Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10
Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé till färdig anläggning 10 medarbetare Kontor i Lund och Göteborg
Biogas definition? Anaerob rötning Låg temperatur Termisk förgasning Hög temperatur Reningssteg Produkt: Gas med metan som huvudkomponent
Lämpliga råvaror Anaerob rötning Slam Gödsel Matavfall Betblast Halm Termisk förgasning Halm Brännbart hushållsavfall Skogsråvara
Kännetecken för biogasproduktion Biogas från anaerob rötning Relativt liten anläggning 50-100 GWh per år Närhet till råvaror och spridningsarealer Närhet till gasnät alternativt lastbilstransport Biogas från termisk förgasning Stor anläggning (1-2 TWh) Närhet till fjärrvärmenät Gasnät med stor kapacitet
Dagens situation - Anaerob rötning Sverige Halland Antal biogasanläggningar 230 9 Antal uppgraderingsanläggningar 47 2 Gasproduktion (GWh per år) 1400 66 Data för 2010 (ES2011:07)
Dagens situation Produktion av biogas genom termisk förgasning GoBiGas Göteborg Energi/E.ON Etapp 1 20 MWgas Driftstart: 2012/2013 Etapp 2 80 MWgas Bio2G E.ON 1,6 TWh biogas Driftstart: 2015/16 Lokalisering: Malmö eller Landskrona
Potentialstudie 2008 Restprodukter från skogen 2005 (TWh per år) Lutar, tallbeck 27 Skogsbränsle, industri 13 Skogsbränsle 19 Totalt 59 Källa bränsletillgång: Valleskog et al., 2008 Verkningsgrad bränsle till biogas 70 % År 2025: 89 TWh Potential i Halland baserat på Hallands andel av årlig tillväxt och ovanstående tabell: 1,3 TWh per år
Biogaspotential från skog Utan begränsningar 1,3 1,9 Ekologiska begränsningar (-20 %) Ekologiska, tekniska och ekonomiska begränsningar (-40%) Grot Stubbar plus rötter Biprodukter från skogsindustrin 0,9 1,0 0,6 0,6 Summa med ekologiska, tekniska och ekonomiska begränsningar: 2,2 TWh per år i biogaspotential Data från Riksskogstaxeringen, Skogsforsk, SLU, Skogsstyrelsen 1,0 Beräkningsmetod: Metan från förgasning av biomassa, Johan Lundberg, Miljö- och energisystem, LTH 2011
Biogaspotential i Halland 2 TWh per år 3 TWh per år 11% 2% 14% 1% 1% 2% 63% Matavfall Park- och trädgårdsavfall Slam från avloppsreningsverk Gödsel Blast, potatis och ärtor Halm Restprodukter från industrin Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri 5% 8% 1% 10% 1% 0% 1% 6% 74%
Användning av biobränsle Biobränsle Förbränning Förgasning Förgasning Kraftvärme SNG Kraftvärme Värme Industri Fordonsbränsle
Förgasning till biogas (SNG) Principskiss Bild från Valleskog et al, SGC Rapport 185
Drivmedelsbehov i Halland Bensin och diesel till transporter: 3,25 TWh (2008) Koldioxidemission: ca 1 miljon ton per år (LCA)
Klimateffekt i livscykelperspektiv Gram CO 2 ekvivalenter/ MJ biogas (SNG) Produktion av träråvara (GROT och stubbar) 1 4-40 Transporter (lastbil 20 mil) 4 Produktion av biogas (SNG) 2 0,3 Användning av biogas (SNG), personbil 3 0,1 Återföring av aska 4 0,05 Bensin och diesel ca 84 gram CO 2 -ekvivalenter/mj Ref 1. Lindholm m.fl, SLU 2010 2. Data från Güssing, Felder and Dones 2007 3. IVL 2011 4. Olsson m.fl, Svensk Fjärrvärme 2008
Klimatnytta Klimatnyttan (reduktion av växthusgaser) beräknas till cirka 90 % vid förgasning av skogsråvara till metan Anaerob rötning: gödsel och odlad gröda Förgasning: restprodukter från skogen Data från Livscykelanalys av svenska biodrivmedel, Börjesson et al, LTH 2010 och Hållbara drivmedel finns de?, Börjesson et al 2008 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Gödsel Odlad gröda Skogsrester
Möjligheter med förgasning Förgasning möjliggör produktion av drivmedel från skogsråvara med bra klimatnytta Gasformigt bränsle kan användas i gasmotorer och gasturbiner med högre elverkningsgrad än konventionell kraftvärme Befintlig infrastruktur för naturgas kan användas för att distribuera biogasen Rent bränsle (gasreningen sker i förgasaren stället för i fastbränsleanläggningen) Hög verkningsgrad vid samproduktion av biogas och fjärrvärme