HOTET MOT VÄLFÄRDSSTATEN - CASE FINLAND. Dan Koivulaakso - Faglig avtalsforhandlare og bystyrerepresentant i Helsingfors

Relevanta dokument
RIKSDAGSVALET SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET VID DÖRREN FÖR DIG SOM VALARBETARE Gäller fram till 10 september

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

Anpassnings- och sparåtgärder. Kommunmarknaden Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

Skillnaden. ü ü ü ü. Rättshjälp Förhandlingshjälp Utbildning på arbetstid Rätt att kräva kollektivavtal Ersättning vid strejk

RÖSTA FINLAND TILLBAKA

Högre kvalitet i förskolan

Tal av LOs avtalssekreterare Erland Olauson Första maj 2007 Linköping Det talade ordet gäller! Hur känns det att fira första maj?

Helsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Allmänheten om kollektivavtal

Vad är fackföreningens uppgift? Samla och organisera människor! Varför? Vi blir starkare!

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTALET FÖR LÄKARE

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt

Du tjänar på kollektivavtal

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

ü ü ü ü Det lönar sig att vara med i Byggnads Hjälp att förhandla Rätt att kräva kollektivavtal Utbildning på arbetstid Rättshjälp Mer i lön STARK

Korporationernas tid är förbi I Finland finns arbetsgivarföretag: Finlands förnyelse lyckas inte utan företag

2. Förlängning av arbets- och tjänstekollektivavtalen

Finlands förnyelse lyckas inte utan företag

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Avtals EXTRA. Hög anslutningsgrad och sammanhållning är viktigast när arbetsgivarna. försämringar i avtalen. Vi är starkast tillsammans!

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

RP 136/2017 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras.

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Samtalskampanjen - Samtalet vid dörren

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Yrkanden Gruventreprenadavtalet

Unga arbetstagares möte

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet

Värnen mot marknaden

ANALYS AV SKUGGBUDGETARNA

RP 36/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric

A-kassan är till för dig som har arbete

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

S-politiken - dyr för kommunerna

Utgångspunkter för AVTAL16

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

RP 124/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om utkomststöd

SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF MEDLEMSBREV 6/2001. Piekkala (2)

Har vi råd med arbete?

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007

Arbetsmarknadsparterna förband sig år 2009 och på nytt i regeringsprogrammet att förlänga arbetskarriärerna Detta avtal infriar för sin del det löftet

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Rapportens slutsatser

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Arbetskraftskostnadsundersökning år 2012

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/ i SPF-Nackaringen

Kan välfärden räddas?

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

DU AVGÖR EFFEKTEN. Fackets styrka påverkas av vad du bidrar med.

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

RP 322/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar som innebär höjda nivåer på veteranförmånerna

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

ANTECKNINGAR. Goda råd inför lönesättningssamtal

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige. Socialdemokraternas EU-valplan 2014

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

RP 182/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Välkommen till Seko!

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Ekonomi och verksamhet i balans för Skara kommun

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring

Goda skäl. att vara medlem i

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Dessa har valt att inte svara!ar valt att inte svara. Socialdemokraterna

Därför är det bra med kollektivavtal

Studentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren

Aktuellt inom kommunalekonomi

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende.

HYMYILE LEVEÄMMIN PALVELUAMMATISSA.

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE

New figures for Sweden

ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP

Röster om facket och jobbet

9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE

Transkript:

HOTET MOT VÄLFÄRDSSTATEN - CASE FINLAND Dan Koivulaakso - Faglig avtalsforhandlare og bystyrerepresentant i Helsingfors Skandinavisk velferdskonferanse 14.11.2016

POLITISKA LÄGET 11/2016 Regeringen har givit flera grundlagsvidriga förslag, t.ex. tvångslagsförslagen samt hälsovårdsreformen som inte fortskridit alls enligt tidtabell. (Inkompetens lr. briljans?) Tvångslagarna var ämnade att träda i kraft 2016. Men ersattes av konkurrenskraftsavtalet (Kiky). Hälsovårdsreformenns inklusive privatiseringsförslaget inväntas så snart som möjligt till riksdag.

LÄGET 11/2016 Nästa år minskar folkpensionen för första gången i pensionssystemets historia samtidigt som gåvo- och arvsskatten skärs ner på i de högsta klasserna. Index-nedskärningar av alla former av socialskydd. Från yrkesutbildningen skärs ner 190 miljoner euro (en miljard från utbildningen totalt) samtidigt som de allra bäst bärgade företagare får en 120 miljoner euros skatteavdrag (som inte varken främjar företagsamhet eller ökar sysselsättningen).

KONKURRENSKRAFTSAVTALET Förändringarna i pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna minskar statens och kommunernas intäkter med 1,3 miljarder. (Är välfärdsmodeller för svår?) Tillsammans med skattesänkningar regeringen infört har konkurrenskraftsavtalet regressiv skatteverkan. Prislappen för den offentliga ekonomin 2 miljarder euro. Miljardöverföring av löner till arbetsköpare. SAK valde att rädda trepartssystemet med att godkänna avtalet. Blev det för dyrt..?

BAKGRUND TILL NEDSKÄRNINGAR: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN: TINA 2011-2015 Sixpack-regeringen med representation från vänster till höger, endast centern och sannfinländarna utanför. Nedskärningspolitik Skuldskrämsel. Då alla partier godkänt 2011-2015 nedskärningarna blev en stimulerande finanspolitik attackerad som oansvarig i 2015 valen. Regeringen ämnar genomföra en hälsovårdsreform som gör all social- och hälsovårdsservice konkurrensutsatt. Nedskärningsmål 3mrd. euro

BAKGRUND TILL ARBETSVILKOR 5/2015 anmälde statsminister Sipilä att konkurrenskraften ska ökas med (15%) men det första skedet är att skära ner enhetskostnaderna (lönerna) med 5% lr. öka arbetstimmar utan lön. Meddelade med samma gång nedskärningar om ca 2 miljarder euro. Inget utrymme för arbetsvälfärd el.dyl. Förhandlingar fördes och de avslutades som oeniga i augusti 2015. Inget behov: engligt Eurostat (2014) var industrins lönekostnad 35,9 i Finland (DE 37,1 SWE 41,8 DEN 42,1 ).

STATSMINISTERN SPELAR FULT Efter att avtalen lades ner kom förslaget om tvångslagar, som skulle definiera ett maximum om vad facken kan avtala om arbetsvilkor i sina kollektivavtal: - Första sjukdagen lönefri, åtta påföljande bara 80% av lönen. - 30% bort från semesterersättning (finns inte för alla). - Detta kom i stället för att skära ner 25% på söndagsersättningen och 50% av övertidsersättningen (media) - 2 kyrkliga högtider till vanlig arbetstid. - max. på 30 dagar semester. Oerhörd begränsing av avtalsrätt både i Finland och internationellt. Stor juridisk och opinionskamp. Grundlagsvidrigt.

FACKEN REAGERAR Förslagen ökar klyftor mellan offentlig privat och sålunda mellan män och kvinnor. Märkbar inkomsöverföring från lågavlönade och offentlig sektor till företag. Sålunda kvinnor till män. Stordemonstrationer => Nya förhandlingar => Regeringen lovar semesterpenning för alla, drar bort nedskärning övertids- o söndagstilläg o lovar skära 1,72% av privatsektors arbetsgivarbetalningar => Förhandling bakom kulisser. Senare godkänns avtal. (Rädsla för avtalsmodellen)

SAMMA LOGIK SOM PÅ 90-TALET SAK hotade generalstrejk två gånger på 90-talet, om arbetslöshet och pensioner. Hotade inte längre då regeringen gick in för att diskutera medlemsavgifter eller allmängiltighet, då uppgjordes avtal. Konkkurenskraftavtalet ingicks trots att tvångslagarna visats vara grundlagsvidriga. Ingen tror 6 minuter per dag kan förbättra ekonomiska läget Tvärtom nedskärningen av löner kan försämra efterfrågan. Miljardöverföring från löner till företag. Arbetstagarnas nettolön minskar i medeltal med 1,6 procent under åren 2019 2020 eftersom socialförsäkringsavgifterna höjs. => arbetslöshetsminskning som motivering. Facket räddade sin egen ställning men inte arbetsvilkor eller modellen, (allmänbindande, a-kassasystemet lr. medlemsavgifterna) => Delegitimation och sjunkande medlemstal

DELEGITIMERA OFFENTLIGT => PRIVATISERA Vårdreformen i Finland paralellt med detta angrepp mot offentlig sektor som facket legitimerade med att godkänna. Kommunalt till regionalt, ok, alla godkänt. Men endast samlingspartiet vill ha privatiseringar. Trots det regeringen: mera regioner än ekonomiskt viktigt, konkurrensutsätt allting. Grundlagsvidrigt? New constitutionalism Från kommuner till regioner överförda uppgifter 17,7 miljarder euro (ändring av statsandelar + nedskärning av kommunskatt 12,3 % 2019 med höjningstak). Nuvarande värde på kommuners offentliga upphandling ca. 11 miljarder euro. Potentialet höjs med 160%...

POLITISK PROBLEMBILD Vänstern och arbetarrörelsen saknar en trovärdig berättelse i offentlighet. Den som definierar agendan är den som vinner. Då ekonomiska efterfrågan är problemet kunde vi lansera sociala investeringar, d.v.s. välfärden som ett ekonomipolitiskt argument? Hur lösa budgetunderskott? Hur göra en nedskuren offentlig vård mera åtråvärd? Hur tackla osäkra arbetsförhållanden, automatisering, inkomstfördelning. => Debatten måste vridas till sociala konsekvenser av nedskärningarna.

TACK ATT NI LYSSNADE!