Regler 2015 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet

Regler 2015 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Snabbsammanfattning av viktiga nyheter i Regler 2015 För 2015 är Folkbildningsrådets dokument Statsbidrag till studieförbund 2015 Villkor, kriterier och fördelning i stort sett detsamma som föregående år. Nedan är en snabbsammanfattning av nyheterna, inne i detta dokument är nyheter gulmarkerade. - Allas kunskap allas bildning (2013/14:172) ny folkbildningsproposition antagen i riksdagen i juni 2014. - Förändring i andra syftet Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. - Riksdagen har fattat beslut om ett mål för folkbildningspolitiken. - ABFs förbundsstämma har fattat beslut om riktlinjer för 2015-2018. - De sju verksamhetsområdena har utgått. 1

Inledning Det här dokumentet beskriver statens syfte med folkbildningsanslaget, det beskriver också ABFs tolkning av Folkbildningsrådets dokument Statsbidrag till studieförbund 2015 Villkor, kriterier och fördelning. Statens stöd till folkbildningen utmärks av en stor tilltro till studieförbundens förmåga att självständigt forma sin verksamhet. Folkbildningen tilldelas vittgående befogenheter att själva förvalta mycket stora resurser i form av statsbidragsmedel. För att inte rubba förtroendet för folkbildningen är det viktigt att vi gör rätt saker på korrekt sätt. Statens stöd till studieförbunden I juni 2014 antog riksdagen en ny folkbildningsproposition Alla kunskap - allas bildning (2013/14:172). Allas kunskap allas bildning anger att syftet med bidraget till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Folkbildningspropositionen beskriver också att vi genom vår verksamhet ska ge människor möjlighet att påverka sin livssituation och samhällsutvecklingen i stort. I propositionen anges också ett mål för folkbildningspolitiken. En ny, egen målformulering för den statliga folkbildningspolitiken förtydligar statens ambitioner med politiken och att folkbildningens målgrupp är bredare än målgruppen för vuxenutbildningen. Målet för folkbildningspolitiken är: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. I Folkbildningsförordningen anges villkoren för statens stöd till folkbildningen, i fyra punkter beskrivs statens syfte med statsbidraget. De tidigare sju områdena är borttagna. De fyra syftena med statsbidraget är: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin Bidra till att göra det möjligt för en mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet 2

ABFs utmaningar I ABFs idéprogram Gör en annan värld möjlig! och i ABFs riktlinjer 2015-2018 tolkar och prioriterar vi vårt uppdrag utifrån statens fyra syften samt utifrån vår värdegrund. I vårt idéprogram finns tio huvudrubriker som all vår verksamhet ska utgå från: Motverka klassamhället Utveckla demokratin Allas rätt att vara olika Stärka folkrörelserna Utveckla den ideella sektorn Kultur för alla Pedagogiska utmaningar Livslångt lärande God hälsa och ett utvecklande arbetsliv Globala utmaningar ABFs förbundsstämma har vidare fattat beslut om två övergripande prioriteringar som gäller till och med 2018. De övergripande prioriteringarna utgår från idéprogrammets grundläggande värderingar och beskrivs i ABFs riktlinjer 2015-2018. De övergripande prioriteringarna är: Motverka klassamhället Stärka folkrörelserna Idéprogram och riktlinjer med övergripande prioriteringar kompletteras sedan ytterligare med lokala styrdokument. Under 2015 pågår arbete med att revidera ABFs idéprogram och 2016 ska ABFs förbundsstämma fatta beslut om reviderat idéprogram. Regler för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet I Statsbidrag till studieförbund 2015 Villkor, kriterier och fördelning beskrivs syftet med statens stöd till folkbildningen. Det beskriver statsbidragssystemet och fördelningsmodellen, våra tre verksamhetsformer tydliggörs samt beskriver kriterier och villkor för verksamheten. Dokumentet beskriver också studieförbundens ansvar för uppföljning, utvärdering, internkontroll samt kvalitetskontroll. Till dokumentet finns en bilaga, bilaga 1 Förordning 1991:997)om statsbidrag till folkbildningen som reglerar statsbidraget till folkbildningen. Ny/uppdaterad förordning förväntas i början av 2015. Statsbidrag till studieförbund 2015 Villkor, kriterier och fördelning är ett tvingande dokument, Folkbildningsrådet är i myndighets ställe. 3

2014 tog Folkbildningsrådet över etik- och gränsdragningsfrågor från studieförbundens egen intresseorganisation Folkbildningsförbundet. I dokumentet Riktlinjer för etik och gränsdragning finns Folkbildningsrådets roll och uppgift beskriven. I Etikdelegationen, underställd Folkbildningsförbundets styrelse, har studieförbunden gjort gemensamma tolkningar av de villkor och kriterier Folkbildningsrådet beslutar om. Tills vidare gäller också tidigare överenskommelser som finns beskrivna i Etisk plattform som beskrivs nedan. Folkbildningsförbundets styrelse har fattat beslut om ett Studieförbundens etiska förhållningssätt som bland annat beskriver hur vi ska förhålla oss till varandra och våra medlems- och samverkansorganisationer. I Etisk plattform, Folkbildningsförbundets hemsida, finns den av studieförbunden överenskomna gemensamma synen på hur det etiska arbetet ska bedrivas i och mellan studieförbunden. I Etisk plattform finns också några studieförbundsgemensamma tolkningar av Folkbildningsrådets regler och kriterier. Etisk plattform är rådgivande och består av en rad gemensamma överenskommelser som vi genom förbundsstyrelsens beslut beslutat att ställa oss bakom. Folkbildningsförbundet är studieförbundens intresseorganisation. Det här dokumentet beskriver vad du ska, kan och får rapportera. Hur du rapporterar verksamhet kan du läsa mer om i STUV 2015 STUV-anvisningar med bilagor, se Infobanken under Administration/Regler och rapportering/stuv Ansvar och anordnarroll Ansvar Studieförbundets förbundsstyrelse är ansvarig för den verksamhet som bedrivs med stöd av, och rapporteras som grund för, statsbidrag följer både internt angivna mål och anvisningar samt Folkbildningsrådets villkor och kriterier. Den lokala ABF-avdelningen ansvarar gentemot ABFs förbundsstyrelse för den verksamhet som bedrivs lokalt och som rapporteras som grund för statsbidrag. Anordnarrollen Det lokala anordnaransvaret ligger alltid hos den lokala ABF-avdelningen som genomför verksamheten och som rapporterar verksamheten som underlag för statsbidrag. Endast studieförbund kan vara lokal anordnare av statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Studieförbundet kan inte överlåta anordnaransvaret till medlemsorganisation eller annan samverkanspart. Detta utesluter inte att samverkande part också tar ett ansvar för planering och genomförande för sin del av verksamheten. Eventuell ekonomisk ersättning, kostnadsersättning, till samverkande organisation ska endast användas till kostnader som är direkt förbundna med folkbildningsverksamheten. Kostnaderna ska verifieras av samverkande organisation, ABF kan ej schablonmässigt förmedla bidrag till en samverkande organisation. Exempelvis får inte ett 4

schablonmässigt stöd ges i form av ett löpande bidrag baserat på antal studietimmar som genomförs utan studieförbundets medverkan i planeringen. Exempel på godkända kostnader är studiematerial, lokaler, rekrytering, eller studiebesök. För att tydliggöra ABFs roll som anordnare av folkbildningsverksamhet ska det tydligt framgå i inbjudningar, annonser, affischer, program eller annan marknadsföring att ABF är anordnare av studiecirkeln eller kulturprogrammet. Det ingår också i anordnaransvaret att ABF-avdelningen förvissar sig om att deltagandet i verksamheten är fritt och frivilligt och att deltagaren vet att hon/han deltar i folkbildningsverksamhet och i vilket studieförbund. Den lokala ABF avdelningen måste också förvissa sig om att deltagare som registreras i Gustav har samtyckt till registrering enligt PUL. Läs mer om detta i STUV 2015. I anordnarrollen ingår ett särskilt ansvar för att följa och göra rimlighetskontroller i folkbildningsverksamhet som har stor omfattning/hög volym eller som kraftigt ökar. Endast den lokala anordnaren, ABF-avdelningen, kan godkänna cirkelledare. Alla cirkelledare i ABF ska erbjudas introduktion och utbildning enligt steg G. Vill du veta mer om G, se Infobanken under fliken Cirkelledare. Från och med 2013 använder ABF fyra kvalifikationer för cirkelledare: Introduktion Cirkelledaren har haft ett längre introduktionssamtal med någon på den lokala ABF-avdelningen och/eller genomgått en kortare introduktionsutbildning. Steg G Cirkelledaren har genomgått minst nio timmars utbildning. De lokala och regionala cirkelledarutbildningarna varierar men alla cirkelledare som genomgått 9-40 timmars utbildning ska kvalificeras med Steg G. Validering steg G Den här kvalifikationen ska du ange på cirkelledare som har deltagit i utbildningar tidigare, hos andra avdelningar till exempel, eller arbetat länge som cirkelledare och på annat sätt fått kunskap och erfarenhet som motsvarar innehållet i Steg G. Fördjupning Den här kvalifikationen ska anges för all annan utbildning som cirkelledare deltar i, till exempel ämnesfördjupning eller andra fördjupningar. Läs mer om hur du anger kvalifikation på cirkelledare i STUV 2015. 5

Verksamhetsformer Statsbidraget till studieförbunden grundas på tre olika verksamhetsformer: Studiecirkel Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Att studieförbundet är anordnaren av verksamheten ska tydligt framgå i såväl inbjudan som vid genomförandet av studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet samt kulturprogram. Studiecirkel Folkbildningsförordningen anger att studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier är basen för statsbidraget till studieförbunden. Ett grundvillkor för att studieförbund ska erhålla statsbidrag är att minst hälften av ett studieförbunds folkbildningsverksamhet i studietimmar räknat ska genomföras inom verksamhetsformen studiecirkel, räknat på nationell nivå. Studiecirkeln ska kännetecknas av att: Den är öppen för alla, utan krav på förkunskaper Deltagaren avgör själv om hon/han vill delta Deltagarna har inflytande över upplägg och innehåll Den leder till ett lärande vars syfte är utveckling och förändring Kunskap söks gemensamt, samtal och diskussion är en viktig del Det finns tid för reflektion och eftertanke mellan sammankomsterna För att en studiecirkel ska vara statsbidragsberättigad gäller att: Det finns en dokumentation av studiecirkelns planering och det studiematerial som används. Dokumentationen kan vara en studieplan/arbetsplan, en processbeskrivning eller en mall anpassad för viss typ av verksamhet. Ledaren är godkänd av studieförbundet och har fått introduktionsutbildning En studiecirkel består av minst tre personer som under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar gemensamt söker kunskap. Cirkelledaren kan vara en av dessa tre och ska vara godkänd av studieförbundet. För att räknas som deltagare måste man ha deltagit vid minst tre sammankomster varav minst en gång vid någon av de tre första sammankomsterna. För att vara godkänd som deltagare måste man under året fylla minst 13 år. Studiecirkeldeltagare ska få sådan information att de: Vet att de deltar i en studiecirkel Vet vilket studieförbund som anordnar cirkeln de deltar i Har möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande Studiecirkeln är definitionsmässigt en liten grupp människor som utifrån sina behov och intressen söker kunskap gemensamt. En studiecirkel kan bedrivas med enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och möten på distans eller enbart möten på distans. Se mera information om studiecirkel på distans i slutet av denna text, sid 6. Möjligheterna att föra ett samtal, där alla kommer till tals, sätter gränsen för antalet deltagare i en studiecirkel. Antalet deltagare måste också vara rimligt utifrån deltagarnas 6

behov och förmåga. I ett lärande perspektiv är en grupp på högst 12 personer att föredra. En studiecirkel med fler än 12 deltagare kan vara möjlig men ska då, oavsett ämne, utifrån pedagogiska, praktiska eller ekonomiska skäl kunna motiveras av ansvarig på ABF-avdelningen. Fler än 20 deltagare, inklusive cirkelledaren, är inte möjligt att rapportera som studiecirkel utan ska rapporteras som annan folkbildningsverksamhet om övriga krav uppfylls. I studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet krävs uppgifter om deltagares personnummer. Undantag från personnummerrapportering accepteras för: Personer med skyddad identitet Person med samordningsnummer Flyktingar/asylsökande personer med tillfälligt LMA-kort för utlänningar i Sverige (kan endast gälla enstaka deltagare i reguljär verksamhet, då ansvaret i övrigt för flyktingverksamhet åvilar Migrationsverket) Medborgare från EU-länderna, samt Island, Norge, Liechtenstein och Schweiz Deltagare i ovanstående kategorier är godkända deltagare. I bidragsunderlaget får vi också ha med 1 procent deltagare med ofullständigt personnummer. Verksamhet får endast bedrivas i Sverige. En studietimme omfattar 45 minuter och nio studietimmar är minimum för att cirkeln ska vara berättigad att utgöra underlag för statsbidrag. För att ge utrymme för fördjupning och reflektion mellan sammankomsterna arbetar cirkeln under en längre tid och vid minst tre sammankomster. Maximalt gäller tre sammankomster om vardera fyra studietimmar per vecka. Syftet med studiecirkelverksamhet är inte att sysselsätta deltagare på heltid. Därför kan en studiecirkel maximalt omfatta tre sammankomster om vardera fyra studietimmar per vecka. Studieförbund kan inte planlägga och rapportera mer än 480 timmars studiecirkelverksamhet per år med samma grupp. Berörd verksamhet kan inte efter de 480 timmarna övergå till och rapporteras som annan folkbildningsverksamhet eller starta som ny studiecirkel i annat ämne. För att en grupp ska anses som ny skall minst hälften av de ursprungliga deltagarna vara nya. För studiecirklar med hög timnivå har ABF-avdelningen ett särskilt ansvar, se vidare under rubriken Ansvar och anordnarroll. Deltagandet i statsbidragsberättigad studiecirkel ska vara ett lärande som syftar till utveckling och förändring. Lärandet ska präglas av planmässigt gemensamt bedrivna studier. Repetition, övning och träning/tillämpning ingår i allt lärande och i vissa ämnen är teori och praktik särskilt starkt integrerade. Repetition, övning och träning/tillämpning får dock inte dominera studiecirkeln utan ska förstärka och utveckla lärandet i den. I folkhälsocirklar ska detta särskilt övervägas och teori ska utgöra den övervägande delen av gruppens arbete. 7

Verksamhet som syftar till utövande av lek, spel och idrott samt produktion/tillverkning kan inte rapporteras som statsbidragsberättigad studiecirkel. Statsbidraget får inte heller användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Den avgörande utgångspunkten är alltid vad som är syftet med studiecirkeln. Villkor för studiecirklar på distans För studiecirklar på distans gäller några ytterligare villkor utöver vad som gäller för en traditionell studiecirkel. För att räknas som deltagare måste man ha varit uppkopplad till studierummet där kommunikationen sker minst en gång under de tre första veckorna av studiecirkeln. I arbetsplanen ska det framgå studiemål, metoder i studiecirkelarbetet och tidsomfattning i antal sammankomster och hur många timmar varje sammankomst omfattar. Det ska framgå vad som huvudsakligen är tänkt att studeras vid varje delmoment/sammankomst. Studiecirkelledaren ska bedöma vilka som deltagit i studierna utifrån deltagarnas aktivitet under tiden för konferenserna. En deltagare som endast läser inlägg efter att ett delmoment/en sammankomst avklarats, är inte att betrakta som närvarande i just denna sammankomst. Deltagarna samt antal studietimmar ska noteras på listan. Beräkning av timmar utgår från hur många timmar som studiecirkeln skulle omfatta i en vanlig studiecirkel, ledarens avtalade tid och deltagarnas kollektiva insats. Det ska finnas ett klart samband mellan planen och den slutrapporterade cirkeltiden. Denna tid är ett riktmärke för respektive deltagares distansstudietid. Studiecirkeln rapporteras i den lokalavdelning som är anordnare. Annan folkbildningsverksamhet I annan folkbildningsverksamhet kan vi genomföra statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet i friare och flexiblare former än studiecirkel och kulturprogram. Verksamheten ska dock följa de generella kvalitetsambitioner som både bidragsgivare och vi själva ställer på verksamheten. Denna verksamhetsform ger oss möjlighet att prova och finna nya former för folkbildningsverksamhet. Sammankomsterna kan vara längre och genomföras tätare än i studiecirklar. Antalet sammankomster kan vara en eller flera. Exempel på verksamheter är prova på dagar, workshop, temakvällar, endagskurser och helgkurser. Studieförbund kan inte planlägga och rapportera mer än 480 timmars annan folkbildningsverksamhet per år med samma grupp. Samma grupp kan inte starta en ny afv med annat ämne eller starta som studiecirkel. Tre deltagare, inklusive ledaren, är ett minimum för annan folkbildningsverksamhet. Deltagarna kan vara fler än 20. Deltagarna kan också vara yngre än 13 år men ej yngre än 6 år. Deltagarna ska under det år verksamheten pågår fylla minst 6 år. 8

Annan folkbildningsverksamhet kan om grundläggande villkor uppfylls genomföras på distans. Även för annan folkbildning på distans ska det finnas en dokumentation av arrangemangets planering i form av en arbetsplan eller liknande. Ledaren ska godkännas av ABF-avdelningen och kraven på utbildning är detsamma som för studiecirkeln. ABF-avdelningen ansvarar också för arbetets inriktning, studiematerial och/ eller arbetsplan ska finnas. Precis som i annan statsbidragsberättigad folkbildning ska anordnarskapet vara tydligt. Kulturprogram Med kulturprogram avses föreläsning, teater, sång, musik, dans, dramatisk framställning, filmvisning eller utställning som framförs eller visas för publik. Programmen ska ha sådan utformning i tid och rum att de bidrar till att skapa delaktighet, upplevelse och eftertanke. Kulturprogram ska annonseras i förväg, till exempel genom tidning, hemsida eller affisch. Ett kulturprogram pågår i minst 30 minuter. Kulturprogram riktar sig till ungdomar och/eller vuxna, tydlig åldergräns anges ej. ABF tolkar detta som den målgrupp vi i huvudsak riktar programmet till ska fylla 13 år under verksamhetsåret. Utställning kan endast rapporteras en gång per plats den visas oavsett visningstidens längd. Föreläsningar och/eller guidade visningar/turer i samband med en utställning är separata arrangemang och ska då rapporteras som detta och inte som utställning. Kulturprogram som genomförs i privata hem bör inte rapporteras som underlag för statsbidrag utom i särskilda fall, till exempel konstnärs hem eller där särskilda geografiska skäl finns. Ett kulturprogram måste ha minst fem deltagare exklusive studieförbundets representant. Kulturprogram som genomförs i samverkan med flera studieförbund kan endast rapporteras av en av anordnarna. Kulturprogram i samverkan med ungdomsskolan (grund och gymnasie) och kommunal barnomsorg får inte bedrivas med statsbidrag under ordinarie skoloch omsorgstid. Vid varje kulturprogram ska det finnas en företrädare för ABF-avdelningen närvarande. Denne ansvarar för programmets genomförande och att det som rapporteras som underlag för statsbidrag är korrekta uppgifter. Kulturprogram som genomförs på distans kan rapporteras som underlag för statsbidrag under förutsättning att de grundläggande villkoren för kulturprogram är uppfyllda. Kulturprogrammet genomförs vid ett givet tillfälle och med alla deltagare fysiskt närvarande på en och samma plats, den plats där kulturprogrammet rapporteras. Detta innebär att det är där publiken är samlad, dit man bjudit in, är platsen för kulturprogrammet oavsett var föreläsaren befinner sig. Exempelvis kan en websänd 9

föreläsning bara rapporteras om publiken är samlad på en plats, websänd föreläsning framför egen dator eller smartphone kan inte rapporteras som kulturprogram. Ett kulturprogram kan innehålla flera inslag med olika medverkande. Ett sammanhållet program som vänder sig till samma publik redovisas som ett program även om det innehåller flera medverkande eller flera kulturformer. För att redovisas som olika/flera arrangemang under en dag ska programmen vara tydligt avgränsade i tid och rum. De ska också vara planerade och annonserade som olika program och inte i efterhand delas upp Den lokala ABF-avdelningens roll som anordnare ska tydligt framgå vid inbjudan till och vid genomförandet av varje kulturprogram. Du kan naturligtvis samverka med medlemsorganisationer, lokala och regionala kulturinstitutioner och andra samarbetspartners men program som rapporteras som underlag för statsbidrag har den lokala ABF-avdelningen alltid ansvar för. Förstärkningsbidraget Enligt folkbildningsförordningen utgör tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i verksamheten samt det mångkulturella samhällets utmaningar i särskild hög grad motiv för statens stöd till folkbildningen. Verksamhet med dessa prioriterade målgrupper berättigar inte i sig till förstärkningsbidrag. Det ingår i vårt grunduppdrag att utifrån vårt samlade stöd från staten rikta resurserna på sådant sätt att verksamhet för dessa målgrupper prioriteras. Förstärkningsbidraget är avsett att täcka vissa merkostnader för särskilda insatser för dessa målgrupper, att personer i dessa två deltagarkategorier ska kunna delta i vår verksamhet på samma villkor som andra. Förstärkningsbidraget avser verksamhetsformerna studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet. Bidraget avser två deltagarkategorier: Personer med funktionsnedsättning Personer som har invandrat och har brister i svenska språket Förstärkningsbidraget kan användas till: Tolk Hjälpledare Expertmedverkan Intern utbildning och fortbildning Nationellt utvecklingsarbete Anpassning av lokaler Teknisk utrustning Studiematerial Rekryteringskostnader Ökad ledartäthet Extra administration som föranleds av de särskilda åtgärderna För att ABF ska vara berättigade till förstärkningsbidrag måste vi ha ett policydokument som beskriver och anger inriktningen för vårt arbete med deltagare med funktionshinder 10

och deltagare som har invandrat och som har brister i svenska språket. Tills vidare gäller ABFs policydokument från 2007-12-17. Regler 2015 ABF ska årligen redovisa till Folkbildningsrådet hur förstärkningsbidraget används samt uppge hur många deltagare och timmar förstärkningsbidraget avser. Rapportering av deltagare och timmar sker i Gustav. Se STUV 2015. Sammanfattning av fördelningssystemet Grundbidrag 75 procent av statsbidraget fördelas som grundbidrag. Grundbidraget ligger fast i två år och beräknas 2012 och 2013 på ett genomsnitt av totalt utbetalt statsbidrag verksamhetsåren 2010 och 2011. För 2014 och 2015 fördelas bidraget på ett genomsnitt av totalt utbetalt statsbidrag verksamhetsåren 2012 och 2013. Rörligt bidrag 25 procent av statsbidraget är rörligt. Det rörliga bidraget omfördelas årligen och innehåller två delar: Förstärkningsbidrag och verksamhetsrelaterat bidrag. Fördelningen av det rörliga bidraget grundas på senast slutrapporterade verksamhetsår. Det rörliga bidraget 2014 grundas på genomförd verksamhet 2012. 2015 års rörliga bidrag grundas på genomförd verksamhet 2013 och så vidare. Förstärkningsbidrag Förstärkningsbidraget uppgår till totalt 6 procent av statsbidraget. 2/3 av förstärkningsbidraget avsätts till verksamhet med deltagare som har funktionsnedsättning och 1/3 avsätts till verksamhet med deltagare som har invandrat och har behov av språkligt stöd i svenska. Förstärkningsbidraget delas i två delar, hälften fördelas utifrån deltagare och hälften utifrån studietimmar i studiecirkel respektive annan folkbildningsverksamhet som genomförs med deltagare som tillhör någon av ovanstående kategorier. Annan folkbildningsverksamhet ges halva värdet gentemot studiecirkelverksamhet. Verksamhetsrelaterat bidrag Den verksamhetsrelaterade delen uppgår till 19 procent av statsbidraget. 14 procent fördelas utifrån statsbidragsberättigade studietimmar i studiecirklar, värde 1,0 studietimme, annan folkbildningsverksamhet, värde 0,5 studietimme och kulturprogram, värde 9 studietimmar. 5 procent fördelas utifrån antalet unika deltagare i studiecirkel. Nytt fördelningssystem 2016 Nu pågår arbetet med att ta fram ett nytt fördelningssystem som är planerat att träda i kraft 2016. Mer information om det nya förslaget till nytt fördelningssystem kommer till avdelningarnas och distriktens ombudsmän vartefter förbundsexpeditionen får information. 11