Handledningens a-ö "Allt" om avhandlingar och handledning vid akademin 19.2.2016 Monica Nerdrum
Unipeda 3: Deltagarnas swotanalyser Vad hade deltagarna som målsättningar och önskemål vid starten om Handledning Hantera handledningssituationer där ingenting händer Vad går handledning ut på? Vad är handledning? Vad förväntas av handledare? Undervisning och lärande Koppla lärandemål med examination och inlärning 19.2.2016 2
SKU2015: Studenternas synpunkter Det önskas tydligare instruktioner för vad som förväntas av en avhandling Studerandena vill också lära sig mer om att skriva vetenskapligt under studierna Handledningen verkar fungera väl 19.2.2016 3
Lärandemål för denna kurs Efter denna kortkurs förväntas deltagarna kunna: Hitta svar på frågor om handledning av examensarbeten Kunna rutinerna kring Hur handledare och granskare utses Kursbeskrivningar för avhandlingar inom grundutbildningen Rättigheter och skyldigheter för studerande respektive handledare Granskning och bedömning av avhandlingar inom grundutbildningen Avhandlingar för höge och lägre högskoleexamen samt mognadsprov Hitta stödmaterial som finns på webben Hitta litteratur om handledning och för handledare Hitta och använda olika typer av responsmaterial för sitt eget arbete Hitta och använda andra enheters rutiner och strukturer i sitt eget arbete 19.2.2016 4
Innehåll idag 1. Start 2. Ramar och riktlinjer 3. Aktörer och deras uppgifter 4. Handledning och seminarieundervisning 5. Avhandlingar, mognadsprov och kursbeskrivningar 6. Språk och språkgranskningen 7. Gransknings- och bedömningsprocessen 8. Verktyg och modeller 9. Information 19.2.2016 5
1. Start med testning av kunskaper om avhandlingar och handledning Självrättande test i Moodle-rummet Att arbeta som lärare moodle.abo.fi/mod/quiz/view.php?id=140554 Skild ppt-serie 19.2.2016 6
2. Ramar och riktlinjer 1. Yttre ramar: L och F, Tenk och ESG 2. Inre ramar: ES, EB och God lärandemiljö 3. Teoretiska referensramar 19.2.2016 7
2.1. Yttre ramar Lagar och förordningar som gäller universiteten (L och F) www.minedu.fi/opm/koulutus/yliopistokoulutus/lait_ja_saeaedoekset/index.html God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den. Forskningsetiska delegationens anvisningar 2012, www.tenk.fi Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) www.uka.se/nyheter/svenskoversattningavesgnutillganglig.5.6a0740f1150a87f42a75cc7.html 19.2.2016 8
European Standards and Guidelines,ESG Reviderad 14-15.5.2015, revisionesg.wordpress.com/ www.uka.se/download/18.1fa30044150a8829ca153c4/1447420695495/esgoversattning-standarder-riktlinjer-kvalitetssakring-hogre-utb.pdf 19.2.2016 9
Exempel på riktlinjer i ESG Utbildningarna Erbjuder akademiska kunskaper och färdigheter Däribland sådana som är generiska färdigheter Är utformade med övergripande utbildningsmål Innehåller uppgifter om studenternas förväntade arbetsinsats Inbjuder studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna Betonar studentcentrerat lärande och undervisning 19.2.2016 10
2.2. Inre ramar: ES och EB: Begrepp, definitioner och rutiner Avhandlingar, handledning och seminarieundervisning - vem, när, vad, hur? Gemensam grund vid akademin: Styrelsen har fastslagit examensstadgan [ES] och instruktion för examination och bedömning [EB] (9.6.2015) Rektor har fastslagit bedömningskriterier och bedömningsgrunder för god lärandemiljö (10.6.2015) 19.2.2016 11
[ES] Examensstadgan Information till personalen 20.1.2015: På styrelsemötet den 20 januari 2015 behandlade Åbo Akademis styrelse förslaget till en ny examensstadga. Stadgan godkändes med tillägget att rollerna mellan ämnes- och utbildningslinjeansvariga ska klargöras. Examensstadgans bilagor återremitterades. Ny examensstadga (ES) för akademin fr.o.m. 1.2.2015 Beslut 9.6.2015 Ändringar: 7, 8a, 8b, 9, 16, 17b, 27, 39, 44, 55 Beslut: o Bilaga 1: Utbildningsansvar enligt fakultet och utbildningsområde o Bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram o Bilaga 3: Undervisnings- och examinationsspråket Examensstadgan med bilagor är översatta till engelska. 19.2.2016 12
Vad ska en handledare kunna om examensstadgan [ES]? 2 kap. De olika aktörerna och deras uppgifter inom utbildning och undervisning 3 kap: Utbildning 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket 8 kap: Den akademiska undervisningen och studiegången Att notera i denna presentation = praktiska åtgärder att vidta och/eller tilläggsmaterial som tillhandahålls för seminarieledare och handledare Att notera 1: ES ska följas framom förvaltningsinstruktionen ifall reglerna skiljer sig Att notera 2: En studerande följer i princip konsekvent samma stadga i alla sina studier Undantag mognadsprovet Kan byta system enligt reglerna, se ES 10 kap. 19.2.2016 13
2.2. Inre ramar: Kriterier för God lärandemiljö Alla utbildningslinjer gjorde självvärdering hösten 2014 med Auditeringshandboken som grund > god praxis Kriterierna för god lärandemiljö utgör grund för det fortsatta arbetet vid alla utbildningslinjer Bygger på cirkelmodellen planering > genomförande > uppföljning och utvärdering av undervisning och utbildning Rektors beslut 10.6.2015 www.abo.fi/beslut 19.2.2016 14
God lärandemiljö Bedömningskriterier för handledning av examensarbeten: Handledningsprocessen Avhandlingsseminarier eller projekthandledning Kriterierna utgör grunden för det fortsatta arbetet vid akademin att utveckla en god lärandemiljö vid alla utbildningslinjer Rektorns beslut 10.6.2015 www.abo.fi/personal/beslut 19.2.2016 15
God lärandemiljö: Bedömningsgrunder för kriteriet handledningsprocessen Rutiner på en inledande nivå: Handledning ges på begäran Rutiner inom en under utveckling varande nivå: Handledningsprocessen är dokumenterad i kursbeskrivningen Inarbetade rutiner: Utbildningslinjen har en systematisk handledningsprocess handledare utses i början av höstterminen och processen följer givna riktlinjer. Handledaren och studenten undertecknar ett avtal som bestämmer rättigheter och skyldigheter för båda. Studentutvärdering av handledningen görs efter att avhandlingen har inlämnats. 19.2.2016 16
God lärandemiljö: Bedömningsgrunder för kriteriet avhandlingsseminarier eller projekthandledning Rutiner på en inledande nivå: Kandidatseminarier ordnas om något finns att presenteras Rutiner inom en under utveckling varande nivå: Det ordnas regelbundna seminarier eller liknande gruppbaserat stöd för skrivarbetet av såväl kandidat- som magisteravhandlingen/diplomarbetet. Studerande rekommenderas att ta del av skrivhandledning och kurser i informationskompetens. Inarbetade rutiner: UL har ett strukturerat seminariearbete och/eller projekthandledning både inom lägre och högre högskoleexamen, vilket pågår hela läsåret. Alla studerande deltar enligt samma tidtabell och kan sålunda stöda varandra. Kursbeskrivningarna innehåller alla examinationsuppgifter för seminariearbetet samt skriftliga bedömningskriterier och grunder. Skrivhandledning och informationskompetens är integrerade i seminariearbetet. En kurs i forskningsmetodik föregår seminariearbetet. 19.2.2016 17
2.3. Teoretiska referensramar Exemplifieringar genom: Lotta Jons (red): Seminariet i högre utbildning. Erfarenheter och reflektioner. 2015 Handal & Lauvås: Forskarhandledaren. 2011. Kom också ihåg: Blooms taxonomi Pettersen 2011 19.2.2016 18
Vad är handledning? Handledning den verksamhet som... Sker i samband med att en studerande ska lära sig att avklara en arbets- eller mindre forskningsuppgift Leder till att en studerande redovisar för uppgiften i form av en avhandling Ger en studerande stöd och råd av en lärare under processens gång (Handal & Lauvås 2011) 19.2.2016 19
Målsättning med avhandlingsarbetet Två centrala delar i avhandlingsarbetet: Lärande och forskningsuppgift Studerandes lärande och lärprocess Arbets- och forskningsuppgiften inklusive den färdiga produkten Inom grundutbildningen: Lärprocessen betonas framom själva forskningsuppgiften (Handal & Lauvås 2011) 19.2.2016 20
Seminarieundervisning Studenternas professionella och personliga kompetenser utvecklas i seminarieutbildningens processer Studenternas akademiska och intellektuella kompetens utvecklas med hjälp av seminariets innehåll (Jons 2015) 19.2.2016 21
Kommunikativ kompetens Förklara, lyssna, ifrågasätta, ge konstruktiv återkoppling Personlig utveckling Debatter, diskussioner, testning av värderingar och attityder, stöd för självkänsla och självförtroende Professionell växt Utbyte med lärare och studiekamrater, medvetenhet om standard, värderingar, etik (Jons 2015) Generiska kompetenser som uppövas 1/2 19.2.2016 22
Självständighet Förbereda och delta i gruppdiskussioner, ta personligt ansvar för sitt eget lärande Grupparbetskompetens Arbete i grupp, prova på olika roller, leda, planera och organisera, ge uppmuntran, övervaka progression Reflektiv praktik Granska och reflektera över sina handlingar, lära sig av misslyckanden och lyckanden (Jons 2015) Generiska kompetenser som uppövas 1/2 19.2.2016 23
Vilket kunnande förväntas studenter utveckla? På vilket sätt kan seminarieundervisning vara speciellt lämplig för kvalitetslärande i högre utbildning? Kunnande kopplat till ämnets begrepp, metoder och tillämpning Förmåga att kritiskt analysera Läsa komplexa, svårdefinierade och realistiska problem Utveckla värderingar kopplade till yrkesutövning Specialiserad kunskap behärskad på en kvalificerad nivå Blooms kunskapstaxonomi med sex kognitiva nivåer (Jons 2015) 19.2.2016 24
Stöd för studenters djupinlärande Kvalitetslärande Konstruktiv samordning (Biggs: Constructive Alignment) Utbildningar utformas så att lärandemål, examination och undervisnings- och lärandeaktiviteter är logiskt kongruenta Seminarieformen stöder högre nivåer av kunnande Förståelse, tillämpning, analys, värdering, nyskapande Innehållet utvecklar intellektuella kompetenser Identifiera, diagnostisera, lösa problem, teoretisera, argumentera, utvärdera bevis (Jons 2015) 19.2.2016 25
Tyst kunskap (tacit knowledge) Tysta dimensioner som studenter behöver lära sig Ämnets vetenskapliga diskurs, särskilja relevanta från irrelevanta fynd, svaga från starka argument, urskilja värden Inte lätt för forskare och lärare att explicitgöra Värdefullt för studenterna att förstå ämnenas och disciplinernas natur Studenter får ställa frågor om outtalade regler Läraren rollmodell (Jons 2015) 19.2.2016 26
Konkreta råd för ett lyckat seminarium Ledaren inom ett pedagogiskt fruktbart seminarium Förbereder sig Sätter sig in i kursbeskrivning och lärandemål Utformar seminariet som en kongruent länk i kursen Tar reda på studenternas bakgrund, förkunskaper Syfte och mål i relation till andra aktiviteter Planerar och strukturerar lärandeaktiviteterna Introduktion: presentation av deltagare och tema Arbete med temat under väl genomtänkta och planerade former Avslutande fas: läraren hjälper till att summera, konkludera, strukturera, problematisera det som studenternas arbete lett fram till Förutsättningar Fysiska aspekter, interpersonella faktorer (Jons 2015) 19.2.2016 27
3. Aktörer och deras uppgifter 19.2.2016 28
[ES] 7 Dekaner Till dekanernas uppgifter hör att 1) [... ] 2) Godkänna avhandlingar för licentiatexamen och för högre högskoleexamen samt besluta om prestationer som saknar examinator 3) - 7) [...] 19.2.2016 29
[ES] 9 De ämnesansvariga Till den ämnesansvarigas uppgifter hör att: 1) [...] 2) bereda läroämnets undervisningsplan som innefattar alla de obligatoriska och valbara prestationer som ingår i en utbildningslinje genom att 3) - 4) [...] a) ge i uppdrag åt enskilda lärare eller en grupp att formulera en kursbeskrivning för varje obligatorisk och valbar kurs i läroämnet b) bestämma vilken eller vilka lärare som håller respektive kurs c) ange hur många timmar arbete läraren ska allokera på utbildningslinjen för respektive kurs d) godkänna lärarnas arbetsplaner Att notera: Avhandlingarnas kursbeskrivningar ingår i undervisningsplanen. 5) årligen utse tentatorer och för prestationer med flera tentatorer bland dem utse en huvudansvarig tentator 6) [...] 19.2.2016 30
[ES] 10 Examinatorer Till examinators uppgift hör att 1) - 2) [...] 3) godkänna kursbeskrivningar och kursarrangemang inom läroämnet Att notera: Avhandlingarna både inom högre och lägre grundexamen har egna kursbeskrivningar 4) utse handledare inom grundutbildningen och sakgranskare för avhandling inom lägre och högre högskoleexamen inom läroämnet. Att notera: Handledaren för kandidatavhandlingen är oftast samma person som bedömer. 19.2.2016 31
4. Handledning och seminarieundervisning 19.2.2016 32
[ES] 54 Handledare och kandidatseminarier För varje studerande som arbetar med en avhandling för lägre eller högre högskoleexamen utser examinator en handledare. Handledaren bör ha avlagt minst högre högskoleexamen. Avhandlingar för lägre högskoleexamen utarbetas inom ramen för kandidatseminarier, där formbundna aktiviteter krävs av deltagarna. Att notera 1: Använd språkcentrets skrivråd och tips inom seminariearbetet, se www.abo.fi/stodenhet/cskskrivrad Att notera 2: Använd språkcentrets Referensguide inom seminarierna, se www.abo.fi/stodenhet/referensguide Att notera 3: Rekommendera språkcentrets kostnadsfria skrivhandledning för skribenter, se www.abo.fi/stodenhet/skrivhandledning Att notera 4: Material och modeller för strukturerat seminariearbete samt övrigt stödmaterial, se www.abo.fi/stodenhet/handledningsmaterial 19.2.2016 33
[ES] 54 Handledarens uppgifter Handledarens uppgifter (lägre eller högre högskoleexamen) att: Komma överens med studeranden om arbetsuppgiftens innehåll Stöda studeranden under skrivprocessen Kommentera det sista manuskriptet och den svenska sammanfattningen då sådan krävs Därefter kan studeranden göra ytterligare ändringar före inlämnandet av den färdiga avhandlingen och den eventuella svenskspråkiga sammanfattningen. Om handledaren inte behärskar svenska kan en annan lärare vid enheten granska sammanfattningen. Avsluta sitt uppdrag genom att med ett intyg bekräfta att plagiatgranskning av avhandlingen har gjorts och att arbetet kan genomgå språkgranskning. Om ett separat mognadsprov behövs ansvarar handledaren också för att det ordnas. 19.2.2016 34
[ES] 52 Studieplanering Studeranden har det huvudsakliga ansvaret för att studierna framskrider. Akademin och dess fakulteter främjar studieförmågan genom att erbjuda och främja Undervisning och handledning Systematiskt stöd för studiefärdigheterna En trygg studie- och lärmiljö Arbetslivsfärdigheter och övergången till arbetslivet Möjlighet till successivt stöd och studierådgivning under hela studietiden. Varje studerande ska årligen självständigt göra upp en personlig studieplan för sin utbildning. Att notera: Studerande rekommenderas att Läsa Guide för kandidatskribenter Göra en detaljerad tidsplan för det läsår då avhandlingsarbetet pågår (modell i guiden) Granska en checklista inför avläggande av examen (modell i guiden) www.abo.fi/stodenhet/handledningsmaterial 19.2.2016 35
[ES] 52 Uppföljning Egenläraren följer årligen upp studerandes studieframgång. Stöd om examens struktur, helhetskrav och behörighetsgivande utbildning ges av studiekansliet (FUS). Att notera: Handledaren har stor roll när det gäller att följa upp arbetet med avhandlingen. Viktigt att samarbeta med egenläraren. Studerande som av vägande skäl inte har avklarat sina studier enligt sin personliga studieplan för läsåret har möjlighet att anhålla om att avklara dem med alternativ examination under läsårets sista period. Görs i samråd med egenläraren och de berörda lärarna och inlämnas till den ämnesansvariga och i anhållan anges önskemål om Alternativ examinationsform (t.ex. e-tent, hemuppgift, muntlig tentamen), Rätt att avvika från det stipulerade antalet tentamenstillfällen eller stipulerad inlämningstid. Att notera: Blankett håller på att utarbetas 19.2.2016 36
5. Avhandlingar, mognadsprov och kursbeskrivningar 19.2.2016 37
[ES] 16 Lärdomsprov Ett lärdomsprov består av ett examensarbete och ett mognadsprov. Lärdomsprovet består av en kandidatavhandling och ett mognadsprov för lägre högskoleexamen en avhandling pro gradu eller ett diplomarbete och ett mognadsprov för högre högskoleexamen. Ett lärdomsprov utarbetas i studentens huvudämne [ES 15 ] Ett mognadsprov ska visa att skribenten har god kännedom om ämnesområdet för avhandlingen sådan språklig färdighet och kommunikativ förmåga som lagstiftningen kräver. Alla avhandlingar och mognadsprov sakgranskas. 19.2.2016 38
[ES] 16 Mognadsprov 1/2 Mognadsprov för lägre högskoleexamen utgörs av en del (10 000 tecken utan mellanslag) av en svensk-, dansk- eller norskspråkig avhandling. Då avhandlingen är skriven på ett främmande språk utgör den svenskspråkiga sammanfattningen (10 000 tecken) mognadsprov. Kandidatavhandlingar kan inte författas gemensamt av flera skribenter, eftersom mognadsprovet utgör en del av avhandlingen. Mognadsprov för högre högskoleexamen utgörs av ett svenskspråkigt abstrakt (2500 tecken utan mellanslag) som ingår i avhandlingen. Om studenten inte har ett språkgranskat mognadsprov på svenska från en tidigare examen utgörs mognadsprovet av en del (10 000 tecken) av avhandlingen. 19.2.2016 39
[ES] 16 Mognadsprov 2/2 För studerande som enligt ES 39 har rätt att skriva avhandling på engelska behövs ingen svensk sammanfattning. Mognadsprovet utgörs av en del (10 000 tecken) av en avhandling inom lägre högskoleexamen och ett abstrakt (2500 tecken) inom en avhandling för högre högskoleexamen skrivet på avhandlingens språk. I undantagsfall kan mognadsprovet skrivas som ett separat prov. En studerande vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska ska skriva ett separat andra mognadsprov på finska, om studeranden inte på annat sätt fyller kravet på utmärkta kunskaper i ett inhemskt språk. Bestämmelserna om mognadsprovet gäller alla studerande oberoende av när de inlett sina studier. Undantag gäller för studerande som hunnit inleda arbetet med en gemensam kandidatavhandling. Dessa får färdigställa sin gemensamma kandidatavhandling och skriva var sitt mognadsprov av tidigare typ fram till 31.12.2015. (9.6.2015) 19.2.2016 40
[ES] 21 Kursbeskrivning Kursbeskrivning Arbets- och styrredskap som utgör juridisk grund för varje studieprestation. Anger studieprestationens innehåll och hur den ska genomföras Innehåller bl.a. kod, namn, innehåll, lärandemål, arbetsformer, arbetsmängd, allmänfärdigheter, examination och bedömning samt utvärdering. Publiceras på akademins webbplats senast 1.8. I kursbeskrivningen för avhandlingen anges (ES 54 ): Rekommenderat antal handledningssamtal (minimum och maximum) alternativt projekthandledning Hur avhandlingen behandlas vid seminarier Att notera: Kom ihåg att i kursbeskrivningen i MinPlan infoga antalet handledningstimmar och rutiner med presentationer, opponentskap m.m. 19.2.2016 41
[ES] 21 Lärandemål Lärandemål ska anges i varje kursbeskrivning Beskriver kärninnehållet Tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation Beskriver vad studerande förväntas kunna, utföra eller förhålla sig till Fungerar som skriftliga bedömningskriterier för det lägsta godkända vitsordet. Alla lärandemål bör vara uppfyllda för godkänd prestation. Lärandemål ska också anges för examina. Att notera: Se gärna på andra ämnens kursbeskrivningar av avhandlingar i MinPlan. 19.2.2016 42
[ES] 18 Studieprestation En studieprestation kan bestå av flera delprestationer Examineras separat, men registreras inte i studieprestationsregistret. Bör anges hur de olika delarna examineras och bedöms Ska av lärarna dokumenteras i en lärplattform. För att garantera studerandenas rättsskydd och så att studerande kan kontrollera sina delprestationer Att notera: Avhandling och seminariearbete Består ofta av flera delprestationer, t.ex. inlämning av olika delar av avhandlingen, opponentskap, presentationer Dokumenteras i Moodle 19.2.2016 43
[ES] 22-23 Avhandlingars omfattning Lägre högskoleexamen Ämnesstudierna i ett läroämne 35 studiepoäng Innehåller ett lärdomsprov och seminarier på 10 studiepoäng Högre högskoleexamen Fördjupade studierna minst 60 studiepoäng. Innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng. 19.2.2016 44
[ES] 55 Avhandlingars form Avhandlingar för lägre och högre högskoleexamen inlämnas så fort de nödvändiga myndighetstillstånden beviljats i elektronisk form. De lagras därefter i akademins publikationsdatabas och utgör den offentliga versionen. Undantag är examensarbeten som förbereds för publicering eller är sekretessbelagda enligt bestämmelserna nedan. Dessa avhandlingar förvaras elektroniskt, men som icke-offentliga. Att notera: Processen för e-avhandlingar håller på att utarbetas 19.2.2016 45
[ES] 55 Avhandlingars offentlighet En avhandling eller ett avslutande examensarbete för lägre eller högre högskoleexamen eller forskarutbildning är offentligt. En opublicerad avhandling eller ett examensarbete blir offentligt när det har bedömts som avhandling eller slutarbete för en examen. Handlingar som gäller planering av eller basmaterial för avhandlingar är sekretessbelagda på det sätt som föreskrivs i lag (621/1999, 24 ) Avhandlingen eller examensarbetet ska förvaras så att de är tillgängligt för allmänheten. En avhandling för lägre eller högre högskoleexamen eller forskarutbildning eller ett examensarbete förvaras bestående. Ett beslut om sekretessbeläggning ska finnas tillgängligt på samma förvaringsplats. 19.2.2016 46
[ES] 55 Sekretessbeläggning Om avhandlingens innehåll är sådant att enligt Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999 24 ) vissa avsnitt ska sekretessbeläggas, bör författaren senast då avhandlingen lämnas in för bedömning anhålla hos dekanus om att avhandlingen kan godtas som studieprestation med en sådan begränsning. Dekanus ska på författarens anhållan eller annars då det enligt lagen är motiverat och möjligt med stöd av lagen besluta att en godkänd avhandling eller ett examensarbete delvis sekretessbeläggs. I beslutet ska framgå sekretessbeläggningsperiod och andra eventuella villkor samt den punkt i lag 621/1999 24 som tillämpas på fallet. 19.2.2016 47
6. Språk och språkgranskningen 19.2.2016 48
[ES] 39 Språket i avhandlingen Avhandlingen för lägre högskoleexamen Skrivs på svenska, danska eller norska. I finska eller främmande språk kan språket i fråga användas om examinator bedömer det som ändamålsenligt. Avhandlingen för högre högskoleexamen Skrivs på svenska, danska eller norska. Kan med handledarens tillstånd skrivas på engelska. Kan med dekanus tillstånd skrivas på något annat utländskt språk. I avhandlingar i finska eller i något främmande språk ska detta språk användas. Dekanus kan dock besluta att en sådan avhandling får skrivas på svenska liksom att avhandlingar i finskans eller de främmande språkens didaktik kan skrivas på detta språk. 19.2.2016 49
[ES] 39 Svensk sammanfattning Avhandlingar som är avfattade på något annat språk än svenska, danska eller norska Ska innehålla en sammanfattning på svenska (ca 10 000 tecken). I övrigt görs sammanfattningen enligt språkcentrets anvisningar. En sammanfattning på svenska behövs inte i följande fall: En studerande som bedriver studier i en utbildning på engelska och vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska får skriva sin avhandling och sitt mognadsprov på engelska. Samma rätt har en utländsk, icke nordisk studerande samt färöiska och isländska studerande. 19.2.2016 50
[ES] 44 Syftet med språkgranskningen Syftet med språkgranskningen av avhandlingar för högre högskoleexamen är att se till att de uppfyller de allmänna språkliga krav som gäller vid akademin. Syftet med språkgranskning av mognadsprov är att tillse att de uppfyller de språkliga kraven enligt ES 16. Ansvaret för korrigeringar och korrekturläsning ligger hos studeranden. Ett arbete för grundexamen bör vara innehållsmässigt godkänt av handledaren innan det inlämnas för språkgranskning. Att notera: Språkcentrets webbsidor om språkgranskning, som innehåller bl.a. tidtabeller, frågor, exempel på utlåtande, se www.abo.fi/stodenhet/sprakgranskning 19.2.2016 51
[ES] 44 Språkgranskning Språkgranskningen görs genom språkcentrets försorg. I ämnena engelska, finska, franska, ryska, svenska och tyska, då sakgranskaren har avklarat de fördjupade studierna i språket i fråga och därmed har behörighet att språkgranska, gör sakgranskaren också språkgranskningen. Sakgranskaren bör då i sitt utlåtande explicit konstatera att den språkliga utformningen är godkänd. Mognadsprov språkgranskas. Undantag: I de fall då studeranden redan har godkänts språkligt i ett mognadsprov på svenska för lägre eller högre högskoleexamen vid ett universitet eller högskola språkgranskas inte mognadsprovet. Den första avhandlingen för en högre högskoleexamen vid akademin inklusive svensk sammanfattning språkgranskas. En utländsk studerandes avhandling språkgranskas på samma sätt som övriga studerandes arbeten. 19.2.2016 52
7. Gransknings- och bedömningsprocessen 19.2.2016 53
[EB] 28 Bedömning och offentliggörande Bedömningskriterierna anger Vad som bedöms och de konkretiseras i ett eller flera lärandemål. Lärandemål formuleras och kommuniceras för varje kurs och de fungerar som skriftliga bedömningskriterier. Alla lärandemål ska vara möjliga att examinera och bedöma. I kursbeskrivningen ska anges lärandemål som beskriver kärninnehållet anger tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation. Bedömningsgrunderna anger hur bra en studerande enligt vitsordsskalan uppnått lärandemålen. 19.2.2016 54
[EB] 29 Målrelaterad bedömning 1/2 Läraren ska vid kursstart utifrån lärandemålen redogöra för bedömningskriterier och -grunder för examinationen, Finns i skriftlig form i kursbeskrivningen. Akademins bedömningsskala är målrelaterad eftersom lärandemålen utgör bedömningsgrund för de godkända vitsorden. Alla lärandemål ska vara godkända, för att studieprestationen ska vara godkänd En studerande som blivit godkänd har sålunda uppfyllt alla lärandemål. En tentator har rätt att godkänna en prestation endast partiellt och då krävs att den studerande kompletterar sin examination. I kursbeskrivningen ska ytterligare klargöras praktiska frågor som inlämning, kurs- och tentamensanmälan, uppgifters form och längd eller hjälpmedel som får användas. Tentator kan tillåta avvikelser ifall studeranden har motiverad orsak och då påverkas bedömningen inte. 19.2.2016 55
[EB] 29 Målrelaterad bedömning 2/2 Om för en kurs krävs motiverad obligatorisk aktivitet och närvaro av studerande bör aktiviteterna samt antal timmar eller procent närvaro vara klargjorda i kursbeskrivningen. Tentator kan tillåta frånvaro ifall studerande har motiverad laga orsak och då påverkas bedömningen inte. Om en skriftlig prestation inte har inlämnats inom utsatt tid är tentator inte skyldig att bedöma prestationen. Om tentator trots allt bedömer prestationen kan bedömningen påverkas i negativ riktning. Tentator kan tillåta försenad inlämning ifall studerande har motiverad laga orsak och då påverkas bedömningen inte. Studeranden ska beredas tillfälle att ta del av sin examinationsuppgift och bedömningen av den. Tentator ska på begäran redovisa för hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinationsuppgiften. 19.2.2016 56
[EB] 30 Plagiatgranskning Avhandlingar plagiatgranskas alltid med programvara. En lärare kan även använda programvara för plagiatgranskning av andra skriftliga uppgifter. I användningen betonas öppenhet och principen om likabehandling. Om programvara används i en kurs ska granskningen gälla samtliga studerande genom att de själva skickar in sitt arbete. I en kurs där programvara inte använts kan en lärare som i sin egen granskning av en uppgift fattar stark misstanke om fusk skicka in ett enskilt arbete med studerandens tillstånd. Att notera: Plagiatgranskning och Urkund, se www.abo.fi/stodenhet/plagiathantering 19.2.2016 57
[EB] 31 Vitsordsskala De godkända studieprestationerna bedöms enligt skalan 5 (A, utmärkta), 4 (B, synnerligen goda), 3 (C, goda), 2 (D, tillfredsställande), 1 (E, nöjaktiga) 0 (F, underkänd). Lärandemålen utgör betygskriterier, så att en studerande som har godkänts har bedömts uppfylla alla lärandemål. 19.2.2016 58
[EB] 32 Vitsordsskala för avhandlingar En godkänd avhandling för lägre högskoleexamen samt ett godkänt diplomarbete i den tekniska utbildningen bedöms enligt skalan i 31 1 mom. En godkänd avhandling för högre högskoleexamen bedöms med något av betygen laudatur, eximia cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, cum laude approbatur, non sine laude approbatur, lubenter approbatur och approbatur, där laudatur är det högsta betyget. Om studeranden har utfört sina studier framgångsrikt och i sitt examensarbete uppvisat särskild mognad och omdömesförmåga kan i examensbrevet för teknologie kandidat- eller diplomingenjörsexamen antecknas att examen har avlagts med utmärkelse. Anteckningen görs ifall det med studiepoäng vägda medeltalet av alla prestationers heltalsdel är minst 4 och diplomarbetet har bedömts med 4 eller 5. Vid beaktande av medeltalet beaktas inte betyget för diplomarbetet. Mognadsprovet för lägre respektive högre examen är en separat prestation och det bedöms i sak av en person inom ämnet enligt skalan godkänd/underkänd. Mognadsprovet liksom svenskspråkig sammanfattning bedöms språkligt av språkcentret med skalan godkänd/underkänd. 19.2.2016 59
[EB] 33 Bedömningsprocess för avhandlingar 1/2 Bedömningsprocessen för avhandlingar är enhetlig inom alla ämnen vid akademin. Bedömningskriterier och grunder finns formulerat med lärandemålet som grund för alla vitsord och de offentliggörs på webben och i beskrivningen av avhandlingsarbetet i studieplaneringsverktyget. Akademin kommunicerar rättigheter och skyldigheter för alla parter i en handlednings- och bedömningsprocess genom att uppgöra ett dokument som används av alla både för lägre och högre högskoleexamen. Att notera: Modeller för lärandemål ska uppgöras. Likaså ska dokumentmodell uppgöras. Avhandlingar inklusive mognadsprov godkänns om de har klarat plagiatgranskningen och språkgranskningen samt om prestationerna utgående från lärandemålen har klarat tröskeln för godkänd prestation. Lägre högskoleexamen Sakgranskaren för avhandling inklusive mognadsprov bedömer prestationen inom 14 dagar och svarar för att resultatet kan registreras i studieregistret. 19.2.2016 60
[EB] 33 Bedömningsprocess för avhandlingar 2/2 Högre högskoleexamen Sakgranskarna för avhandling inklusive mognadsprov ger var sitt eller ett gemensamt skriftligt utlåtande med vitsordsförslag utgående från lärandemålen. Tidsgränsen är 30 dagar, förutom under sommarferierna. Dekanus bedömer på basis av utlåtandet avhandlingen inklusive mognadsprovet förutsatt att avhandlingen har klarat plagiatgranskningen och språkgranskningen. Fakultetskansliet inför resultatet i studieregistret. Studeranden delges per e-post till sin abo.fi-adress vitsordet samt utlåtandet som ligger som grund för bedömningen. Om en sakgranskare föreslår att prestationen underkänns, utses ytterligare en sakgranskare, som inom 30 dagar ska inkomma med ett utlåtande. Om också den nya sakgranskningen utmynnar i ett förslag att prestationen underkänns, återbördas avhandlingen till studeranden, handledare utses och handledningsprocessen återupptas. Om den andra sakgranskaren föreslår godkänt vitsord bedömer dekanus på basis av utlåtandena avhandlingen. Om dekanus inte godkänner avhandlingen återbördas den till studeranden, för att studeranden tillsammans med handledaren ska utarbeta en plan för nödvändiga korrigeringar samt omarbeta avhandlingen. Det är också tillåtet att inleda ett nytt avhandlingsarbete. 19.2.2016 61
8. Verktyg och modeller 1. Uppföljningar och utvärderingar 2. God praxis på basis av utbildningslinjernas självvärdering 3. Modeller 19.2.2016 62
8.1. Uppföljningar och utvärderingar SKU Doktorandbarometern Arbetsforums rapporter 19.2.2016 63
SKU2015: Nuläget med kandidatavhandlingen Bedöm nuläget för kandidatavhandlingen Avhandlingen är färdig 55,9 % Skrivarbetet pågår 27,0 % Inleder arbetet hösten 2015 10,4 % Inleder arbetet våren 2016 6,1 % Jag har inte funderat på tidtabellen 0,6 % 0,0 % 20,0 % 40,0 % 60,0 % 80,0 % 100,0 % Andel svar 19.2.2016 64
SKU2015: Nuläget med avhandlingen år 5 Läget med avhandlingen Avhandlingen är färdig 20,7 % Arbetet påbörjades under vårterminen 2014 8,3 % Arbetet påbörjades under höstterminen 2014 17,4 % Arbetet inleddes nu under vårterminen 2015 19,8 % Inleder hösten 2015 19,0 % Inleder våren 2016 4,1 % Jag har inte funderat på tidtabellen 9,9 % 0,0 % 20,0 % 40,0 % 60,0 % 80,0 % 100,0 % Andel svar 19.2.2016 65
SKU2015: Gällande kandidatavhandlingen Frågor gällande kandidatavhandlingen Då arbetet inleddes fick jag en handledare 81,0 % Jag fick en klar bild av vad som förväntas av en kandidatavhandling 48,5 % Jag fick sakkunnig hjälp vid val av avhandlingens ämne och specificering av forskningsfrågor 59,5 % Jag fick hjälp med att strukturera mitt arbete 57,7 % Jag fick handledning i vetenskapligt skrivande 69,3 % Jag fick handledning i informationssökning i databaser 67,5 % Jag fick handledning i referenshantering 31,9 % Min handledare var engagerad och stödde mitt arbete 58,3 % Jag fick respons av handledaren som förde arbetet framåt 62,6 % 0,0 % 20,0 % 40,0 % 60,0 % 80,0 % 100,0 % Andel ja-svar 19.2.2016 66
SKU2015: Gällande avhandlingen år 5 Frågor gällande avhandlingen/diplomarbetet Då arbetet inleddes fick jag en handledare 97,5 % Jag har haft samma handledare under hela processen 89,7 % Jag fick en klar bild av vad som förväntas av avhandlingen/diplomarbetet 66,7 % Jag fick sakkunnig hjälp vid val av avhandlingens ämne och specificering av forskningsfrågor 83,3 % Jag fick handledning i vetenskapligt skrivande 62,8 % Jag fick handledning i informationssökning i datbaser (Alma, Nelli) 52,6 % Jag fick handledning i referenshantering (t.ex. RefWorks) 26,9 % Min handledaren var engagerad och stödde mitt arbete 80,8 % Jag fick respons av handledaren som förde arbetet framåt 78,2 % 0,0 % 20,0 % 40,0 % 60,0 % 80,0 % 100,0 % Andel ja-svar 19.2.2016 67
SKU2015: Handledning och stöd Vilken typ av handledning och stöd har du upplevt i avhandlingsprocessen och hur många gånger har du deltagit? 1 4 5 8 9 Har ej deltagit Ej uppgett 1 4 5 8 9 Har ej deltagit 19.2.2016 68 Ej uppgett Avhandlingsseminarier 37,8 % 27,4 % 27,4 % 6,7 % 0,7 % 24,4 % 26,9 % 29,5 % 19,2 % 0,0 % Handledning inom projekt 31,1 % 5,9 % 0,7 % 59,3 % 3,0 % 32,1 % 5,1 % 12,8 % 42,3 % 7,7 % Handledningssamtal på handledarens initiativ 53,3 % 2,2 % 1,5 % 41,5 % 1,5 % 59,0 % 11,5 % 2,6 % 25,6 % 1,3 % Handledningssamtal på eget initiativ 76,3 % 5,2 % 1,5 % 16,3 % 0,7 % 59,0 % 24,4 % 5,1 % 10,2 % 1,3 % Handledning via elektroniska media (t.ex. e-post) på 40,0 % 5,9 % 0,7 % 51,9 % 1,5 % 42,3 % 10,2 % 9,0 % 38,5 % 0,0 % handledarens initiativ Handledning via elektroniska media (t.ex. e-post) på eget 63,7 % 13,3 % 4,4 % 17,0 % 1,5 % 52,6 % 14,1 % 14,1 % 17,9 % 1,3 % initiativ Diskuterat arbetet med en annan lärare/forskare än handledaren 35,6 % 2,2 % 0,0 % 59,3 % 2,9 % 47,4 % 9,0 % 5,1 % 38,5 % 0,0 % Diskuterat arbetet med studiekamrater/anhöriga 3 5 32,6 % 21,5 % 40,0 % 5,2 % 0,7 % 33,3 % 24,4 % 37,2 % 5,1 % 0,0 %
SKU2014: Avhandlingar åtgärdsförslag För att få en högre kvalitativ nivå på handledning av avhandlingar skulle det krävas att alla institutioner och ämnen: Inför strukturerat seminariearbete åtminstone på kandidatnivån Formulerar lärandemål och förväntningar på avhandlingar och avhandlingsprocessen Inför systematik beträffande informationssökning och referensteknik som en del av seminariearbetet 19.2.2016 69
Doktorandbarometern 2014: Hur nöjd är du med handledningen? www.abo.fi/student/doktorandbarometer Svarsalternativ (1=mycket dålig, 5=mycket bra): 1 2 3 4 5 Kan inte bedöma Totalt Biovet 0 1 3 5 8 1 18 HF 0 0 10 8 12 0 30 HHÅA 0 0 0 1 4 0 5 IPL 0 0 2 2 4 1 9 IT 0 1 0 10 8 0 19 KT 1 0 1 6 13 6 27 Natvet 0 0 4 8 5 0 17 PF 2 1 1 7 8 0 19 RVI 0 0 0 1 3 0 4 Statsvet 0 0 0 1 2 1 4 SVI 0 0 1 6 18 1 26 TF 0 1 1 3 4 0 9 Totalt 3 4 24 58 89 10 188 19.2.2016 70
Arbetsforum www.abo.fi/stodenhet/placeringpaarbetsmarknaden 19.2.2016 71
8.2. God praxis på basis av utbildningslinjernas självvärdering hösten 2014 1/3 God praxis för kandidatavhandlingar och seminarier Exempel 1: Strukturerat seminariearbete med ett tidsmässigt upplägg enligt följande: Metodkurs där flera lärare deltar Examination i form av ett övningsarbete som under kontrollerade former utförs med stöd av medhavd metodlitteratur. Kandidatseminarierna pågår efter detta i tre faser: Planering, genomförande och presentation. En viktig poäng är här att samtliga studerande arbetar med samma tidtabell och samma deadlines. Motsvarande uppläggning gäller för arbetet med magisteravhandlingen. 19.2.2016 72
8.2. God praxis på basis av utbildningslinjernas självvärdering hösten 2014 2/3 God praxis för kandidatavhandlingar och seminarier Exempel 2: Strukturerad arbetsgång där gruppen betonas En central poäng bakom denna programmerade arbetsgång är att den studerande inte s.a.s. lämnas ensam med sitt avhandlingsarbete utan man ingår i ett grupp av medstuderande som alla arbetat med samma processer och tidtabeller; Det har över åren visat sig att detta sociala sammanhang har en klart positiv inverkan på såväl de studerandes motivation som deras arbetsprocesser och slutförande av avhandlingsarbetet. Exempel 3: Strukturerad form för själva avhandlingen Kandidatavhandlingarna skrivs som litteraturöversikter inom ramen för en kurs. Avhandlingsarbetet följer en klar struktur och tidtabell Handledning fås enligt behov under kursens gång av den kursansvariga. Detta har visat sig vara en effektiv strategi samtliga studerande som gått kursen de två åren den har existerat i denna form har fått kandidatuppsatsen skriven. 19.2.2016 73
8.2. God praxis på basis av utbildningslinjernas självvärdering hösten 2014 3/3 God praxis för avhandlingar inom högre högskoleexamen: Exempel 4: Tydlig start samt avtal Graduarbeten handleds intensivt och ämnet har utvecklat processer för att kunna överse arbetet. En gång per termin ordnas ett informationstillfälle för kommande skribenter där ämnesval, studieteknik samt praktiska ärenden gås igenom, och där personalen berättar om pågående forskningsprojekt vid ämnet. Ett graduavtal som undertecknas av studenten och handledaren är i bruk. Där framgår de skyldigheter och rättigheter som vardera parten har i processen och vad som gäller om arbetet utmynnar i en vetenskaplig artikel. Exempel 5: Tydliga tidsramar Stor vikt läggs vid att betona att avhandlingen är ett forskningsarbete och inte en livsuppgift 19.2.2016 74
8.3. Modeller 19.2.2016 75
Kursbeskrivningar för kandidatavhandling och seminarier inom RN-examen 1/2 19.2.2016 76
Kursbeskrivningar för kandidatavhandling och seminarier inom RN-examen 2/2 19.2.2016 77
Kursbeskrivningar för pro graduavhandling och seminarier i pedagogik 19.2.2016 78
Kursbeskrivningar för pro graduavhandling och seminarier i svenska 19.2.2016 79
Modell för abstrakt vid FHPT Modell för abstrakt FHPT FSE www.abo.fi/fakultet/fhpt_blanketter_stud 19.2.2016 80
Bedömning av pro graduavhandlingar vid FSE www.abo.fi/sitebuilder/media/32641/bedomningsgrunderforgradugodkand230915.pdf 19.2.2016 81
Bedömningsblankett, exempel FHPT Bedömningsgrunder, hur bra? Bedömningskriterier, vad? http://www.abo.fi/fakultet/fhpt_blanketter_personal t.ex. Lärandemål för varje vitsord 19.2.2016 82
Webbpublicering av avhandlingar, FPV uppmuntrar www.abo.fi/bibliotek/progradu 19.2.2016 83
Bibliotekets LibGuide http://libguides.abo.fi/ 19.2.2016 84
FNT:s senaste "Snart färdig"- information www.abo.fi/fakultet/fnt_slutskedet 19.2.2016 85
Feedback på avhandlingshandledning www.abo.fi/fakultet/gradupsyk 19.2.2016 86
FU 24 Handledning inom forskarutbildningen Då studierätt beviljas godkänns också ett handledningsoch studieavtal. Valet av huvudhandledare och biträdande handledare bekräftas samtidigt. Avtalet innehåller rättigheter och skyldigheter för handledare och doktorand. Smärre justeringar i handlednings- och studieavtalet görs genom att inlämna ett nytt av alla parter undertecknat avtal som registreras av forskningsservice. Smärre justeringar kan godkännas av examinator eller handledare, medan större ändringar ska godkännas av dekanus. 19.2.2016 87
Målsättning med handlednings- och studieavtalet Handlednings- och studieavtalet är ett kontrakt mellan doktorand och handledare/fakultet. Doktorand och handledare förbinder sig att samarbeta enligt en överenskommen tidtabell med avlagd doktorsexamen som mål. Normal studietakt för en doktorsexamen är fyra år på heltid. Ett handlednings- och studieavtal ingås med samtliga doktorander Avtalet medför inte att ett anställningsförhållande till Åbo Akademi om ett eventuellt anställningsförhållande ingås ett separat skriftligt arbetsavtal 19.2.2016 88
Handlednings- och studieavtal inom forskarutbildningen: Rättigheter och skyldigheter För både doktoranden och handledaren gäller att: förbereda sig omsorgsfullt till möten och hålla fast vid den överenskomna tidtabellen i god tid före handledningssamtal skicka, respektive läsa, de delar av arbetet som överenskommits på förhand under samtalet aktualisera frågor och problem angående avhandlingsarbetet iaktta god vetenskaplig praxis i handledningsrelationen följa Forskningsetiska delegationens anvisningar för god forskningspraxis 19.2.2016 89
Avtalet: Doktoranden förbinder sig att...1/2 bedriva sina forskarstudier med stöd av handledaren, men dock självständigt och utgående från egna initiativ ansvara för sitt forskningsarbete så att det går framåt och informera handledaren om framskridandet enligt överenskommen tidtabell på överenskommet sätt beakta handledarens kommentarer beträffande avhandlingsarbetet (t.ex. om bakgrundsläsning, metoder, presentation, framskridande och publicering) omedelbart informera handledaren (uppföljningsgrupp/övervakaren/fakulteten) om alla förändringar som märkbart påverkar arbetsgången, arbetets framskridande eller tidtabellen fortlöpande informera handledaren om planerade och genomförda insatser vid seminarier, konferenser och kongresser, samt i kurser, projekt och publikationer 19.2.2016 90
Avtalet: Doktoranden förbinder sig att...2/2 göra upp en finansieringsplan tillsammans med handledaren (stipendieforskare) samt att med denne diskutera forskningsfinansierings- och karriärutsikter föra loggbok över möten (sammandrag av vad som avhandlats och avtalats). Loggbokens syfte är att hålla alla handledare à jour om vad som överenskommits och, om handledaren byts ut, informera nya handledare om arbetets olika skeden årligen uppnå de överenskomna målen för forskarstudierna en gång per år tillställa handledaren en kortfattad rapport om avhandlingsarbetets framskridande och i samband med det ha ett samtal med handledaren (blankett för årlig doktoranduppföljning) följa reglerna för artikelavhandlingar, sampublikationer, språkanvändning och plagiatgranskning 19.2.2016 91
Avtalet: Handledaren förbinder sig att... handleda doktorandens forskararbete på lång sikt i alla dess skeden ge respons regelbundet och inom skälig tid diskutera frågor och förmedla information om forskningsfinansiering och karriärutsikter med doktoranden, att hjälpa till med ansökningar, samt vid behov förorda och ge utlåtanden orientera doktoranden i det akademiska arbetet och praktiska faktorer i samband med vetenskapligt kompetenshöjande åtgärder (t.ex. publikationer, konferenser, forskarutbyte, etiska principer) på överenskommet sätt informera doktoranden om märkbara förändringar som påverkar förutsättningarna att verka som handledare en gång per år ha ett samtal med doktoranden (och ev. uppföljningsgrupp) om avhandlingsarbetets framskridande med utgångspunkt i en på förhand insänd rapport kontrollera och rapportera att reglerna för artikelavhandlingar, sampublikationer, plagiatgranskning samt författarens bidrag har följts bedöma om doktorsavhandlingens manuskript är färdigt för förgranskning (tillsammans med ev. uppföljningsgrupp/övervakare) 19.2.2016 92
9. Stödmaterial och information 19.2.2016 93
Speciallitteratur för handledare En hylla i ASA-biblioteket är reserverad för litteratur om handledning och för handledare Signum KB Ha i Alma Böckerna får lånas med normal lånetid Särskild utbildning i informationssökning ordnas och då presenteras också denna litteratur närmare Exempel på titlar: Handledning: perspektiv och erfarenheter Kvalitetslärande i högre utbildning Livslångt lärande Uusi graduopas 19.2.2016 94
Guider för studerande www.abo.fi/student/guider 19.2.2016 95
Stödmaterial Exempel på IPL:s stöd för handledare och studenter gällande avhandlingsarbetet Pro gradu-avtal (handledare och skribent) modell för anhållan om etiskt tillstånd blankett för feedback på handledningen avtal om digital publicering av gradun instruktioner för pressinfo om gradun bedömningsblankett Stödmaterial om handledning www.abo.fi/stodenhet/handledningsmaterial 19.2.2016 96
[ES] Information Styrdokument om utbildning för personal och studerande Examensstadga (ES) Instruktion för examination och bedömning (EB) Direktiv för hantering av fusk och plagiat Blanketter för begäran om rättelse www.abo.fi/personal/stuforf www.abo.fi/student/regler Språkcentrets webbsidor om språkgranskning, som innehåller bl.a. tidtabeller, frågor, exempel på utlåtande, www.abo.fi/stodenhet/sprakgranskning 19.2.2016 97
Återkoppling till starten Vad var nytt för er? Vad var nyttigast för er? Vad skulle ni ha önskat ytterligare? 19.2.2016 98
Tack! Ta kontakt! 19.2.2016 99