Inblick 2012 Ekonomi- och miljöredovisning för AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad
2 ORD FRÅN VD ORD FRÅN VD 3 Viktiga steg mot klimatneutral fjärrvärme Vi kan se tillbaka på ett väldigt händelserikt 2012 med betydande framsteg inom utvecklingen av vår affär. Vi fattade viktiga beslut och genomförde aktiviteter som för oss framåt både inom vår produktion och på marknaden. Det är bäddat för en period av förändring och utveckling! Åratal av förberedelser och förhandlingar mynnade ut i flera viktiga beslut. I december tog vi beslutet att investera 4,4 miljarder kronor för att uppföra Sveriges och ett av världens största biobränsledrivna kraftvärmeverk som ska producera klimatneutral och förnybar värme som räcker för 190 000 hushåll. Den nya anläggningen är ett viktigt steg i utvecklingen av en hållbar energiförsörjning i Stockholm, Sverige och resten av Europa. Vi startade dessutom arbetet med att bygga upp lagringskapaciteten för biobränslen i Energihamnen i Värtan för att kunna byta ut mer kol till biobränsle. Det pågående bygget av ett avfallseldat kraftvärmeverk i Brista i Sigtuna kommun (Brista 2) fortlöpte enligt plan och nu pågår ett intensivt arbete inför anläggningens driftsättning som sker hösten 2013. Under året startade vi Öppen fjärrvärme, ett pilotprojekt med syftet att skapa en marknad för återvinning av energi i Stockholm genom ett fjärrvärmenät öppet för fler leverantörer. Vi köper överskottsvärme från leverantörernas anläggningar till ett marknadsmässigt pris. På så sätt tas energi som annars skulle gå förlorad tillvara, till exempel värmen som blir över när datahallar kyls eller överskottsvärme från kyldiskar i livsmedelsbutiker. Under 2012 rekryterades piloter till projektet som under 2013 ska driftsättas. Tillsammans med piloterna tar vi nu fram skalbara lösningar som har den bästa lönsamheten för alla inblandade. Vi strävar efter att bli nästa generations energibolag. Våra energiprodukter ska göra samhället mer hållbart. Vi vill och kommer att vara en del av lösningen på en av våra största utmaningar hotet om en farlig uppvärmning av vårt jordklot. Utsläppen av växthusgaser minskade jämfört med 2011. Fjärrvärmen i Stockholm producerades till 87 % av förnybar eller återvunnen energi. De investeringar vi nu genomför kommer att öka den andelen. Vår vision är att fjärrvärmen i Stockholm ska vara klimatneutral innan år 2030. Men fjärrvärmen och fjärrkylan möter också ett regelverk och en lagstiftning som tyvärr varken leder till effektivare energianvändning eller hushållning av resurser. Exempel på det är Boverkets nya byggregler som mötts av massiv kritik från såväl fastighetsbranschen, Energimyndigheten, fjärrvärmebranschen och forskare. Dessa blir gällande från och med årsskiftet och som de är utformade missgynnas fjärrvärme som uppvärmningsform eftersom de fokuserar på köpt energi istället för använd. Det innebär till exempel att en värmepump som är installerad i ett hus värderas högre än en värmepump som är installerad utanför fastigheten och är knuten till ett fjärrvärmenät. Vi anser att det är nödvändigt att utgå från ett systemperspektiv när regelverk som dessa tas fram. Det innebär att hänsyn måste tas till hur mycket energi som går åt i hela kedjan, från energikällan till slutlig användning i byggnaden. En ändring av byggreglerna är nödvändig. Annars kommer fjärrvärmen och fjärrkylan att tappa konkurrenskraft gentemot andra alternativ. Därför är ett fortsatt arbete för att konkurrensneutrala regelverk och lagstiftning ska gälla på värmemarknaden prioriterat. Utredningen gällande tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten lades under året fram för regeringen. Baserat på de remissvar som kom in, varav Fortum Värme var en remissinstans, beslöts att ett införande enligt utredningens förslag varken gynnade kund, samhälle eller miljö. Tre andra utredningar tillsattes istället. Målet med dessa är att skapa förutsättningar för att öka användningen av spillvärme, miljöpröva spillvärmepotential i anslutning till nya kraftvärmeinvesteringar samt utreda möjligheterna för en prisändringsprövning. Samtliga tre utredningar kommer att färdigställas under våren 2013 och därefter remisshanteras. Vi kommer att följa utredningarna noga och söka säkerställa förslag som innebär att fjärrvärmen kan verka på konkurrensneutrala grunder och bedrivas på sunda marknadsmässiga principer. Vi kan konstatera att vi har en både utmanande och spännande tid framför oss. Vi ska fortsätta att utveckla produktionen med siktet inställt mot en resursoch klimatneutral fjärrvärmeleverans, och samtidigt vara den miljömedvetne kundens bästa alternativ. 2012 var ett år av viktiga beslut och spännande avstamp. Under 2013 ser jag fram emot att vi fortsätter utveckla vår affärsmodell och affär till nytta för kund, samhälle och miljö. När vi tagit Brista 2 i drift och utvärderat Öppen fjärrvärme har vi tagit stora steg i denna riktning och vår strävan mot att vara nästa generations energibolag. Anders Egelrud, VD Fortum Värme Ägande AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till 90,1 % av Fortum Power and Heat AB och 9,9 % av Stockholms stad. Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB och teckningsoptioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB. Styrelse Cecilia Stegö Chiló (m), ordförande Per Langer, Fortum, vice ordförande Charles Berkow (mp) Per Hallberg (m) Jan Valeskog (s) Håkan Grefberg, Fortum Susanne Jonsson, Fortum Göran Hult, Fortum Tomas Berglund, arbetstagarrepresentant Leif Wiklund, arbetstagarrepresentant Anders Marklund, Fortum, suppleant Jan Persson, Fortum, suppleant Ledningsgrupp Anders Egelrud, VD Leif Evaldsson, Asset Management Johanna Eriksson, HR Niclas Hörvallius, Production & Distribution Shamsher Khan, Production Optimisation & Fuel Management Kerstin Levin, Finance & Legal Peter Mörke, Markets Stefan Patrikson, Strategy & Project Management Anette Ullskog, Communication & Sustainability Kommuner där vi har verksamhet Vi finns i kommunerna Stockholm, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Täby och Upplands Väsby. Antal kunder Produkter Företag Privat Totalt Gas 2 550 67500 70 050 Fjärrvärme 7 200 2 456 9 656 Fjärrkyla 383 0 383 Samtliga produkter 10 133 69 956 80 089 Försäljning (gwh) El 1 218 Värme 8 514 Stadsgas 80 Fordonsgas 127 Kyla 421 Certifieringar och medlemskap Certifieringar: ISO 14001 och OHSAS 18001 Medlemskap: FSC, Hagainitiativet, Reko Fjärrvärme*, RSPO och WWF/GFTN *Vi är en Reko fjärrvärmeleverantör enligt Svensk Fjärrvärme. Vi lever upp till höga krav på öppenhet, jämförbarhet och förtroende. Kontaktuppgifter Huvudkontor AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad 115 77 Stockholm Tel: 08-671 70 00 Fax: 08-671 82 82 Besöksadress: Lidingövägen 115 Kundservice Kundservice Värme AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 115 77 Stockholm Tel: 020-46 00 00 Fax: 08-671 77 51 E-post: kundservice.varme@fortum.com Öppettider: måndag torsdag 8 16, fredag 8 15 Felanmälan Tel: 020-44 11 00 Hemsida www.fortum.se/fjarrvarme
4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 Översikt av Fortum Värme 2012 Ägarförhållanden AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till 90,1 % av Fortum Power and Heat AB och 9,9 % av Stockholms stad. Fortum Power and Heat AB ingår i den finska börsnoterade energikoncernen Fortum Oyj. Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB och teckningsoptioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB. Ägarna har ett konsortialavtal som reglerar ägande och förvaltning av koncernen. Förändringar i koncernen Under året fusionerades det helägda dotterbolaget Fortum Värme Fastigheter AB in i moderbolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Bolaget var vid fusionen vilande. Under året bildades två nya bolag, Fortum Värme Invest AB och Fortum Vindvärme AB. Båda bolagen är helägda dotterbolag till AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Bolagen har inte haft någon verksamhet under 2012. Verksamheten Koncernen AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad producerar och levererar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla, el och gas till företag och privatpersoner i Sverige. Moderföretagets verksamhet består dels i att äga aktier i det operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, dels i att svara för koncerngemensamma finansieringslösningar. Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 1 622 mkr, vilket understiger 2011 års resultat med 569 mkr. I föregående års resultat ingick engångsposter i form av reavinster med 880 mkr vilka i årets resultat endast uppgår till 55 mkr. Försäljningen minskade med 152 GWh till 10 360 GWh jämfört med föregående år. Nyförsäljningen under 2012 uppgick till 64 (123) GWh fjärrvärme och till 24 (10) GWh fjärrkyla. Nettolåneskulden minskade med 126 mkr och uppgick vid årets slut till 9 565 (9 691) mkr. Antalet anställda i koncernen vid utgången av år 2012 var 733 (702) personer. Finansiell ställning Koncernen Eget kapital uppgick till 8 791 (7 648) mkr vid årets utgång och soliditeten till 36,7 (33,3) %. Skuldsättningsgraden uppgick till 1,1 (1,3) ggr. Moderföretaget Eget kapital uppgick till 3 419 (3 261) mkr vid årets utgång och soliditeten till 21,1 (20,3) %. Skuldsättningsgraden uppgick till 2,7 (3,1) ggr. Investeringar Koncernen investerar kontinuerligt i utveckling av produktion, drift och distribution för effektivare energianvändning och förbättrad mijöprestanda. Investeringarna i koncernen uppgick till 1 946 (1 376) mkr och till 0 (0) i moderföretaget. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Med fjärrvärme-, fjärrkyla- och gasverksamhet följer olika typer av risker finansiella, operativa och strategiska. De finansiella riskerna är relaterade till prisförändringar på el och bränslen i relation till det pris som koncernens produkter betingar i marknaden. Med ägande och drift av anläggningar för värme- och och elproduktion samt tillhörande distributionsnät följer operativa risker, främst avseende olika typer av produktionsstörningar. Förändringar i skatte- och styrmedelssystem har stor inverkan på verksamheten, såväl vad avser produktens värde, som vad avser lönsamheten i genomförda investeringar. Under året konstaterade regeringen att förslaget om tredjepartstillträde snarare riskerade att leda till kostnadsökningar på marknaden än till ökad effektivitet. Förslaget lämnades därför därhän. Näringsdepartementet gav därför Energimarknadsinspektionen ett nytt utredningsuppdrag, denna gång om att återkomma med förslag till en modell i tre delar, omfattande en likabehandlingsprincip, en mekanism för prisförändringsprövning och en mekanism för reglerat tillträde. Utredningarna pågår in i första kvartalet 2013, och det är vid utgången av 2012 för tidigt att säga hur dessa förslag kommer att se ut i detalj. Därtill fick Energimyndigheten i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur eventuella spillvärmepotentialer ska tas i beaktande i samband med anläggningsprojekt för ny storskalig fjärrvärmeproduktion. Även denna utredning pågår in i första kvartalet 2013. Bedömningen är att eventuella lagförslag baserade på dessa utredningar som tidigast kan komma att föreläggas riksdagen under andra halvåret 2013. Miljöinformation Koncernen bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalkens kapitel 9 och 11. Verksamhetens miljöpåverkan består främst av utsläpp till luft och vatten, samt av utvinning och transport av bränslen för energiproduktionen. Att ta tillvara energi som annars går förlorad och att uppnå energieffektivitet i alla led är vägledande för Fortums utvecklingsplaner. Utmaningen är att utveckla energiproduktionen med både lokalt och globalt ansvarstagande. Utsläppen av växthusgaser per kwh fjärrvärme minskade jämfört med 2012, vilket innebär en fortsatt trend mot successivt minskad klimatpåverkan. Fortum Värmes fjärrvärme i Stockholm producerades år 2012 till 87 % (84 % år 2011) av förnybar och återvunnen energi. Exempel på förnybar energi är biomassa och vattenkraft. Exempel på återvunnen energi är spillvärme och avfallsenergi. De specifika utsläppen per kwh fjärrvärme av kväveoxider, svavel samt partiklar förändrades inte nämnvärt. Läs mer om miljöhändelser 2012 på sidorna 8 9. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Inga väsentliga händelser har inträffat efter årets utgång. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Fortum Värmes utveckling för att skapa en ny uthållig energiförsörjning leder till fortsatta investeringar i förnybar energiproduktion och distribution. Detta är nödvändigt för att även fortsättningsvis kunna erbjuda marknaden miljöriktiga och ekonomiskt hållbara energilösningar. Fokus är ställt på kraftvärme baserad på återvunna och förnybara insatsvaror. Fokus är också ställt på driftsättningen av projekt Öppen fjärrvärme. En ökande utmaning är att fjärrvärmens systemfördelar och resurssnålhet inte värderas fullt ut i olika modeller för miljöcertifiering av fastigheter, i den svenska byggnormen eller i kommunala och lokala miljömål. Energisparkrav riktas inte mot hur mycket primär energi som används, utan mot hur mycket som köps och utan hänsyn till kvaliteten på den köpta energin. Ett exempel är byggnormen, som kan uppnås genom elbaserad uppvärmning med värmepumpar, men som i praktiken skärper isoleringskraven på precis samma hus dramatiskt om värmepumpen flyttas och istället placeras till exempel i Värtaverket för att återvinna de 160 GWh energi som årligen tillförs fjärrkylasystemet. Byggreglerna är i detta avseende direkt kontraproduktiva i förhållande till klimat- och resurspolitiken, och de miljövinster som fjärrvärmen skapar riskerar att förloras. Fortum Värme arbetar tillsammans med många intressenter för att komma tillrätta med detta problem. Förslag till disposition beträffande moderföretagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel jämte årets resultat i moderföretaget, 2 418 296 484 kronor, disponeras enligt följande: Utdelning 400 000 000 Balanseras i ny räkning 2 018 296 484 Summa 2 418 296 484 Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Utdelning till aktieägarna avses under förutsättning av årsstämmans godkännande lämnas med 400 000 000 kronor. Utdelningen kommer att utbetalas under 2013. Den föreslagna värdeöverföringen i form av utdelning reducerar bolagets soliditet till 19,2 %. Denna soliditet bedöms som betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna värdeöverföringen i form av utdelning ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, och ej heller hindrar bolaget från att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kapitel 3 2 3 stycke (försiktighetsregeln). Läs mer om koncernens resultat på sidorna 6 7.
6 RESULTAT RESULTAT 7 Koncernens resultaträkning i sammandrag (MSEK) Koncernens balansräkning i sammandrag (MSEK) Kassaflödesanalys koncernen (MSEK) 2012-01-31--2012-12-31 2011-01-31--2011-12-31 2012 2011 Förändring 2012 2011 Förändring Den löpande verksamheten Värmeintäkter 5 771 5 576 195 Kylaintäkter 247 222 25 Gasintäkter 337 241 96 Elintäkter 548 858-310 Reavinster för avyttrade och nedlagda verksamheter 0 850-850 Övriga intäkter 346 415-69 Summa intäkter 7 249 8 162-913 Kraft- och bränslekostnader -2 841-3 097 256 Övriga kostnader -1 134-1 124-10 Personalkostnader -572-577 5 Avskrivningar -1 030-1 168 138 Övriga rörelsekostnader -50-5 -45 Rörelseresultat 1 622 2 191-569 Finansnetto -326-326 0 Resultat efter finansnetto 1 296 1 865-569 Skatt på årets resultat 237-311 548 Minoritetens andel 10-3 13 Årets resultat 1 543 1 551-8 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 67 22 45 Utsläppsrätter 62 91-29 Byggnader, mark och tunnlar 4 263 4 300-37 Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 897 13 959-62 Inventarier, verktyg och installationer 169 181-12 Övriga materiella anläggningstillgångar 2 283 1 314 969 Finansiella anläggningstillgångar 5 5 0 Råvaror och förnödenheter 1 114 1 381-267 Kundfordringar 745 605 140 Övriga omsättningstillgångar 1 366 1 100 266 Summa tillgångar 23 971 22 958 1 013 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 791 7 648 1 143 Minoritetsintresse 20 30-10 Avsättningar 3 068 3 504-436 Långfristiga skulder 10 399 9 327 1 072 Kortfristiga skulder 1 693 2 449-756 Summa eget kapital och skulder 23 971 22 958 1 013 Resultat efter finansiella poster 1 296 1 865 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet med mera 1 027 240 2 323 2 105 Betald skatt -356-473 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 1 967 1 632 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager 267-452 Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -326 681 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 281-620 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 189 1 241 Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag -1 0 Avyttring av dotterföretag 0 657 Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar -1 946-1 376 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 1 269 Ökning/minskning av finansiella anläggningstillgångar -31-15 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 977-465 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 120 1 599 Amortering av lån -245-1 292 Utbetald utdelning -400-400 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -525-93 Årets kassaflöde -313 683 Likvida medel vid årets början 12 9 Förändring koncernkonto 313-680 Likvida medel vid årets slut 12 12
8 MILJÖÅRET 2012 MILJÖÅRET 2012 9 Våra energiprodukter ska göra samhället mer hållbart 2012 fortsatte vi att utveckla produktionen med siktet inställt mot en resurs- och klimatneutral fjärrvärmeleverans. Vi beslutade att uppföra Sveriges största biokraftvärmeverk. Fortum Värmes fjärrvärme i Stockholm producerades år 2012 till 87 % av förnybar energi biomassa eller vattenkraft, eller av återvunnen energi spillvärme och avfallsenergi. Vi tar tillvara på energi som annars skulle gå förlorad i sorterat brännbart avfall, värme ur renat avloppsvatten och överskottsvärme från fjärrkylakunder. I våra kraftvärmeverk produceras värme och el samtidigt. Det gör att kraftvärme i sig är mycket energieffektivt eftersom hela 90 % av energin i ett bränsle kan utvinnas. Jämför det med ett kolkraftverk som sällan utvinner mer än 20 % av energin i bränslet. Fjärrvärmen är därför svårslaget resurssnål. Vi sparar på både bränslen och miljön. Utsläppen av växthusgaser minskade jämfört med år 2011. Variationer mellan enstaka år kommer alltid att förekomma beroende på marknads- och väderförhållanden, men trenden är och ska vara minskande utsläpp och minskad resursförbrukning per kwh fjärrvärme. Miljöhändelser 2012 Miljardinvesteringar för förnybar produktion i Värtaverket Den 20 december 2012 fattades beslut om att investera 4,4 miljarder kronor i ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i Värtan. Under året beslutades även att investera 164 miljoner kronor för att bygga en ny silo och utrustning i Energihamnen för att hantera ökad mängd biobränsle i befintligt kraftvärmeverk i Värtan. Läs mer om produktionen i Värtan på sidan 14. Öppen fjärrvärme Under 2012 rekryterades piloter för Öppen fjärrvärme, ett projekt som går ut på att öppna fjärrvärmesystemet och tillsammans med kunderna skapa smarta lösningar för att ta tillvara på energi som annars går förlorad. Läs mer om Öppen fjärrvärme på sidan 15. Ökad kapacitet och miljövärden för fjärrkylan En ny ledning för fjärrkyla har placerats i Karlbergskanalen. Genom denna ledning har möjligheterna att utnyttja vårt kylalager i Hornsberg ökat och därmed har miljöprofilen för produktionen förbättrats. Det innebär också att kapaciteten ökat vilket gjort det möjligt att ansluta fler nya kunder, motsvarande cirka 24 MW. Under 2012 beslutades även att investera i bättre fjärrkylaproduktion i Hammarby. Projektet har påbörjats och kommer att vara färdigt till säsongen 2013. Köldfaktorn på den nya produktionen kommer att vara väsentligt bättre än nuvarande och därmed kommer elanvändningen att minska påtagligt. Dessutom medför projektet en ökad kylkapacitet på cirka 22 MW i det södra fjärrkylanätet. Våra bränslen Under 2012 fortsatte arbetet mot målet att vårt uttag av biobränslen ska vara hållbart. Vi går längre än lagkraven och ställer krav i alla våra avtal att råvarans ursprung ska vara spårbar ända till källan. Genom medlemskap i FSC (Forest Stewardship Council) stöder vi ett hållbart skogsbruk. Kraven följs upp med verifierande granskningar hos leverantörer. Vi samarbetar även med WWF genom att som enda energibolag i Sverige vara medlem i WWF Global Forest & Trade Network, ett initiativ för att avskaffa olaglig avverkning och bidra till förbättrat skogsbruk. Genom detta medlemskap har vi tagit fram en treårig handlingsplan för användning av skogsbränslen i Brista och Hässelby. Klimatneutral fjärrvärme Vi erbjuder kunderna att teckna avtal om klimatneutral fjärrvärme som uppfyller kraven för att använda begreppet klimatneutral i ISO 14021. Med detta menas att beräkningarna omfattar alla de delar av livscykeln som krävs i standarden och att dessa har klimatkompenserats i utsläppsreducerande projekt inom FN:s CDM-system. En utomstående revisor har verifierat att våra beräkningar och kompensation uppfyller standardens krav. Värmetävling får kunder att spara energi Under första kvartalet 2012 deltog bostadsrättsföreningar med fjärrvärme i Stockholm i vår årliga Värmetävling. Under tävlingen fick de tävlande föreningarna lära sig hur de sparar energi och därmed sänker sina kostnader. Vinnaren av Värmetävlingen 2012 sänkte sin fjärrvärmeanvändning med 29 % jämfört med samma period året innan. Under de tre månader som tävlingen pågick sparade de tävlande föreningarna tillsammans närmare 11 350 MWh. Stockholm Gas moderniserar gasnätet Stadsgasnätet är cirka 50 mil långt och täcker centrala Stockholm samt Solna och Sundbyberg. Nätet håller nu på att moderniseras då många av rören är gamla. Just nu fokuseras arbetet på högtrycksnätet. Man behöver inte gräva upp hela gatan när ett rör byts. De nya rören skjuts in i de gamla och kopplas sedan ihop med varandra, det kallas lining. Åtgärden bidrar till ett mindre läckage och därmed till en minskning av utsläppen av växthusgaser. Miljötillstånd Hässelbyverket I oktober 2012 erhölls ett nytt miljötillstånd för Hässelbyverket vid Mark- och Miljööverdomstolen. Det nya tillståndet medger dels fortsatt produktion vid nuvarande kraftvärmeanläggning med utökat bränslespann, dels ombyggnad av befintlig oljeeldad kondenskraftpanna alternativt uppförande av ny panna för fasta bränslen med en tillförd bränsleeffekt om högst 240 MW. Tillståndet medger upp till 250 000 ton avfallsklassificerade bränslen per år för den nya alternativt ombyggda pannan.
10 MILJÖÅRET 2012 MILJÖÅRET 2012 11 Miljödata Här redovisar vi hur utsläppen utvecklats för vår produktion i Stockholm. Vi följer upp vår väg mot hållbar fjärrvärme genom att mäta och beräkna vårt totala klimatavtryck och graden av förnybar energi. Utsläpp per produktionsform Utsläpp av koldioxid, kväveoxid, svaveloxid och partiklar per produktionsform och totalt. Avser vår produktion. Produkt Koldioxid Kväveoxider Svaveloxider Partiklar andel förnybart/ (el+värme+kyla) (g/mwh) (g/mwh) (g/mwh) (g/mwh) åter vunnet Bränslemix el totalt 270 388 255 19 7,2 63 % Bränslemix fjärr värme 52 213 93 26 2,8 87 % Bränslemix fjärrkyla 0 0 0 0 100 % Bränslemix totalt Fortum Värme 72 947 103 22 3 83 % Utsläpp 2009 2012 Utsläpp av koldioxid, kväveoxid, svaveloxid och partiklar samt andel förnybart bränsle av total produktion 2009 2012 (ton). Avser vår produktion. 2009 2010 2011 2012 Koldioxid 1 037 137 1 285 659 880 125 749 693 Kväveoxider 1 490 1 864 1 127 1 060 Svaveloxider 377 560 211 230 Partiklar 67 88 35 31 Andel förnybart 60 % 62 % 71 % 76 % Andel förnybart och återvunnet 72 % 74% 77 % 83 % Försäljning (GWh)* 2009 2010 2011 2012 El 1 796 1 931 1 532 1 218 Värme/ånga 9 534 10 777 8 398 8 514 Stadsgas 148 126 85 80 Fordonsgas 4 24 67 127 Fjärrkyla 417 440 433 421 Totalt 11 899 13 298 10 515 10 360 *Inklusive försäljning inom Värmevärden AB från 2009 till och med mars 2011. Tillförd energi Det här är den tillförda energin i Fortum Värmes totala produktion. Här nedbruten för produkterna fjärrvärme, el och fjärrkyla. Tillförd energi i Fortum Värmes totala produktion 3% 18% 18% 16% 16% 16% Fjärrvärme 15% 15% 3% 3% 15% 30% 27% 30% 30% 27% 27% Total Total Total produktion, produktion, av fjärrvärme fjärrvärme och och el el och el Biobränslen Biobränslen 1 Avfalls- Avfalls- och returbränslen och returbränslen Energi ur sjö & och avloppsvatten samt samt spillvärme Energi ur sjö & avloppsvatten samt spillvärme Värmeåtervinning genom fjärrkyla Värmeåtervinning genom 2 fjärrkyla El Fossila El bränslen 3 Fossila bränslen Fjärrkyla 4 Frikyla Fjärrkyla 5 Spillkyla Frikyla 6 VP-kyla Spillkyla 7 KM-kyla VP-kyla 8 KM-kyla Total produktion, fjärrvärme och el Biobränslen Avfalls- och returbränslen Energi ur sjö & avloppsvatten samt spillvärme Värmeåtervinning genom fjärrkyla El Fossila bränslen Fjärrkyla Frikyla Spillkyla VP-kyla KM-kyla 6% El 39% 6% 20% 20% 6% 39% 20% 39% Fjärrkyla 40% 23% Fjärrkyla är bortförd energi från en fastighet. Det är endast den el som gått åt till produktion och distribution som ska anses som tillförd energi. Verkningsgraden, COP, visar att elbehovet per bortförd kwh överskottsvärme är mycket lågt. Dessutom återvinns en del av denna värme under vinterhalvåret. 1 Både fasta biobränslen och biooljor. 2 Om man köper fjärrkyla på vintern så återvinns energin till fjärrvärmenätet. Totalt sett återvinner Fortum 156 GWh från kylanätet vilket blir 220 GWh fjärrvärme. 3 Torv betraktas enligt Värmemarknadskommittén som ett icke-fossilt bränsle medan torv enligt EIFS 2011:4 klassas som fossilt. Fortum Värme bokför därför torv tillsammans med fossila bränslen. 4 COP 2012 var 7,3 5 Naturlig kyla, till exempel kallt sjövatten, som inte behöver kylas i någon process. Elförbrukning endast för distribution av kyla. COP 2012 var 21. 6 Kyla som utvinns i en värmepumpprocess där produktionsekonomin för värmeproduktionen inte 23% påverkas. Elförbrukning endast för distribution av kyla. COP 2012 var 21. 7 Kyla som produceras samtidigt som värme i en 23% värmepumpprocess där produktionsekonomin för värme påverkas. COP 2012 var 3,7. 40% 8 Kyla som produceras i en värmepumpsprocess som inte återvinner värme. COP 2012 var 2,7. 40%
12 MILJÖÅRET 2012 UTVECKLING AV PRODUKTION 13 Miljövärdering enligt branschens överenskommelse (VMK) Redovisningen av miljövärderingen fokuserar på tre perspektiv hur mycket koldioxid som släpps ut under hela produktionskedjan, hur effektivt energin används och hur stor andel fossila bränslen som används i fjärrvärmenätet. Från vision till verklighet utveckling av vår produktion Fortums mål är att fjärrvärmen i Stockholm ska vara resurssnål och klimatneutral innan år 2030. Fram till 2023 planerar vi att investera cirka 15 miljarder kronor för att minska klimatpåverkan från uppvärmningen av hus i Stockholm. Värmemarknadskommittén (VMK), som består av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme kom under 2011 fram till en överenskommelse om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme. Nedan redovisas, för Fortum Värmes fjärrvärmenät, de nyckeltal som ska redovisas enligt överenskommelsen. Observera att detta är nyckeltal som visar miljöprestandan hos fjärrvärmen som levererats till kunden. All produktion av fjärrvärme även produktion som sker utanför Fortums regi ingår i beräkningen. Klimatpåverkan Redovisas som koldioxidekvivalenter i förhållande till den energi som levereras till kunden. Beräkningarna omfattar utsläpp av koldioxid, metan och lustgas från såväl värmeverkets skorsten som utsläpp vid produktion och transport av bränslet. Miljöprestanda för levererad fjärrvärme* Primärenergifaktor Resurseffektivitet mäts som den primärenergi som används i förhållande till den energi som levereras till kunden. Primärenergi är den energi som finns som naturresurs innan den har omvandlats av människan. Träd i skogen, vattenkraft, kol och olja är primärenergi. De primärenergifaktorer som används är hämtade ur Miljöfaktaboken som tas fram av IVL Svenska Miljöinstitutet. Fossila bränslen Mäts i andel kol, fossil olja och naturgas som används i förhållande till den totala andelen energi som används för att producera fjärrvärmen. Torv betraktas enligt VMK som ett icke-fossilt bränsle medan torv enligt EIFS 2011:4, klassas som fossilt. Torv ingår därför inte i VMK-nyckeltalet nedan, men inte heller i Fortum Värmes nyckeltal Förnybart/återvunnet. 2008 2009 2010 2011 2012 Utsläpp av växthusgaser, egna utsläpp och indirekta utsläpp för inköpt energi, g/kwh fjärrvärme 82,0 95,0 82,0 72,0 68,7 Utsläpp av växthusgaser, transport och produktion av bränslen, g/kwh 6,2 6,3 7,2 7,1 6,7 Primärenergifaktor 0,42 0,42 0,25 0,20 0,21 Andel fossila bränslen, % 23 24 21 16 11 *Inklusive värmeproduktionssamarbeten med andra fjärrvärmebolag och avräknat för avtal om specifika leveranser. Exklusive lokal fjärrvärme i Täby och närvärme i Storstockholm. Plan för utveckling av vår produktion 2013 Ny kraftvärmeverk i Brista I Brista norr om Stockholm pågår bygget av en ny avfallseldad kraftvärmepanna. När anläggningen står klar 2013 kommer den tillföra värme- och elkapacitet som helt baseras på återvunna bränslen. Anläggningen kommer omvandla 240 000 ton avfall till 490 GWh värme och 150 GWh el per år. 2014 Mer olivkärnor i Värtaverket Vi utvecklar Värtaverket genom att öka inblandningen av biobränslen i form av olivkärnor. Det innebär ökat behov av lagringsmöjligheter och därför bygger vi en ny lossning, nytt transportsystem och en ny silo i Energihamnen i Värtan. Satsningen är en viktig del i Fortums investeringsplan för att utveckla klimatneutral el- och värmeproduktion i Stockholm. 2016 Nytt bioeldat kraftvärmeverk i Värtaverket Bygget av en ny anläggning i Värtaverket i Stockholm kommer att minska användningen av fossila bränslen i Värtaverket med 20 % vilket ger minskade koldioxidutsläpp med cirka 126 000 ton per år. Den förnybara el som kommer att produceras i kraftvärmeverket bedöms samtidigt leda till att annan fossil kraftproduktion i Norden och Europa kan undvikas. Den samlade klimatnyttan blir därför ännu större, cirka 650 000 ton minskade koldioxidutsläpp per år. 2017 Pellets i Hammarbyverket Hammarbyverket är världens största värmepumpsanläggning med sju värmepumpar och två biooljeeldade pannor. Vi utreder möjligheten att bygga en ny pelletspanna för att minska beroendet av bioolja. 2019 Lövsta Fortum och Stockholms stad undersöker förutsättningarna för en ny kraftvärmeanläggning på gamla deponiområdet i Lövsta. En ny anläggning i Lövsta skulle i sådant fall eventuellt kunna ersätta Hässelbyverket och därmed frigöra mark som kan användas till att bygga bostäder på. 2020 Ny panna Högdalen Högdalenverket togs i drift 1969 och har moderniserats genom åren och vi vill utveckla anläggningen ytterligare med en ny avfallseldad panna för att minska beroendet av de två äldsta pannorna. 2023 Nytt kraftvärmeverk i Stockholm Då Stockholm förväntas växa med 150 000 personer fram till år 2030 så räknar vi med en ökad efterfrågan på fjärrvärme. Vi planerar därför för ett helt nytt kraftvärmeverk någonstans i Stockholmstrakten. 2030
14 UTVECKLING AV PRODUKTION UTVECKLING AV PRODUKTION 15 Återvinning av energi i Stockholm Genom Öppen fjärrvärme tar vi tillsammans tillvara på överskottsvärme som annars skulle gå förlorad. Stora och små leverantörer i Stockholm kan sälja sin överskottsvärme till Fortum Värme. Bark, kvistar och flis ska bli förnybar el och fjärrvärme I december 2012 beslutade vi att bygga Sveriges största anläggning för produktion av förnybar energi med biobränslen. Det nya biokraftvärmeverket i Värtan är ett viktigt steg i utvecklingen av en hållbar energiförsörjning i Stockholm och Europa. Vi vill skapa en helt ny marknad för återvunnen energi i Stockholm genom ett fjärrvärmenät öppet för fler leverantörer. Vi kallar det Öppen fjärrvärme. Vi konkurrensutsätter vår egen produktion och ger leverantörerna marknadsmässigt betalt. Våra nät gör att vi kan flytta energin dit den behövs. Genom att ta tillvara på överskottsvärme som annars skulle gå förlorad minskas behovet av att producera ny värme samtidigt som leverantörer får ersättning för inlevererad energi. På så sätt uppstår både kostnadsbesparingar och miljövinster för alla inblandade. Alla anläggningar som producerar värme billigare än Fortum Värme har möjlighet att bli leverantör inom Öppen fjärrvärme. Potentialen är stor överskottsvärmen enbart från de datahallar som finns i Stockholm skulle räcka till att värma en ort av Täbys storlek med 63 000 invånare. Öppen fjärrvärme startade som ett pilotprojekt med ett tiotal piloter. I år kommer piloternas anläggningar att anslutas till Fortums fjärrvärme- eller fjärrkylanät. Utvärdering av projektet sker tillsammans med deltagarna under 2013. Målsättningen är att Öppen fjärrvärme ska lanseras i full skala 2014. Bygget startade i januari 2013 och anläggningen ska stå färdig och vara i drift i början av 2016. Flis bark, grenar och kvistar kommer att omvandlas till 750 GWh el och 1700 GWh värme. Det motsvarar uppvärmningen av cirka 190 000 normalstora (65 kvm) lägenheter och kan täcka nära hälften av Göteborgs behov av fjärrvärme. När det nya verket tas i drift kommer vi att producera el och värme samtidigt. Den förnybara el som produceras kommer att leda till positiva globala klimateffekter genom att den ersätter el som annars produceras med fossila bränslen i Norden och Europa. Det betyder att vårt biokraftvärmeverk ensamt minskar Europas koldioxidutsläpp med hela 650 000 ton per år. Anläggningen kommer betyda mycket för den lokala miljön eftersom den kommer att minska koldioxidutsläppen i Stockholm med 126 000 ton per år. Det är lika mycket som vägtrafiken i Stockholm släpper ut under 1,5 månader. Det nya kraftvärmeverket kostar 4,4 miljarder kronor, vilket är den största investeringen i bolagets historia. Under den mest intensiva byggperioden mellan 2014 och 2015 kommer projektet att sysselsätta 800 1 000 personer. Det genererar samtidigt jobb hos leverantörer av all utrustning och material som behövs för att bygga verket. Samtidigt som vi bygger det nya biokraftvärmeverket utvecklar vi även det befintliga Värtaverket. För att kunna öka inblandningen av biobränsle i nuvarande anläggning bygger vi en ny lossning, nytt transportsystem och en ny silo i Energihamnen i Värtan. TOMAS ÖHRLING 2013
16