Om forskning kring människa, teknik och design. Lars-Ola Bligård Design & Human Factors Produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola



Relevanta dokument
Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Del 2

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Ergonomi i PUprocessen

Bakgrund. Vetenskapsmetodik M Föreläsning 1. Upplägg. Applikationsområden. Kompetensprofil Lars-Ola Bligård

Människa-Teknik-Organisation MTO i det dagliga arbetsmiljöarbetet

Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP)

Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP)

Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Johanna Persson

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

Masterprogram vid Informatik och media. Systemvetenskap Management, kommunikation och IT Människa-datorinteraktion Digitala medier och samhälle

ANVÄNDBARA IT-SYSTEM I ARBETSMILJÖN

Produktens väg från idé till grav

Människa-teknik i samverkan. Ergoship Human Factors inom sjöfart. Human Factors = Ergonomi. Det ska vara lätt att göra rätt

Att utforma operationsmiljöer för god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet - forskning och utveckling (presentation)

Introduktion till MDI

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Utbildningsplan. Utbildningens mål. Kunskap och förståelse. Färdigheter och förmågor. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer.

IT och funk0onshinder

Design av användargränssnitt. Processen snarare än produkten

Introduktion till MDI

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Hört och lärt på NES2012

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Masterprogram, teknik, arbete och hälsa Master's Programme, Technology, Work and Health, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Interaktionsdesign (7,5 HP)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Fälttest - Pilot. MariAnne Karlsson Chalmers tekniska högskola

Människa-datorinteraktion 7,5 p

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Människan och sjösäkerheten

Medicin och Teknik/ ETIF20 E-hälsa. Känna till och kunna ta hänsyn till aspekter som. Känna till de tekniker som är tillämpbara inom e-

Innovation och produktutveckling. Joakim Lilliesköld & Liv Gingnell

Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Arbetsmiljöutveckling inom byggbranschen

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park

Utbildningsplan för magisterprogrammet

PRODUKTINNOVATION Civilingenjör 180 p

Filosofie kandidatexamen med huvudområdet psykologi Degree of Bachelor of Social Science with a major in Psychology

Risker? Eskalerande situationer och teamarbete. Stress factors and consequences - Human limitation. Hur hanterar vi detta?

Prototyper och användartest

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.

Användarcentrerad systemdesign

HUMAN-CENTERED SYSTEMS Stefan Holmlid

Embedded systems at the ITM-

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Masterprogram, teknik, arbete och hälsa Master's Programme, Technology, Work and Health, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Patientsäker? självklart, eller. Tomas Kirkhorn september 2012

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp

Människa-Datorinteraktion

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer

Akademisering i primärvård - från teori till klinik. Håkan Uvhagen Doktorand, KI, LIME Eva Henriksen Verksamhetschef APC/AVC

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

ABOUT US LIABILITY - SAFETY - QUALITY. Participates in the following Technical Committees SIS/TK 282

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng

Interaktionsdesign och användbarhet Personas. Paper prototyping. » Metod för representation av användaren. » Metod för konceptutveckling

Användarcentrerad systemdesign

affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Laws (LL.M) with a Major in Commercial and Tax Law

Flytta fokus! På alla nivåer! De som utför vården De som använder vården I SAMRÅD. Vi ska starta en ny verksamhet Vi ska förbättra vår verksamhet

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Tjänster, design och innovation. Tjänstedesign, vad är det

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers

RESEBERÄTTELSE TU Delft, hösten 2014.

Anvisning gällande förskrivning av specialanpassad medicinteknisk produkt:

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Användbarhet. Datorbaserade verktyg används till att. Aspekter på användbarhet. uppfylla behov eller lösa problem! Användbarhet.

Designdiscipliner. Tjänstedesigner, vad gör man

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Socialt hållbara arbetsplatser

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Design för användbarhet Designexempel, hur tänkte man vid designen?

Vad händer med jordens städer? Masterprogram i geografi

PRODUKTUTVECKLING STÅR INFÖR ETT NYTT SKEDE - MILJÖ ÄR EN VIKTIG MARKNADSPOTENTIAL! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Resultatkonferens Välkommen!

Människa-maskinsystem Hur skapas god interaktion mellan människa och maskin för ökad effektivitet och säkerhet?

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

» Only by clarifying the relationship between an artefact and the person who is going to use it, it is possible for me to form an

Om att delta i en klinisk prövning

Personas -En metod inom Participatory Design

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Angeppssätt för integration - standarder, internationell utblick och SIS

UX Design. TDDD53 & 729A88 Mattias Arvola

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Transkript:

Om forskning kring människa, teknik och design Lars-Ola Bligård Design & Human Factors Produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola

Avdelning Design & Human Factors En av tre avdelning vid Institutionen för produkt och produktionsutveckling Design & Human Factors Produktutveckling Produktionssystem 24 forskare och lärare Kandidatprogram i Teknisk Design Masterprogram i Industrial design Engineering

Forskningen Design & Human Factors Syfte med vår forskning: utveckla fördjupad kunskap om relationen mellan människa teknik (i vid bemärkelse) och med avseende på såväl fysiska och kognitiva som affektiva aspekter utveckla kunskap som kan användas vid och för utformning av attraktiva, användbara och säkra produkter och system utveckla kunskap som bidrar till social och ekologisk hållbarhet utveckla metoder och verktyg för att stödja denna kunskapsutveckling. Målsättningen är att bidra till design och produktutveckling med människan i centrum.

Fyra profilområden Adoption and use of technical products/systems users needs and requirements for technical products/systems use and meaning of technical products and systems in everyday life prerequisites for users adoption of new technologies Human- machine systems (incl HMI) interplay between human and "machine from simple products to complex socio-technical systems performance, safety Sustainability and everyday life design for sustainable behaviour understanding behaviour and change Energy systems User experience sensing, perceiving and react to products and events involving products aesthetics product identity and meaning Transportation systems and urban mobility Well-being and health

Lars-Ola Bligård Elektroingenjörsprogrammet Chalmers 1997-2002 Forskare/lärare Chalmers sedan 2002 Tillämpningsprojekt i kognitiv och fysisk ergonomi Medicinsk teknik Fordon/trafikmiljö Kontrollrum Undervisning Kurser kandidat, master och doktorandnivå Handledning kandidat- och examensarbeten Forskning: Analytiska metoder för att upptäcka, identifiera och presentera användningsfel och användarvänlighetsproblem Integrering av ergonomi och human factors i produktutvecklingsprocessen Avhandling 2012 - Predicting mismatches in user-artefact interaction - Development of an analytical methodology to support design work

Mitt forskningsområde Ergonomics (or Human Factors) is the scientific discipline concerned with the understanding of interactions among humans and other elements of a system, and the profession that applies theory, principles, data and methods to design in order to optimize human well-being and overall system performance (IEA: International Ergonomics Association )

Ergonomi: Tvärvetenskap Belastningsergonomi Medicin, mekanik Kognitiv ergonomi Kognitiv psykologi Fysisk arbetsmiljö Fysik, teknik, medicin Psyko-social arbetsmiljö Socialpsykologi Organisationslära

Människans informationsprocess Sinnen Uppmärksamhet Ögon Stimuli Hud Perception Beslut Respondera Respons Öron Arbetsminne Långtidsminne Minne Wickens, 1984

Exempel sinnena

Exempel perception Vad visar legobitarna? http://danishdesigner.files.wordpress.com/ 2012/03/fun-with-lego-who-is-who.jpeg

Exempel problemlösning Varje kort har en bokstav på en sidan och en siffra på den andra Vilka kort behöver vändas för att kontrollera om påstående nedan är sant? Om ett kort har en vokal på ena sidan, har den en jämn siffra på den andra sidan. A D 4 7

Exempel problemlösning Varje kort representerar nu en person som dricker något i en bar. På en sidan finns personen ålder och på den andra finns drycken. Vilka kort behöver vändas för att kontrollera om påstående nedan är sant? Om en person dricker öl, måste den vara över 18 år 22 17

Blunt End Sharp End TILLVERKARE ANVÄNDARE ORGANISATION Trubbig ände Faktorer som är fjärran i tid och rum Latenta förutsättningar kontra aktiva handlingar Skarp ände Aktiva handlingar här och nu Användarvänlighetsproblem (usability problems) Användningsfel (use error)

Helhetssyn och samspel Maskin: Olika typer och fabrikat av medicinsk utrustning Organisation: Kultur, dialog, stöd, participation, regler, kvalitet, säkerhet Människa: Sköterska Läkare Uppgift: Behandla och övervaka patient m h a teknik, läkemedel och vård, administr. Omgivning: Ljus, ljud, klimat, belastningar, stress, social miljö

Design av medicinsk teknik vad är det märkliga?

Medicintekniska projekt Hemventilationer Intensivvårdventilat orer SpO2-sensor Dialysmaskiner Strålknivar Insulinpumpar Infusionspumpar Patientlarm i relation till Truckar olika storlekar Tunnelbana Förarplats bil Kontrollrom kraftverk Kommandobrygga fartyg Industrimaskiner Cockpit flygplan Betongkapar Kontorsstolar Spårvägssignaler Stallredskap Kitesurfing Datormöss Barnbilstolar Konsumentprodukter

Vad skiljer sig ofta mest? 1. Får skada sin användare 2. Tydligt skillnad på användarvänlighet och nytta 3. Variationen hos användarna

1. Får skada sin användare Medicinsk utrustning är en av de får typerna av teknik som får skada sina använda viss nivå av bieffekter är accepterade tillverkaren måste kunna visa nivån är tillräckligt låg Säkerhet är en ett prioriterat område inom medicinsk teknik Riskanalyser är centrala i utvecklingsarbetet Användarvänlighet inom medicinsk teknik är ett medel att motverka användningsfel

Elektrifierad baby - Den försvunna sladden Ett sängliggande baby med EKG-övervakning har flyttats till en ny avdelning När utrustningen kopplas in i det nya rummet, ansluter sköterskan av misstag EKG-elektroderna till förlängningssladden för nätspänning Babyn avled pga. den elektriska stöt som uppkom

2. Tydligt skillnad på användarvänlighet och nytta Usefulness = usability + utility (Nielsen, 1993) Användbarhet = användarvänlighet + nytta Den viktigaste aspekten för att få användbar medicinteknisk utrustning är den kliniska nyttan Målet för användarvänligheten är att göra den kliniska nyttan tillgänglig för användarna

2. Tydligt skillnad på användarvänlighet och nytta Klinisk nytta och själva medicinska användningen ligger ofta långt utanför ens egna kompetensområde som designer Alltså, att undersöka och bestämma vad användarna behöver/vill ha är inte primär inte en uppgift för mig som designar Det primära blir är funktionalitet ska utformas för att vara tillgänglig och lättförstålig för användaren Användarvänlighet hur bra en maskin hjälper en användare att utföra den för maskinen avsedda uppgiften

3. Variation hos användarna Många olika typer av användare Sjukvårdspersonal Patienter sjuka Patienter friska Anhöriga Gemensamma faktorer Få av användarna vill egentligen använda produkterna Nyttan överskuggar problem med användarvänligheten

3. Variation hos användarna Sjukvårdspersonal Utbildade att hantera människor och inte teknik Hanterar många olika typer av teknisk utrustning Patienter sjuka Beakta funktionsnedsättningar av varierande slag Patienter friska Vill inte uppfattas som sjuka

Vad ska man tänka på? 1. Känna sin användare och miljön 2. Dokumentera avsedd användare och avsedd användning 3. Designa användningen före produkten 4. Beakta användningsfel

1. Känna sin användare och miljö Viktigt att man själv skaffar sig första handsinformation Uppleva miljön Observera användning Prata med användare En miljö som man sällan upplever från sjukvårdspersonalens perspektiv Ger ovärderlig information för att förstå problemen och kunna avgöra om designförslag fungerar

2. Dokumentera avsedd användare och avsedd användning Centralt att bestämma/designa avsedd användning och avsedda användarna Vad produkten ska användas till? Vem ska använda produkten? Var produkten ska användas? Dokumentera användare och användning tydligt Kommunicera det inom utvecklingsprojektet Metoder som användarprofil, persona och scenarior är bra för att få fram användaren och användningen tydligare i utvecklingsprocessen

3. Designa användningen före produkten Utformningen av produkten ska vara en effekt av användningen (ej tvärt om) Avsedd användning Verklig användning Utformning Förståelse för användningen är central

4. Beakta användningsfel Arbetet med usability behöver innehålla studie av användningsfel Säkerhet är viktigt! Del av standarder (krävs för att uppfylla standarden) Granskas av myndigheter Riskanalys av användande Integrerat med övrigt riskanalysarbete i företaget Undvika att usability blir en udda fågel Kombinera empiriska och analytiska metoder Användartester för se verklig respons från användarna Analytiska för att få en mer heltäckande analys

Summering Vad skiljer Får skada sin användare fokus riskanalys Tydligt skillnad på användarvänlighet och nytta Variationen hos användarna Vad tänka på Känna sin användare och miljön Dokumentera avsedd användare och avsedd användning Designa användningen före produkten Beakta användningsfel

Avslutande ord Om att utforma teknik för människan Allt är kontextberoende Använda alla dina sinnen Du vet aldrig bäst själv

Om forskning kring människa, teknik och design Lars-Ola Bligård Design & Human Factors Produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola