 499 Nynäshamn 505 Hällefors 510 Gislaved 510 Luleå 520 Kristianstad 520 Karlshamn 521 Leksand 549 Karlskrona 551 GBG, Majorna-Linné 560 Vimmerby 566 Växjö 567 Kalmar 578 Ljusdal 590 GBG, Östra Göteborg 590 Säffle 608 Kungälv 608 GBG, Angered 640 GBG, Norra Hisingen 649 Alvesta 672 GBG, Centrum 685 GBG, Lundby 686 GBG, Göteborg, totalt 731 GBG, AFH 782 GBG, Västra Hisingen 833 Gällivare 843 Härryda 907 GBG, Västra Göteborg 991 GBG, Örgryte-Härlanda 1 013 Öckerö 1 274 28
Vad kostar ett närvarodygn korttidsvistelse enligt LSS? KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Variation mellan kommunerna Lägsta: Mullsjö 2027 kronor per dygn med insatsen Högsta: Leksand 10 384 kronor per dygn med insatsen KPB-Medel: 4946 kronor per dygn med insatsen Stor efterfrågan på korttidsvistelse Ökad andel brukare med särlösningar Svårt med bra resursfördelningssystem Olika storlek på enheterna Kommun Korttidsvistelse kr/dygn, egen regi Medel 4 946 Mullsjö 2 027 Övertorneå 2 145 Mellerud 2 684 Tierp 3 182 Bjuv 3 191 Simrishamn 3 200 Lysekil 3 432 Karlskoga 4 049 Alvesta 4 063 Östhammar 4 196 Älvkarleby 4 305 Kumla 4 645 Ulricehamn 5 220 Pajala 5 369 Kramfors 5 565 Karlstad 5 616 Karlshamn 5 685 GBG, Angered 5 865 Kalmar 6 168 Ljusdal 6 290 Ockelbo 6 315 Gällivare 6 473 Forshaga 6 760 Ludvika 6 811 Leksand 10 384 Roadshow 2016 29 Vad är medelkostnaden per brukare boendestöd? KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Variation mellan kommunerna Lägsta: Ljusdal 36 008 kronor per brukare med insatsen Högsta: Vansbro 214 265 kronor per brukare med insatsen KPB-Medel: 78 057 kronor per brukare med insatsen Olika arbetssätt bland kommunerna när det gäller omfattning, resursfördelning, beviljad tid och målgrupper Kommun KPB Boendestöd Medel 78 057 Ljusdal 36 008 Mullsjö 39 138 Härryda 42 752 Örebro 44 323 Varberg 46 625 Säffle 49 246 Oskarshamn 50 436 Gällivare 51 423 Hässleholm 51 552 Älvkarleby 51 936 GBG, AFH 52 422 GBG, Östra Göteborg 53 081 Ronneby 54 361 Karlstad 54 441 GBG, Angered 54 828 Kungälv 57 610 GBG, Lundby 58 016 Ludvika 58 348 Eslöv 58 424 Gotland 58 484 GBG, Centrum 58 582 GBG, Göteborg, totalt 61 767 GBG, Norra Hisingen 62 123 GBG, Örgryte-Härlanda 62 441 GBG, Majorna-Linné 64 579 Bjuv 65 166 GBG, Västra Göteborg 65 457 Ockelbo 66 067 Boden 67 476 Roadshow 2016 Nynäshamn 67 517 Tierp 67 652 Gislaved 68 007 Vimmerby 68 370 Simrishamn 69 555 Kramfors 70 460 Luleå 70 678 Pajala 75 199 Ulricehamn 86 094 Leksand 86 167 Kalmar 90 306 Växjö 92 448 Lerum 93 179 Hällefors 93 818 GBG, Västra Hisingen 97 372 Kristianstad 99 483 Alvesta 99 741 Forshaga 104 559 Östersund 110 065 Kumla 110 679 Karlskoga 113 557 Lysekil 123 732 Mellerud 128 212 Olofström 142 053 Karlskrona 151 816 Övertorneå 179 089 Vansbro 214 265 30
Trender inom funktionshinder under 2015 Roadshow 2016 Ökade behov av bostäder (men oklart i vilken form) Behovet av boendestöd fortsätter att öka Ökad andel särlösningar, t.ex. inom korttidsvistelse Ökad andel insatser enligt SoL av det totala kakan Förändringar och bedömningar inom personlig assistans Ökat fokus på hemtagning av insatser i extern regi Behov av förbättrad resursfördelning (kommer även med IBIC) 31
KPB som grund i budgetprocessen på strategisk nivå Foto: Jan Töve
Vårt upplägg Ulricehamns kommun, fakta Det har varit en lång resa, bakgrund Vägval och förändrade förutsättningar längs vägen KPB som en grund i budgetprocessen på strategisk nivå Ulricehamns kommun Invånare: 23 700 invånare och ökar Kommunens totala budget är: 1400 mnkr Budgeten för Välfärdssektorn är: 460 mnkr Kommunen har en yta om 1 116 km2, en centralort och 7 mindre orter Vårgårda Ulricehamn Jönköping Borås
KPB fas 1 i städningen En engagerad förvaltningschef 2008 inledde kommunens resa med KPB Syftet var att kunna jämföra sig Resultat- vi känner inte igen oss själva Vi var tvungna att städa Byte av verksamhetssystem mm Foto: Jan Töve Städning fas 1 genomförd Vi känner igen oss i KBP resultatet och varandra Nu kunde vi börja jobba med kostnaderna vi hade ett strategiskt beslutsunderlag i KPB Gemensam bild av inom vilka områden som prioriteras Men.den saknas planer Foto: Jan Töve
Omorganisation 2011 Kommunen gick från 6 förvaltningar till en styrelse. Processorgansiation 14 individuella verksamheter som följdes upp som stuprör i processerna Stora obalanser i ekonomin Behöver vi KBP? Det kostar ju en del, vi gör ju inget med underlaget Foto: Jan Töve KPB som en del av vår process 2013 ny konsult för KPB, boxanalyser och ny inspiration och nya redskap Bra ordning i verksamhetssystemet men inte i ekonomisystemet Arbetet blir mer faktabaserat och styrt mot resultat KPB gav oss underlag att prata om våra siffror Hur la vi vår budget egentligen och hur hängde det samman med våra resultat? Foto: Sören Håkanlind
KPB- Fas 2 i städningen Köpte in extra stöd från Eosolution för att komma till rätta med gapet mellan verksamhet och ekonomi 2014 börja vi med handlingsplaner för ekonomin arbetet styrdes strategiskt om från att vara reaktivt till proaktivt Resultaten i KPB var en viktigt utgångspunkt och blev en del av beslutsunderlaget till internbudget Foto: Sören Håkanlind Ny börjar det hända! Organisationsförändring, kommunen går ifrån processorganisation till förvaltning med 4 sektorer och 1 stab Fyra hörnstenar Helheten blir mycket tydligare välfärdsprocesserna från handläggning till utförande finns nu i samma sektor Konsumtion och produktion blir centra begrepp Bättre långsiktig planering Foto: Sören Håkanlind
Insikt 1 Kulturförändringar tar tid Handlingsplan och uppföljning hänger inte riktigt samman än Orsak och verkan mellan beslut-ekonomi blir uppenbar och får konsekvenser i verksamheten Chefens förutsättningar för att ta ansvar Foto: Sören Håkanlind Insikt 2 Organisation som speglar konsumtion-produktion Resursfördelningssystemet följer volym Chefers ansvar tydliggörs Stödet till chefer stärks med specialister Foto: Sören Håkanlind
Insikt 3 Öka tryggheten hos politiken Vi kan använda KPB resultatet som faktabaserat underlag i budgetprocessen Foto: Sören Håkanlind Foto: Sören Håkanlind Strategisk styrning med effekt Rätt kultur där känslan av tillit finns Tydlig orsak och verkan Budget i balans På strategisk nivå och i alla chefsled förstår man på ett bättre sätt hur respektive chefs budget påverkar och påverkas av varandra
Foto: Sören Håkanlind Strategisk styrning med effekt Resan har möjliggjort den strategiska styrningen Verksamhetsstatistiken speglar verksamheten tillit till verksamhetssystem Budgeten speglar och styrs av konsumtion och produktion där chefer förstår hur ekonomin är en del av processen Organisatoriska förutsättningar att ta ansvar för hela processen KPB som ett verktyg i att styra processen och följa upp resultatet
Vårdtyngd och enhetskostnader hänger de samman? Omsorg om personer med funktionsnedsättning Jonas Birgersson 0703-30 39 42 jonas.birgersson@ensolution.se Behovsbedömning med hjälp av vårdtyngdsmätning En metod för mätning av brukarnas behov av stöd/vägledning Kan utföras inom gruppboende, serviceboende, boendestöd, korttidvistelse och daglig verksamhet Ensolution har vidareutvecklat erfarenheter från flera olika modeller såsom Södertörnsmodellen och kombinerat dessa med IBIC och ICF Ensolution har också utvecklat ett IT-stöd, Kuben, för delar inom IBIC (även för äldreomsorg)
Varför vårdtyngdsmätning? Det finns många anledningar till att våra kunder gör vårdtyngdsmätningar. Här är några: Höga enhetskostnader Strävan efter rättvis resursfördelning Säkerställa jämn kvalitet Ett steg i införande av IBIC Införande av LOV Syfte Ekonomisk effektivitet allokering av resurser utefter behov Jämnare och högre kvalitet för brukarna - Högre kvalitet per skattekrona Ett verktyg för att hantera förändringar inom boenden - Stora förändringar inom behov kan ske snabbt Incitament hos utförare att ta emot placeringar Grund för resursfördelning - Tydlighet i ansvar och resursfördelning - Brukarnas behov som grund skapar större förståelse och acceptans för resursfördelningen Utifrån stödbehov få bättre beslutsunderlag för att avgöra om insatsen ska utföras i egen eller extern regi Incitament att minska vårdtyngden
Upplevda fördelar vid införande Hämtat från andra kommuner Lättare att analysera förändringar i total kostnad i förhållande till vad som är volymförändringar, förändringar i behov, förändringar i pris/lön etc. Ökat ekonomiskt incitament att verkställa beslut Större förståelse mellan behovsbedömare och utförare Beslutsfattaren förstår vad besluten kostar Bättre möjligheter att följa upp verksamheten ur ekonomiskt och kvalitetsperspektiv 5 Exempel på budgetmodeller Anslagsfinansiering Principer verksamheten får en summa pengar att bedriva verksamhet för under året. Den justeras inte efter volymförändringar. Effekter utföraren är mån om att återrapportera om behov förändras till det bättre. Kan också innebära incitament att arbeta med att förbättra funktionerna för brukarna. Risker bistånd/beställare kan fatta beslut utan att det påverkar deras ekonomi. Kan också innebära en risk för ökade köp då utföraren inte har incitament för att ta hand om brukare på hemmaplan vid komplexa behov. Prestationsbaserad modell Principer Utföraren får betalt för de insatser man utför. Kan vara en peng per timme eller dygn. Det kan vara beviljad eller utförd tid. Kan även vara nivåbedömning, t ex i gruppbostad eller daglig verksamhet. Är nödvändig på ett eller annat sätt när man konkurrensutsätter sin verksamhet. Effekter det sker en allokering av resurserna till där behoven finns. Risker då utföraren får ersättning utifrån behov finns inget incitament att återrapportera förbättrade funktioner, utan enbart när brukarens tillstånd försämras. Detta kan leda till volymökningar. Utvecklad struktur för uppföljning är nödvändig. 6
Vårdtyngd/Poängbedömning En modell med poängbedömning kan användas vid såväl bedömning av brukarens behov som underlag till fördelning av resurser till utförarna. Det finns flera nyttor med poängbedömningen. För att handläggare ska kunna bedöma vilken boendeform / insats som kan bli aktuell, i samband med ansökan om bostad med särskild service, och välja en enhet som matchar brukarens behov. För att kunna bedöma vilka personalresurser som behövs i boendet för att kunna arbeta individinriktat i enlighet med lagens intentioner. För att kunna göra jämförelser mellan boenden utifrån behov och resurser. För att kunna göra regelbundna översyner av personalresurser, eftersom risk finns att personalresurser blir statiska. I samband med sådana översyner kan även andra faktorer kartläggas som exempelvis omfattning av daglig verksamhet, personalens förutsättningar för att utföra fritids- och kulturella aktiviteter m.m. 7 Poängbedömning Praktisk tillämpning Bedömningen bör göras av en oberoende handläggare tillsammans med enhetschef eller stödpedagog från enheten. Fördel att ett färre antal handläggare gör samtliga bedömningar för att skaffa sig erfarenhet och för att underlätta likvärdiga bedömningar. Det finns flera olika behov att värdera. Omvårdnadsbehovet värderas utifrån exempelvis personlig hygien, på- och avklädning, måltider och förflyttning. Annat stödbehov i hemmet värderas, kan vara psykologiskt stöd, praktiskt stöd eller handledning. Behov av fritids- och kulturella aktiviteter värderas, till exempel promenader, individuellt riktade aktiviteter samt ledsagning till dessa. Behandlar nio områden inom gruppbostad/servicebostad + anpassning till omfattning av daglig verksamhet Genererar olika nivåer som i sin tur ger ett stödbehov i form av antal årsarbetare på enheten Bedömningen ska användas per enhet, inte för att se stödbehov på enskild individ Viktigt att följa upp och revidera mätningen vid kända förändrade behov och alltid minst vartannat år. 8
Områden som bedöms Gruppbostad / servicebostad Förflyttningar Personlig hygien Måltider Medicinsk omvårdnad Hemsysslor Tillgång till personal Pedagogisk vägledning Social interaktion Kommunikation Anpassning efter omfattning av daglig verksamhet 9 Resursfördelningsmodeller inom gruppbostad och daglig verksamhet Klassificering utifrån ICF ICF är en internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa som gör det lättare och tydligare att beskriva individens behov. ICF består av två delar med två komponenter per del: 1. funktionstillstånd och funktionshinder som omfattar A. kroppsfunktioner och kroppsstrukturer B. aktiviteter och delaktighet 2. kontextuella faktorer som omfattar A. omgivningsfaktorer B. personfaktorer (för närvarande inte klassificerade i ICF). Syftet med ICF Ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, dess konsekvenser och bestämningsfaktorer. Skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikation mellan olika användare såsom hälsooch sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänst, forskare, politiker och allmänhet inklusive människor med funktionshinder. Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av hälso- och sjukvården, service- och tjänsteverksamheter över tid. Skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem. 10
Mätningar Exempel på mätning inom gruppbostad KUBEN, mobilt IT-stöd för IBIC Mobilt verktyg för smidig användning och införande av IBIC Säkrare än fysiska blanketter Enkelt webbaserat system som fokuserar på bedömningen
Praktiska exempel Resultat från olika kommuner Praktiskt exempel kommun nr 1 Översyn inom daglig verksamhet Kommunen hade genom KPB uppmärksammat höga kostnader både inom gruppbostad och daglig verksamhet Den högre kostnaden inom gruppbostad visade sig framför allt ha sin grund i en ovanligt hög andel brukare med stora behov, vilket styrktes genom vårdtyngdsmätningen Även inom daglig verksamhet var andelen med stora behov högre än vanligt, men det fanns även andra utmaningar
Praktiskt exempel kommun nr 1 Översyn inom daglig verksamhet Årsarbetare Ensolutions Kommunens mätning 2016 aktuella bemanning Skillnad Enhet 1 3,1 3,26-0,16 Enhet 2 3,4 2,9 0,5 Enhet 3 1,25 2-0,75 Enhet 4 1,2 1,9-0,7 Enhet 5 1,69 1,9-0,21 Enhet 6 2,26 3,66-1,4 Summa: 12,90 15,62-2,72 Många små enheter med liten flexibilitet skapar överkapacitet och ekonomisk ineffektivitet Generöst innehåll i vissa beslut som blir kostsamt Praktiskt exempel kommun nr 2 Översyn inom bostad med särskild service Kommunen hade genomfört egen vårdtyngdmätning, senast 2011, och ville nu göra en ny och mer genomarbetat modell Mätningen innefattade samtliga boenden inom bostad med särskild service
Praktiskt exempel kommun nr 2 Översyn inom bostad med särskild service Årsarbetare Ensolutions mätning 2015 Kommunens mätning 2011 Kommunens aktuella bemanning Boende 1 6,8 8,4 9,0 Boende 2 4,2 6,5 6,0 Boende 3 8,4 7,9 7,4 Boende 4 6,8 9,6 9,2 Boende 5 7,1 7,3 6,7 Boende 6 4,5 4,5 4,0 Boende 7 10,6 11,5 15,0 Boende 8 8,2 7,1 7,0 Boende 9 11,4 11,6 11,2 Boende 10 13,3 13,3 13,3 Boende 11 5,1 6,1 5,4 Summa: 86,4 93,8 94,2 Vissa enheter har kvar bemanningen utefter 2011 års nivå av stödbehov trots att behovet förändrats Praktiskt exempel kommun nr 3 Översyn inom bostad med särskild service Kommunen hade resursfördelningsmodell enbart efter typ av boende Känslan var att det inom flera boenden fanns brukare med stor skillnad i stödbehov vilket gjorde att resursfördelning inte kunde ske på ett bra sätt Mätningar gjordes först och främst på boenden med brukare som hade olika hög grad av stödbehov men även på boenden med satellitlägenheter
Praktiskt exempel kommun nr 3 Översyn inom bostad med särskild service Brukare 1 Brukare 2 Brukare 3 Brukare 4 Brukare 5 Brukare 6 Brukare 7 Brukare 8 Brukare 9 Brukare 10 Brukare 11 Boende A 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Boende B 4 3 3 4 2 3 Boende C 3 1 2 4 4 1 2 1 4 Boende D 3 5 3 1 1 2 1 3 Boende E 2 2 2 2 4 Mätningarna bekräftade att stödbehovet skilde sig åt i hög grad inom vissa boenden Behov av resursfördelning med fler nivåer Boende A är satellitlägenheter där många brukare utvecklat sig i rätt riktning sedan de fick boendet och därmed har minskat behov av stöd Finns det en direkt koppling mellan vårdtyngd och enhetskostnad? Ökad vårdtyngd innebär högre enhetskostnader men det finns fler variabler som påverkar Andelen brukare med stor vårdtyngd kan variera - Kommuner kan också köpa insatser i olika hög grad En hög enhetskostnad kan betyda låg produktivitet Enheternas utformning och förutsättningar påverkar - Flexibiliteten vid förändringar ser olika ut - Storleken på enheterna skiftar, exempelvis antal lägenheter Personalens stabilitet och erfarenhet har stor inverkan 20
Sammanfattning Genom vårdtyngdsmätningar skapas: Ekonomisk effektivitet resurser utefter behov Jämnare och högre kvalitet för brukarna Tydlighet i ansvar och resursfördelning Resurser som bygger på brukarnas behov vilket skapar större förståelse och acceptans för resursfördelningen Uppdaterade stödbehov vid brukarflytt och förändringar av behov hos brukare Vårdtyngdsmätningarna går att använda som modell för resursfördelning Vårdtyngdsmätningarna kan användas som stöd för att arbeta med att förändra brukarnas behov Kuben, ett mobilt verktyg vid brukarbedömningar Vårdtyngdsmätningar blir en viktig länk och förklaringsvariabel mellan Kostnad per brukare, Kostnad per invånare och Produktivitet
Äldreomsorgen i Hällefors Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Att vända en negativ spiral Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
Nöjdkund index och kostnad per hemtjänst tim. SKL Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Sammanfattning av utfallet 2014 Övergripande Totala kostnaden har ökat med ca 15 miljoner kr (10 % sedan 2013) och 20 miljoner (15 %) sedan 2012. Största kostnadsökningen har skett inom ordinärt boende, där också de största andelen resurser läggs. Hällefors har en åldrande befolkning och en äldre befolkningsstruktur jämfört med riket och brukare över 80 år kommer att bli fler till 2035. Andelen ytterfallhar ökat markant, till följd av högre kostnader för både särskilt boende och ordinärt borde. Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
Ekonomisk oreda 2014 Okt underskott - 15,2 milj. Dec underskott - 12,9 milj. Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Avveckling Om koalition inom den politiska organisationen Omflyttning av chefer inom verksamheten Dagvården inom kommun rehabiliteringen hade upphört Värdinnorna på trygghetsboenden var borta Inga gemensamma måltider på trygghetsboenden Spaverksamheten på Björkhaga upphörde Vår framgångsrika arbetsmodell Helga/Helmer skrotades Kvalitetsledningssystem i pärmform förbjöds Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
Ivo inspektion Ostabilitet i den politiska organisationen Ostabilitet i ledningen Ingen struktur Inga rutiner på samlat ställe Inget fungerande ledningssystem Saknas forum för informationsöverföring Massmedial kritik Brist gällande kontinuitet Missnöje bland medarbetarna Missnöje och klagomål bland omsorgstagare och anhöriga Höga kostnader Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Inspektion arbetsmiljöverket Inga riskbedömningar av arbete med/hos respektive brukare Fanns inga rutiner för att anmäla/utreda tillbud och olyckor Personalutrymmen var undermåliga Hög arbetsbelastning och stress hos nattpatrullen Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
Livsmedelsinspektion Ingen fungerande egenkontroll Omsorgen hade inte anmält flytt av verksamhet för ett vård-och omsorgsboende till nya lokaler Påbörjad polisutredning Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Öppna jämförelse - Kolada 25 % av de kommuner som hade det sämsta resultatet vad avsåg helhetssyn inom hemtjänst och särskilt boende Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
En förändring måste till Utifrån analysen KPB förstod vi att något måste göras snabbt för att komma tillrätta med: Ekonomin Den dåliga kvalitén Kaosen i verksamheten Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Vi gick ut och mätte temperaturen Stressad personal Många olika datasystem som införts under kort tid (5), ingen integration mellan system Personalen kände varken delaktighet eller arbetsglädje Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
Hur används resultatet från KPB? I analysen av projektet KPB är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna i verksamheterna som givit resultatet. Politiska ambitioner, andra val av strategier, befolkningsstrukturen och sociala förutsättningarna kan vara sådana förklaringar. Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Det kan vara svårt att komma från vetskapen om att det finns ett problem till att faktiskt göra något åt det. Att arbeta med förändringsarbeten utifrån KPB resultatet är en viktig aspekt som påverkar vilket resultat som kommer nås? Hur sker prioritering? Vilka mål finns med förändringen? Hur kommuniceras förändringsarbetet? Hur skapas delaktighet? Förändringsarbeten består oftast av en rad aktiviteter. Det är viktigt att utvärdera om de aktiviteter man genomförts leder till önskat resultat alternativt ny kostym som innebär ytterligare nya aktiviteter, då det kan medföra andra effekter som inte var planerade. Nya verksamhetsmål Inriktningsmål Kommuninnevånarna upplever en nöjdhet med de insatser som omsorgens verksamhet erbjuder Resultatmål Att antal dagar från beslut till verkställighet i verksamheten skall minska Att bemötandet i omsorgens verksamhet skall förbättras Att öka medarbetarnas trivsel och arbetsglädje i verksamheten Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
Våga satsa! Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Åtgärder personal/ekonomi Ny politisk ledning Ny stabil ledningsorganisation Kontroll över ekonomin (KPB) Reviderade rutiner och riktlinjer Ensolution kvalitetsledningssystem IT stöd, nya system som integrerar med varandra Central planering Sammanslagning av hemtjänst Fokus på ökad samverkan internt/externt Värdegrundsarbete Kvalitetsråd (delaktighet/inflytande) Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
Åtgärder för omsorgstagare Kvalitetshöjande arbete i vård och omsorg Förstärkt med sjuksköterska, arbetsterapeut, biståndshandläggare och enhetschef Fysiska miljön säkrades på Fyrklövern Förstärkning i vården (natt) Återupptog anhörigträffar Trygghetsboende med kvalité Värd/värdinna på TB Möjlighet till gemensamma måltider återinfördes TB Kommunrehabiliteringen återinfördes Spa verksamheten öppnades upp Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
Samlat på ett ställe Effektiv och användarvänlig processkartläggning med ett komplett processbibliotek Dokumentation av var och hur samverkan sker Kopplar dokument och rutiner till processer och aktiviteter Identifiera risker, definiera sannolikhet och påverkan Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Egenkontroll - uppföljning av kvalitet och utfall Uppföljning och analys av klagomål och anmälningar Stöd vid skapande av patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse Under 2015 Bristerna åtgärdade IVO, AV och BMB avslutade ärendet Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
December 2015 Ekonomin i äldreomsorgen är i balans trots sanktionsavgifter och extraförstärkning utöver budgetram på Fyrklövern Stabil organisation Personalen får vara med och påverka och känna delaktighet Kontroll Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Kostnaden har minskat med 9 miljoner kr (6 %) sedan 2014 Hällefors kommuns kostnadsutveckling, 2011-2015 Kommentar Ordinärt boende Kostnaden har minskat främst inom ordinärt boende (6,3 milj. kr vilket motsvarar -9%) sedan 2014 Jämfört med 2011 har dock kostnaden ökat från 41 miljoner kr till 63, vilket motsvarar en ökning på 54 % (22 milj. kr) Särskilt boende Inom särskilt boende har kostnaden minskat med 3,8 milj. (-7 %) sedan 2014 Jämfört med 2011 har kostnaden minskat avsevärt, från 68,5 milj. kr till 52,7, vilket motsvarar -23 % (15,8 milj. kr)
Kostnaden per hemtjänsttimme har minskat och nöjdheten hos brukarna har ökat Nöjd kund index, genomförd av SKL och kostnad per hemtjänsttimme 2014 2015 2015 2014 Kostnad 486 kr/htj Kvalité 89 Kostnad 602 kr/htj Kvalité 81 Kommentar Kostnad har minskat och kvalitén ökat inom hemtjänsten i Hällefors kommun Hemtjänst Sammanfattning hemtjänst Kostnaden har minskat och beviljade timmar har ökat inom hemtjänsten Kostnad per producerad timme inom hemtjänsten har minskat sedan 2014 Kostnad per beviljad timme inom hemtjänstgrupperna skiljer sig avsevärt åt Kostnaden per brukare inom hemtjänsten är trots minskade kostnader hög Kundnöjdheten har ökat markant sedan 2014 Total kostnadsminskning inom hemtjänsten med 5,4 miljoner kr
Förbättringsarbetet 2016 Snabbare och mer konkret schemaläggning Smartare resursanvändning Enklare administration Tydligare kostnadskontroll Effektivare uppföljning och utvärdering Arbetsmodell Helga/Helmer Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Omsorgen i Hällefors kommun står inför en utmaning när det gäller äldreomsorg, andelen äldre kommer att öka och de kommer att leva längre och ha olika behov, krav och förväntningar på vård- och omsorg. Äldreplan 2016 2025 För att bättre kunna organisera och planera för framtidens utmaningar Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
Äldreplanen Ett strategidokument som skall tillsammans med övriga politiska styrdokument och omsorgens verksamhetsplan vara ett verktyg för att bättre kunna - Kartlägga nuvarande och framtida behov - Organisera - Planera Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Prognoser betydande andel 80 år och äldre ökar Äldreomsorgens kostnad och volym Hällefors möter en allt åldrande befolkning enligt framtidsprognos Befolkningsprognos baseras på uppgifter från SCB 2014 2015 2020 2025 2030 2035 0-19 år 1 308 1 309 1 320 1 301 1 280 1 263 20-49 år 2 186 2 212 2 126 2 026 2 009 2 005 50-64 år 1 447 1 418 1 392 1 337 1 202 1 119 65-69 år 544 543 462 449 482 445 70-74 år 499 506 495 425 418 449 75-79 år 407 416 439 434 378 375 80-84 år 279 271 327 352 352 312 85-89 år 180 185 171 212 234 238 90- år 86 93 104 101 121 142 Totalt 6 936 6 953 6 836 6 637 6 477 6 350 Förändring 2012-2035 -45-181 -328-99 -50-32 33 58 56-586 % Förändring 2014-2035 -3% -8% -23% -18% -10% -8% 12% 32% 65% -8% Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Brukare över 80 år ökar enligt prognosen fram till 20135 Brukare under 80 år kommer att minska till och med 20135 Totalt kommer antalet invånare minska med 8 %, vilket motsvarar 586 personer.
Antalet hemtjänsttimmar Prognosen visar att både antal beviljade timmar och kostnad kommer att öka med 29 % till 2035 Konsumtion och kostnadsutveckling inom hemtjänsten, brukare över 65 år Index 2014 2015 2020 2025 2030 2035 65-69 år 8 4 209 4 201 3 571 3 477 3 731 3 446 70-74 år 9 4 569 4 630 4 535 3 894 3 824 4 111 75-79 år 25 10 078 10 301 10 862 10 737 9 364 9 295 80-84 år 49 13 791 13 393 16 176 17 385 17 407 15 436 85-89 år 102 18 391 18 928 17 450 21 654 23 941 24 355 90- år 291 25 039 27 130 30 323 29 480 35 293 41 307 Totalt 76 077 78 584 82 916 86 627 93 559 97 949 Kostnadsökning Antal årsarbetare 2 015 1 509 079 3 2 020 4 116 661 8 2 025 6 350 909 13 2 030 10 524 151 21 2 035 13 166 905 26 Förutsättning: Konsumtion och kostnad är konstant Kostnad: 602 kr per hemtjänsttimma Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Kostnadsökningen baseras på ökningen sedan 2014 En årsarbetare beräknas till en kostnad på 500 000 kr Hemtjänstens olika grupper har en varierande kostnad per beviljad timme Hällefors hemtjänstgrupper, 2014-2015 Kostnad per HTJ 2015 Kostnad 2015 timmar 2015 Kostnad per HTJ 2014 Kostnad 2014 timmar 2014 Centrumgruppen 403 7 002 485 17 393 588 8 741 967 14 869 Grythyttan 465 11 874 665 25 526 589 12 413 793 21 087 Kyllergruppen 434 10 080 721 23 247 486 13 012 210 26 775 Gamla Björkhaga 630 14 093 956 22 369 842 12 586 167 14 939 Totalt hemtjänsten 486 43 051 827 88 536 602 46 754 138 77 670 Delegerad HSL kostnad 4 393 814 6 108 805 Kostnad ink HSL 47 445 642 52 862 942 Kommentar Stor spridning mellan hemtjänstgruppernas enhetskostnad 5,4 milj. Kr kostnadsminskning (inklusive kostnad för delegerad hemsjukvård) *Kostnad för delegerad hemsjukvård är bortförd med en schablon på 11 %
Hällefors har en låg snittkonsumtion av särskilt boende och en hög snittkonsumtion av hemtjänst för invånare över 80 år Konsumtion dygn i särskilt boende och timmar i hemtjänsten, invånare över 80 år 2015 Kommentar Konsumtionen inom särskilt boende (dygn) är densamma som 2014 samtidigt som konsumtionen inom hemtjänsten ökat Här & nu och framtiden Ytterligare effektivisering i hemtjänst Viva app omsorg Kuben Time Care Pool Olika boendeformer Anpassat vård- och omsorgsboende fler platser Utökat antal korttidsplatser Trapphusboende Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
Tekniken som komplement Fortsätta satsa på IT-stöd system som integrerar mellan varandra - Nyckelfrihemtjänst - Tillsynskamera Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Mäta, följa upp, utvärdera kostnader och kvalité, till stor hjälp i det arbetet är Ensolution med kostnad per brukare Framgångsfaktor Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson
Vi tackar Ensolution Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Ingrid Holmgren & Ann-Louise Eriksson Hällefors kommun okt 2016
Kostnadsanalys särskilt boende 2016-10-25 Karin Lundgren karin.lundgren@ensolution.se 0709-17 99 11 1 Kostnad per brukare SOL Kommun Kostnad per brukare SoL Medel 216 627 GBG, Västra Göteborg 173 258 Kumla 177 281 Karlstad 178 937 Nynäshamn 181 508 GBG, Norra Hisingen 183 535 Säffle 184 139 GBG, Västra Hisingen 186 006 GBG, AFH 187 543 Ronneby 188 267 Forshaga 190 711 Tierp 192 431 GBG, Majorna-Linné 195 188 Simrishamn 195 794 GBG, Göteborg, totalt 196 726 Eslöv 199 265 Vimmerby 199 403 Varberg 199 789 GBG, Angered 201 546 Gislaved 201 831 Härryda 202 931 Hässleholm 203 551 Oskarshamn 203 641 Ulricehamn 204 159 GBG, Örgryte-Härlanda 204 502 GBG, Östra Göteborg 205 201 Nybro 205 891 Laholm 206 297 Östersund 208 657 Bjuv 208 911 Högsby 209 356 Växjö 210 025 Alvesta 211 886 GBG, Lundby 213 488 Ockelbo 213 743 Kristianstad 213 985 Kalmar 215 026 Mullsjö 215 081 Olofström 215 666 Hällefors 216 201 GBG, Centrum 216 997 Älvkarleby 219 373 Karlshamn 221 465 Kramfors 222 433 Mellerud 224 018 Karlskoga 226 523 Ludvika 228 962 Ljusdal 229 492 Karlskrona 231 778 Lysekil 232 588 Östhammar 232 791 Luleå 235 318 Kungälv 236 782 Leksand 240 541 Gotland 241 187 Boden 244 981 Kungsbacka 249 665 Örebro 249 760 Vansbro 267 358 Lerum 277 321 Övertorneå 280 692 Pajala 291 585 Gällivare 327 912 2
Analysmodell - KPB Kommun Särskilt boende GBG, Majorna-Linné 1 719 Medel 1 753 GBG, Göteborg, totalt 1 728 Alvesta 1 403 GBG, Västra Hisingen 1 729 GBG, Norra Hisingen 1 501 Älvsbyn 1 733 Örebro 1 737 GBG, AFH 1 526 Mora 1 738 Olofström 1 530 GBG, Västra Göteborg 1 742 Ulricehamn 1 537 Luleå 1 752 Varberg 1 549 Kristianstad 1 761 Säffle 1 564 Kramfors 1 765 Östersund 1 586 Karlskoga 1 766 GBG, Centrum 1 602 Mullsjö 1 774 Öckerö 1 605 Fagersta 1 781 Hässleholm 1 611 Härryda 1 781 Högsby 1 613 Kumla 1 785 Mellerud 1 614 Karlshamn 1 802 Analys av produktivitet Vansbro 1 811 Forshaga 1 618 (Insatsjämförelse GBG, Östra Göteborg 1 817 Bollebygd 1 620 Pajala 1 823 GBG, Örgryte-Härlanda 1 622 Leksand beläggning) 1 832 Vara 1 623 Karlskrona 1 836 Nybro 1 642 Simrishamn 1 857 GBG, Angered 1 646 Hammarö 1 873 Eslöv 1 647 Vimmerby 1 899 Falkenberg 1 648 Uddevalla 1 901 Ronneby 1 655 Nynäshamn 1 904 Tierp 1 664 Gislaved 1 904 Gotland 1 670 Ludvika 1 913 Ockelbo 1 673 Gällivare 1 914 Älmhult 1 682 Dals-ed 1 951 Oskarshamn 1 985 Karlstad 1 687 Orust 2 014 Falun 1 693 Kungsbacka 2 027 Kungälv 1 697 GBG, Lundby 2 029 Härnösand 1 702 Hällefors 2 057 Boden 1 702 Kalmar 2 068 Växjö 1 715 Älvkarleby 2 113 Båstad 1 719 Gagnef 2 419 Insatsmixanalys (Uppdelat på ordinärt/särskilt boende) KO R Räkenskapssammandrag Individrapportering Benchmarking Indikatorer Nyckeltal Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat) Konsumtionsanalys (Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) K M A G G O U V S Ö G Ö H H M F B G V N G E F R T G O Ä K F K H B V B Analysmodell - KPB Vad påverkar utfallet? Produktivitetsanalys Effektiv resursplanering Personaltäthet Brukarnas behov Utformning av lokaler Geografiska förutsättningar Bemanningspool Personalplanering Åsikter från anhöriga Logistik i hemtjänst Konsumtionsanalys Myndighetsutövning Demografiska strukturen Brist på särskilt boende Folkhälsan Geografiska förutsättningar Politiska beslut Regional samverkan Tradition hos invånarna Insatsmixanalys Myndighetsutövning Balans mellan särskilt boende, hemtjänst, korttidsvård, utskrivningsklara Vårdkedjan, insatser före och efter (anhöriga, grannar, samverkan) Vilka tjänster levereras Utbudet av kommunens erbjudande Samverkan Beslut av politiker Resultatanalys Hemtjänstpersonalens bemötande Bemötande av myndighet, hantering av ärende Insatsens utförande, genomförandeplan Känsla av trygghet Inflytande, påverkan av insatser mm Lokaler och miljö Kontinuitet Regional samverkan, hemsjukvården 4