GUIDE OM SPANNMÅLSHANDEL OCH KONTRAKTSODLING

GUIDE OM SPANNMÅLSHANDEL OCH KONTRAKTSODLING Februari 2008 1

Publikationens namn: Guide om spannmålshandel och kontraktsodling Utgivare: Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Bilder: JSM:s bildarkiv ISBN 978-952-453-370-6 Grafisk planering: Interactive Partners Oy (bilden på omslaget), Jussi Pääkkönen Ombrytning: Interactive Partners Oy Tryckeri: Erweko Painotuote Oy, 2008 2

INNEHÅLL 1. GUIDENS SYFTE 5 1.1. Risker vid spannmålshandel 7 1.2. Ett gott spannmålshandelsavtal 7 2. KONTRAKTSODLING 8 2.1. Kontraktsodlingens betydelse för spannmålskedjan 9 3. AVTAL SOM ANVÄNDS INOM SPANNMÅLSHANDELN 9 3.1. Odlingskontrakt 10 3.1.1. Odlingskontrakt med öppet pris 10 3.1.2 Odlingskontrakt med fast pris 10 3.2. Försäljningskontrakt 11 3.2.1 Kontanthandel 11 3.2.2. Terminskontrakt 12 3.2.3. Kontrakt som är bundna till börsen 13 3.2.4. Kontrakt mellan gårdar 13 4. SÅ ANVÄNDS BÖRSEN FÖR ATT PÅVERKA SPANNMÅLSPRISET OCH HANTERA PRISRISKEN 14 4.1. Spannmålsbörserna och deras verksamhetsprinciper 14 4.2. Futurer och optioner 15 5 MARKNADSINFORMATION 16 5.1. Marknadsinformationens betydelse, innehåll och källor 16 5.2. Kvalitetens betydelse vid försäljningen 17 5.3. Goda produktions- och lagringsmetoder för spannmål 17 6. BINDANDE KONTRAKT OCH ANSVARSFRÅGOR 18 7. FÖRLIKNING VID TVISTER 18 BILAGOR 1 Exempel på ett gott handelskontrakt 20 2 Kontrakt med prisintervall 21 3 Exempel på försäljning i flera partier 22 4 Exempelkalkyl över futurhandel 23 5 Prisnoteringar för futurkontrakt för vete på Matif-börsen år 2008-2011 24 6 Prisnoteringar för rapsfrö på Matif-börsen år 2008-2009 25 7 Prisnoteringar för havre på Chicago-börsen (CBOT) 26 8 Noterade veckopris för tyskt kvarnvete på spannmålsbörsen i Hamburg 27 9 Spannmålshandelsterminologi 28 3

4

1. GUIDENS SYFTE De förändringar som pågår på den internationella spannmålsmarknaden och i EU: s jordbrukspolitik har skapat behov av nya sätt att agera på spannmålsmarknaden i Finland och i Europa överlag. Då den europeiska kommissionens marknadsstyrning minskar behöver vi nya verktyg och handlingssätt för att hantera produktions- och marknadsriskerna. Spannmålsköparna i Finland har av tradition haft sina egna kontraktsvillkor, och en gemensam guide för handeln har saknats under vår tid i EU. I det skede man bestämmer sig för vilka grödor man ska odla vet man inte vilket marknadspriset på spannmål eller oljeväxter kommer att vara efter skörden. Genom att följa med marknadsutvecklingen och använda de verktyg som finns för att behärska marknadsriskerna har både spannmålsköparen och säljaren en möjlighet att hitta den optimala tidpunkten för köp eller försäljning. Den största risken tar faktiskt den som inte gör någonting alls för att säkra priset, och godkänner det pris som han får för varan vid försäljningstidpunkten. Alla aktörer i branschen borde i sista hand själva bilda sin egen uppfattning om utvecklingen på spannmålsmarknaden, utgående från de informationskällor som finns. Syftet med den här guiden är att hjälpa dig att bättre kunna förutse de risker och möjligheter som produktions- och marknadsvariationerna medför. Kontraktsproduktion innebär ett partnerskap mellan odlaren och spannmålsköparen. Metoden kan användas för att styra spannmålskedjans verksamhet i en mer kund- och marknadsorienterad riktning. De risker som är förbundna med skördens mängd och kvalitet kan ju inte elimineras med hjälp av ett kontrakt, däremot kan ett kontrakt kan innehålla verktyg som kan användas för att behärska prisriskerna. Guidens andra syfte är att arbeta för en bättre funktionalitet och konkurrenskraft på spannmålsmarknaden genom ökat förtroende, öppenhet och partnerskap mellan aktörerna i spannmålskedjan. Guiden riktar sig speciellt till er som producerar spannmål och oljeväxter, men är samtidigt också gjord med tanke på alla aktörer i vår spannmålskedja. Vi tar upp olika kontraktsformer, alternativ för prissättningen, berättar var du hittar marknadsinformation och diskuterar hur bindande avtalen är och hur man löser eventuella tvister. 5

En god kännedom om spannmålsmarknaden och insikter om hur riskhantering görs ger jordbrukaren möjligheter att genom kontraktsodling anknyta till förädlingens och marknadsföringens värdekedja och samtidigt få sin andel av det mervärde som uppkommer inom värdekedjan. Guiden har producerats av Spannmålsbranschens samarbetsgrupp (VYR) i samarbete med representanter för spannmåls- och oljeväxtproducenterna, industrin och spannmålshandeln. Reijo Laine har fungerat som sakkunnig och författare till guiden. Handboken kan laddas ner över Internet på adressen www.fingrain.fi. Den kan beställas av samarbetsgruppens sekretariat som nås på samma adress eller per telefon, 09-16001. 6

1.1. Risker vid spannmålshandel De kraftiga variationerna på spannmålsmarknaden medför risker för alla parter. De mest typiska riskerna är: prisrisken, som kan vara betydande på en föränderlig marknad kvantitetsrisk: man har inte lyckats producera den avsedda mängden kvalitetsrisk man kan inte leverera den överenskomna kvaliteten risker på grund av otydligt skrivna och svårtolkade kontraktsvillkor Det finns olika metoder för att hantera de ovan uppräknade marknadsriskerna. De behandlas i kapitel 4 i guiden. 1.2. Ett gott spannmålshandelskontrakt För att både säljarens och köparens intressen ska tryggas bör kontraktet följa grundprinciperna för god spannmålshandelskultur. Ett gott avtal beaktar jämlikt och rättvist båda avtalsparternas intressen baserar sig på partnerskap och en öppen informationsgång definierar tydligt och enkelt åda parternas rättigheter och skyldigheter i kontraktet definieras tydligt produktens eller tjänstens kvalitet, mängd, leveransvillkor, leveranstidpunkt, pris och eventuella priskorrigeringar, betalningsvillkor och eventuella särskilda villkor, till exempel i fråga om sortval, begränsningar i fråga om användningen av växtskyddsmedel eller särskilda villkor som har att göra med produktpartiets lagring eller transport. de särskilda villkoren kan utgöra grund för att ett parti godkänns eller för betalning av pristillägg Ett gott och tydligt spannmålshandelsavtal innehåller alla uppgifter som har betydelse för ekonomin och alla funktioner som har betydelse för båda parterna. 7

Dessa faktorer är 2. KONTRAKTSODLING Syftet med kontraktsproduktion är att skapa förutsättningar för en verksamhet som gagnar alla, och där det slutliga användningsändamålet för ett spannmålsparti i bästa fall är klart redan innan odlingsbeslutet fattas. I Finland har man en lång tids erfarenhet av kontraktsverksamhet inom spannmålshandeln. Kontraktsproduktionen får allt större betydelse då spannmålsmarknaden och saluföringsmetoderna förändras mot en allt mer marknadsmedveten riktning. Det traditionella odlingskontraktet är fortfarande en användbar kontraktsform, men vid sidan av det behövs nya modeller och metoder. När kontraktsodling är som bäst är det som ett partnerskap mellan odlaren och spannmålsköparen, där parterna tillsammans går in för att utveckla sin produktion i en riktning som gynnar bägge parterna. Med hjälp av kontraktsodling kan man 8

2.1. Kontraktsodlingens betydelse för spannmålskedjan ger odlaren garanterad avsättning och möjlighet att uppnå ett mervärde genom att differentiera sin produktion, ger bättre tillgång till marknadsinformation. Ger verktyg för att hantera kvantitets-, pris- och kvalitetsrisker och den vägen möjlighet till en effektiv konkurrensutsättning. säkrar en jämn tillgång på råvaror för industrin, ger möjligheter att utveckla spannmålsråvaror för nya bruksändamål och få uppdaterad information om spannmålsskördens kvalitet och mängd. Underlättar planeringen och genomförandet av lagringen och transport- och leveranslogistiken. Ger dokumenterad information om odlingsåtgärderna, kvaliteten, miljöpåverkan för den egna spannmålsråvaran, samt verktyg för att hantera riskerna i samarbete med de andra parterna i kedjan ger spannmålshandeln information om skördens mängd och kvalitet samt verktyg för att hantera marknads- och kvalitetsriskerna. Möjliggör en kundorienterad spannmålshandel som förutsätter noggranna kriterier. Underlättar planeringen och genomförandet av försäljningen, lagringen och transporterna. ger dokumenterad kunskap om produktens säkerhet, ursprung och produktionssätt med tanke på minuthandeln och konsumenten. 3. AVTAL SOM ANVÄNDS INOM SPANNMÅLSHANDELN De kommersiella kontrakt som används inom handeln med spannmål och oljeväxter är vanligen odlings- eller försäljningskontrakt som gäller en viss gröda och som ingås mellan en odlare och ett branschföretag. Ett kontrakt som är utformat på rätt sätt är juridiskt bindande för parterna. En spannmålssäljare eller köpare kan sprida prisrisken genom att dela upp sin försäljning på olika handelspartier och använda olika verktyg som skydd för priset. För att skydda sig mot prisrisker kan man använda flera typer av kontrakt. 9

3.1. Odlingskontrakt Användningen av odlingskontrakt varierar mycket i Finland, både regionalt och enligt produkt. Kontraktsodling är ytterst vanligt inom odlingen av maltkorn, oljeväxter och brödsäd. I fråga om produktionen av fodersäd sker däremot bara en liten del som kontraktsproduktion. De kontrakt som används vid spannmålsproduktion är avtal mellan ett företag inom spannmålsbranschen och odlaren. Idag har nästan alla företag som verkar i Finland sin egen avtalspraxis och egna kontrakt, som finns på företagens webbplatser. 3.1.1. Odlingskontrakt med öppet pris Det vanligaste försäljningssättet är genom odlingskontrakt med öppet pris. Detta är fortfarande en användbar avtalsform i Finland. Industrin och handeln styr med hjälp av sin kontraktsproduktion mängden råvaror som kommer ut på marknaden och odlingsarealerna av olika odlingsväxter, spannmålsslag och sorter (t.ex. maltkorn). Vid kontrakt med öppet pris är det odlaren som bär prisrisken när priserna sjunker, och säljaren som bär risken när priserna stiger. Vid spannmålshandel till öppet pris är det företagens prisnoteringar som styr handeln. En odlare som ingått ett avtal förbinder sig i det första skedet bara att leverera en viss mängd spannmål, och låter i regel också undersöka kvaliteten. Odlaren följer med företagens prisnoteringar och ingår avtal om leverans när tidpunkten är lämplig. Köparen kan också föreslå att leveransen sker vid en viss tidpunkt. Priset i kontraktet är öppet tills man kommit överens om tidpunkten för leveransen. Vid prisöverenskommelsen kan man bl.a. använda sig av de kontrakts- och prissäkringsalternativ som räknas upp i guiden. Ett kontrakt med öppet pris är bindande utom när det gäller priset, och det innehåller samma villkor som kontrakt med fast pris (se bilaga 1). 3.1.2. Odlingskontrakt med fast pris Ett fastpriskontrakt ingås redan före sådden och är bindande för alla parter, villkoren är slutgiltiga och i villkoren ingår leveransskyldighet. Odlaren löper ingen prisrisk, men har inte heller möjlighet att dra nytta av förhöjda marknadspriser i fall spannmålspriserna skulle gå upp efter att kontraktet ingåtts. 10

I det skede man fattar sitt odlingsbeslut kan ingen med säkerhet förutspå det kommande marknadspriset på spannmål eller oljeväxter, men beslutsfattandet underlättas av att man följer med och bedömer vad som händer på marknaden. Fast pris Man kommer överens om ett fast pris, som kan vara säsongbundet och innehålla priskorrigeringar enligt varans kvalitet. Bilaga 1. Garantipris Man kan komma överens om ett minimipris eller avtala om att priset fastställs enligt vissa prisnoteringar som fastställts i kontraktet. Prisintervall En möjlighet för både säljaren och köparen att hantera prisrisken kunde vara att vid sidan av ett fast pris komma överens om ett prisintervall, inom vilket priset skulle hållas konstant. Om marknadspriset stiger eller sjunker så att det hamnar utanför schemat korrigeras det avtalade fasta priset uppåt eller neråt. På det sättet skulle prisrisken delas mellan köpare och säljare. Bilaga 2. 3.2. Försäljningskontrakt Ett kontrakt som gäller handel med spannmål är ett avtal som ingåtts mellan två eller flera parter, är skriftligt och bindande och bekräftat genom underskrift. Villkoren i kontraktet är slutgiltiga, och innehåller förutom villkor i fråga om mängd, kvalitet och pris också villkor som gäller leveranstidpunkt, transport, lagring och betalningsvillkor. Spannmålsaffärerna erbjuder odlarna möjlighet att ingå kontrakt till fast pris genom att offentligt tillkännage sina noteringar av dagspriset och dessutom ange priset för ett visst antal månader framöver. Industrin tillämpar liknande prisnoteringar för den spannmål de köper upp till fast pris för egen produktion, men deras uppgifter innehåller vanligen vissa begränsningar i fråga om mängd, kvalitet och leveranstidpunkt. 3.2.1. Kontanthandel En jordbrukare kan sälja hela eller en del av sin skörd genom kontanthandel till dagens marknadspris (spotpris). Den vara kontraktet gäller levereras vanligen ganska snart efter att kontraktet ingåtts. Dessutom kommer säljaren och köparen tillsammans överens om betalningstiden. 11

I Finland varierar betalningstiden vanligen mellan 14 och 30 dagar efter spannmålsleveransen. Kontraktet innehåller uppgifter om de kvalitetskrav köparen ställer, och om hur kvaliteten påverkat det slutliga priset. Ett kontantkontrakt skiljer sig från ett terminskontrakt främst genom att leveransen sker utan dröjsmål och inte senare i framtiden. Vid kontakthandel sker försäljningen till dagens pris, och är alltid bunden till ett befintligt produktparti. Lagringskontrakt Lagringskontrakt är en form av kontanthandel, där spannmålspartiet köps för att fortfarande lagras i säljarens lager. Betalningen sker vanligen i samband med att kontraktet ingås, men leveransen sker vid en senare tidpunkt. Då man säljer med lagringskontrakt betalas vanligen grundpriset eller en del av grundpriset för spannmålen i samband med köpet. Kvalitetskorrigeringarna görs först efter leveransen, eftersom spannmålspartiets exakta mängd och kvalitet konstateras först i samband med leveransen. Köparen kan enligt särskild överenskommelse betala ersättning för lagringen. 3.2.2. Terminskontrakt Med terminskontrakt avses en form av spannmålshandel där varan, i stället för att levereras genast, levereras och betalas i framtiden, men där priset fastställs då kontraktet ingås. Vid terminshandel kan man på förhand fixera spannmålspriset vid den prisnivå som råder vid en viss leveranstidpunkt minst en månad efter leveransen, skydda sig mot marknadsriskerna och samtidigt säkra saluföringen av sin produkt. Terminspriserna är offentliga prisnoteringar som köparen ger för olika spannmålsslag, och som börjar från och med dagspriset och fortlöper som månadspris under hela skördeperioden. Noteringarna gäller spannmål av grundkvalitet och grundar sig vanligen på prisnoteringarna på spannmålsbörserna eller på de månadspriser spannmålsaffären ger. De övriga villkoren ingår i kontraktsvillkoren. Handel på termin passar bäst för bara en del av skörden, och i syfte att utjämna marknadsprisrisken. Ett terminskontrakt är i stort sett likadant som ett odlingskontrakt med fast pris, men ger möjlighet till ett mer mångsidigt skydd. Terminspriserna fastställs på basis av de noteringar spannmålsaffärerna ger. 12

3.2.3. Kontrakt som är bundna till börsen Ett standardiserat futurkontrakt innehåller standarkrav på produktens: kvalitetsklass leveransställe leveranstidpunkt handelspartiets storlek Till exempel används på Matif-börsen som prissättningsgrund för brödvete priset på vete av kvarnkvalitet levererat till en bestämd spannmålssilo vid mynningen av floden Rouen i Frankrike. Priset på Matif-börsen ger en god bild av den europeiska och oljeväxtmarknaden, och fungerar bra som grund för prissättningen av spannmål och oljeväxter. I bilaga 4 finns en exempelkalkyl med futurkontrakt för rybs och i bilaga 5 prisnoteringar för futurkontrakt för vete på Matif-börsen. Priset i Finland kan härledas från priset i Rouen genom att kostnaderna för transport, lagring, hantering och eventuella övriga kostnader dras av från Matif-priset. Dessa kostnader som har att göra med säljarens geografiska läge kallas vid börsrelaterad handel för basis eller prissättningsgrund. Också basis varierar utgående från fraktoch andra kostnader. Då spannmålspartiets slutliga pris fastställs beaktas dessutom också kvalitetsskillnaderna, som betydligt kan påverka den slutliga prissättningen. Leveranstiden har stor betydelse då man ingår futurkontrakt. Priset kan variera betydligt beroende på för vilken månad kontraktet gjorts. Rybs- och rapspriserna i Finland är redan nu bundna till priset på Matif-börsen. Börsens noteringar visas i bilaga 6. Man ska alltid komma ihåg att börspriserna varierar enligt marknadssituationen. Det är viktigt att följa med futurpriserna, eftersom de avspeglar de rådande uppfattningarna och spannmålens framtida prisnivå. Extra viktigt är det att följa med futurprisernas utveckling för den gamla och den nya skörden. Börshandeln behandlas utförligare i kapitel 4. 3.2.4. Kontrakt mellan gårdar Allt oftare sker handel med spannmål också mellan gårdar, varvid spannmål också kan säljas på rot. Spannmålshandel mellan gårdar sker i regel mellan husdjurs- och spannmålsgårdar som ligger nära varandra. 13

Vid handel mellan gårdar är det viktigt att hitta en gemensam syn på mängden och kvaliteten av den spannmål affären gäller. Om man vill ha fram andra uppgifter om varan än dem som kan mätas med gårdarnas egna instrument är det skäl att anlita ett laboratorium som bägge parterna godkänner. Bland annat Evira och andra spannmålslaboratorier står till tjänst med analystjänster. Spannmålsmängden mäts enklast med en hektoliterviktsvåg och volymberäkning av spannmålslasset, och så att båda parterna är överens om hur mätningen görs. I fråga om större handelspartier är det säkrare att använda en fordonsvåg eller väga partiet på något annat tillförlitligt sätt. För att underlätta handeln mellan gårdar har man tagit fram en prisräknare som mäter spannmålspartiets fodervärde. Räknaren finns på adressen www.proagria.fi/hintalaskuri. Det saknas tillsvidare egentliga anvisningar för spannmålshandel mellan gårdar. 4. HUR BÖRSEN KAN ANVÄNDAS FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN 4.1. Spannmålsbörserna och deras verksamhetsprinciper Att använda börsen som grund vid prissättningen av spannmålshandelskontrakt är vanligast i Nord-Amerika, där man har hundraåriga traditioner av att handla med spannmål på börsen. Nord-Amerikas och hela världens ledande spannmålsbörs finns i Chicago, och påverkar direkt eller indirekt prissättningen av spannmål i hela världen. (www. cbot.com). Europas största spannmålsbörser finns i Paris och London, av vilka särskilt MATIFbörsen i Paris spelar en viktig roll, särskilt för prissättningen av vete och oljeväxter i Europa. Allmänt taget har spannmålsbörserna har inte tidigare haft särskilt stor betydelse för spannmålshandeln i EU-länderna, men det stigande marknadspriset på spannmål och förändringarna inom EU:s spannmålspolitik har frikopplat spannmålsmarknaden från interventionspriserna, som under tidigare år ofta styrt Europas spannmålsmarknad. På en fri marknad ökar ofrånkomligen spannmålsbörsernas och marknadskännedomens betydelse. På spannmålsbörserna handlar man med standardiserade futurkontrakt, som köps eller säljs genom förmedling av mäklare. Varje börs har sin praxis och sina egna regler, men det minsta handelspartiet, dvs. ett kontrakt, motsvarar vanligen ett eller två långtradarlass med spannmål. 14

Börshandel är förenad med fysiska leveranser, dvs. leverans av underliggande produkter, främst då det är en odlare, kvarn, spannmålshandlare eller motsvarande yrkesman inom spannmålsbranschen som står som köpare eller säljare. Största delen av handeln på spannmålsbörserna sker särskilt i USA genom placeringar av olika fonder och andra aktörer, som har vissa förväntningar i fråga om placeringarnas avkastning men inte alltid är kopplade till reella varutransaktioner på spannmålsbörsen, dvs. transaktioner av underliggande produkter. 4.2. Futurer och optioner Futurkontrakten är bindande avtal, och förutsätter alltid att man har ett tillräckligt belopp av kontanta medel bundet som täckning i börsen. Vid handel med futurkontrakt är det fråga om värdepappershandel, och dess syfte är att fixera spannmålspriset och skydda aktörens marknadsställning. Ett futurkontrakt innefattar i princip också skyldighet fysiskt leverera den underliggande varan till en viss silo som börsen anvisat i sina regler. I praktiken blir det ändå sällan fråga om att leverera den underliggande varan, eftersom både köp- och säljförbindelserna vanligen hävs genom ett motköp, som görs före den avtalade leveransmånaden. Det finns vissa begränsningar när det gäller att använda börsen. För foder- och maltkorn och havre saknas motsvarande representativa handelsplatser som för vete, majs och oljeväxter. Havre noteras nog på spannmålsbörsen i Chicago, men också där är marknaden relativt liten, och det är svårt att tillämpa noteringarna i Europa. I Bilaga 8 ser vi noteringarna för havre i Chicago fram till september 2010. Priset på oljeväxter i Finland har fastställts utgående från veckopriset på Matif-börsen. Nu finns det också ett antal kontraktsmodeller för spannmål som är kopplade till börspriset. Man kan också köpa eller sälja optioner på börsen. Genom att köpa en option får man rätt att köpa eller sälja en på förhand överenskommen futurmängd till ett på förhand avtalat pris. Optionens pris står i förhållande till det avtalade priset och kontraktets längd. Den som köper en option får ett visst garanterat pris för futuret. Den optionspremie man betalat för optionen kan betraktas som en slags försäkringsavgift, vars storlek varierar beroende på marknadssituationen. 15

5. MARKNADSINFORMATION 5.1. Marknadsinformationens betydelse, innehåll och källor Vår inhemska spannmålsmarknad påverkas av många olika faktorer. Till de viktigaste hör produktionen och konsumtionen i Finland, jordbruks- och handelspolitiken i de övriga EU-länderna och i världen överlag, jordbruks- och handelspolitiken, valutakurserna och frakterna. Också för en jordbrukare är det skäl att följa med de faktorer som påverkar spannmålsmarknaden i Finland, dvs. de internationella priserna, produktions- och konsumtionsprognoserna, spannmålsbalanserna och nyheterna om vad som händer på spannmålsmarknaden. En fungerande spannmålsmarknad förutsätter en fungerande inhemsk och internationell prisinformation. Spannmålens och oljeväxternas pris ska alltid vara förbundet med uppgifter om leveransställe, -tidpunkt och kvalitet. På det sättet kan man försäkra sig om att priserna är jämförbara och skäliga. Marknads- och prisinformationen borde alltid innehålla uppgifter om kvalitetskraven för olika spannmålsslag. De fysiska priserna på spannmål och oljeväxter noteras oftast fritt levererat till industrins eller spannmålsföretagets silo eller hamnlager. I hamnarna noteras priserna antingen som FOB eller CIF Till exempel betyder FOB Nådendal att spannmålen har lastats ombord på ett fartyg i Nådendal. CIF Hamburg betyder att den spannmål som lastats på fartyget i t.ex. Nådendal har lossats i en spannmålssilo i Hamburg. Spannmåls- och oljeväxtpriserna i Finland är också mycket beroende av om det råder över- eller underutbud på marknaden. Till exempel har rågpriset i Finland länge legat på en god nivå jämfört med priserna i resten av Europa, eftersom det varit nästan ständigt underutbud på råg under de senaste åren. Havrepriset har däremot varit lägre än i det övriga Europa, eftersom vi länge har haft överutbud av havre, och exportpriset kraftigt har påverkat också det inhemska havrepriset. Varje aktör i branschen borde i sista hand själv bilda sin egen uppfattning om utvecklingen på spannmålsmarknaden, utgående från olika informationskällor. Företagen i spannmålsbranschen lägger ut de spannmålspriser som gäller för tillfället på sina egna webbplatser. En sammanställning över de viktigaste informationskanalerna hittar du till exempel på webbplatsen www.fingrain.fi. Också skördeprognoserna hör också de uppgifter som behövs på spannmålsmarknaden. 16

Prognoserna för Finland publiceras av jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral TIKE. (info@mmmtike.fi) och av vissa industri- och affärsföretag. Internationella skördeprognoser publiceras bland annat av DG Agri vid europeiska kommissionen, det internationella spannmålsrådet (TCG) samt USA:s jordbruksministerium (USDA). 5.2. Kvalitetens betydelse vid försäljningen Spannmålens och oljeväxternas kvalitet och produktionssättet har en stor inverkan på spannmålens och oljeväxternas pris. På spannmålsbörserna och inom exporthandeln med spannmål används ofta standardiserade kvalitetsklasser. Antalet kvalitetsklasser varierar för olika produkter, börser och länder. I Bilaga 8 visas tyska kvalitetsklasser för vete enligt veckoprisnoteringarna på börsen i Hamburg. I praktiken har spannmålspartier av olika ursprung också olika marknadsvärde beroende på marknadssituationen. De vanligaste kvalitetskriterierna för kvarnvete är vetets proteinhalt, falltal, fukthalt och halt av orenheter. Kvalitetens inverkan på spannmålspriset varierar från år till år, beroende på skörd, område och köpare och enligt efterfrågan och utbud. Specialgrödor som maltkorn och ekospannmål har sina egna kvalitetskrav. I Finland har alla företag sina egna kvalitetskrav och prissättningsgrunder. Företagens egna prisnoteringar har på senare tid allt oftare börjat innehålla prisnoteringar enligt odlingsväxt och sort, som grundar sig på företagens egna kvalitetskrav. 5.3. Goda produktions- och lagringsmetoder för spannmål För att skapa enhetliga grunder för spannmålskedjans verksamhet och kvalitetsfaktorer har Spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR låtit producera en guide som tar upp hela spannmålskedjans funktioner. Guiden innehåller matnyttig information om olika odlingsskeden och om lagringen av spannmål. Guiden kan användas som verktyg då man planerar detaljer i ett kontrakt eller vill säkerställa att goda verksamhetsmetoder används i den egna verksamheten. Guiden kan också användas som bilaga till ett kontrakt. Guiden Goda produktions och lagringsmetoder för spannmål hittas på webbplatsen www.fingrain.fi. 17

6. BINDANDE KONTRAKT OCH ANSVARS- FRÅGOR Säkra affären med ett skriftligt kontrakt Primärt ska alla odlings- och försäljningskontrakt vara bindande för alla avtalsparter. Ett odlingskontrakt med öppet pris förutsätter att varan levereras trots att priset är öppet då kontraktet ingås. Ett kontrakt borde bekräftas skriftligt. Om endera parten avsiktligt eller utan godtagbart skäl bryter mot avtalet tillämpas ett förfarande som särskilt fastställts i kontraktet. Om någondera parten åsamkas ekonomisk förlust blir den som orsakat skadan ersättningsskyldig. I kontrakt med öppet pris kan ersättningsskyldighet inte ingå för förluster på grund av prisförändringar, eftersom det om det inte finns några prisuppgifter varken kan uppstå vinst eller förlust. Också i kontrakt med öppet pris kan det ingå ersättningsåligganden som hänför sig till kontraktsvillkor och tjänster. För händelse av force majeure ska kontraktet innehålla en hävningsklausul, som kan befria en avtalspart från ansvar. 7. FÖRLIKNING VID TVISTER Om det uppstår oenighet mellan säljaren och köparen om t.ex. priset, kvaliteten, mängderna eller vid kontraktsbrott, gäller som grundprincip att man bör gå in för en förhandlingslösning. I Finland existerar inga standardavtal för spannmålshandel. Därför utarbetar varje företag sin egen praxis, utgående från kraven enligt köplagen. I kontraktshandlingarna borde detaljerat beskrivas hur och var tvister ska lösas. Om parterna inte kan sinsemellan nå enighet i en tvist kan man anlita en utomstående sakkunnig, till exempel en myndighet inom branschen för att lösa frågan. Om tvisten fortfarande inte kan lösas tillämpas skiljemannaförfarande eller tar upp ärendet i tingsrätten. Användning av skiljemannaförfarande förutsätter att bägge parterna godkänner detta förfarande. Internationell förlikning Inom den internationella spannmålshandeln används ett allmänt standardavtal som kan användas för flera olika ändamål, och som samtidigt ingår som en del av det egentliga försäljnings- och leveranskontraktet. 18

Kontraktsreglerna upprätthålls av organisationen GAFTA som verkar i London med ett eget sekretariat, och dit spannmålshandelns olika parter hör som betalande medlemmar. GAFTA fungerar samtidigt också som medlare i kontraktstvister, arbitrator. Eftersom bara 10-20 % av den finländska spannmålshandeln sker med utlandet lämpar sig inte GAFTAs kontraktsmodeller som sådana för spannmålshandeln i hemlandet. De kan användas som informationskälla om man måste lösa tvister med hjälp av sakkunniga eller genom skiljemannaförfarande. 19

20

Bilaga 2. Kontrakt med prisintervall Idén med ett kontrakt med prisintervall är att fördela de risker som uppkommer på grund av prisvariationen mellan köparen och säljaren. I ett sådant kontrakt kommer man överens om priset på förhand före skörden, i regel också före sådden. Samtidigt kommer man överens om prisintervall, dvs. hur mycket spannmålspriset får sjunka eller stiga innan producentpriset korrigeras uppåt eller neråt. Då spannmålsmarknaden är stabil och prisvariationerna håller sig inom intervallet, får säljaren det pris som nämns i avtalet. Om åter priset på spannmålsmarknaden sjunker eller stiger så mycket, att marknadspriset spränger den övre eller undre gränsen på intervallet, korrigeras intervallpriset på det sätt som fastställts i kontraktet. Exempel 1 I kontraktet har man kommit överens om att intervallpriset för spannmål är 200 / ton. Prisintervallet är +/- 10 /ton, dvs. priset får stiga eller sjunka med 10 utan att intervallpriset ändras. a) En säljare som ingått intervallkontrakt säljer sin spannmål åt köparen när marknadspriset är 198 /ton. Han får 200 /ton för sin spannmål. b) En säljare som ingått intervallkontrakt säljer sin spannmål åt köparen när marknadspriset är 224 /ton. Han får 214 /ton för sin spannmål (= 200 +(224-210) c) En säljare som ingått kontrakt säljer sin spannmål åt köparen när marknadspriset är 180 /ton. Han får 190 /ton för sin spannmål (= 200 +(180-190) 21

Bilaga 3. Exempel på försäljning i flera partier Utgångsläge Jordbrukaren bestämmer sig i januari 2008 att odla vårvete på 50 hektar. Hans veteskörd har de senaste åren varit i medeltal 5000 kilo per hektar. På basis av det bedömer han att han hösten 2008 ska skörda 250 000 kilo eller 250 ton vete. Han konstaterar att terminpriset för leverans i augusti-september är 214 euro. I början av februari är det bästa priset på kvarnvete 230 euro. Vetepriset ser alltså ut att ligga nära den nuvarande nivån också på hösten. Allt beror ändå på hur veteskörden i hela världen, i Europa och i Finland lyckas. Om veteskörden blir dålig stiger vetepriset ytterligare från nuvarande nivå, om veteskörden blir god kan däremot vetepriset sjunka under 200 euro per ton. Jordbrukaren beslutar sig för att gardera sig för båda alternativen. Han beslutar att sälja sin skörd i tre delar på följande sätt: Resultat Jordbrukaren lyckades säkerställa ett medelpris på något över 200 euro för sitt vete och kunde samtidigt utnyttja den goda prisnivå som rådde för den gamla skörden då han saluförde sin nya skörd. Om terminspriserna för den nya veteskörden i juni-juli skulle ha gått upp till t.ex. 230 euro per ton och skördeutsikterna fortfarande hade varit osäkra, skulle han ha kunnat ändra sin taktik och väntat med att marknadsföra den andra och tredje delen av sin skörd tills marknadssituationen hade stabiliserats. 22

Bilaga 4. Exempelkalkyl över futurhandel I exemplet fixerar vi genom att köpa futurkontrakt priset på rybs som ska levereras i framtiden. I maj låser odlaren genom att sälja futurkontrakt priset på ett parti rybs som han tänker leverera på hösten. I oktober vill odlaren leverera sin skörd till köparen. 23

Bilaga 5. Prisnoteringar för futurkontrakt för vete på Matif-börsen år 2008-2011 Situationen den 20 februari 2008 I fråga om noteringarna ovan ska beaktas bl.a. följande: Noteringen gäller standardvete (contract): det är fråga om allmänt noterat kvarnvete av standardkvalitet Noteringsmånaderna (month) utsträcker sig över ett år framåt i tiden och visar uppfattningen om vetemarknadens kommande utveckling den dag noteringen gjordes. De sista tillgängliga månadsnoteringarna (last) På börsen noteras dessutom dagens öppningspris, dagens högsta och dagens lägsta avslut samt förändringen jämfört med föregående dag. Noteringarna ändras fortgående medan handeln pågår. 24

Bilaga 6. Prisnoteringar för rapsfrö på Matif-börsen år 2008-2009 Situationen den 20 februari 2008 I fråga om noteringarna ovan ska beaktas bl.a. följande: Vilken produkt som noteras, dvs. raps, och leveranstidpunkten (contract) De senaste månatliga noteringarna (last) Dagens öppningspris (open), dagens högsta avslut (high), dagens lägsta avslut (low), föregående dags avslut (previous), noteringsdatum (time). Man följer också med volymen, dvs. antalet omsatta kontrakt och börsprisets utveckling under olika perioder. Framtiden kan inte direkt förutspås på basis av tidigare priser, men det hjälper att följa med och analysera pristrender under tidigare månader och år för att man ska förstå och förutspå den kommande marknadsutvecklingen (bl.a. priscykler) 25

Bilaga 7. Prisnoteringar för havre på Chicago-börsen (CBOT) Chicago är den enda börsen i världen som noterar futurkontrakt för havre Situationen den 19 februari 2008 Prisnoteringarna i Chicago gäller havre av amerikanskt ursprung av tre olika kvalitetsklasser. Till skillnad från praxisen på europeiska spannmålsbörser anges priset på Chicago-börsen i US-dollar per bushel. Bushel är ett gammalt volymmått som används inom spannmålshandeln i USA, och vars vikt varierar beroende på spannmålens specifika vikt. De ovan uppräknade noteringarna kan räknas om till US-dollar per ton genom att priset multipliceras med 68,69. Havrepriset i Europa är inte direkt knutet till priset i Chicago, men noteringarna på Chicago-börsen påverkar spannmålsmarknaden i hela världen. USA har redan i flera decennier köpt havre från bl.a. Finland, och affärerna har antingen direkt eller indirekt varit kopplade till havrebörsen i Chicago. På grund av tidsskillnaden kommer dagens första noteringar från Chicagobörsen kl. 17.30 finsk tid. 26

Bilaga 8. Noterade veckopris för tyskt kvarnvete på spannmålsbörsen i Hamburg Weizen, Brot = brödvete P = proteinhalt Weizen, Qualitäts- = kvalitetsvete FZ = falltal S = sedimentationstal (mätare på vetets bakningskvalitet som används i Tyskland) I flera tyska städet noteras varje vecka priserna på spannmål och raps. Man följer också med hur priset förändrats jämfört med senaste vecka och motsvarande tidpunkt föregående år. Noteringarna i Hamburg ligger närmast Finland och ger en god och jämförelseduglig grund för jämförelse av priserna på spannmål och oljeväxter. Vid jämförelsen av priserna ska man beakta frakt- och andra kostnader samt kvalitetsskillnaderna. Dessutom ska man beakta om det i Finland finns behov av att importera eller exportera av produkten i fråga. Tidvis noteras i Hamburg också de kommande månadernas priser. 27

Bilaga 9. SPANNMÅLSHANDELSTERMINOLOGI BASIS - Skillnaden mellan det noterade kontantpriset på spannmålsbörsen och de noterade futurpriserna för olika månader. Basis anger också skillnaden i pris mellan spannmålens försäljnings- eller köport och futurpriset. CASH CONTRACT Kontanthandel. Försäljning av ett befintligt spannmålsparti till dagens marknadspris. Varan levereras ganska snart efter att kontraktet gjorts. DGAgri (DIRECTORAT GENERAL AGRICULTURE) EU kommissions generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling FUTURKONTRAKT (FUTURES CONTRACT) ett futurkontrakt är ett bindande avtal om att köpa eller sälja en viss tillgång vid en bestämd tidpunkt i framtiden till ett pris som fastställs i kontraktet. Futurkontraktets innehåll är standardiserat (standardized) när det gäller produktens kvalitetsklass, leveransställe, leveranstidpunkt och mängd. Futurkontrakten kvitteras vanligen med ett motköp innan kontraktet går ut, och det sker oftast ingen fysisk varuleverans vid futurhandel. Till skillnad från terminskontrakt kan futurkontrakt både säljas och köpas. FUTURPRIS (FUTURES PRICE) - Futurernas pris fastställs på spannmålsbörserna vid en överenskommen tidpunkt på basis av utbud och efterfrågan vid öppen handel. Med futurpris avses priset på spannmål eller oljeväxter i ett lager eller på ett leveransställe som fastställs av den börs där varan säljs. Syftet med futurhandel är att säkra priset och skydda sin egen marknadsposition enligt de marknadsutsikter som gäller för stunden. GAFTA (GRAINS AND FEED TRADE ASSOCIATION) avtalsorganisation, som arbetar med internationell spannmålshandel och samtidigt fungerar som medlare i konflikter. IGC (INTERNATIONAL GRAINS COUNCIL) Internationell spannmålsråd KONTANTMARKNAD (CASH MARKET) Spannmål som säljs eller köps på kontantmarknaden, och som i princip när som helst kan levereras från säljarens till köparens lager. KONTANTPRIS (CASH PRICE) - Det rådande spannmåls- och oljeväxtpriset på kontantmarknaden. KVALITET (QUALITY) - Kvalitetsegenskaper som inverkar på användningsdugligheten och ändamålet för ett spannmåls- eller oljeväxtparti och på dess pris. Sättet och metoderna för att fastställa kvaliteten kan ha en avgörande inverkan på affärens slutresultat. KVALITETSKLASS (GRADE) Kvalitetsstandard som används allmänt inom den internationella handeln och på spannmålsbörserna; varierar i olika producentländer och på olika börser. Underlättar handel och jämförelse. 28

LAGRINGSKONTRAKT (STORAGE CONTRACT) En kontraktsform som används ganska ofta vid spannmålshandel, och där säljaren förbinder sig att lagra varan för köparens räkning, och får en överenskommen ersättning för det. LEVERANSVILLKOR (TERMS OF DELIVERY) Innefattar leveranstidpunkt och -ställe, dit varan levereras och där den överlåts till köparen. Leveranstidpunkten och stället har en avgörande inverkan på det pris som fås eller som betalas för spannmålen eller oljeväxterna. De leveransvillkor man oftast använder är: - fritt från lagret på gården - fritt i affärs- eller industriföretagets lager - fritt levererat till ett hamnlager - fritt ombord (FOB, dvs. Free on Board) - fritt i destinationshamn (CIF dvs. Cost, Insurance and Freight) - levererat i mottagarens lager (Free at Destination) MARKNADSINFORMATION (MARKET INFORMATION) För en fungerande marknad för spannmål och oljeväxter behövs tillräckligt mycket tillförlitlig information om produktion och konsumtion, kvalitet, handel, lager och priser. Marknadsinformation kan fås genom rapporter som publiceras av företag och branschorganisationer och via spannmålsbörsernas webbplatser. OPTION Den som köper en option har rättighet, men inte skyldighet att köpa (call option, köpoption) eller sälja (put option, säljoption) en viss tillgång enligt vissa villkor (pris och mängd) vid en bestämd tidpunkt i framtiden. Som ersättning för den rättighet köparen får betalar han en viss premie till säljaren i samband med att avtalet ingås. Den som köper en option kan inte förlora mera än den premie han betalat. Avtalets motpart, dvs. den som sålt optionen eller ställaren, är skyldig att fullfölja affären när helst den som köpt optionen vill göra det. Optionssäljaren får vid det tillfälle affären genomförs premien som ersättning för sin skyldighet. PRISRISK Priset på spannmål och oljeväxter förändras ständigt enligt utbudet och efterfrågan, både köparen och säljaren är ständigt utsatta för de risker som marknadsvariationerna förorsakar. Man kan skydda sig mot prisrisker genom att använda olika tekniker för köp och försäljning och olika verktyg som tagits fram för att hantera riskerna. PRISSÄTTNING Då man kommer överens om priset på spannmål och oljeväxter ska man alltid också fastställa tidpunkten och platsen för leveransen samt kvalitetsvillkoren. Annars är noteringen eller det överenskomna försäljningspriset varken tydligt eller jämförbart. 29

RISKHANTERING (RISK MANAGEMENT) Vid all ekonomisk verksamhet finns en viss risk för förluster eller misslyckanden. Risker kan hanteras, till viss del kan man också skydda sig mot dem, med hjälp av olika metoder för riskhantering och med vissa verktyg som tagits fram för ändamålet. Spannmålsproducenten bör gå in för att bedöma och behärska de risker som hänför sig till produktionen och saluföringen i tillräckligt god tid, dvs. redan då han beslutar vad han ska odla. Den som använder spannmålen borde på samma sätt gå in för att planera sitt råvarubehov, och hantera de risker som hänför sig till detta i tillräckligt god tid. Prissäkring, s.k. hedgning eller finansiell riskhantering är en strategi som syftar till att skydda sig mot finansiella risker. SKILJEMANNAFÖRFARANDE (ARBITRATION) Ett sätt att lösa tvister som hänför sig till odlings- eller försäljningskontrakt, där parterna tillsammans utser en medlare eller medlingsnämnd som ger ett förslag till hur tvisten ska lösas. SPANNMÅLSBRANSCHENS SAMARBETSGRUPP (VYR, FINGRAIN) en samarbetsorganisation för företag och organisationer inom den finländska spannmålssektorn och staten, som har som uppgift att utveckla den inhemska spannmålskedjans funktion och konkurrenskraft. Utgivare av denna guide. SPANNMÅLSBÖRS (GRAIN EXCHANGE) En plats där köpare och säljare möts och bedriver handel utgående från köp- och säljbud enligt reglerna för den börs där man handlar. På vissa börser kan man bedriva kontanthandel på basis av fysiska produktprover. På andra börser, som till exempel på Chicago-börsen handlar man nästan enbart med futurer, som normalt inte leder till fysiska leveranser. TERMINSKONTRAKT (FORWARD CONTRACT) Med terminskontrakt avses ett bindande kontrakt mellan en köpare och en säljare, där säljaren förbinder sig att leverera och köparen förbinder sig att vid en bestämd tidpunkt i framtiden ta emot det spannmålseller oljeväxtparti som kontraktet gäller. I terminskontrakt bestäms priset enligt dagspriset den dag då affären genomförs. Till skillnad från ett futurkontrakt kan terminskontrakt endast säljas. Terminspriserna noteras varje dag och de varierar enligt variationerna på marknaden. USDA (UNITED STATES DEPARTMENT OF AGRICULTURE) Förenta Staternas jordbruksministerium ÖPPET KONTRAKT Ett odlings- eller försäljningskontrakt där man kommit överens om att priset fastställs skilt vid en senare tidpunkt. Både säljaren och köparen utsätts fullt ut för förändringar i marknadspriserna. 30