Jordbruk och recipientkontroll ex Tommarpsån. Lars Collvin Malmö

Relevanta dokument
Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin

Recipientkontroll i skånska vatten

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008

Referensgruppsmöte JordSkog

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Jordbruket och recipientkontroll. Underlag till vägledning för tillsynsmyndigheter

Enligt sändlista Handläggare

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Svensk författningssamling

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Förslag till. Österlens vattenråd

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Jordbruket och recipientkontroll underlag till vägledning för tillsynsmyndigheter

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Vattenförekomsten Ivösjön

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Varför renar vi vattnet?

Riktlinjer för enskilda avlopp

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

M2016/01062/R

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

Samverkan och samråd

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Vad påverkar god vattenstatus?

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Bättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

GIS-stöd för prövning av små avlopp. Jane Hjelmqvist Emma Sjögren

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Instruktion finansieringsuppgiften

Jordbruket och recipientkontroll

Kunskapsunderlag för delområde

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Checklista för kontrollprogram

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Renare marks vårmöte 2010

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Vad innebär vattendirektivet?

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

EU s vattendirektiv. - Vad innebär det för kommunen? Ragnar Lagergren Vattensamordnare Vattenmyndigheten Västerhavet

Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Vattenförvaltingen samråd

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

Kunskapsunderlag för delområde

Riktlinjer för enskilda avlopp

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

GIS-stöd små avlopp. Handläggarträff Örebro-Värmland

Ulriksdal 28 april 2015

Kunskapsunderlag för delområde

Transkript:

Jordbruk och recipientkontroll ex Tommarpsån Lars Collvin Malmö 2013-03-05

Källfördelning näringsämnen Skånes östra kustområde, 2005 Fosfor Kväve Dagvatten Skog E. avlopp ARV Industri Jordbruk Jordbruk

Tillståndsbeslut för en B-anläggning Miljöprövningsenheten/MPD beslutar Villkor 16. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som möjliggör en bedömning av att villkoren följs. Kontrollprogrammet ska även innehålla utsläppens påverkan på recipienten. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Förslag till reviderat kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att detta beslut vunnit laga kraft. v. 3. Dieselolja förvaras på ogenomsläppliga ytor, invallade v. 4. Bekämpningsmedel lagring under tak, låst v. 7. Stallgödsel innehåll N, P, K v. 8. Aktuell markkarta växtnäringsbalans v. 9. Tidpunkt för spridning av stallgödsel v.10. Inte sprida stallgödsel närmare än 10 m från vattendrag, 75 från vattentäkt v.11. Inte sprida gödsel så att detta kan hamna i å, dike, bäck, sjö etc. Anpassade, ständigt bevuxna minst 6 m ogödslade skyddszoner m.fl. Miljötillsynsenheten följer upp

Österlens Vattenråd Syfte att gemensamt ta fram en strategi för att följa effekter av jorbruksverksamhet i recipientvatten att möjliggöra tolkning av effekter till geografiskt avgränsade, mindre och mer lokala områden Tommarpsåns aro att föreslå en strategi för kostnadsfördelning för samordnad recipientkontroll mellan jordbruk, hushåll, industri och övriga att föreslå en strategi för kostnadsfördelning för samordnad recipientkontroll inom jordbrukssektorn

Tommarpsån en ytvattenförekomst Sex års cykel status 2009 => miljökvalitetsnorm 2015 Måttlig ekologisk status 2009 Miljökvalitetsnorm God ekologisk status 2027 Undantag 1 - Morfologiska förändringar 2021 Undantag 2 Övergödning, >2027

Artikel 9 Täckning av kostnaderna för vattentjänster i direktiv 2000/60/EG anger bl. a. att: För att målen i direktivet ska uppnås är medlemsländerna bl.a. skyldiga att anta en kostnadstäckningspolitik för vattentjänster som inkluderar miljöoch resurskostnader, och tar hänsyn till principen om att förorenaren betalar. Minimikrav i EU Hushåll Industri Jordbruk Vattentjänster Sverige Renvatten och Avloppsvatten EU hävdar att vattentjänster innefattar bl.a.: 1. uttag av vatten för kylning av industrianläggningar 2. bevattning inom jordbruket 3. uppdämning eller lagring av ytvatten för sjöfartsändamål 4. översvämningsskydd eller 5. produktion av vattenkraft 6. brunnsborrning för jordbrukets och 7. industrins förbrukning 8. privat konsumtion

Kostnadsfördelning Österlens VR/SRK Vattendirektivets (2000/60/EG) minimumkrav; artikel 9 efter punkt 1, 2:a stycket: - De olika vattenanvändningsverksamheterna, uppdelade på åtminstone industri, hushåll och jordbruk adekvat bidrar till kostnadstäckning av vattentjänster, med utgångspunkt i den ekonomiska analys som utförs enligt bilaga III och med beaktande av principen om att förorenaren betalar Hur ser kostnadsfördelningen för vattenkontroll ut idag, 2012 Sektor Verksamhetsutövare Ersättning kr Andel % Hushåll Simrishamn 66 532 41,4 Hushåll Kristianstad 33 266 20,7 Hushåll Tomelilla 21 751 13,5 Hushåll Hörby 6 397 4,0 Industri SYSAV 12 614 7,9 Jordbruk Högestad och Christinehof 13 515 8,4 Jordbruk LRF/GRO 1 126 0,7 Övriga Simrishamns sportfiskeklubb 5 406 3,4 TOTALT 160 607 Sektor Andel % Hushåll 79,6 Industri 7,9 Jordbruk 9,1 Övriga 3,4 Är denna fördelning OK? Om inte, vad är en mer relevant fördelning mellan sektorerna?

Östergård Gnalöv 2:12 Max 175 500 platser för fjäderfän motsvarande 878 d.e., med möjlighet att alternera mellan kalkon och slaktkyckling MPD/lst beslut 551-63744-09/1291-91-009 från 2010-12-02

Arbeta med mindre och mer lokala delområden En vattenförekomst - flera övriga vatten Två större biflöden, dessa styr delning av huvudfåran i tre delar Önskvärt som övriga vatten SMHI:s delavrinningsområden men mest praktiskt är övriga vatten idag

Recipientkontroll idag Allmän biologi Allmän kemi Jordbruk TO1 Bjärsjö, nedströms Drickavägen, bfn 1 ggn/år TO2 Hamnabro, VK 9 ggr/år TO10 TO4 TO2 TO1 TO3 SV Järrestad, uppströms Gisslingabro, fisk 1 ggn/år TO4 Kippabäcken, nedströms jvg-bro i Tommarp, fisk 1 ggn/år TO8 TO3 TO8 Biflöde från Hammenhög, vid Vallagården, VK-dike 2 ggr/år TO10 Komstadmölla, VK 9 ggr/år

Jordbruk - kunskapsbehov 1. BIOLOGI 2. Näringstillstånd och eutrofiering 3. Syretillstånd och syretärande ämnen 4. Ljusförhållanden 5. Surhetstillstånd och försurande ämnen 6. Metaller 7. Bekämpningsmedel 8. Vattenflöde (hydrologi) 9. Vandringsmöjlighet (kontinuitet) 10. Livsmiljöer (morfologi) Ekologisk status 11. Prioriterat farliga ämnen Kemisk status 12. Grundvatten Kemisk status Kvantitativ status

MB; Utsläppskontroll - Recipientkontroll VFF/VDR; Undersökande - Operativ - Kontrollerande övervakning Brister i SRK m avs. på jordbruk Biologi f.f.a. kiselalger Bekämpningsmedel Diken - koppling till verksamhet Flöde - mängdberäkning Frekvens kemi/mängder Grundvatten kemi och kvantitet

Recipientkontroll imorgon lokaler/frekvens-förslag Ny Idag Allmän biologi Allmän kemi Jordbruk TO1 Bfn 1 ggn/år TO2 VK 9 ggr/år TO3 Fisk 1 ggn/år TO4 Fisk 1 ggn/år TO8 VK-dike 2 ggr/år TO10 VK 9 ggr/år TO10 Ny TO8 dike Ny dike TO4 Ny TO3 dike Ny TO2 TO1 plus detta för imorgon Ny Fisk1 ggn/år 3 lokaler Si-alg 1 ggn/år 5 lokaler Ökad frekvens 12 (52) ggr/år 2 lokaler Ökad frekvens min 12 ggr/år Bekämpningsmedel 6 ggr/år 2 lokaler Flöde, 1 internetuppkopplad station Ny lokal

Övrigt vatten daro: Mynnar i havet Lokaler Frekv. Pris Lokaler Frekv. à pris Pris VK allmän 2 9 10 800 2 12 600 14 400 VK dike 1 2 1 000 3 12 500 18 000 Bekämpningsmedel 0 2 6 6 000 72 000 Bottenfauna 1 1 7 500 1 1 7 500 7 500 Fisk 2 1 8 000 2 1 4 000 8 000 Kiselalger 0 3 1 6 000 18 000 Flöde 0 1 1 1 1 000 1 000 Grundvatten kemi 0 1 4 1 100 4 400 Grundvatten kvantitet 0 1 4 TOTALT 27 300 143 300 1 Plus en initial kostnad för att upprätta stationen Ökad kostnad m avs. på jordbruk: 116 000 kr/år Idag utgör övervakning i daro Mynnar i havet : 27 300 kr av 160 607 kr för hela Österlenåkontrollen, dvs. 17% av hela kostnaden, som i sin tur är ca 5,88 ggr högre än kostnaden i daro. En utökning från 27 300 kr till 143 300 kr, indikerar därför en ökning i total kostnad för övervakning för hela Österlens kontrollprogram från 160 607 kr/år till ca 683 000 kr/år. Är detta ekonomiskt rimligt?

Vad händer om Sektor Andel % kr Andel % kr Andel % kr Andel % kr Hushåll 79,6 127 946 50 127 946 30 127 946 43,3 130 000 Industri 7,9 12 614 12,5 31 987 27,5 117 284 10 30 000 Jordbruk 9,1 14 641 35 89 562 30 127 946 43,3 130 000 Övriga 3,4 5 406 2,5 6 397 2,5 10 662 3,3 10 000 160 607 255 892 383 838 300 000 Med utgångspunkt från hushållens insats idag - kan en total summa för all recipientkontroll för Österlenåarna på 300 000 ± 50 000 kr vara ekonomiskt rimlig?! Om detta är ekonomiskt rimligt, blir kostnaden ca 51 000 ± 8 500 kr för all övervakning inom daro Mynnar i havet Jordbrukssektorns del, här förslagsvis satt till 43,3 %, blir ca 22 000 ± 3 700 kr för övervakning inom daro Mynnar i havet

B-anläggningar Totalt 8 B-anläggningar 1. Gladsax 133:6;?; 1291 2. Glimminge 10:3; 1:10; 1291 3. Glimminge 34:1; 1:10; 1291 4. Stiby 146:1; 1.10; 1291 5. Vemmerslövstorp 22:1; 1.20; 1291 6. Vranarp 7:17; 1.10; 1291 7. Östra Herrestad 20:1; 1.10; 1291 8. Östra Herrestad 32:4; 1.10; 1291 Fastigheter över delavrinningområdesgränser?

Övrigt vatten daro: Mynnar i havet Lokaler Frekv. Pris Lokaler Frekv. à pris Pris VK allmän 2 9 10 800 2 12 600 14 400 VK dike 1 2 1 000 1 12 500 6 000 Bekämpningsmedel 0 1 3 6 000 18 000 Bottenfauna 1 1 7 500 1 1 7 500 7 500 Fisk 2 1 8 000 2 1 4 000 8 000 Kiselalger 0 1 1 6 000 6 000 Flöde 0 1 1 1 000 1 000 Grundvatten kemi 0 1 4 1 100 4 400 Grundvatten kvantitet 0 1 4 TOTALT 27 300 65 300 1 Plus en initial kostnad för att upprätta stationen Ekonomiskt rimligt intervall, totalt: Jordbrukssektorn (om 43,3%): B-anläggningar (om 50 %9: Verksamhetsutövare B (om 8 st.) : 42 500 59 500 kr/år 18 300 25 700 kr/år 9 150 13 850 kr/år 1 144 1 732 kr/år

Recipientkontroll imorgon lokaler/frekvens-förslag Idag Allmän biologi Allmän kemi Jordbruk TO1 Bfn 1 ggn/år TO2 VK 9 ggr/år TO3 Fisk 1 ggn/år TO4 Fisk 1 ggn/år TO8 VK-dike 2 ggr/år TO10 VK 9 ggr/år TO10 TO8 dike TO4 TO3 TO2 TO1 plus detta för imorgon Si-alg 1 ggn/år 1 lokaler Ökad frekvens 12 (52) ggr/år 2 lokaler Ökad frekvens 12 ggr/år - 1 lokal Bekämpningsmedel 3 ggr/år 1 lokaler Flöde, 1 internetuppkopplad station

Förslag till kostnadsfördelning SRK Jordbruk Förslag till huvudregel Dela kostnaden lika mellan B och C- anläggningar Inom B och C, dela kostnaden lika mellan antal anläggningar

Hur går vi vidare? Samarbete: Österlens och Nybroåns vattenråd 1. Erbjuda jordbrukets B- och C-anläggningar att frivilligt gå med i en utökad, befintlig recipientkontroll utökad ex-vis med bekämpningsmedel och dikesprovtagning MB 26 kap. 19 2. Pilotprojekt startas som syftar till att finna metoder att bättre beskriva effekten på recipienten av ett givet jordbruksföretag; djur- och/eller växtodling Forskning, finansiering

Miljöbalken 1998:808 Vid behov - använd tillsynsverktyget, 21-22

Tack