Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Relevanta dokument
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Framtidsklimat i Hallands län

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatförändring och försäkring

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

+5 GRADER. Klimatet förändras

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Försäkring i förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet

Anna Jonsson och Michaela Borg. Vad händer med klimatet och vad händer på SMHI?

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

4. Planering för en framtida klimatförändring

Försäkring i förändrat klimat

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Fuktcentrums informationsdag

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Klimatanpassning Energiomställning. Klimatanpassning. Vårt klimat. -det gäller oss i Västmanland

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Kommunernas arbete med klimatanpassning. skl granskar

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Sverige inför inför klimatförändringarna

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Tofta Krokstäde 1:51, Gotland

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

Datum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Verksamhetsberättelse 2014 Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimatanpassning är angeläget

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda

Klimatarbetet i praktiken

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens betänkande "Vem har ansvaret" (SOU 2017:42) Ks/2017:

Fossilbränslefri kommun 2025

Övergripande planer, strategier etc

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Transkript:

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1

Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet på människans utsläpp av växthusgaser. För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt med arbetet att minska utsläppen behövs alltså anpassning till ett klimat i förändring. 3 Vad säger scenarierna om framtiden? IPCC, 2013 2

Årsmedeltemperatur Observerade medelvärden Framtida utveckling enligt scenario RCP 8.5. Antal dagar med värmebölja Observerade medelvärden Framtida utveckling enligt scenario RCP 8.5. 3

Årsmedelnederbörd Observerade medelvärden Framtida utveckling enligt scenario RCP 8.5. Konsekvenserna av klimatförändringar Berör hela samhället Innebär utmaningar och möjligheter Kan vara direkta eller indirekta och påverkas av konsekvenser i omvärlden 4

Ökad risk för ras, skred och slamströmmar Ånn, juli 2006 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Foto:SGI 10 5

Fler och kraftigare skyfall Hallsberg, september 2015 Foto: Göteborgsposten Klimatanpassning 12 6

Klimatanpassning 13 Stigande havsnivåer Skanör i januari 2007 (drygt 1 m över medelnivån) 7

Kalmar Färjestaden Västerås Västervik Fler värmeböljor Källa: http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=3714 Europa, 2003 8

Antalet dödsfall bland personer som vårdats för psykisk sjukdom, till exempel demens, är upp till 90 procent högre än normalt efter en veckas värmebölja Bland personer med kol stiger dödstalen med över 60 procent Små barn är också känsliga Klimatanpassning att anpassa samhället till nuvarande och kommande klimat Ett nödvändigt komplement till utsläppsminskningar Behöver göras i hela samhällsplaneringen Ger förmåga att anpassa sig till förändringar och att skydda sig mot negativa effekter 9

Klimatanpassning Fysisk planering och bebyggelse Inte bara HUR man ska bygga också VAR (och var inte ) Nybyggnation och skydd av existerande bebyggelse För strandnära bebyggelse och översvämningsdrabbade områden kan det bli större problem med översvämningar. Ändrade grundvattennivåer och portrycksförhållanden påverkar risken för ras och skred. Havsnivåns förändring påverkar risken för kusterosion. Bebyggelse påverkas av förändrade snö- och vindlaster. Ett varmare och fuktigare klimat ökar risken för fukt och mögel. Behovet av uppvärmning och kylning ändras. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ofta särskilt sårbar. Ett stort antal miljöer och äldre städer av stor kulturhistorisk betydelse finns i kustnära områden. 19 Klimatanpassning Fysisk planering För att nå ett robust och klimatsäkert samhälle krävs det en kombination av åtgärder. Några metoder som kan användas i den fysiska planeringen: Förhindra byggnation på för lågt belägna ytor genom föreskrivna höjder. Anlägga vallar. Dammar och diken kan fungera som buffert för vatten. Minska de hårdgjorda ytorna, använda vattengenomsläppliga ytbeläggningar. Skapa utrymme för vattenpassager och tillfälliga uppsamlingsplatser för vatten. Identifiera var det är lämpligt/inte lämpligt att uppföra byggnader. Vatten- och grönstrukturen är en tillgång i arbetet med att klimatanpassa samhället. Lövträd är till exempel effektiva klimatreglerare, och deras rotsystem stabiliserar och motverkar erosion. 20 10

www.klimatanpassning.se 11

Klimatanpassning Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Centrumet drivs vid SMHI på uppdrag av regeringen. Arbetar i bred samverkan med aktörer inom klimatanpassningsområdet. En nod för kunskap om klimatanpassning. Samlar in, utvecklar och tillgängliggör regional, nationell och internationell kunskap om klimatanpassning. Driver klimatanpassningsportalen, i samverkan med 17 andra myndigheter. www.klimatanpassning.se klimatanpassning@smhi.se 23 Tack! www.klimatanpassning.se 12