Hela denna bilaga är en annons från Sveriges advokatsamfund. Advokat i en ny tid

UNG & ADVOKAT Ingår som bilaga i Svenska Dagbladet den 31 maj 2007 Advokat i en ny tid unga företagare behöver unga jurister En stor del av dagens företag drivs av människor födda på 60- och 70-talen och i vissa fall även på 80-talet. Denna nya generation företagare kräver en ny generation processadvokater. Att som advokat biträda någon i en process handlar i stort om att kunna förstå och kommunicera med de inblandade parterna. Trots det är den mest efterfrågade processadvokaten en man i 50-årsåldern, skriver advokat Emilia Lundberg. Förhoppningsfulla unga jurister som kommer att behöva bli ännu fler i framtiden. SIDAN 6 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM Bra avtal skyddar intellektuell prestation Ett orgelsolo i introt i den klassiska 60-talsrocklåten A whiter shade of pale ger keyboardspelaren i Procol Harum 40 procent av intäkterna från låten, enligt ett avgörande i en brittisk domstol. Det visar nödvändigheten av bra avtal vid intellektuella prestationer som till exempel skapandet av musik, anser biträdande juristen Linn Wredström. Ingen ska bli oskyldigt dömd SIDAN 8 Som svar till dem som undrar hur jag kan vilja försvara en person som påstås ha begått brott brukar jag vända på resonemanget. Tänk att bli dömd för mord trots att du i själva verket är oskyldig. Det är nog bland det värsta jag kan tänka mig. Hur kan man då inte vilja försvara en person som påstås ha begått brott? Det skriver biträdande juristen Jonas von Heidenstam. SIDAN 9 Svårt förutse avgörande i vårdnadstvister Sedan ett knappt år tillbaka ska domstolarna inte i första hand utgå från gemensam vårdnad i vårdnadstvister. I stället ska barnets bästa beaktas. Det ökar utrymmet för domstolarna att göra egna bedömningar, vilket innebär att utfallet av vårdnadstvisterna blir svårare att förutse. Det är viktigt att domstolarnas bedömningar görs på ett nyanserat och initierat sätt, skriver biträdande juristen Mia Edwall Insulander. SIDAN 12 Flexiblare regler för arbetsgivare Om en månad får företagen sannolikt bättre möjligheter att anställa personal för en begränsad tid och kan därmed lättare anpassa sin personalstyrka till verksamhetens behov. Advokat Fredrika Skoog Eriksson skriver om de nya reglerna som är ett steg på vägen till flexicurity i Sverige. M&A stort arbetsfält för advokater SIDAN 14 En stor del av de juridikstuderande som går ut i arbetslivet kommer att arbeta som affärsjurister och då företrädesvis med företagsöverlåtelser. Det är ett stimulerande arbete med hög ansvarsnivå som ger insikter i företagens inre liv, och som också skapar kontaktnät i näringslivet, skriver biträdande juristen Christopher Arkbrant. SIDAN 16 Advokat ett framtidsyrke Antalet advokater har fördubblats sedan mitten på 80-talet och under det senaste året har de biträdande juristerna på advokatbyråerna ökat med 9 procent. EU-medlemskapet och globaliseringen är två av de bidragande faktorerna till att behovet av advokater kommer att öka ytterligare i framtiden. Det skriver Sveriges advokatsamfunds generalsekreterare Anne Ramberg. SIDAN 3

Vem vill du arbeta med? Vad sägs om bra klienter och människor du gillar? Våra klienter vill arbeta med människor som de tycker om, litar och tror på. Det vill vi med. Vi finns representerade i 16 europeiska länder, Mellanöstern och Asien. Andrén Bratt Eversheds Advokatbyrå AB Norrlandsgatan 16. 111 43 Stockholm Tel: +46 8 545 322 00 Fax: +46 8 545 322 01 www.eversheds.se Andrén Bratt Eversheds 2007. A member of Eversheds International Limited.

Ung på advokatbyrå Advokat är det yrkesval som flest studenter på juristlinjen anger som förstahandsval. På åtta år har den juridiska tjänstemarknaden ökat med 40 procent. På grund av globaliseringen och EU-inträdet kommer behovet att öka ytterligare i framtiden. Antalet advokater har fördubblats på tjugo år och antalet anställda biträdande jurister på advokatbyråer ökade bara förra året med 9 procent. Advokatyrket är ett framtidsyrke. Att vara advokat innebär att företräda enskilda mot stat och kommun, att uppträda i domstol som försvarare åt en misstänkt eller som företrädare för barn som tvångsomhändertagits. Det kan innebära att biträda någon som hamnat i tvist med säljaren av sommarhuset eller att överklaga ett beslut om eftertaxering. Advokaten uppträder också som rådgivare åt små och stora företag i en mängd olika situationer, såväl inom Sverige som på den internationella arenan. Advokatuppdraget kan sammanfattningsvis relatera till det mesta som har med mänsklig verksamhet att göra. I denna tidning har vi försökt åskådliggöra några av de många arbetsuppgifter som en ung biträdande jurist och advokat kan vara verksam med. Alla dessa situationer kännetecknas av att klienten har tillförsäkrats vissa rättigheter som bara advokaters klienter åtnjuter. Dessa privilegier brukar beskrivas som advokatens yrkesplikter. Oberoende, lojalitet, tystnadsplikt och skyldighet att förhindra intressekonflikter. Till dessa kan läggas krav på integritet, skyldighet att upprätthålla kompetens, krav på skäligt arvode, respekt för rättssystemet bara för att nämna några. Dessa och andra principer som kännetecknar advokatyrket och skapar advokatrollen och yrkesidentiteten är tillkomna i klientens och rättssamhällets intresse. Det är detta som skiljer advokatens roll i samhället mot andra konsulters och som ger klienten dennes privilegier. Du kan läsa mer om detta längre fram i denna tidning. Att vara ung på advokatbyrå i dag skiljer sig i vissa hänseenden påtagligt från hur det var att vara ung på advokatbyrå på 70-talet, när jag började som biträdande jurist. De grundläggande kraven och det höga arbetstempot är desamma. Däremot har utvecklingen snabbt gått mot en stark specialisering, i vart fall inom affärsjuridiken i storstäderna. Det innebär att färre biträdande jurister får förmånen att utvecklas med erfarenheter från olika områden. Samtidigt innebär möjligheten till fördjupning inom olika områden på ett tidigare stadium en ökad spetskompetens som är nödvändig i konkurrensen med andra konsulter och utländska advokatbyråer. De affärsjuridiska byråerna blir också allt större, vilket öppnar för stora utvecklingsmöjligheter, men också ökad konkurrens inom byråerna. Bara ett fåtal av dem som erbjuds anställning på någon av de större byråerna kommer också att bli delägare i den advokatbyrån. Rörligheten på advokatmarknaden är stor. I en nyligen genomförd undersökning stod det helt klart att de yngre angav arbetsuppgifter, inflytande, kompetensutveckling, arbetsgivarens image, samt möjlighet att kombinera yrkesliv och föräldraskap som viktiga komponenter vid val av arbete. Medvetandet om problemen att förena familjeliv och advokatyrket har ökat på advokatbyråerna. De större advokatbyråerna har alla utvecklat program för att underlätta föräldraskap. Till skillnad från vad som var fallet tidigare möjliggörs nu i ökad utsträckning flexibel förläggning av arbetstiden, deltid, möjlighet att arbeta hemifrån, anpassning av arbetsuppgifter under viss tid och individuella planer för juristen. Denna utveckling är nödvändig om vi ska kunna behålla de allra duktigaste juristerna inom advokatbyråerna. Till skillnad från såväl rättsväsendets aktörer, domare, åklagare och poliser, som bolagsjuristen, är advokaten en www.mediaselect.se E-post info@mediaselect.se konkurrensutsatt näringsutövare med eget ansvar för anställda, fortbildning, IT-satsningar, pensionsåtaganden osv. Det är stor skillnad på att vara ung domare med den trygghet det innebär att vara tillförsäkrad fullmakt till pensioneringen, mot att vara ung advokat som skall inleda sin karriär utan motsvarande skyddsnät. De unga advokater som väljer att starta advokatbyrå på egen hand eller i samarbete med någon kollega är värda all uppmuntran. De ska inte bara vara duktiga jurister utan också uppnå en rimlig uthållig intjäningsförmåga. En advokat som åtar sig att företräda enskilda, en misstänkt eller ett brottsoffer får cirka 412 kronor i lön per timme enligt den så kallade timkostnadsnormen. Då ska man beakta att det erfarenhetsmässigt inte är realistiskt att debitera mer än cirka fem timmar om dagen. Detta leder till att det är få som kan ta risken att erbjuda unga jurister anställning inom detta fält. Det är följaktligen få unga som väljer att inrikta sig på denna typ av juridik. Det utgör i det långa loppet en allvarlig utveckling om enskilda inte kan tillförsäkras advokathjälp. Advokatyrket är ett fritt yrke som har en central uppgift i en demokratisk rättsstat. Advokatyrket bidrar aktivt till upprätthållandet av välfärdsstaten och skyddet av mänskliga rättigheter. Att vara advokat är en förmån som ställer krav på gott omdöme, hög etik och stor juridisk kompetens. ANNE RAMBERG advokat och generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund Producerad på uppdrag av Sveriges advokatsamfund Medföljer Svenska Dagbladet den 31 maj 2007 Grafisk form Inger Lernevall text & form AB Repro Done Tryck Tabloidtryck 2007 För produktion av kundtidningar med läsvärde, kontakta Media Select. Telefon 08-505 654 60. 3

Så går det till att bli advokat För att bli advokat krävs många års studier och praktik. Under arbetet på en advokatbyrå som biträdande jurist genomgår de blivande advokaterna tre delkurser som leder fram till en muntlig examination. Advokat Marie Holmberg Lüning är en av dem som varje år examinerar biträdande jurister. De som klarar provet får ut sitt kursintyg och kan sedan ta det avslutande steget genom att söka inträde i Advokatsamfundet. För att bli advokat måste du ha juristexamen, men i Sverige är den inriktad på att bli domare och det opartiska förhållningssättet betonas på juristlinjen. Som advokat ska du företräda din klient och du måste då ha ett annat perspektiv, säger Marie Holmberg Lüning. Syftet med advokatexamineringarna är att skapa en teoretisk utbildning i vad som krävs för att arbeta som advokat. DE ETISKA REGLERNA är mycket viktiga för advokaten, de ska sitta i ryggmärgen. Advokaten ska ta tillvara klientens intressen på bästa möjliga sätt inom lagens ramar. Advokatexamen handlar mycket om att träna sig i rådgivarrollen och att lösa etiska problem. Det vanligaste tillvägagångssättet för en biträdande jurist som är inriktad på advokatexamen är att läsa de tre delkurserna relativt snart efter anställningen som biträdande jurist på en advokatbyrå. Varje delkurs omfattar tre dagar på internat. Den första kursen behandlar de etiska reglerna, den andra handlar om förhandlingsteknik och förhörsteknik. Den tredje delkursen berör hur det är att driva en advokatbyrå och om advokatens rådgivaransvar samt en del Europarätt. NÄR DET ÄR DAGS för examen får den biträdande juristen en fråga att besvara. Betänketiden är 30 minuter och det är tillåtet att ha med sig både böcker och dator, men inte att ha kontakt med någon person eller att skicka e-post. Frågorna är konstruerade så att det alltid uppstår ett eller flera etiska problem. Juristen får sedan 30 minuter på sig att föredra problemställningarna samt svara på följdfrågor och efteråt överlägger examinatorn med den också närvarande censorn, säger Marie Holmberg Lüning. Examinationen är alltid muntlig, vilket ofta kan skapa en viss anspänning, eftersom det i Sverige är ganska ovanligt med muntliga tentor, enligt Marie Holmberg Lüning. Besked om hur det har gått i advokatexamen kommer under samma dag. Examinatorn och censorn avgör på plats om juristerna blir godkända eller inte. Under en examinationsdag prövas upp till 60 biträdande jurister och normalt blir mellan en och fyra inte godkända. De får då gå upp två gånger till. Om någon misslyckas även den tredje gången måste denne gå igenom alla tre kurserna en gång till. Men det har aldrig hänt, säger Marie Holmberg Lüning. Vad betyder den här examen i praktiken? Advokat Marie Holmberg Lüning är en av dem som examinerar de biträdande juristerna. Den visar att du har fått en godkännandestämpel på att du klarar rådgivarrollen. Det är ju advokatens roll att kunna föra klientens talan. Examen är också ett kvitto på att du har visat förståelse för de etiska reglerna, till exempel sekretessen, samt kravet på obundenhet, det vill säga att du som advokat inte får liera dig för nära med olika samarbetspartners. EXAMEN ÄR EXAKT likadant utformad oavsett vilken juridisk inriktning den biträdande juristen har. Det kan bli en brottmålsfråga eller en affärsjuridisk fråga, och frågorna är konstruerade så att advokaten hamnar i ett etiskt dilemma. Frågorna görs av verksamma advokater. DEN SOM KLARAT examen får sitt examensbevis och nästa steg är att formellt söka inträde i samfundet. Då måste juristen visa att hon eller han har jobbat i fem år samt ange ett antal referenser, som kan uttala sig om den biträdande juristen har fungerat på sitt arbete på advokatbyrån. Intresset för att bli advokat är fortfarande väldigt starkt, även om det har varit en liten nedgång just nu på grund av den mycket goda juristarbetsmarknaden. Många är i dag intresserade av internationella karriärer, säger Marie Holmberg Lüning. Tidigare har det alltid funnits ett krav på att sitta ting för en jurist som vill ta anställning på en advokatbyrå. Under de senaste åren har det blivit svårare att rekrytera, vilket har lett till att juristerna kan få tillgodoräkna sig en del andra erfarenheter. 4

Advokatsamfundet står för etik och kvalitet i advokatkåren Sveriges advokatsamfund bildades på enskilt initiativ 1887 och fick officiell status när nya rättegångsbalken trädde i kraft 1948. Vid bildandet var ledamöterna 38 till antalet. Samfundet har numera mer än 4 400 ledamöter. Under de senaste 20 åren har antalet ledamöter mer än fördubblats. Advokatsamfundet är reglerat i rättegångsbalken och samfundets stadgar fastställs av regeringen. Endast den som är ledamot av samfundet har rätt att använda titeln advokat. Advokatsamfundet är en privaträttslig sammanslutning med ändamål att upprätthålla en etiskt och professionellt hög kvalitet inom advokatkåren, att följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer denna till godo, att tillvarata advokaternas allmänna yrkesintressen samt att verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna. Advokatsamfundet anlitas i stor utsträckning som remissorgan och avger yttranden över i princip alla förslag till central lagstiftning. Samfundet deltar även i den offentliga debatten i ämnen som anses särskilt angelägna för rättsutvecklingen. Samfundet bedriver också viss offentligrättslig verksamhet. Genom en reglering i rättegångsbalken tilldelas samfundet förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning, framför allt i fråga om den disciplinära verksamheten. ADVOKATSAMFUNDET är geografiskt indelat i sju avdelningar, var och en med lokal verksamhet och avdelningsstyrelse. Avdelningsstyrelserna avger yttranden till samfundets styrelse bland annat i ärenden angående ansökningar om inträde i samfundet. Ledamöternas bestämmande inflytande över Advokatsamfundet utövas genom fullmäktige, som utses av avdelningarna. Fullmäktige sammanträffar en gång per år och väljer Advokatsamfundets styrelse, som består av nio ordinarie ledamöter, nio suppleanter, ordförande och vice ordförande. Fullmäktige väljer också ordförande, vice ordförande och sex ledamöter till disciplinnämnden. De återstående tre ledamöterna av disciplinnämnden, de offentliga representanterna, utses av regeringen. I sin verksamhet är disciplinnämnden helt självständig. VART TREDJE ÅR HÅLLS allmänt advokatmöte då ledamöterna samlas till föredrag och debatter i aktuella rättspolitiska frågor och yrkesfrågor. Regleringen av Advokatsamfundet syftar till att tillförsäkra den rättssökande allmänheten kvalificerade ombud och biträden. En advokat är enligt lag skyldig att iaktta god advokatsed och är i sin verksamhet underkastad samfundets och Justitiekanslerns tillsyn. Samfundets kontroll i etiskt hänseende utövas genom dess disciplinnämnd. Vad som är god advokatsed utvecklas genom uttalanden av styrelsen samt genom disciplinnämndens avgöranden. Ett disciplinärt ingripande kan leda till påföljderna erinran, varning, varning med straffavgift eller uteslutning. Advokatsamfundet är en privaträttslig sammanslutning med kontor på Djurgården. ADVOKAT FÅR ENDAST den kalla sig som har blivit antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund. Vem som helst får starta en juridisk byrå. Det finns inte några krav på utbildning eller erfarenhet för att kalla sig jurist och erbjuda juridisk rådgivning i Sverige. För att bli advokat fordras däremot omfattande teoretisk och praktisk utbildning. Efter cirka fem års juridisk utbildning och jur.kand.-examen vid universitet krävs fem års juridiskt arbete. Under minst tre av dessa fem år ska man ha tjänstgjort som biträdande jurist vid en advokatbyrå eller drivit egen juridisk byrå. Från och med den 1 januari 2004 krävs dessutom att sökanden ska ha avlagt advokatexamen. Under 2003 antog fullmäktige ett förslag om professionell vidareutbildning av advokater. Enligt de riktlinjer som styrelsen har fastställt ska varje yrkesverksam advokat genomgå minst 15 timmar strukturerad utbildning varje år. Advokatsamfundet har sitt kansli på Djurgården i Stockholm. Kansliet leds av en generalsekreterare, för närvarande advokat Anne FOTO:ULF LODIN Ramberg. I Advokatsamfundets fastighet finns även Juridiska Biblioteket i Stockholm, som är öppet för alla med en juristexamen och för juridikstuderande. Juridiska biblioteket är ett av Sveriges främsta juridiska fackbibliotek med en boksamling på uppemot 50 000 band. PENSION + ARBETSRÄTT = SANT Ett unikt svenskt samarbete som kan erbjuda Er heltäckande rådgivning inom hela det arbetsrättsliga området inklusive pensioner och försäkring. Intresserad? Pensions Advokaten www.pensionsadvokaten.se +46 8 586 114 21 www.attoff-law.se +46 8 651 60 70 5

Ny generation advokater Jag är född på 70-talet och jag antar att det är därför som jag fortfarande räknas som ung på advokatbyrå. Men eftersom jag jobbat i snart tio år, varav sju på advokatbyrå, förstår jag att den tiden snart är förbi. Min tid på advokatbyrån har jag ägnat åt kommersiella tvister av olika slag och mina erfarenheter har lett fram till den iakttagelse som rubriken skvallrar om: en ny generation företagare behöver en ny generation processadvokater. Sällan framstår behovet av en advokat så starkt som när man hamnar i en konflikt såväl i kommersiella sammanhang som i familjerättsliga eller brottmål. Även om det är ett företag som hamnat i en tvist och även om tvisten handlar om ekonomiska faktorer, är det ytterst alltid fråga om människor. Det är människor som träffat avtalen som det tvistas om eller människor som genom handling eller underlåtenhet orsakat en ekonomisk skada. Det finns en rad utbildningar på skiljemannarättens område avsedda främst för jurister med relativt omfattande erfarenhet av skiljeförfaranden. Det har dock saknats en mer grundläggande kurs för mindre erfarna biträdande jurister. Efter sex seminarietillfällen har nu 34 deltagare från ett dussintal advokatbyråer i Stockholm genomgått en Grundkurs i skiljeförfarande. Grundkursen genomfördes under våren 2007 och leddes av några av landets mest erfarna advokater. Kursens huvudsyfte var att naturligen förse deltagarna med en introduktion till svenska och internationella skiljeförfaranden. En viktig bieffekt var att skapa ett socialt och professionellt nätverk för biträdande jurister med intresse för skiljemannarätt. Kursdeltagarna, som uppgick till Det är människor som är domare och därför ytterst avgör vem som har rätt eller fel. Att som advokat biträda någon i en process handlar därför i stora delar om att förstå och kunna kommunicera med de människor som är inblandade i tvisten. DE MEST EFTERFRÅGADE processadvokaterna är typiskt en man i femtioårsåldern. Han kan vara äldre eller något yngre, men han är sällan mycket yngre. Det är inte konstigt att det är så. Tvärtom finns det många goda skäl för att välja en sådan processadvokat. Han har lång erfarenhet vilket är viktigt i en tvist, särskilt när det gäller att lägga upp en framgångsrik strategi. Han har pondus vilket kan ha betydelse för att övertyga såväl motpart som domare om det riktiga i klientens ståndpunkt. Men; den typiske affärsadvokaten har alltid mycket att göra. Hans kalender är fullbokad för lång tid framåt vilket gör att det kan vara svårt att boka en förhandling inför skiljenämnd eller domstol. Han Johannes Lundblad, biträdande jurist. kan vara svår att få tag på och när du når honom har han inte tid att verkligen prata med dig. Vem är då den typiske företagaren? I affärslivet kommer nu en ny generation fram. I start-ups och ITbolag är beslutsfattarna yngre än vad näringslivet tidigare upplevt. Inte sällan är de födda på 70-talet, i vissa fall även på 80-talet, vilket innebär en bakgrund med helt andra förutsättningar än tidigare generationer haft. De inblandade personerna kanske inte ens har fyllt 30. Uppväxten har influerats av ett ständigt ökande informationsflöde, såväl i omfattning som hastighet. Lägg till det en teknisk utveckling som går fortare och fortare. 34 personer, bestod av biträdande jurister och advokater med en förhållandevis begränsad processerfarenhet. Kursen genomfördes vid sex föreläsningstillfällen på olika advokatbyråer och leddes av några av landets främsta och mest erfarna advokater inom skiljemannarätten. Dessa bestod av Lars Edlund, Olle Flygt, Ola Hansson, Stefan Lindskog, Claes Lundblad, Bo G H Nilsson, Olof Nilsson, Anders Reldén och Claes Zettermarck. Föreläsningsserien avslutades med en gemensam middag med ett mycket uppskattat anförande av professor Jan Ramberg. Kursen var avgiftsfri för deltagarna. Advokat Emilia Lundberg. FRAMGÅNGSRIK kommunikation förutsätter att man har tillräcklig språklig förståelse. En god språklig förståelse förutsätter i sin tur en god förståelse för samtiden och här har de yngre processadvokaterna en fördel. Med samma bakgrund som klienten är det lättare att kommunicera och verkligen förstå varandra. Referenser till miljöer och situationer från skoltid och annat är desamma. Förutom språket i sig handlar framgångsrik kommunikation förstås också om att man behärskar de kommunikationsformer som gäller. Även här har de yngre processadvokaterna en fördel. Det känns inte främmande att kommunicera via sms, mms och msn. Det är inte heller främmande att söka och tillgodogöra sig information på Internet via hemsidor, bloggar eller podtv. Grundkurs i skiljeförfarande för biträdande jurister EN INTRODUKTIONSKURS i skiljemannarätt har efterfrågats av såväl äldre som yngre kollegor på advokatbyråer. Intresset för en grundkurs i skiljeförfarande överträffade dock alla förväntningar. Även intresset från föreläsare att delta var över förväntan. Föreläsarnas kompetens och undervisningsförmåga var förstås avgörande för kursens kvalitet och attraktionskraft. Föreläsarnas engagemang har varit ovärderligt både vid kursens planering som vid dess faktiska genomförande. En viktig fördel med kursen var det sociala och professionella nätverk som skapades då deltagarna under flera tillfällen mötte kollegor och föreläsare från andra advokatbyråer. För många yngre jurister är den typen av kontakter inte så frekventa som vore önskvärt. DE FLESTA SEMINARIER innebar att deltagarna gruppvis skulle förbereda frågeställningar som sedan diskuterades under förläsningen. Detta skapade ytterligare förutsättningar för att utveckla relationerna inom gruppen. Även om ett av syftena med kursen naturligtvis var kunskapsinhämtning så är den utökade kontaktytan mellan kollegor från andra advokatbyråer ovärderlig. Deltagarna har tillsammans skapat ett nätverk mellan personer som fokuserar på skiljemannarätt och består av jämnåriga kollegor. Nätverket ska nu också utvecklas och utnyttjas på bästa sätt. Deltagarnas intryck av kursen En annan aspekt är att en yngre processadvokat låt vara med ett par års erfarenhet har en mindre späckad kalender och därför möjlighet att ge även en mindre tvist den attention som klienten önskar. Och kanske viktigast av allt; det går fortare att boka en förhandling och därmed få tvisten avgjord eftersom kalendern tenderar att vara luftigare än den typiske processadvokatens som är fullbokad i år framåt. ÄVEN OM DET ALLTSÅ finns många fördelar med att välja en yngre processadvokat finns fortfarande ett starkt behov av de äldre kollegornas erfarenhet. Det gäller inte bara juridiken i sig utan även taktiska och etiska överväganden. Jag tror därför att det optimala upplägget från klientens perspektiv är att ha en ung processadvokat med driv och engagemang i team med en äldre mer erfaren kollega så att man bäst tar tillvara varandras kompetenser. EMILIA LUNDBERG advokat tycks ha varit mycket gott. Det är tydligt att det finns ett stort intresse för utbildning i den yngre generationens processjurister. Det finns därför all anledning att inom ett par år fundera över en fortsättningskurs i ämnet. Sett i ett vidare perspektiv och i ljuset av den allt mer drivna specialiseringen av advokatyrket är det viktigt att bland yngre jurister utveckla kunskaper i och intresse för kommersiell tvistlösning. Inte minst gäller detta de internationella aspekterna på verksamheten. Den gränsöverskridande konkurrensen blir sannolikt än mer påtaglig i framtiden. För Sverige gäller det därför att utveckla en konkurrenskraftig kår av välutbildade jurister även på skiljedomsrättens område. Den nu avslutade kursen utgör ett första litet steg i den riktningen. JOHANNES LUNDBLAD biträdande jurist den svenska medlemmen i REKRYTERING Din framtida arbetsplats? I mer än 60 år har vi hjälpt våra klienter med juridisk rådgivning. Med hjälp av det senaste i teknikväg arbetar våra advokater idag kontinuerligt med affärsrelaterade ärenden i såväl svensk som internationell miljö. Kostnadseffektiv rådgivning är och förblir vår ledstjärna i dessa sammanhang. Bland våra uppdragsgivare finns börsnoterade bolag och ägarledda företag. Vi anställer fortlöpande biträdande jurister och ser gärna en intresseanmälan från den som i framtiden vill sitta på vår sida av förhandlingsbordet. Vi hjälper klienter med uppdrag inom Affärsjuridik (svensk och internationell) Arbetsrätt Bolags- och annan associationsrätt Boutredningar Fastighetsrätt Försäkrings- och skadeståndsrätt IT-rätt Miljörätt Obeståndsrätt Patent- och annan immaterialrätt Processrätt och skiljeförfaranden Östermalmsgatan 87 E Box 277 07, SE-115 91 Stockholm Tel 08 599 29 000 email@lmlaw.se www.lmlaw.se 6

Svensk och internationell affärsjuridik Skilje- och domstolsprocesser Avtals- och köprätt Företagsöverlåtelser Telekomjuridik Immaterial- och IT-rätt Skatterätt Grev Turegatan 13 A, 114 46 Stockholm, 08-611 58 80 www.nordensonlaw.se

Avtal skyddar intellektuella prestationer Bra och tydliga avtal i branscher som stöder sig på intellektuella prestationer är en förutsättning om man vill ägna sig åt att producera i stället för att processa. I en intervju med Björn Ulvaeus i Svenska Dagbladet för en tid sedan bad journalisten Björn berätta om sina talanger som affärsman och hur han lyckats göra en miljardindustri av sin och Benny Anderssons förmåga att skriva låtar. Det har inte ett dugg med affärer att göra. Det gäller att ha duktiga advokater så att man får rätt deal och allt blir snyggt och fint, sa Björn Ulvaeus. SOM JURIST MED klienter inom musik- och mediebranschen kan man inte annat än instämma. En bra grund för en lyckad affär, förutom allmän affärsskicklighet, är utan tvekan ett väl skrivet avtal. De största värdena på marknaden i dag är inte fysiska ting utan immateriella rättigheter som musik, programformat, tekniska idéer, varumärken och patent. Behovet av juridisk rådgivning ökar. Mycket i Linn Wredström. immaterialrätten går ut på att förutse och förebygga problem och när de ändå uppstår, lösa dem på ett bra sätt. Problemet är dock att branscher där det sätts ett pris på intellektuella prestationer är kreativa branscher och där ligger fokus främst på produkten, inte juridiken. Tyvärr leder det till brister i avtalsrutiner, dåliga avtal eller inga avtal alls. Resultatet av brist på avtal har upphovsmännen bakom en av musikhistoriens största poplåtar, A Whiter Shade of Pale, fått erfara. Nyligen tillerkände en brittisk domstol, 40 år efter utgivningen av låten, keyboardspelaren i bandet 40 procent av royaltyintäkterna för låten mot bakgrund av att han komponerat orgelsolot som utgör introt i låten. FALLET KAN TJÄNA SOM en varning även till svenska artister, låtskrivare och förlag. Vid anlitandet av musiker och andra som väsentligen medverkar i skapandet av låten är det viktigt att alla avtal och tillstånd är på plats, annars kan det finnas en risk för framtida potentiella ersättningsanspråk. För att skydda det man producerat är det viktigt att formalisera och säkerställa sina framtida intäkter. Lagar på området ger visst skydd men rättigheter ska förvaltas och utövas. En bra jurist kan hjälpa till med att göra det immateriella kapitalet till en värdefull inkomstkälla på lång sikt. LINN WREDSTRÖM biträdande jurist Artister av olika slag gör klokt i att teckna tydliga avtal. FOTO: ULF LODIN Varumärkesintrång ett problem vid parallellimport av läkemedel Med parallellimport menas import för vidareförsäljning av varor som är skyddade av varumärkesrätt eller annan liknande rättighet och som görs av någon annan än tillverkaren. Sådan handel kan uppstå när det finns väsentliga prisskillnader mellan olika områden. Parallellimport av läkemedel skiljer sig från handel med andra varor genom att den normalt bara förekommer under den begränsade tid som patent för läkemedlet gäller, det vill säga innan generiska kopior sänker priserna generellt, så att parallellimport blir olönsam. Enkelt uttryckt innebär varumärkesrätten att det bara är varumärkets ägare som har rätt att sätta märket på varor och att sälja dessa med hjälp av märket. Petter Holm arbetar med skydd av varumärken. När tillverkaren en gång har satt varan på marknaden i en medlemsstat får den dock säljas vidare under varumärket inom EU och innehavarens rätt är då konsumerad. Varumärket är avsett som en garanti för att konsumenten får just den vara som tillverkaren har godkänt. Därför utgör det i regel varumärkesintrång att ändra märkningen eller göra ingrepp i produkten eller i förpackningarna. Parallellimportören får inte heller marknadsföra varan på ett sätt som skadar varumärkets anseende. INTRÅNGSTVISTER MELLAN läkemedelsbolag och parallellimportörer präglas av principiella meningsskiljaktigheter i sak och argumentering. Därför tenderar advokatbyråer att konsekvent företräda enbart en av sidorna i min byrås fall läkemedelsbolagen. Den avgörande frågan i tvisterna blir ofta om det faktiskt är möjligt för parallellimportören att få tillgång till marknaden utan att ändra den importerade varans märkning eller paketering. Därför krävs att man som ombud är insatt både i de föreskrifter som styr läkemedelsbranschen och i verksamhetens praktiska detaljer. EN ANNAN VIKTIG ASPEKT är de politiska och ekonomiska överväganden som ligger bakom och ibland styr juridiken. Parallellimport kan ses som ett uttryck för den strävan mot fri rölighet och konkurrens som är en av de ursprungliga drivkrafterna bakom EU. Men i takt med att EU mognar och blir mer integrerat uppmärksammas även andra hänsyn, vid sidan av den rena priskonkurrensen. En sådan faktor är att säkerställandet av varumärkesrätten ger läkemedelsbolagen möjlighet att genom marknadsföring och försäljning under patenttiden tjäna in sina forskningskostnader och därmed få resurser till utveckling av nya läkemedel. Parallellimportörerna å andra sidan ägnar sig inte åt forskning. En annan funktion som läkemedelsbolagen fyller är att de kontinuerligt lagerhåller stora volymer av ett brett sortiment. Även dessa kostnader slipper parallellimportörerna. För att balansera dessa viktiga funktioner mot intresset av prispress är det nödvändigt att någonstans dra en gräns för hur läkemedelsbolagens varumärken får hanteras. Som ombud är det min uppgift är att bidra till att domstolarna får bästa möjliga förutsättningar att dra den gränsen. PETTER HOLM biträdande jurist 8

Att värna den enskildes rätigheter Ingen ska behöva sitta bakom murar som oskyldigt dömd. Det är en viktig drivkraft för en brottmålsadvokat. FOTO: ULF LODIN Som biträdande jurist på en av Sveriges största brottmålsbyråer blir det sällan enformigt. Högt tempo, sena kvällar och kort varsel är snarare regel än undantag. Ingen dag är den andra lik och jag vet sällan hur en arbetsvecka kommer att se ut. Man måste vänja sig direkt vid att fatta snabba, självständiga beslut. Till skillnad från affärsbyråerna företräder vi nästan enbart privatpersoner, ofta med staten som motpart. Huvudinriktningen är brottmål, men innan man kan fylla kalendern med försvarar- och målsägandebiträdesuppdrag arbetar man även med andra rättsområden, som familjerätt och en del civilrätt. Nästan alla uppdrag har det gemensamt att de förr eller senare går till domstol. Arbetet är påfrestande men nästan alltid spännande och intressant. Det är svårt att hålla sig uppdaterad inom så många olika rättsområden och många av våra klienter befinner sig i utsatta situationer och ärendena kan därför bli relativt krävande. Innan man blir advokat när man har fem års erfarenhet blir man inte förordnad som offentlig försvarare, men man har ändå mycket kontakt med personer misstänkta för brott. Man går på förhör åt advokater på byrån eller hjälper klienterna med andra typer av ärenden. Som en kollega som nyligen börjat på byrån sa till sina vänner efter första arbetsveckan för att försöka ge en bild av sin nya vardag, den här veckan har jag träffat en medlem i ett MC-gäng, en bordellmamma och en påstådd terrorist. Man får helt enkelt stor inblick i samhällets alla skikt och tvingas bli bra på att ta alla typer av människor. Jonas von Heidenstam. EN STOR DEL AV ARBETSTIDEN tillbringas i rätten, så för att trivas på en brottmålsbyrå måste man tycka om att vara i domstol. Jag har arbetat i snart fyra och ett halvt år och blir numera sällan nervös inför en domstolsförhandling, men i början var det annorlunda. Det gäller att vara alert och fokuserad utan att bli för taggad. Ett bra knep jag använde mig av var att lyssna på Motörhead på högsta volym på väg till rätten för att komma i rätt stämning. Det fungerade varje gång. Många klagar på att det är för få som väljer att arbeta med brottmål. Det finns en oro för att det i framtiden kommer att finnas för få engagerade och kompetenta försvarsadvokater och att rättssäkerheten blir lidande. Jag oroar mig också för rättssäkerheten av det nyss nämnda skälet och många fler. VARFÖR VILL MAN DÅ JOBBA med just brottmål? Det finns säkert flera svar, men ett av de vanligaste är nog just rättssäkerhet. Att värna om den enskildes rättigheter. Att få chansen att biträda den enskilde mot staten och kämpa för att ingen ska bli oskyldigt dömd eller orättvist behandlad. Som svar till dem som undrar hur jag kan vilja försvara en person som påstås ha begått brott brukar jag vända på resonemanget. Tänk att bli dömd för mord, att stämplas som mördare för resten av sitt liv, trots att man i själva verket är oskyldig. Det är nog bland det värsta jag kan tänka mig. Hur kan man då inte vilja försvara en person som påstås ha begått brott? JONAS VON HEIDENSTAM biträdande jurist

Därför valde vi att satsa på Marknaden för advokater har växt kraftigt. Inte minst gäller det de affärsjuridiska byråerna som drivs av högkonjunkturen. Att bli advokat är en långsiktig satsning. Det krävs i princip sammanlagt tio års studier och praktisk erfarenhet innan det attraktiva examensbeviset skrivs ut. Därefter kan en ansökan till Advokatsamfundet ske. Här berättar nio unga jurister varför de har valt att satsa på advokatyrket. Det är väldigt spännande och utvecklande att arbeta som affärsjurist. Den ena dagen är inte den andra lik och man lär sig nya saker hela tiden. Man blir aldrig fullärd - det finns alltid mer att lära sig, säger Christopher Arkbrant, 30. Han har ett och ett halvt år kvar till advokatexamen och har specialiserat sig på affärsjuridik, med inriktning på företagsöverlåtelser. I gymnasiet sneglade jag på ekonomi, men jag var intresserad av att arbeta med språket som verktyg, att argumentera både genom muntlig och skriftlig framställning. Så det blev juridiken, och då kändes det lockande att hålla på inom affärsområdet. Under sin utbildning fick Christopher Arkbrant också tillfälle att praktisera på advokatbyrå som sommarnotarie och fick då en liten inblick i hur utmanande, omväxlande och utvecklande arbetet på en affärsjuridisk byrå kan vara. Efter den sommaren kändes affärsjuridiken som ett självklart val, som jag inte har ångrat sedan dess, säger han. Johannes Lundblad, 31, lockades av advokatyrket eftersom konsultarbete generellt är både fritt och varierande. Hans specialisering är processer och skiljeförfarande. Det finns en dynamik i själva processandet som är Christopher Arkbrant. stimulerande och dessutom är det stor variation i olika skiljeförfaranden. Inget är det andra likt, säger han. Det innebär att han i princip måste djupstudera nya rättsområden inför varje ny förhandling och Johannes Lundblad uppskattar själva processandet. Utvecklingsmöjligheterna är goda, men det tar mycket lång tid. Processjuristen anses inte vara expert förrän efter 15-20 år. Det en tillfredställelse att mogna professionellt ju längre du jobbar och att det leder till att man verkligen behärskar någonting, säger han. Det är också utvecklande att tilldelas stort ansvar redan från början som biträdande jurist, anser han. Elisabeth Hoffnell, 28, vill skapa en egen juridisk grund som går att bygga ut åt olika håll och olika högt. Advokatyrket är en riktigt bra skola och man tränas i att hantera problem, stora som små, säger hon. Elisabeth Hoffnell. Elisabeth Hoffnell har ett och ett halvt år kvar till advokatexamen. Hon arbetar bland annat med telekom, it, immaterialrätt, marknadsrätt och underhållningsjuridik som specialitet, men arbetet på byrån är en skola i den allmänna affärsjuridiken. En fördel med yrket är att man har möjlighet att själv välja sin inriktning, yrket är advokat, men inom vilket rättsområde eller inom vilken bransch jag ska jobba i kan jag i mångt och mycket styra själv, säger Elisabeth Hoffnell. Det innebär att det finns stora möjligheter att arbeta med frågor som man är intresserad av. Yrket ger också stora möjligheter att själv bestämma takten på sin egen utveckling. Det innebär en hel del hårt arbete, men jag tycker att man har möjlighet att påverka hur snabbt man vill springa. Yrket är mångsidigt och ständigt utmanande. Klienter betalar mycket för affärsjuridiska tjänster och kraven är därför högt ställda, säger hon. Elisabeth Hoffnell ser långsiktigt på sitt arbete och hon gillar serviceinnehållet i yrket, att rätt kunna bemöta både klienter och motparter. En av de viktigaste förmågorna som affärsjurist är att kunna hantera inte bara klientens affärer utan även sina egna, anser hon. En del av arbetet för affärsjuristen är att sälja och därför bör man vara socialt orienterad samt intresserad av affärslivet i största allmänhet. Många arbetsgivare har i dag förstått att det är viktigt för de unga biträdande juristerna att komma i kontakt med säljaspekterna. Tidigare kom det kanske som en chock för många när de efter ett antal år insåg att även en advokat måste sälja sina tjänster. Therése Nandrup. Therése Nandrup, 28, har drygt ett år kvar till advokatexamen. Hon arbetar i Norrköping, dels för att det är hennes hemstad, dels för att hon vill kunna balansera yrkesliv med familjeliv. Jag lockades till yrket för att det innehåller en mycket varierande blandning av arbetsuppgifter, säger hon. Therése Nandrups arbete är primärt affärsjuridiskt, men inom byrån finns även andra inriktningar representerade, såsom brottmål och humanjuridik. Hon tycker om de möjligheter som finns inom byrån. Jag vill fortsätta att arbeta brett, men kommer sannolikt att inrikta mig på kombinationen affärsjuridik och brottmål, säger Therése Nandrup. Utvecklingsmöjligheterna är mycket goda i yrket. På hennes byrå sker rekryteringen långsiktigt, de unga biträdande juristerna ska bli advokater och efter en viss tid kunna erbjudas delägarskap. Det finns också mycket goda möjligheter till kontinuerlig vidareutbildning och vikten av vidareutbildning undersatryks. Det arrangeras interna kurser och vi uppmuntras även att delta i externa kurser, säger hon. Just nu är Therése Nandrup mitt inne i Advokatsamfundets examenskurser för blivande advokater. De är bra, och nödvändiga, anser hon, inte minst för att det är nyttigt att diskutera och fundera över de etiska frågorna som rådgivare. Det stora intresset för näringslivs- och samhällsfrågor var avgörande när advokat Gustaf Reuterskiöld, 36, valde att läsa juridik. Det är en bred utbildning som det går att göra mycket med, ansåg han. Inriktningen är den affärsjuridiska, med bolagsrätt, men även avtalsrätt och fastighetsrätt. Det som är mest spännande med advokatyrket är att du får träffa många olika sorters människor. Det är intressant att få arbeta med företagare och ägare till medelstora och stora företag och deras olika transaktioner, säger Gustaf Reuterskiöld. Arbetet skapar relationer till dessa människor och ger en insyn i olika företag på ledningsnivå. Utvecklingsmöjligheterna är stora för den som har rätt kompetens. Affärslivets utveckling gör att det blir allt mer komplicerat att göra affärer, och de som görs måste dokumenteras ordentligt. Det är mycket viktigt att allting blir helt rätt från början. Specialiseringen är nödvändig, anser Gustaf Reuterskiöld. Det går inte att vara heltäckande då tiden inte räcker till att sätta sig in i rättsutvecklingen inom alla områden. En advokat måste upprätthålla sin specialisering på en hög nivå för att kunna vara av nytta för klienterna. Mia Edwall Insulander, 33, blir förhoppningsvis färdig advokat i juni. Hon anser att titeln advokat är viktig. Den visar utåt att du har en längre erfarenhet. Du måste arbeta i minst fem år och gå igenom viss utbildning samt en examination för att bli advokat, säger hon. Hon blev jurist av den enkla anledningen att hon tycker om att jobba med människor och det gör en advokat. Hennes inriktning är humanjuridiken. Humanjuridik är en bra blandning av mänskliga relationer och akademisk konkret juridik. Det är spännande och advokaten är oberoende och har sin lojalitet mot klienten, säger Mia Edwall Insulander. Humanjuridik handlar ofta om familjerätt, vilket innebär arbete med att försöka lösa tvister på ett vettigt sätt. Det i sin tur ger insyn i människors liv. Mia Edwall Insulander vill fortsätta att arbeta med familjerätt efter advokatexamen, och kombinera det med brottmål. Familjerätten i sig är mycket bred, med vårdnadstvister, äktenskapsförord, bodelningar och dödsfall. Juridiken kring arv kan vara mycket komplicerad, säger hon. Att få uppträda i rätten Multijurisdiktionsbyrå ger advokaten kontakter Att arbeta på en multijurisdiktionsbyrå ger de anställda advokaterna ett internationellt nätverk och kunskap om andra länders rätt. Advokaterna på en affärsjuridisk multijurisdiktionsbyrå arbetar med affärsjuridisk rådgivning Rådgivningen har stora likheter oavsett i vilket land man arbetar. Den stora skillnaden är vilket lands juridik man arbetar med. Varje jurist hanterar lokal rätt, och det är därför det är viktigt att vi finns i olika länder, säger Katrin Röcklinger, 31, biträdande jurist med inriktningen tvistlösning och försäkringsjuridik. Det lokala skiljer advokaterna från andra yrkeskategorier, menar hon. En civilingenjör till exempel har större möjlighet att utöva sitt arbete på samma sätt oavsett land. Hon har nästan daglig kontakt med klienter och byråkollegor i andra länder, särskilt byråkollegorna inom den grupp hon tillhör. För ett par år sedan utvecklade byrån ett it-baserat verktyg för utbildning, utveckling och utvärdering som bland annat fungerar som en kunskapsbank. Över 40 av byråns kontor deltog i arbetet och byrån har särskild personal som bara arbetar med kunskapsutbyte mellan byråns kontor. De etiska frågorna är viktiga för oss. Varje jurist följer de etiska reglerna i respektive kontors hemland, men byrån har också ett eget etiskt regelverk som upprätthålls i alla länder, säger Katrin Röcklinger. Magnus Berterud. MAGNUS BERTERUD, 29, biträdande jurist, arbetar mer generellt än kollegerna i till exempel England och Tyskland. De arbetar mer enligt det anglosaxiska rättssystemet och är ofta mer specialiserade i sin yrkesutövning. Jag har kollegor som enbart jobbar med incitament och förmåner, men för oss är det enbart en del av arbetsrätten, säger han. Utvecklingen går dock åt det hållet även i Sverige, anser han, och juristerna tvingas bli mer och mer specialiserade för att möta kundernas behov. Hans egen byrå är, till skillnad mot många andra internationella advokatbyråer, en gemensam byrå för alla kontoren oavsett land. Vi tjänar ingenting på att sitta och hålla på ett ärende som skulle kunna utföras bättre på något av våra utländska kontor, säger han. Det finns mycket att lära av utländska kollegor, hur rättssystemen ser ut i deras land och hur de hanterar klienter, och vice versa. Lagvalsreglerna är viktiga för verksamheten. När en tvist uppstår till exempel kring en anställd i ett svenskt bolag som jobbar i Tyskland i ett uppdrag från ett engelskt bolag är det inte alltid lätt att veta vilket lands lagstiftning som ska tillämpas. Det kan bli många funderingar. Parterna tenderar ofta att försöka vilja styra vilket lands lagar som ska gälla. Man bör dock vara medveten om att det inom arbetsrätten normalt sett finns tvingande regler i det land där arbetet utförs. Även etiken måste hanteras på ett speciellt sätt på en internationell byrå. Det finns 10

advokatyrket som offentlig försvarare är en av orsakerna till att Mia Edwall Insulander ville bli advokat. Det är i praktiken inte möjligt att vara offentlig försvarare utan att vara advokat. Specialiseringen är viktig, och det skiljer mycket mellan de olika juridiska inriktningarna, anser hon. Humanjurister arbetar ofta på mindre byråer, har ofta sämre betalt och blir bundna till sin inriktning, medan en affärsjurist kan jobba även som bolagsjurist, vilket ger andra karriärmöjligheter. Tillväxten på humanjurister är inte så god, vilket innebär att det finns mycket jobb, säger Mia Edwall Insulander. Linn Wredström. Linn Wredström, 31 år, anser att variationen i advokatyrket är positivt. Dessutom arbetar advokaten i en yrkeskår som präglas av hög etik och stort mått av professionalism. Advokater arbetar i en förtroendebransch och det är grundläggande att den rådgivning du ger din klient är av mycket hög kvalitet, säger hon. När Linn Wredström själv valde att ta anställning som biträdande jurist på en advokatbyrå hade hon ingen riktig bild av hur arbetet på en byrå egentligen var, men var inställd på att arbeta med affärsjuridik. Arbetet på byrån motsvarar de förväntningar hon hade av yrket före hon började; stor variation på arbetsuppgifterna, stora utmaningar och framför allt väldigt roligt. Ena dagen handlar det om industriell tillverkning och nästa är det tv-produktioner. Det säger sig självt att det aldrig blir tråkigt. Baksidan är att vissa perioder innebär hög arbetsbelastning vilket ibland kan bli problem när man ska planera privat. Fördelen är att det finns stor frihet att vara ledig då arbetsbelastningen är mindre. Linn Wredström är specialiserad på främst immaterial-, marknads- och medierätt. Hennes byrå får ofta stora och roliga uppdrag inom dessa områden och det är alltid intressant att vara med och driva dem, anser hon. Utvecklingsmöjligheterna på advokatbyrå är näst intill obegränsade, enligt Linn Wredström. De flesta större advokatbyråer är generösa arbetsgivare med omfattande interna och externa utbildningsprogram och det finns även stort utrymme för specialisering. På hennes egen byrå finns det till exempel möjlighet till tjänstgöring på någon av de utländska advokatbyråer som byrån samarbetar med. Advokat Emilia Lundberg, 33, sysslar med kommersiella tvister. Hennes arbete är både spännande och omväxlande. Jag är fri att lägga upp mitt arbete själv och har bara ett enda mål, att ta tillvara min klients intressen, säger hon. Förutom att vara ombud i skiljeförfaranden är Emilia Lundberg ofta i allmän domstol och uppträder som advokat i kommersiella tvistemål. Hon tycker att just tvister är det intressantaste i juristyrket. över hela världen Som processadvokat får du tillfälle att argumentera, saker och ting ställs på sin spets och tvisten ska avgöras till din klients fördel och advokatens roll är central i det arbetet, säger hon. Advokat är ett yrke för den som tycker om att vara i hetluften och argumentera för sin sak, enligt Emilia Lundberg. Att diskutera, argumentera och övertyga är en populär bild av advokatyrket. Man kan säga att den bilden fångade mig när jag var yngre, men jag hade ingen riktig insikt om vad det innebär att vara advokat, säger Jonas von Heidenstam, 31, biträdande jurist. Om allt går enligt planerna blir han advokat under nästa år, och inriktningen är utstakad. Jonas von Heidenstam vill fortsätta arbeta med brottmål som specialisering. Mot slutet av juristlinjen insåg han att straffrätt var det område som intresserade honom mest och dessutom kändes mest konkret och greppbart. Jag kände hur oerhört viktigt det är att vi har ett rättsväsende där ingen döms oskyldig. Under tiden jag pluggade juridik fick jag ofta frågan varför en del brottslingar går fria och tyckte att det var skrämmande hur många som inte verkade förstå hur en rättsstat fungerar och vikten av att ingen döms oskyldig. Utvecklingsmöjligheterna är goda, anser han, eftersom det alltid behövs offentliga försvarare och att mycket talar för att andelen privata försvarsuppdrag ökar i förhållande till offentliga. Det är skrämmande ur ett rättssäkerhetsperspektiv, men kan ge positiva kärriärmöjligheter, säger han. olika etiska regler som byrån måste följa. Dessutom har advokatsamfunden i de europeiska länderna sina etiska regler som vi följer. Skulle motstridighet uppkomma mellan olika regelverk tillämpar vi alltid de strängaste reglerna, säger Magnus Berterud. ATT ARBETA SOM JURIST på en multijurisdiktionsbyrå innebär att man ofta arbetar i internationella projekt där flera jurisdiktioner är inblandade, antagligen oftare än på en vanlig svensk affärsjuridisk byrå, anser Rikard Wikström, 33, biträdande jurist. Bland olikheterna kan nämnas att amerikanska och andra anglosaxiska jurister generellt sett tenderar att vara mer formalistiska. Det beror nog på rättstraditionerna och tillämpningen av lagen i dessa länder, säger Rikard Wikström. Han har processer och skiljeförfaranden som specialitet och som processjurist finns en hel del lärdomar att hämta, anser han, inte minst från de brittiska advokaterna. I England finns en tradition av muntlig plädering och i USA finns en väl utvecklad framställningsteknik som kan se annorlunda ut än vad vi är vana vid i Sverige och som jag tror svenska processadvokater kan lära sig mycket av, säger han. På byrån arbetar juristerna i olika specialiserade grupper och inom dessa förekommer regelbunden intern kunskapsutveckling i form av möten och utbyte av rättsutredningar och andra erfarenheter. Även internationellt finns det ett kunskapsutbyte mellan juristerna i form av utbildningsprogram, möten och nyhetsbrev. På de olika kontoren finns också heltidsanställda jurister som fokuserar på den interna kunskapsutvecklingen. 11

Svårare att förutse dom i vårdnadstvist Familjerätten omfattar ett relativt stort juridiskt område, men många av de ärenden jag arbetar med handlar om vårdnaden om barn, barns boende och umgänge. I dessa typer av ärenden får jag ofta frågan från mina klienter Hur säker kan jag vara på att domstolen dömer till min fördel? Frågan är relevant från klientens perspektiv och det är en del av mitt arbete att ge ett svar. Frågor om vårdnad, barns boende och umgänge ska avgöras utifrån barnets bästa. Den 1 juli 2006 infördes vissa lagändringar i föräldrabalken. Ändringarna innebär bland annat att domstolen inte i första hand ska utgå från gemensam vårdnad. Frågan ska i stället avgöras individuellt utifrån barnets bästa. Eftersom det inte längre råder någon presumtion för att den gemensamma vårdnaden ska bestå i ett vårdnadsmål, ökar utrymmet för domstolarna att göra egna bedömningar. Det är viktigt att domstolens bedömning sker på ett nyanserat, intresserat och initierat sätt. Mia Edwall Insulander. Att ta ställning till ett barns bästa kräver lyhördhet och kompetens. Det är också viktigt att domstolen i varje enskilt fall har tillräckligt kvalitativt bedömningsmaterial och information innan de avgör målet. Det finns vissa riktlinjer för vad som kan anses utgöra ett barns bästa, men det är fortfarande en bedömningsfråga. Klientens ombud spelar här en viktig roll, eftersom det är ombudet som ska presentera relevant information för domstolen. Advokaten eller den biträdande juristen ska också som ombud vara så pass kunnig på sitt område att han eller hon kan ge klienten en professionell bedömning av ett troligt utfall i det enskilda fallet. EFTERSOM DET INTE längre presumeras att gemensam vårdnad är det bästa för barn i mål om vårdnad, är det svårare för ombudet att ge klienten besked om en trolig utgång av målet. För klientens del är det ofta ett stort steg att inleda en rättsprocess. Vid ett sådant beslut är förutsägbarheten av stor betydelse. Min roll som familjerättsjurist på en advokatbyrå är bland annat att följa den praxis som utvecklas efter lagändringarna och ge klienten min professionella syn på utsikterna att nå den lösning på vårdnaden som min klient eftersträvar. Jag har arbetat som biträdande jurist på advokatbyrå med familjerätt i drygt fem år. Det är ett mycket stimulerande arbete, främst på Barnets bästa ska vara vägledande när vårdnadstvister avgörs. FOTO: ULF LODIN grund av de människor och livsöden jag möter, men också just på grund av de bedömningar som måste göras i varje enskilt fall. De nya reglerna i föräldrabalken har minskat förutsägbarheten om hur en domstol bedömer vem som bör ha vårdnaden om ett barn. Detta kan i sig vara negativt för en förälder som ser sig tvingad att gå till domstol för att få vårdnadsfrågan avgjord. De nya reglerna ger dock domstolarna en ökad möjlighet att fatta mer nyanserade och initierade beslut, vilket jag tror är positivt. MIA EDWALL INSULANDER, biträdande jurist Bara goda intentioner hjälper inte de unga Den 1 januari i år gjordes ett flertal förändringar avseende påföljder för unga lagöverträdare under 21 år. Syftet är att motverka fortsatt kriminalitet samt få kortare handläggningstider hos polis och åklagare. Ungdomar kan numera dömas till så kallad ungdomstjänst, det vill säga oavlönat arbete genom socialtjänstens försorg, i högre utsträckning än tidigare. Och ungdomsvård, det vill säga vård inom socialtjänsten, förutsätter att den unge har särskilda behov såsom narkotikamissbruk. Snart sex månader in på 2007 måste jag tyvärr konstatera att de goda intentionerna bakom ändringarna inte räcker till. Det som beskrivs i lagparagrafer är dessvärre inte alltid det som återspeglar verkligheten. Som advokat ser man de brister som ingen lagändring kan komma till rätta med eftersom bristerna uppstår pga resursbrist eller bristande förståelse hos samhällsaktörerna. LÅT MIG BELYSA vissa av de brister jag mött med tre konkreta exempel. Enligt de nya ändringarna får det inte gå mer än sex veckor från det att en ungdom får reda på att han eller hon är misstänkt för brott till dess att åklagaren bestämmer sig för att åtala eller inte. I Stor-Stockholm kan tiden om sex veckor överskridas med flera månader. Detta beror på den höga arbetsbelastningen hos polis och åklagare. Om ungdomar begår brott ska de inte behöva vänta i flera månader på att förstå konsekvenserna av sina handlingar. ÄNDRINGARNA STÄLLER även höga krav på socialtjänsten. Men dessvärre kan socialtjänsten brista i sina skyldigheter. Särskilt utsatta är så kallade ensamkommande flyktingbarn. Dessa barn hamnar ofta och alltför länge i transitboende i avvaktan på att en kommun ska ta emot dem. Om ett av dessa barn misstänks för brott och sedermera åtalas kommer den kommun som anordnar transitboendet med all säkerhet inte att anordna vare sig ungdomstjänst eller ungdomsvård. Detta på grunnd av barnets ovissa livssituation och då barnet i slutändan kommer tas om hand av socialtjänsten i någon annan kommun. Ärendet faller då mellan två stolar domstolen kommer inte att döma ut någon av dessa påföljder trots lagens intentioner. Istället dömer man till böter, vilket är helt tandlöst då den unge saknar pengar eller till villkorlig dom, i praktiken en påföljd som inte känns alls hos den unge. SLUTLIGEN DEN ungdomsvård som den unge ålagts att genomgå kan utebli helt när socialtjänsten saknar de ekonomiska resurserna att anordna den. För domstolarna kan inte tvinga socialtjänsten att genomföra vården. Listan på exempel kan göras mycket längre. Avsikten med denna artikel är dock inte att klandra vare sig polisen, åklagare eller socialtjänsten. Om man ska kunna angripa ett problem, såsom ungdomsbrottsligheten, räcker det inte med att ändra en lag. Det krävs att man sätter in de ekonomiska resurser som behövs för att genomföra de tänkta förändringarna, att man öppet pratar om de brister som uppstår och att man försöker rätta till dessa brister. Enbart goda intentioner räcker inte. CAROLINA DIAZ BERNAL advokat Jurister med balans Den yngre generationens jurister värdesätter flexibel arbetstid samt möjlighet att kombinera arbete och familj. Detta är frågor som Fylgia arbetar med för att kunna erbjuda unga jurister balans mellan arbete och fritid. www.fylgia.se 12

Vill du göra kometkarriär som stjärnadvokat? MERGERS AND ACQUISITIONS BANKING AND FINANCE Välkommen ner på jorden. COMPETITION AND EU INTELLECTUAL PROPERTY AND MEDIA TELECOMMUNICATIONS AND IT LITIGATION AND ARBITRATION GENERAL CORPORATE PRACTICE Skeppsbron 42 (visiting address Norra Bankogränd 2). Telephone:+46-8-578 450 00. e-mail: firstname.lastname@hammarskiold.se. Please visit us at: http://www.hammarskiold.se Hammarskio ld_125x186.indd 1 07-05-24 09.16.32 Lotta Insulander-Lindh Mia Edwall Insulander Lotta Insulander-Lindh Advokatbyrå grundades år 1983. Byrån är specialiserad främst på familjerätt samt att företräda brottsoffer som har utsatts för olika brott. Humlegårdsgatan 5 Box 55628 102 14 Stockholm tel: +46 8 667 61 67 fax: + 46 8 660 65 20 www.insulander-advokat.se Ser du en lång och framgångsrik karriär som affärsjurist framför dig kan vi ge dig ett råd på vägen: Sök till vårt Junior Associate Programme en unik möjlighet att påbörja sin karriär hos en av världens ledande advokatbyråer. Kometkarriären börjar på www.linklaters.com/careers institutioner och organisationer i deras mest komplexa transaktioner och affärer. klienter över hela världen. Linklaters Advokatbyrå AB Regeringsgatan 67 Box 7833, 103 98 Stockholm, SWEDEN Tel. (46-8) 665 66 00. Fax. (46-8) 667 68 83 www.linklaters.com

Lättare att anställa för en begränsad tid Från och med 1 juli i år får företagen sannolikt bättre möjligheter att anställa personal för en begränsad tid och kan därmed lättare anpassa sin personalstyrka till verksamhetens behov. Då planeras nämligen de flesta reglerna i lagförslaget om bättre möjligheter att anställa personal för en begränsad tid att träda i kraft. Förslaget innebär en ökad flexibilitet för arbetsgivare, vilket är ett av kännetecknen för det som brukar kallas flexicurity. Flexicurity kännetecknas av tre faktorer. Den första är flexibilitet för arbetsgivare genom regler som underlättar för arbetsgivare att anställa och anpassa sin personalstyrka för verksamhetens behov ( flexibility ). Den andra är trygghet på arbetsmarknaden i form av ett socialt skyddsnät vid arbetslöshet ( security ). Den tredje och sista faktorn är en aktiv arbetsmarknadspolitik, som ska syfta till att eventuell arbetslöshet inte blir långvarig. Regeringens lagförslag om bland annat bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning öppnar för en ökad flexibilitet för arbetsgivare och antalet arbetstillfällen i Sverige förväntas öka. Enligt lagförslaget ges arbetsgivaren fyra möjligheter att anställa personal för en begränsad tid, utöver anställningsformen provanställning, nämligen allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete och anställning när arbetstagaren har fyllt 67 år. DE STÖRSTA SKILLNADERNA mot dagens regler är att företagen får möjlighet att i anställningsformen allmän visstidsanställning anställa ett obegränsat antal medarbetare i flera omgångar, dock maximalt två år (under en femårsperiod) per medarbetare, utan att behöva ange något skäl. Dagens regelverk innehåller visserligen fler former för tidsbegränsad anställning, men är omgärdat av flera begränsningar och en restriktiv praxis, vilket gör reglerna svårtillämpade. Risken för att en otillåten tidsbegränsad anställning kan övergå i en tillsvidareanställning resulterar ofta i att företagen avstår från att anställa personal för en begränsad tid. Alternativet är att i stället anlita personal från bemanningsföretag. MÅNGA INTERNATIONELLA företag som etablerar sig i Norden förvånas över att Sverige saknar den flexibilitet för arbetsgivare som flera av de övriga nordiska länderna har. Detta kan vara ett skäl till att företag väljer att etablera sig i något annat av de nordiska länderna än Sverige. Regeringens förslag är emellertid ett steg på vägen till ökad flexibilitet för arbetsgivare och därmed ett steg närmare flexicurity i Sverige. FREDRIKA SKOOG ERIKSSON, advokat Nya regler ger bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning. FOTO: ULF LODIN FOTO: RICHARD BERG, BERNE LUNDKVIST En värld av möjligheter Vi är en expansiv advokatbyrå som samarbetar med innovativa företag över hela världen. Vi skiljer oss från de flesta advokatbyråer genom att vi erbjuder rådgivning och service inom både immaterialrätt och affärsjuridik. Att arbeta som advokat eller biträdande jurist hos oss ger dig handlingsfrihet och goda utvecklingsmöjligheter. Du kommer i kontakt med såväl innovativa entreprenörer som globala aktörer och branschkolleger i andra länder genom vårt världsomspännande nätverk av advokat- och patentbyråer. Därmed sätter vi stort värde på din förmåga att vårda befintliga relationer, knyta nya kontakter och arbeta i team. Kontakta gärna våra advokater och biträdande jurister direkt per telefon eller läs mer om oss på www.gulliksson.se. Uniting Innovative Minds Malmö 040-664 44 00 Helsingborg 042-19 84 60 Lund 046-19 05 20 Stockholm 08-24 93 00 www.gulliksson.se 14

Asylsökande i Sverige söker ett bättre liv Den asylsökande har oftast inget socialt nätverk i Sverige och advokaten blir en viktig person. FOTO: ULF LODIN I fjol kom 24 300 asylsökande till Sverige. Det är fråga om människor från hela världen som lämnat sina hemländer av en rad olika orsaker såsom krig, svält eller för att de utsatts för förföljelse på grund av religionstillhörighet, politisk uppfattning eller sexuell läggning. Många är ensamkommande, varav vissa barn. Vad de alla har gemensamt är en önskan om ett bättre liv. Jag arbetar bland annat med utlänningsärenden vilket innebär att jag förordnas som offentligt biträde för asylsökande med uppgift att hjälpa dem med deras ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Det är min uppgift att se till att samtliga omständigheter som är av relevans för asylansökan kommer fram. När jag första gången träffar min klient vet jag ofta inte mer än namn, födelsedatum, medborgarskap, datum för inresa och förhoppningsvis vilket språk klienten talar. DET FÖRSTA MÖTET med klienten är mycket viktigt då jag måste gå igenom personuppgifter och bakgrundsinformation för att utreda eventuellt skyddsbehov och andra omständigheter av vikt. Vidare är det min uppgift att utreda om klienten har handlingar som kan styrka identiteten eller de åberopade asylskälen. Jag upprättar efter sammanträffandet en ansökan om uppehållstillstånd som inges till Migrationsverket. I ansökan redovisar jag, på grund av lojalitetsplikten mot min klient, inte omständigheter som kan vara till klientens nackdel. Efter eventuell kompletterande utredning vid Migrationsverket kommer slutligen ett beslut. Skulle detta vara negativt överklagas det numera till någon av migrationsdomstolarna vilka är belägna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det finns då möjlighet att begära muntlig förhandling. GENOM MITT ARBETE kommer jag dagligen i kontakt med människor som befinner sig i kris eller i vart fall i en svår situation. Vad som är speciellt med utlänningsärenden är att det för många asylsökande bokstavligen talat kan vara fråga om liv eller död, då de vid ett eventuellt återvändande riskerar att dödas eller utsättas för tortyr eller annan omänsklig behandling. Då de asylsökande saknar socialt nätverk i Sverige blir jag som offentligt biträde ofta en viktig person och på grund av de långa handläggningstiderna har jag ofta kontakt med mina klienter under en längre tidsperiod. Jag har länge varit intresserad av internationell rätt och mänskliga rättigheter och trivs mycket bra med att arbeta med utlänningsärenden. Ärendena känns angelägna, jag känner att jag verkligen kan göra nytta och jag får dessutom förmånen ett lära känna många intressanta människor, ta del av deras levnadsöden och få en inblick i situationen i andra länder. ANN BERGSTRÖM biträdande jurist Välkommen till en modern advokatbyrå På Ramberg driver unga affärsjurister, advokater och delägare till sammans byrån mot ett gemensamt mål att alltid skapa nytänkande, kreativa och effektiva lösningar. hos våra unga medarbetare vilket tillsammans med våra erfarenheter och branschkunskaper resulterar i att vi skapar goda affärer för våra klienter. Ramberg fokuserar på målet. Upptäck nya möjligheter du med. Ramberg Advokater, www.ramberglaw.se Medlem i LawExchange International Norrmalmstorg 1, 103 93 Stockholm, Tel: 08-546 546 00 Drottninggatan 7, 252 21 Helsingborg Tel: 042-37 70 60 St. Nygatan 38, 211 37 Malmö Tel: 040-30 55 90 15

M&A för den unga affärsjuristen En relativt stor andel av alla de jurister som varje år utexamineras från landets juristutbildningar hamnar förr eller senare inom affärsjuridiken. Mot bakgrund av att företagsöverlåtelser, eller M&A som den sanna transaktionsjuristen skulle säga, är ett av de viktigaste och största verksamhetsområdena för många affärsjuridiska byråer, är det följaktligen också många av dessa unga biträdande jurister som kastas in i den okända transaktionsdjungeln. För visst uppfattar nog många M&A som en okänd djungel, ett massivt område som verkar spännande och lockande, men som man egentligen inte har så stor aning om vad det innefattar. I brist på utrymme kan jag dock inte gå in i detalj på allt vad M&A innebär. Däremot skulle jag vilja ta tillfället i akt och lyfta fram ett par faktorer som gör arbetet som ung biträdande jurist på en M&A-avdelning så stimulerande och intressant som det ändå är. ÄVEN OM VISSA mindre företagsöverlåtelser självklart kan hanteras av endast en jurist, genomförs ändå det stora flertalet transaktioner av en för ärendet särskild skapad projektgrupp. Fördelarna med att som yngre biträdande jurist få möjlighet att i det dagliga arbetet vara en integrerad del i olika projektgrupper är många, men personligen skulle jag vilja lyfta fram två fördelar. För det första stimulerar arbetet i projektgrupper till ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan de olika gruppmedlemmarna och för den yngre och mer oerfarne biträdande juristen utgör detta en perfekt miljö för att lära sig extremt mycket under en relativt kort period. Arbetet med företagsöverlåtelser spänner över flera olika rättsområden. För det andra är det utifrån ett socialt perspektiv naturligtvis väldigt givande att få arbeta tillsammans med andra människor för att inom en given tid lösa en viss uppgift. Det nära samarbetet ger också ofta upphov till en väldigt stark kamratskap och genuin lojalitet till varandra, vilket i sin tur leder till att det dagliga arbetet tillsammans blir så mycket roligare. En central del av en M&Ajurists arbete är att leda och styra projekt. Även om det självklart är någon mer senior medarbetare som har det övergripande ansvaret för ett visst projekt, får man som ung biträdande jurist ändå tidigt ta självständigt ansvar och vara med och leda och styra specifika delar av arbetet. Att som ung och relativt oerfaren biträdande jurist kliva in i denna roll och ta detta ansvar kan vara läskigt, men samtidigt oerhört utvecklande och stimulerande. ATT ARBETA MED företagsöverlåtelser innebär att man dagligen kommer i kontakt med juridiska problem och frågeställningar inom en rad olika rättsområden allt från bolagsrätt till miljörätt och skatterätt. För en M&A-jurist är det helt enkelt viktigt att kunna lite FOTO: ULF LODIN om allt. Fördelen av detta för en yngre biträdande jurist är att man snabbt erhåller en väldigt bred kunskapsbas att stå på inför den fortsatta karriären, något som är till stor fördel oavsett om man tänker sig en fortsatt karriär inom byrå eller om man i något skede bestämmer sig för att gå över till att bli bolagsjurist. CHRISTOPHER ARKBRANT biträdande jurist AIJA International Association of Young Lawyers AIJA är en världsomfattande organisation för yngre advokater, biträdande jurister och bolagsjurister. Medlemmarna kommer från allt från enmansbyråer till de stora internationella advokatbyråerna och från både små, medelstora och stora företag runt om i världen. AIJA, International Association of Young Lawyers, har en åldersgräns på 45 år när man når denna ålder förlorar man sin rösträtt i organisationen och man kan inte heller utses till någon av förtroendeposterna. Härigenom föryngras organisationen ständigt och möjligheter öppnas kontinuerligt för nya medlemmar att vara aktiva inom organisationen. Själv blev jag aktiv inom AIJA år 2001 och i augusti i år tillträder jag som AIJA:s valde president. AIJA ORDNAR ÅRLIGEN ett stort antal seminarier, möten och kongresser världen över. Seminarierna behandlar ämnen inom mer eller mindre samtliga rättsområden och har de senaste åren handlat om så skilda ämnen som Cross Border Lending Transactions och Succession in Family Enterprises. Även mjukare ämnen som Professional Development of Young Lawyers behandlas. Under dessa sammankomster är det enkelt att knyta kontakter med andra jurister från större delen av världen (även om majoriteten av de aktiva medlemmarna kommer från Europa). Det är även enkelt att få en möjlighet att bidra till organisationen genom att organisera seminarier och/eller hålla föredrag alla semiarier och möten arrangeras av medlemmarna. Seminarierna håller mycket hög klass och det råder alltid en fantastisk stämning. En viktig del i nätverksbyggandet sker under dessa mycket trevliga sociala former. För unga advokater och biträdande jurister är det även lärorikt att ta del av bolagsjuristens vardag och önskemål på ett otvunget sätt samtidigt som både advokater/biträdande jurister och bolagsjurister genom AIJA på ett mycket enkelt sätt kan bygga upp ett internationellt kontaktnät. AIJA:S SEMINARIER och andra aktiviteter präglas givetvis av en internationell atmosfär. Många av dagens yngre jurister är sedan studietiden vana vid att umgås med jurister från stora delar av världen. Detta internationella inslag blir för många unga jurister mindre omfattande under de inledande yrkesåren men genom att delta i AIJA:s olika sammankomster och genom att vara aktiv inom AIJA får man garanterat en stor dos internationell erfarenhet. Om ni inte är medlemmar kan jag bara rekommendera er att bli detta om inte annat för att få kallas young lawyer tills man är 45! PÄR REMNELID advokat 16

Saktfärdighet i lagstiftning skapar problem i upphandlingssverige Den 31 mars 2004 ersattes de fyra EG-direktiv som lagen om offentlig upphandling (LOU) bygger på av två nya direktiv. Senast den 31 januari 2006 skulle samtliga medlemstater i EU ha implementerat de nya direktiven. Någon ny nationell lag om offentlig upphandling har emellertid inte trätt i kraft i Sverige. Den utredning, Upphandlingsutredningen, som tillsattes med uppdrag att lämna förslag till införandet av direktiven, överlämnade sitt betänkande i mars 2006. I maj 2006 skickades ett lagförslag på remiss till Lagrådet, som i sitt yttrande den 7 februari i år riktade hård kritik mot lagförslaget. Med hänsyn till Lagrådets kritik torde det dröja en bra bit in i 2008 före det att någon ny lag kan träda i kraft. DEN UPPKOMNA situationen ställer frågan om EG-direktivets direkta effekt på sin spets, det vill säga i vilken mån regler i direktivet ska tillämpas i Sverige redan före det att direktivet införlivats genom nationell lag. För att en direktivbestämmelse ska ha direkt effekt krävs att den är klar, precis och ovillkorlig samt att den grundar en rätt för den enskilde. Ett antal processer kring direktivens direkta effekt har redan dykt upp. Bland annat har domstolarna fått ta ställning till om de nya direktivens krav på viktning av utvärderingskriterier och på minimiantal leverantörer vid ramavtalsupphandling har sådan effekt. Bestämmelser som har direkt effekt kan göras gällande av enskilda leverantörer direkt gentemot offentliga upphandlande enheter. För de upphandlande enheternas vidkommande innebär reglerna om direkt effekt att enheterna på eget initiativ måste avgöra vilka bestämmelser i direktivet som har sådan effekt och tillämpa dessa redan före införlivandet i svensk lag. NATIONELLA DOMSTOLAR ska om möjligt tolka de svenska bestämmelserna mot bakgrund av bestämmelserna i direktiven. Det kan givetvis vara mycket svårt att avgöra huruvida en bestämmelse har direkt effekt eller inte. Dessutom torde kännedomen om bestämmelserna i det nya direktivet knappast vara känd i någon större omfattning utanför den personkrets som dagligen arbetar med offentlig upphandling. Enligt vissa beräkningar omsätter den offentliga upphandlingen i Sverige över 500 miljarder per år. Det är mycket anmärkningsvärt och för Sveriges vidkommande ovanligt att lagstiftningsarbetet på ett så viktigt område tillåts dra över tiden på det sätt som skett, med den osäkerhet detta leder till för såväl upphandlande enheter som leverantörer. HENRIK SEELIGER advokat Senaste nytt på skatteområdet Regeringen har meddelat att de avser att avskaffa förmögenhetsskatten och detta redan under 2007. En anledning till att skatten ska slopas är att öka mängden riskvilligt kapital för investeringar i Sverige. En annan anledning är att regeringen ser skatten som godtycklig och i praktiken frivillig för dem med stora kapitaltillgångar, som genom utlandsdispositioner helt har kunnat undvika att betala förmögenhetsskatt. Helena Backlund arbetar med skatterätt. Enligt beräkningar gjorda av Skatteverket befinner sig svenskt kapital motsvarande minst 500 miljarder kronor i utlandet. Andra beräkningar har givit siffror på uppemot det dubbla. Regeringen hoppas nu att en del av detta kapital letar sig tillbaka till Sverige eller åtminstone att utflödet av kapital hejdas. EN ANNAN ASPEKT av borttagandet av skatten handlar om att möta skattekonkurrensen från länder i vår närhet. De länder som har kvar en beskattning av förmögenhet blir allt färre; av OECD:s 30 medlemsländer är det förutom Sverige endast Norge, Schweiz, Frankrike och Spanien som har kvar en beskattning av förmögenhet hos individer. I och med avskaffandet av förmögenhetsskatten går staten miste om cirka 5 miljarder kronor i årliga intäkter. Detta ska delvis finansieras genom att avdraget för privat pensionssparande begränsas till maximalt 12 000 kronor per person och år. Även fastighetsskatten kommer att tas bort om regeringens planer går i lås. Enligt dessa planer ska skatten avskaffas från och med nästa år. Något detaljerat förslag har ännu inte presenterats, men den modell som utreds innebär bland annat att en kommunal fastighetsavgift på maximalt 4 500 kr per småhus införs. Slopandet av fastighetsskatten avses att finansieras dels genom införandet av den kommunala avgiften, dels genom att skatten på kapitalvinster på privatbostäder höjs från 20 till 30 procent. DEN SOM KÖPER en ny privatbostad kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten på den bostad som sålts. Tidigare har dessa regler endast gällt bostäder belägna i Sverige. Nytt för i år är att reglerna utvidgats till att gälla bostäder inom hela EES-området, som består av de 25 EU-länderna samt Island, Norge och Liechtenstein. Säljer du din privatbostad i Sverige, för att i stället köpa en lägenhet i exempelvis London och bosätta dig där, kan du alltså fortsättningsvis ha möjlighet att skjuta fram beskattningen av din kapitalvinst på den svenska bostaden. HELENA BACKLUND biträdande jurist Genom att avskaffa förmögenhetsskatten hoppas regeringen att svenskt kapital utomlands ska komma tillbaka in i landet. FOTO: ULF LODIN Hökerberg & Söderqvist Advokatbyrå, Kungsgatan 36, Box 7836, 103 98 STOCKHOLM, tel 08-407 88 00, mail@hsa.se, www.hsa.se 17

Jonas Bergh, Katarina Goulet, Anna Gårdö och Camilla Holmkvist a publication from Aktuell juridisk litteratur från Jure Femton tjänster till din tjänst! Westlaw Sverige är samlingsnamnet för Thomson Faktas stora juridiska informationssystem. Ett informationssystem som effektiviserar din arbetsdag och omfattar totalt 15 olika tjänster. Här hittar du allt från bastjänster till tilläggstjänster, verktyg och en nyhetstjänst. Du väljer givetvis själv vilka och hur många tjänster du vill ha tillgång till. Vill du veta mer? Gå in på www.thomsonfakta.se/wls Aktiebolagslagen En lagkommentar Erik Nerep & Per Samuelsson Nu utkommer en ny och mycket utförlig kommentar till aktiebolagslagen. Denna nya kommentar behandlar flertalet problemområden ingående. Här ges förslag till lösningar av sådana frågor som inte erhållit något definitivt svar genom aktiebolagslagen eller rättspraxis och är omdiskuterade inom doktrinen. I kommentaren ges analyser som är värdefulla för den yrkesverksamma juristen och tillgodoser det praktiska rättslivets behov. Kommentaren består av tre volymer. Del I behandlar lagens kap. 1-10, Del II kap. 11-22 och Del III kap. 23-32. Del I och Del II har utkommit i mars 2007 och Del III utkommer preliminärt i juni 2007. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm och Per Samuelsson är professor i handelsrätt vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Pris: 2392 kr exkl.moms Styrelsearbete i noterade bolag Jonas Bergh, Katarina Goulet, Anna Gårdö & Camilla Holmkvist Denna bok behandlar på ett lättfattligt sätt de viktiga områden som gäller för styrelsearbetet i noterade bolag. Boken behandlar situationen som den är i december Styrelsearbete i noterade bolag 2006. Författarna Jonas Bergh och en handledning Katarina Goulet är advokater. Anna Gårdö och Camilla Holmkvist är biträdande jurister. Samtliga är verksamma inom specialistgruppen för Kapitalmarknadsfrågor och Bolagsrätt vid Ashurst advokatbyrå AB. Pris: 275 kr exkl. moms. KPMG Skattehandbok 2007 Skattehandboken kommenterar hela inkomstskatterätten och omfattar såväl person- som företagsbeskattning. I denna upplaga av Skattehandboken redovisas alla nyheter och ny lagstiftning på inkomstskatteområdet under 2006. Vidare har årets upplaga uppdaterats med en mängd nya rättsfall och i övrigt omarbetats. Skattereglerna under 2007 beskrivs, dvs. reglerna vid 2008 års taxering, så långt de nu är kända. Boken innehåller en detaljerad innehållsförteckning, ett rättsfallsregister och ett utförligt sakregister. Pris: 695 kr exkl.moms. Ansvarsfrihet Dechargeinstitutet i svensk aktiebolagsrätt Carl Svernlöv Denna bok behandlar uttömmande cxc personligt skadeståndsansvar i aktiebolag och därtill relaterade frågor, som är av stort intresse för carl svernlöv praktiskt verksamma jurister. ANSVARSFRIHET I boken behandlas frågeställningar Dechargeinstitutet i svensk aktiebolagsrätt kring det ansvarsfrihetsbeslut som årligen skall fattas vid årsstämman i alla svenska aktiebolag samt flera viktiga undantag från meddelad ansvarsfrihet som följer av lag och praxis. Carl Svernlöv är verksam som advokat vid Baker & McKenzie Advokatbyrå. Pris: 994 kr exkl.moms. Kontraktuell lojalitetsplikt Jori Munukka jori munukka KONTRAKTUELL LOJALITETS- PLIKT I denna bok behandlas lojalitetsplikten utförligt i ett flertal avtalstyper, bl.a. anställning, kommission, handelsagentur, köp, entreprenad, försäkring, finansiell rådgivning, konsumenttjänst och konsumentkredit. Idag har lojalitetsplikt blivit en del av den avtalsrättsliga verkligheten. Den åberopas och tillämpas alltmer i domstols- och skiljeförfaranden. Dessutom är lojalitetsplikten i avtalsförhandlingar och lojalitetsplikt mot tredje man i stark utveckling. Jori Munukka är verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Pris: 670 kr exkl. moms Guide to Public Takeovers in Sweden Thomas Wallinder & Patrik Marcelius Thomas Wallinder Patrik Marcelius Guide to Public Takeovers in Sweden Denna handbok om offentliga uppköpserbjudanden i Sverige beaktar den senaste utvecklingen på området. Den ger en bild av hur uppköpsregler tillämpas i praktiken. Boken behandlar inverkan av lagändringar i de nya prospektreglerna och den nya aktiebolagslagen samt arbetet att implementera det s.k. takeover-direktivet i Sverige. Boken vänder sig till ledningen för budgivare- och målbolag samt deras juridiska och finansiella rådgivare. Författarna är verksamma advokater på Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Pris: 338 kr exkl.moms. Besök Jure Bokhandel eller gå in på www.jure.se och beställ direkt online. Sveriges största sortiment av svensk och utländsk juridisk litteratur samt offentligt tryck. www.jure.se Vi löser Sveriges mest utmanande affärsjuridiska problem Wistrand arbetar uteslutande med aktiv juridisk problemlösning för privat och offentligt näringsliv och erbjuder kvalificerad rådgivning inom samtliga affärsjuridiska områden. Vår framgång bygger till stor del på att vi skapar rätt mix av ålder, erfarenhet och specialkompetens i våra arbetsgrupper. Vi prioriterar hög tillgänglighet och ett gott samarbete. Med kontor i samtliga storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö kan vi vara nära det lokala näringslivet och tillgodose de speciella behov som uppstår just där. www.wistrand.se

TRIMEDIA STOCKHOLM Rookie [rokki] eng substantiv, nybörjare, gröngöling med höga yrkesambitioner samt liten eller obefintlig professionell erfarenhet. Vi söker löpande unga målmedvetna affärs jurister med ett brinnande intresse för rådgivning och ut redningar till ledande företag och organisa tioner. Såväl nationellt som internationellt. Goda lagspelare med höga ambitioner både inom yrkes- och privatlivet. Dags att gå vidare? Läs mer om oss och våra tjänster på www.lindahl.se Advokatfirman Lindahl STOCKHOLM GÖTEBORG HELSINGBORG MALMÖ UPPSALA ÖREBRO

Passar vi för DIG? VI SÖKER ALLTID NYA JURISTER, både nyutexaminerade, tingsmeriterade och mer erfarna specialister till våra kontor i Sverige och utomlands. För oss är din personlighet minst lika viktig som goda formella meriter. Det är också viktigt att du delar våra grundläggande värderingar som präglas av samarbete, långsiktighet och generositet. Vår storlek och vår marknadsledande position ger oss möjlighet att satsa stora resurser på din kompetensutveckling och på att ge dig såväl bredd som spetskompetens inom ett eller ett par områden. Oavsett vilken inriktning du så småningom väljer ger vi dig en unik plattform för din professionella och personliga utveckling. Vi arbetar med Sveriges och världens ledande företag, ofta i stora och komplexa internationella uppdrag. Det ger oss, och dig, ständiga utmaningar och fantastiska utvecklingsmöjligheter. Genom våra egna kontor i flera olika länder, samt våra vänbyråer över hela världen, finns det stora möjligheter för dig som vill jobba utomlands en tid. Periodvis innebär konsultrollen högt arbetstempo men för oss är lagandan och samarbetet sporrande och i gengäld erbjuder vi en stimulerande och trivsam arbetsmiljö, generösa villkor och stort fokus på frågor som rör livspusslet, jämställdhet och ledarskapsutveckling. Nyfiken? Läs mer på www.mannheimerswartling.se/blienavoss STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG NEW YORK FRANKFURT BERLIN S:T PETERSBURG MOSKVA BRYSSEL SHANGHAI HONGKONG