StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:4 Befolkningen i Västerås år 2014 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo produceras av Konsult och Service på uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för avtalet om kommungemensam basstatistik.
Sammanfattning Under år 2014 ökade folkmängden i Västerås med 1 571 personer. Det var visserligen något lägre än de senaste två åren, men ändå den tredje största folkökningen sedan början av 1970- talet. Under de senaste 10 åren har Västerås ökat sin folkmängd med ca 12 700 personer, vilket motsvarar 1 270 personer per år. Procentuellt sett ökade folkmängden i Västerås med 1,1 procent år 2014. Det var en något lägre ökning än genomsnittet för större kommuner (kommuner med fler än 100 000 invånare, storstäderna exkluderade) som låg på 1,2 procent. Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i snitt 1 270 personer per år under de senaste 10 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta anledningen är emellertid att fler människor flyttar till Västerås än härifrån. Inflyttningen till Västerås nådde år 2014 den näst högsta nivån sedan början av 1970-talet. Eftersom utflyttningen från Västerås också har ökat, nådde emellertid 2014 års flyttningsöverskott (fler inflyttare än utflyttare) inte upp till någon rekordnivå. Flyttningsöverskottet för 2014 hamnade på 1030 personer. Under de senaste 10 åren har Västerås haft ett genomsnittligt flyttöverskott på 900 personer per år. Detta motsvarar 72 procent av Västerås totala folkökning under perioden. Sedan börja på 2000-talet har invandringen till Västerås också ökat och år 2013 nådde invandringen till Västerås nya rekordnivåer. År 2014 minskade dock invandringen något, samtidigt som utvandringen låg på en relativt konstant nivå. År 2014 hade därmed Västerås en total flyttvinst på drygt 1 000, varav 70 procent mot utlandet och 30 procent inom Sverige. Den inrikes inflyttningen från andra kommuner till Västerås har stagnerat något och 2014 låg de inrikes inflyttningarna på samma nivå som tidigare år. De inrikes utflyttningarna från Västerås har dock ökat och 2014 var de inrikes utflyttningarna de högst uppmätta på 40 år. Den ökade utflyttningen ger därmed en minskad inrikes flyttvinsten och även en minskad flyttvinst totalt sett. Vad gäller inrikes flyttningar så var det från Eskilstuna som Västerås hade störst flyttvinster år 2014. Från Stockholm hade Västerås fortfarande de största flyttförlusterna. Av samtliga inrikes inflyttade till Västerås under år 2014 var 29 procent utrikesfödda, vilket var en ökning med 4 procentenheter. Då utrikesfödda utgör 19 procent av Västerås befolkning och 16 procent av Sveriges befolkning innebär det att utrikesfödda är överrepresenterade bland inflyttarna från övriga riket. Enligt Statistiska Centralbyrån har också utrikesfödda en större geografisk rörlighet än inrikes födda. En bidragande orsak kan vara att gruppen nyanlända utrikesfödda i större utsträckning inte har en fast koppling till boendekommunen (inte rotat sig) och därmed är flyttbenägen för att hitta jobb och boende. Av de som invandrade till Västerås under år 2014 var 22,2 procent svenska medborgare. Tidigare år har svenska medborgare varit den största andelen bland invandrade till Västerås, men år 2014 var Syriska medborgare något högre, 22,4 procent av den totala invandringen. 2
Av samtliga som flyttade till Västerås under år 2014 var det 30 procent som bott i Västerås tidigare under den senaste 20-årsperioden. Av dem som flyttade från Västerås under 2014 hade över hälften, flyttat till Västerås under de senaste fem åren. År 2014 nådde också barnafödandet sin högsta topp sedan baby-boomen i början av 1990- talet. Av Västerås befolkning är 50,2 procent kvinnor och 49,8 procent män. Medelåldern för kvinnor är 42,0 år och för män 40,0 år. 26 procent av västeråsarna har utländsk bakgrund, varav 19 procent är födda utomlands och 7 procent är födda i Sverige men med utrikes födda föräldrar. Av de utrikesfödda västeråsarna är 42 procent födda i Europa och det vanligaste födelselandet är fortfarande Finland följt av Irak. Av de utrikesfödda som invandrat till Västerås under de senaste tre åren är emellertid Syrien och Somalia de vanligaste födelseländerna. 3
Inledning Detta StatistikInfo beskriver översiktligt befolkningsstrukturen i Västerås och dess förändringar under år 2014. Jämförelser görs även bakåt tiden. I tabellbilagan till rapporten finns tabeller över den statistik som redovisas i rapporten. Uppgifterna bygger på Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december respektive år. Befolkningsförändringen räknas som summan av den naturliga folkökningen (födda minus avlidna) och flyttningar (inflyttade minus utflyttade). För att räknas som en flyttare i SCB:s statistik krävs att flyttningen anmälts till Skatteverket. I befolkningsstatistiken är definitionen på invandrare/utvandrare, personer som har flyttat över landets gränser med avsikt att bosätta sig inom/utom Sverige under minst ett år. Även personer födda i Sverige och/eller personer med svenskt medborgarskap räknas således som invandrare. För att utomnordiska medborgare skall betraktas som invandrare krävs dessutom uppehållstillstånd och att personen folkbokför sig i landet. Asylsökande har ännu inte fått uppehållstillstånd och räknas således inte som invandrare. När den asylsökande väl fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförd i landet kommer hen däremot med i befolkningsstatistiken och räknas då som invandrad. 4
1. Befolkning 1.1 Folkmängd Vid utgången av år 2014 uppgick Västerås kommuns folkmängd till 143 702 personer. Till folkmängd är Västerås Sveriges sjätte största kommun efter Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Linköping. Figur 1 Folkmängd i Västerås, år 1980-2014 Antal 150 000 145 000 140 000 135 000 130 000 125 000 120 000 115 000 110 000 105 000 100 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Under år 2014 ökade folkmängden i Västerås med 1 571 personer (882 män samt 689 kvinnor), vilket motsvarar en folkökning på 1,1 procent. Västerås procentuella folkökning var något lägre än den genomsnittliga folkökningen för större kommuner (kommuner med fler än 100 000 invånare, storstäderna exkluderade) som låg på 1,2 procent. Västerås befolkning fortsätter att öka även om nivån på ökningen varierar mellan åren. Under de senaste 10 åren har Västerås folkmängd ökat med närmare 12 700 personer vilket motsvarar 9,7 procent. Detta är emellertid något lägre än genomsnittet för större kommuner som hamnar på 11,6 procent. 5
Figur 2 Folkökning i Västerås, år 1980-2014 Antal 2 000 1 500 1 000 500 0-500 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1.2 Befolkningsstruktur 1.2.1 Kön Av Västerås befolkning på 143 702 personer år 2014 är något fler kvinnor än män. 72 115 är kvinnor och 71 587 är män. Detta motsvarar 50,2 procent kvinnor och 49,8 procent män. 1.2.2 Ålder Medelåldern i Västerås är 42,0 år för kvinnor, och för män 40,0 år. I riket är medelåldern 42,2 år för kvinnor och 40,2 år för män. Av västeråsarna är ca 23 procent i ålder 0-19 år, 58 procent i arbetsför ålder (20-64 år) och knappt 20 procent är 65 år eller äldre. (Av personer 65 år eller äldre är fler än hälften i åldersklassen 65-74 år.) Figur 3 Folkmängd efter kön och ålder, Västerås år 2014 6
0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 100+ VÄSTERÅS STAD Antal 6 000 Män Kvinnor 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Ålder I figuren nedan visas andelen yngre respektive äldre innevånare i de olika bostadsområdena i Västerås. Rönnby är det område som har störst andel personer som är 65 år eller äldre, följt av Djäkneberget-Stallhagen som också har en hög andel äldre personer. Rönnby har dock en högre andel barn (personer i åldern 0-18 år) tillskillnad från Djäkneberget-Stallhagen som har en låg andel barn. Störst andel barn bor det på Barkarö, Irsta och Erikslund-Skerike landsbygd. Kristiansborg-Karlsdal har både låg andel barn samt även låg andel äldre personer, det innebär alltså att majoriteten av invånarna är mellan 19-64 år i detta bostadsområde. 7
Figur 4 Andel (%) yngre respektive äldre per bostadsområde, Västerås år 2014. (Bubbelstorleken anger totala antalet personer som bor på området) Andel (%) 65 år eller äldre Folkmängd (totalt antal) 30% Djäkneberget- Stallhagen Rönnby 25% 20% 15% Haga Malmaberg Gideonsberg Centrala staden Kristiansborg-Karlsdal Aroslund- Blåsbo Jakobsberg- Klockartorpet Pettersberg Skiljebo Råby Hemdal-C-las Romfartuna Stohagen- Spanthagen Viksäng Rytterne Bäckby Vetterstorp Hammarby Skallberget-Vega Hamre- Talltorp Brandthovda- Hälla Bjurhovda Skultuna Dingtuna Hökåsen- Tillberga Önsta-Gryta Vallby Skälby Irsta Erikslund- Skerike landsbygd Barkarö 10% 10% 20% 30% Andel (%) 0-18 år Not: Bostadsområden där färre än 1000 personer bor har exkluderats från redovisningen 1.2.3 Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund innebär att en person antingen är född utomlands eller är född i Sverige och har två utlandsfödda föräldrar. År 2014 var knappt 28 000 västeråsare födda utomlands (ca 13 500 män och 14 400 kvinnor), vilket motsvarar 19,5 procent av invånarna. År 2013 var 18,5 procent av invånarna födda utomlands. Utöver personer som är utrikesfödda bor det även i Västerås nästan 10 000 personer som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands. Tillsammans med de utrikesfödda utgör denna grupp den kategori som kallas för personer med utländsk bakgrund (utrikesfödda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar). År 2014 hade alltså ca 38 000 västeråsare (18 600 män och 19 400 kvinnor) utländsk bakgrund. Sedan år 2004 har andelen västeråsare med utländsk bakgrund ökat från 20,9 till 26,4 procent. Andelen med utländsk bakgrund är större i Västerås än i riket i stort. Av Sveriges befolkning är det totalt 21,5 procent som har utländsk bakgrund. 8
Figur 5 Befolkningen efter bakgrund, Västerås år 2014 19% Utrikes född 65% 7% 8% Född i sverige med två utrikes födda föräldrar Född i Sverige med en inrikes och en utrikes född förälder Född i Sverige med svenskfödda föräldrar Figur 6 Utländsk bakgrund i Västerås och riket, år 2002-2014 50% Utländsk bakgrund i Västerås Utländsk bakgrund i riket 40% 30% 20% 10% 0% 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Andelen med utländsk bakgrund varierar i stor utsträckning mellan bostadsområdena i Västerås. Av de boende på Vallby har 58 procent utländsk bakgrund. Även på Råby, Bäckby och Hammarby har ca 50 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Detta kan jämföras mot Tortuna där andelen med utländsk bakgrund endast är 6 procent. 9
Figur 7 Andel (%) av befolkningen i respektive bostadsområde som har utländsk bakgrund (född utomlands och/eller båda föräldrarna födda utomlands) Not: Områden med färre än 100 boende personer ingår inte i diagrammet. Född utomlands Född i Sverige, båda föräldrar födda utomlands Vallby Råby Bäckby Hammarby Övriga bostadsområden Jakobsberg-Pettersberg Vetterstorp Skälby Erikslund o Skerike Bjurhovda Viksäng Skallberget-Vega VÄSTERÅS TOTAL Skultuna Önsta-Gryta Centrala staden Malmaberg Kristiansborg-Karlsdal Gideonsberg Hemdal-Centrallasarettet Skiljebo Haga Klockartorpet Brandthovda-Hälla Djäkneberget Stallhagen Stohagen-Spantgatan Hamre-Talltorp Aroslund-Blåsbo Rytterne Rönnby Dingtuna Romfartuna Hökåsen-Tillberga Kärrbo V-Barkarö Lillhärad Haraker Kungsåra Tillberga landsbygd Björksta Lundby landsbygd Irsta Sevalla Badelunda landsbygd Tortuna 0% 20% 40% 60% 80% 10
Vad gäller födelseländer är Finland fortfarande det vanligaste födelselandet bland det totala antalet utrikesfödda i Västerås. Närmare 4 200 personer, motsvarande 15 procent av de utrikesfödda västeråsarna, kommer ursprungligen från Finland. Det näst vanligaste födelselandet är Irak där knappt 15 procent av de utrikesfödda västeråsarna (cirka 4 100 personer) är födda. Andra vanliga födelseland är Somalia (6%), Iran (6%) och Syrien (5%). Av de utrikesfödda västeråsare som invandrade till Sverige före år 1980 var 55 procent födda i Finland. Under 80-talet var sedan Iran var det vanligaste födelselandet, och under 90- och 00-talet var Irak det vanligaste födelselandet bland de som invandrade till Västerås. Figur 8 Utrikes födda efter invandringsår och födelsevärldsdel, Västerås år 2014 Invandringsår 2010-2014 2000-2009 1990-1999 1980-1989 1970-1979 Före 1970 Asien Europa utom Norden Norden utom Sverige Afrika Sydamerika Nordamerika Övrigt/Okänt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Av de utrikesfödda västeråsarna är 42 procent födda i Europa, 38 procent i Asien och 12 procent i Afrika. Figur 9 Utrikesfödda efter födelsevärldsdel, Västerås år 2014 Norden EU28 utom Norden Övriga Europa Europa totalt: 42 % Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Övrigt/okänt 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 11
2. Befolkningsförändringar 2.1 Den naturliga folkökningen Den naturliga befolkningsförändringen är antalet personer som folkmängden ökar (eller minskar), beräknat som antalet födda minus antalet döda under det gångna året. Naturlig folkökning kallas även födelseöverskott eller födelsenetto. Efter den kraftiga nedgången i barnafödande under andra halvan av 1990-talet tog barnafödandet i Västerås åter fart i början av 2000-talet. Denna trend har sedan fortsatt under hela 2000-talet och år 2014 föddes det totalt 1 737 barn i Västerås vilket är på samma höga nivå som i början på 90-talet. Barnafödandet förväntas fortsätta öka de kommande åren, med en förmodad topp kring år 2020, då barnen från 1990-talets babyboom själva uppnår barnafödande ålder. I Västerås är förstagångspapporna i genomsnitt 31,1 år och förstagångsmammorna 28,6 år. Det är något yngre än genomsnittet för riket som är 31,5 för män och 29,1 för kvinnor. Under år 2014 uppgick födelsenettot i Västerås till 531 personer. Födelsenettot har ökat de senaste åren, och 2014 hade även födelsenettot den högsta toppen sedan baby-boomen i början av 1990-talet. Antalet avlidna har i sin tur legat mer konstant under 2000-talet. Under år 2014 avled 1 206 västeråsare. Av de avlidna personerna var det fler kvinnor än män (623 kvinnor och 583 män) och medelåldern var 76,7 för männen och 82,1 år för kvinnorna. Drygt 60 procent av de avlidna hade hunnit uppleva sin 80-årsdag och drygt 25 procent sin 90-årsdag. I Västerås är den beräknade medellivslängden för 0-åringar 80,7 år för män, och 84,1 år för kvinnor. I Sverige är den beräknade medellivslängden för 0-åringar 80,4 år för män, och 84,1 år för kvinnor. Figur 10 Antal födda, döda och födelsenetto, Västerås år 2000-2014 12
Antal Födelseöverskott Födda Döda 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2.2 Flyttningar Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt nästan 1 300 personer per år under de senaste 10 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta anledningen är emellertid att fler flyttar till Västerås än från. Under de senaste 10 åren har Västerås haft ett flyttningsöverskott 1 på i genomsnitt ca 900 personer per år, vilket motsvarar drygt 70 procent av Västerås totala folkökning under perioden. Den totala inflyttningen till Västerås har under de senaste tio åren legat på i genomsnitt ca 6 200 personer per år. De senaste åren har dessutom inflyttningen ökat och år 2014 flyttade totalt nästan 6 700 personer till Västerås (varav ca 3 400 män och 3 200 kvinnor). Eftersom utflyttningen från Västerås även har ökat nådde emellertid 2014 års flyttningsöverskott om 1 030 personer inte upp till 2001 års rekordnivå på 1 380 personer. Totalt flyttade drygt 5 600 personer från Västerås under år 2014 (varav ca 2 900 män och 2 800 kvinnor). 1 Antal inflyttade minus antal utflyttade. Benämns även flyttningsnetto. 13
Figur 11 Antal inflyttade, utflyttade och flyttningsöverskott, Västerås år 2000-2014 Antal 8 000 Flyttningsöverskott Inflyttade Utflyttade 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2.2.1 Flyttningar efter region År 2014 bestod Västerås flyttvinst till 70 procent av flyttningar från utlandet, 13 procent av flyttningar från övriga Sverige, samt 18 procent från andra kommuner i Västmanlands län. Figur 12 Flyttningsnetto mot egna länet, övriga Sverige och utlandet, Västerås år 2000-2014 Antal 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 Egna länet Övriga Sverige Utlandet 400 200 0-200 -400 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 14
2.2.2 Invandring och utvandring Under andra halvan av 2000-talet ökade invandringen till Västerås från en tidigare stabil nivå omkring 900 personer per år till omkring 1 300 personer per år. Uppgången i invandringen berodde till stor del på situationen i Irak och den tillfälliga asyllag som gällde ett antal månader vid årsskiftet 2005/2006. År 2013 nådde invandringen den senaste 40-års-periodens högsta nivå, men 2014 minskade dock invandringen till Västerås något. Även utvandringen har ökat sedan början på 2000-talet, men ökningen har varit mindre än för invandringen. År 2014 var det drygt 1 300 personer som invandrade till Västerås (varav ca 700 män och 600 kvinnor), medan det var ca 600 personer som emigrerade från Västerås (varav ca 300 män och 300 kvinnor). Figur 13 Utrikes flyttningar till/från Västerås, år 2000-2014 Antal Migrationsnetto Invandrare Utvandrare 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Syrien följt av Irak var de länder från vilka flest personer invandrade till Västerås under år 2014 (283 respektive 82 personer), de hade även störst ökning jämfört med 2013. Störst minskning i antalet invandrade jämfört med 2013 hade Somalia (35 personer jämföret med 151 personer år 2013). Bland det totala antalet invandrade fanns 293 svenska medborgare representerade. Tidigare år har svenska medborgare varit den klart största gruppen av invandrare, dvs. svenskar som bott utomlands och flyttat tillbaka till Sverige. År 2013 skedde dock en förändring och svenska medborgare gick då från ca 30 % av invandringen år 2012, till 18 % av invandringen år 2013. År 2014 var sedan första gången på länge som svenska medborgare inte var den största gruppen bland invandrade i Västerås. Istället stod syrianska medborgare för den största andelen av den totala invandringen. Syrien, Sverige och Somalia hade störst invandring till Västerås om man tittar på medborgarskap. Medborgare från andra länder utom Sverige stod även för 17 % av den inrikes inflyttningen till Västerås, där Syrien och Somalia låg högst med 3 % vardera. 15
Figur 14 Invandring efter de vanligaste medborgarskapsländerna, Västerås år 2014 Andel (%) av totala invandringen Förändring sedan år 2013 (antal) Antal Medborgarskapsland invandrade Syrien 295 22% 60 Sverige 293 22% 38 Somalia 91 7% -144 Indien 75 6% 6 Irak 61 5% 12 Finland 37 3% 8 Polen 24 2% -13 Iran 23 2% -11 Kina 20 2% -10 Thailand 17 1% -3 Statslös 16 1% -7 Turkiet 16 1% 3 Övriga länder 350 27% -29 Totalt 1318 100% -90 Av de som invandrade till Västerås år 2014 var Råby det bostadsområde där flest bosatte sig, 25 % av de invandrade bosatte sig i Råby. Andra bostadsområden som många invandrade bosätta sig på var Centrala staden, Hamre-Talltorp, Jakobsberg-Pettersberg, Vallby och Bäckby. Under år 2014 utvandrade totalt 602 personer från Västerås. Det land som flest utvandrade till var Norge, dit 13 procent av alla utvandrare flyttade. Andra vanliga utvandringsländer var Storbritannien och Nordirland och Finland. 2.2.3 Inrikes flyttningar Under första halvan av 2000-talet var inrikes inflyttningen till Västerås större än inrikes utflyttningen och år 2001 uppmättes också Västerås största flyttvinst mot riket sedan år 1970. Trenden vände emellertid och under perioden 2007-2009 hade Västerås inrikes flyttförluster. De senaste åren har en ökad inrikes inflyttning och en minskande inrikes utflyttning lett till att Västerås åter har inrikes flyttvinster. År 2014 uppgick inrikes flyttvinsten till 314 personer och stod för 30 % av Västerås totala flyttvinst. 16
Figur 15 Inrikes flyttningar till/från Västerås, år 2000-2014 Antal Inrikes flyttnetto Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Trender för flyttningar både från det egna länet och från övriga Sverige har varit positiv under 2014. Flyttnettot från egna länet låg på 185 personer 2014. Mot övriga Sverige (kommunerna utanför Västmanland) hade Västerås en flyttvinst på 129 personer. Figur 16 Flyttningar mot egna länet och övriga Sverige, Västerås år 2000-2014 Antal 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 Inflyttning från övriga Svergie Utflyttning från övriga Sverige Inflyttning från egna länet Utflyttning till egna länet 1 000 500 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Stockholms kommun är den kommun som Västerås har haft störst inflyttning från under 2014. Men samtidigt som inflyttningen från Stockholms kommun är stor så är även utflyttningen till 17
Stockholm stor, och Stockholm är därför den kommun som Västerås har störst flyttförlust mot. Även mot Göteborg, Linköping, Sigtuna och Köpings kommun har Västerås haft stora flyttförluster under 2014. Störst flyttvinster har Västerås haft från Eskilstuna, följt av Avesta, Surahammar, Fagersta och Enköping. Figur 17 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto mot Stockholms kommun, år 2000-2014 Antal Flyttnetto Inflyttning från sthlm Utflyttning till sthlm 800 600 400 200 0-200 -400 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 På länsnivå hade Västerås störst flyttutbyte med Västmanlands län och Stockholms län. År 2014 hade Västerås en flyttvinst på totalt 185 personer mot övriga kommuner i Västmanlands län, och en flyttförlust på 119 personer mot Stockholms län. 18
Figur 18 Flyttningar mellan Västerås och övriga Sverige efter län (sorterat efter storleken på flyttnettot), år 2014 Västmanland Södermanland Uppsala Gävleborg Norrbotten Västerbotten Kalmar Jämtland Dalarna Värmland Östergötland Blekinge Kronoberg Jönköping Gotland Halland Västernorrland Örebro Västra Skåne Stockholm Inflyttning Utflyttning 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Antal På nedanstående karta visas Västerås flyttnettot mot samtliga Sveriges kommuner år 2014. Kommuner som Västerås hade en flyttvinst på över 10 personer mot har markerats blåa på kartan medan kommuner som Västerås hade en flyttförlust på över 10 personer mot har markerats röda. De kommuner som Västerås hade störst flyttvinst mot år 2014 är grannkommunerna Eskilstuna, Arboga, Enköping och Fagersta. Allra högst var flyttvinsten från Eskilstuna, 85 personer. Västerås hade även flyttförluster till vissa kommuner, de största flyttförlusterna var mot storstadskommunerna Stockholm och Göteborg, följt av Surahammar och Örebro. 19
Figur 19 Västerås flyttnetto mot övriga kommuner i Sverige (indelat efter storleken på flyttnettot), år 2014 (Blå = Flyttvinst över 10 resp 50 personer, Gul = Flyttvinst 0-10 personer, Orange = Flyttförlust 1-10 personer, Röd = Flyttförlust över 10 resp 50 personer.) Västerås 20
2.2.4 Flyttningar efter ålder Vi flyttar som mest i åldern 19-30 år. Det är också i dessa åldrar som merparten av de längre flyttningarna kopplade till studier och byte av arbete görs. Efter 30 års ålder avtar de långväga flyttningarna. Där en person bor då (eller i närliggande områden) kommer hen med stor sannolikhet även vara bosatt i framtiden. Att flyttningsbenägenheten på detta sätt förändras med åldern blir tydligt när vi studerar inrikes flyttningarna till och från Västerås efter ålder. Under år 2014 hade Västerås flyttförluster i majoriteten av de mest flyttningsbenägna åldersgrupperna (19-30 år). Figur 20 Flyttningar mot egna länet och övriga Sverige, Västerås år 2014 Antal Inrikes flyttnetto Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning 350 300 250 200 150 100 50 0-50 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ Ålder Jämförs den genomsnittliga inrikes flyttnettot för treårsperioden 2009-2011 med perioden 2012-2014 så visar det sig att flyttnettot har ökat inom i princip alla åldersgrupper. Antalsmässigt har störst ökning skett i åldersgruppen 30-34 samt 5-9 år. Ökningen beror främst på den ökade inflyttningen eftersom utflyttningen har varit relativt konstant. Åldersgruppen 20-24 har dock fortfarande störst inrikes inflyttning, men här finns även en stor utflyttning vilket gör att flyttnettot blir relativt litet. 21
Figur 21 Inrikes flyttnetto efter ålder, Västerås perioden 2012-2014 jämfört med perioden 2009-2011 Åldersgrupp Genomsnitt 2009-2011 Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Inrikes flyttnetto Genomsnitt 2012-2014 Förändring 2012-2014 jämfört med 2009-2011 Genomsnitt 2009-2011 Genomsnitt 2012-2014 Förändring 2012-2014 jämfört med 2009-2011 Genomsnitt 2009-2011 Genomsnitt 2012-2014 Förändring 2012-2014 jämfört med 2009-2011 0-4 år 265 314 49 226 264 38 39 51 11 5-9 år 157 236 79 140 137-3 17 99 82 10-14 år 127 185 58 111 115 4 16 70 54 15-19 år 407 429 21 307 303-4 100 125 25 20-24 år 1 269 1 418 149 1 231 1 391 159 37 27-10 25-29 år 909 1 060 151 908 990 82 1 71 69 30-34 år 482 594 112 515 528 13-33 66 99 35-39 år 293 386 93 291 314 22 1 72 71 40-44 år 224 273 49 206 216 10 18 57 39 45-49 år 175 222 47 166 193 27 9 29 20 50-54 år 143 180 37 132 144 12 12 36 24 55-59 år 111 120 9 113 122 9-2 -3 0 60-64 år 100 113 13 111 113 3-11 0 11 65-69 år 88 114 26 91 102 11-3 12 15 70-74 år 47 68 21 45 55 10 2 13 11 75-79 år 28 39 10 23 24 1 5 14 9 80+ år 45 49 4 38 38-1 7 12 5 Totalt 4 870 5 800 930 4 654 5 048 394 216 751 535 Även mot utlandet är det i 20 till 30-års ålder som flest flyttningar sker. Skillnaden i flyttningsbenägenhet mellan dessa och övriga åldrar är däremot inte lika stor som för de inrikes flyttningarna. 22
Figur 22 Flyttningar mot utlandet, Västerås år 2014 Antal 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Migrationsnetto Invandring Utvandring 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80+ Ålder 2.2.5 Flyttningar efter födelseland Under år 2014 var det cirka 2 700 utrikesfödda som flyttade till Västerås (varav ca 1 400 män och 1 200 kvinnor), och 1 500 som flyttade från Västerås (varav ca 800 män och 700 kvinnor). Närmare hälften av de utrikesfödda som flyttade till Västerås, 42 procent, flyttade hit från utlandet. Övriga 58 procent flyttade till Västerås från annan kommun i riket. Utrikesfödda stod för totalt 29 procent av inrikes flyttningarna till Västerås medan utrikesfödda utgör 16,5 procent av Sveriges befolkning. Utrikesfödda är således överrepresenterade bland de inrikes inflyttarna. Enligt Statistiska Centralbyrån har utrikesfödda en större geografisk rörlighet än inrikesfödda. En bidragande orsak kan vara att gruppen nyanlända i större utsträckning ännu inte har en fast koppling till boendekommunen (inte rotat sig) och därmed är mer flyttbenägen för att hitta jobb och boende. Antalet flyttningar bland utrikesfödda minskar i takt med vistelsetiden i landet. 54 procent av de utrikesfödda som flyttade till Västerås under år 2014 gjorde detta under sitt första vistelseår i Sverige (42 procent flyttade till Västerås direkt från utlandet och 11 procent flyttade till Västerås från en annan kommun). Resterande 46 procent hade bott ett år eller längre i en annan kommun innan de flyttade till Västerås. Nettoeffekten av de flyttningar som görs av utrikes födda som bott i Sverige ett år eller längre är dock relativt små. 23
Figur 23 Utrikesföddas flyttningar till/från Västerås efter vistelsetid i Sverige, Västerås år 2014 Antal Flyttnetto Inflyttare Utflyttare 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0-200 0 1-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25- Vistelsetid i Sverige (år) Not: Observera att klasserna för vistelsetid är olika stora 2.2.6 Återinflyttningar I statistiken är det möjligt att se huruvida inflyttare till Västerås tidigare bott i staden. På samma sätt kan man se om utflyttarna vid något tidigare tillfälle flyttat till Västerås. Detta kallas återflyttning. Statistiken täcker de senaste 20 åren, så en inflyttare som flyttat från staden före 1994 räknas inte som återflyttare i statistiken. Av samma anledning räknas utflyttare som flyttat in till staden före 1994 inte heller som återflyttare. Inflyttade Av de som flyttade till Västerås år 2014 hade 30 procent även tidigare bott i Västerås. Återflyttningen sker i högst utsträckning inom den närmsta tiden från utflyttningsflyttningsåret. Det var 14 procent av de som flyttade till Västerås som tidigare hade flyttat från Västerås under år 2013 eller 2014. 70 procent av inflyttarna hade ingen historik vilket betyder att de inte har bott i Västerås tidigare (eller bodde i Västerås för mer än 20 år sedan). Utflyttade Av de som flyttade från Västerås hade 72 procent flyttat in till Västerås under den gångna 20års-perioden. 28 procent hade ingen historik (vilket betyder att de antingen var födda i Västerås eller flyttade till Västerås för mer än 20 år sedan). 12 procent av de utflyttade hade flyttat in till Västerås under de gångna året och drygt hälften av de utflyttade, 51 procent, hade flyttat till Västerås under de senaste fem åren. 24
Andelen återflyttare, både bland inflyttarna och bland utflyttarna, har varit relativt konstant de senaste åren. Figur 24 Inflyttade till Västerås år 2014 efter tidigare utflyttningsår Figur 25 Utflyttade från Västerås år 2014 efter tidigare inflyttningsår 2014 6% 2013 8% 2012 5% 2011 3% 2010 2% Ingen historik 28% 2014 12% 2013 17% 2005-2009 4% Ingen historik 70% 1994-2004 4% 1994-2004 9% 2012 9% 2005-2009 12% 2010 5% 2011 8% Källor Statistikpaket för kommuner, Statistiska Centralbyrån (SCB) Statistiska Centralbyrån (SCB), www.scb.se 25
Tabellbilaga Tabell 1 Folkmängd och befolkningsförändringar, Västerås år 1980-2014 (antal personer) År Folkmängd Total folkökning Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto 1980 117 487 230 1 310 1 074 236 4 443 4 451-8 1981 117 408-79 1 284 996 288 3 842 4 213-371 1982 117 793 385 1 211 1 035 176 4 073 3 864 209 1983 117 954 161 1 212 1 028 184 3 708 3 734-26 1984 117 658-296 1 238 1 026 212 3 794 4 292-498 1985 117 706 48 1 289 1 033 256 3 994 4 139-145 1986 117 732 26 1 387 1 110 277 3 864 4 065-201 1987 117 563-169 1 479 1 093 386 3 564 4 087-523 1988 117 717 154 1 578 1 158 420 3 919 4 172-253 1989 118 386 669 1 598 1 036 562 4 113 4 012 101 1990 119 761 1 375 1 715 1 176 539 4 677 3 834 843 1991 120 354 593 1 723 1 166 557 4 029 3 986 43 1992 120 889 535 1 742 1 194 548 3 580 3 595-15 1993 121 593 704 1 726 1 224 502 4 056 3 856 200 1994 122 998 1 405 1 609 1 197 412 5 089 4 102 987 1995 123 728 730 1 481 1 076 405 4 821 4 494 327 1996 124 084 356 1 358 1 096 262 4 602 4 514 88 1997 124 119 35 1 287 1 162 125 4 750 4 839-89 1998 124 780 661 1 257 1 158 99 5 430 4 883 547 1999 125 433 653 1 241 1 202 39 5 688 5 067 621 2000 126 328 895 1 270 1 260 10 5 735 4 842 893 2001 127 799 1 471 1 299 1 214 85 5 916 4 534 1 382 2002 128 902 1 103 1 379 1 272 107 5 583 4 604 979 2003 129 987 1 085 1 487 1 220 267 5 505 4 684 821 2004 131 014 1 027 1 485 1 231 254 5 536 4 761 775 2005 131 934 920 1 495 1 305 190 5 671 4 934 737 2006 132 920 986 1 521 1 281 240 6 063 5 310 753 2007 133 728 808 1 561 1 265 296 5 856 5 344 512 2008 134 684 956 1 493 1 267 226 5 998 5 279 719 2009 135 936 1 252 1 551 1 213 338 6 049 5 132 917 2010 137 207 1 271 1 639 1 202 437 6 087 5 260 827 2011 138 709 1 502 1 632 1 195 437 6 225 5 149 1 076 2012 140 499 1 790 1 670 1 240 430 6 481 5 131 1 350 2013 142 124 1 625 1 636 1 191 445 6 716 5 550 1 166 2014 143 702 1 571 1 737 1 206 531 6 668 5 638 1 030 Not: Födelsenetto och flyttnetto summerar inte exakt till folkökningen på grund av justeringsposter i folkbokföringen Födelsenetto=Antal födda minus antal döda Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade 26
Tabell 2 Antal män. Folkmängd och befolkningsförändringar, Västerås år 2000-2014 År Folkmängd Total folkökning Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto 2000 62 415 382 662 624 38 2 891 2 543 348 2001 63 164 749 675 572 103 2 952 2 309 643 2002 63 721 557 718 603 115 2 757 2 322 435 2003 64 179 458 763 609 154 2 714 2 411 303 2004 64 725 546 742 582 160 2 773 2 385 388 2005 65 309 584 785 660 125 2 890 2 428 462 2006 65 811 502 786 615 171 3 046 2 708 338 2007 66 300 489 792 569 223 2 975 2 704 271 2008 66 852 552 756 582 174 3 070 2 699 371 2009 67 454 602 779 614 165 3 069 2 628 441 2010 68 143 689 855 585 270 3 088 2 672 416 2011 68 896 753 835 586 249 3 143 2 641 502 2012 69 843 947 868 579 289 3 298 2 641 657 2013 70 705 862 820 542 278 3 392 2 820 572 2014 71 587 882 892 583 309 3 423 2 859 564 Tabell 3 Antal kvinnor. Folkmängd och befolkningsförändringar, Västerås år 2000-2014 År Folkmängd Total folkökning Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto 2000 63 913 513 608 636-28 2 844 2 299 545 2001 64 635 722 624 642-18 2 964 2 225 739 2002 65 181 546 661 669-8 2 826 2 282 544 2003 65 808 627 724 611 113 2 791 2 273 518 2004 66 289 481 743 649 94 2 763 2 376 387 2005 66 625 336 710 645 65 2 781 2 506 275 2006 67 109 484 735 666 69 3 017 2 602 415 2007 67 428 319 769 696 73 2 881 2 640 241 2008 67 832 404 737 685 52 2 928 2 580 348 2009 68 482 650 772 599 173 2 980 2 504 476 2010 69 064 582 784 617 167 2 999 2 588 411 2011 69 813 749 797 609 188 3 082 2 508 574 2012 70 656 843 802 661 141 3 183 2 490 693 2013 71 426 770 816 649 167 3 324 2 730 594 2014 72 115 689 845 623 222 3 245 2 779 466 27
Tabell 4 Flyttningar till/från Västerås uppdelat på flytt mot egna länet, övriga Sverige eller utlandet, år 2000-2014 År Inflyttning till Västerås från Utflyttning från V-ås till Flyttnetto mot Västman- Övriga Västman- Övriga Västman- Övriga lands län Sverige Utlandet lands län Sverige Utlandet lands län Sverige Utlandet 2000 1 272 3 628 835 846 3 518 478 426 110 357 2001 1 191 3 907 818 847 3 282 405 344 625 413 2002 1 187 3 491 905 943 3 248 413 244 243 492 2003 1 097 3 501 907 993 3 264 427 104 237 480 2004 1 166 3 512 858 1 012 3 250 499 154 262 359 2005 1 238 3 489 944 1 031 3 392 511 207 97 433 2006 1 204 3 611 1 248 1 043 3 611 656 161 0 592 2007 1 093 3 449 1 314 1 069 3 721 554 24-272 760 2008 1 154 3 573 1 271 1 019 3 724 536 135-151 735 2009 1 206 3 449 1 394 1 090 3 588 454 116-139 940 2010 1 326 3 544 1 217 1 000 3 652 608 326-108 609 2011 1 393 3 692 1 140 1 070 3 562 517 323 130 623 2012 1 395 3 938 1 148 1 066 3 493 572 329 445 576 2013 1 265 4 043 1 408 1 165 3 762 623 100 281 785 2014 1 383 3 967 1 318 1 198 3 838 602 185 129 716 Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade Tabell 5 Flyttningar till/från Västerås efter från vilket län flyttningen skett mot, år 2014 Län Inflyttning till Västerås Utflyttning från Västerås Flyttnetto 1 Stockholm 1 084 1 203-119 3 Uppsala 428 369 59 4 Södermanland 411 265 146 5 Östergötland 203 199 4 6 Jönköping 63 68-5 7 Kronoberg 28 30-2 8 Kalmar 53 35 18 9 Gotland 19 29-10 10 Blekinge 26 26 0 12 Skåne 167 231-64 13 Halland 50 61-11 14 Västra Götaland 354 394-40 17 Värmland 114 107 7 18 Örebro 214 230-16 19 Västmanland 1 383 1 198 185 20 Dalarna 265 254 11 21 Gävleborg 141 84 57 22 Västernorrland 70 85-15 23 Jämtland 58 43 15 24 Västerbotten 98 58 40 25 Norrbotten 121 67 54 Totalt 5 350 5 036 314 Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade 28
Tabell 6 Inrikes flyttningar (antal) till/från Västerås efter flyttarens ålder (5-års klasser), år 2014 Inrikes inflyttningar Inrikes utflyttningar Inrikes flyttnetto 0-4 år 284 258 26 5-9 år 212 121 91 10-14 år 147 116 31 15-19 år 382 287 95 20-24 år 1 363 1 395-32 25-29 år 988 1 034-46 30-34 år 526 483 43 35-39 år 367 288 79 40-44 år 257 237 20 45-49 år 208 192 16 50-54 år 171 135 36 55-59 år 96 141-45 60-64 år 103 120-17 65-69 år 103 104-1 70-74 år 65 54 11 75-79 år 33 36-3 80+ år 45 35 10 Totalt 5 350 5 036 314 Tabell 7 Utrikes flyttningar (antal) till/från Västerås efter flyttarens ålder (5-års klasser), år 2014 Invandring Utvandring Migrationsnetto 0-4 år 106 44 62 5-9 år 102 32 70 10-14 år 87 20 67 15-19 år 109 31 78 20-24 år 172 81 91 25-29 år 181 90 91 30-34 år 177 83 94 35-39 år 128 63 65 40-44 år 62 36 26 45-49 år 57 25 32 50-54 år 47 27 20 55-59 år 29 21 8 60-64 år 25 16 9 65-69 år 19 16 3 70-74 år 10 7 3 75-79 år 3 2 1 80+ 4 8-4 Totalt 1 318 602 716 29
Tabell 8 Folkmängd och befolkningsförändringar år 2014 för kommuner med fler än 100 000 invånare Folkmängd Folk- Relativ Födelse- Flyttökning folkökning netto netto (antal) (%) Riket 9 747 355 102 491 1,1% 25 931 75 729 Stockholm 911 989 14 289 1,6% 7 481 6 644 Göteborg 541 145 7 874 1,5% 3 427 4 406 Malmö 318 107 5 113 1,6% 2 555 2 541 Uppsala 207 362 2 163 1,0% 1 140 1 004 Linköping 151 881 1 679 1,1% 639 1 032 Västerås 143 702 1 571 1,1% 531 1 030 Örebro 142 618 2 019 1,4% 750 1 257 Helsingborg 135 344 2 355 1,7% 421 1 923 Norrköping 135 283 1 534 1,1% 398 1 136 Jönköping 132 140 1 342 1,0% 508 832 Umeå 119 613 1 264 1,1% 588 678 Lund 115 968 1 677 1,5% 476 1 187 Borås 107 022 1 027 1,0% 303 719 Huddinge 104 185 1 628 1,6% 736 874 Eskilstuna 100 923 1 194 1,2% 291 902 Not: Födelsenetto och flyttnetto summerar inte exakt till folkökningen på grund av justeringsposter i folkbokföringen Födelsenetto=Antal födda minus antal döda, Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade Tabell 9 Befolkning efter ålder i 5-årsklasser, Västerås år 2014 Antal Andel (%) Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-4 4388 4159 8 547 6,1% 5,8% 5,9% 5-9 4299 4072 8 371 6,0% 5,6% 5,8% 10-14 3988 3795 7 783 5,6% 5,3% 5,4% 15-19 4078 3894 7 972 5,7% 5,4% 5,5% 20-24 5298 5050 10 348 7,4% 7,0% 7,2% 25-29 4965 4867 9 832 6,9% 6,7% 6,8% 30-34 4600 4283 8 883 6,4% 5,9% 6,2% 35-39 4607 4402 9 009 6,4% 6,1% 6,3% 40-44 4785 4744 9 529 6,7% 6,6% 6,6% 45-49 5288 5062 10 350 7,4% 7,0% 7,2% 50-54 4728 4498 9 226 6,6% 6,2% 6,4% 55-59 4109 3954 8 063 5,7% 5,5% 5,6% 60-64 3826 3925 7 751 5,3% 5,4% 5,4% 65-69 4123 4423 8 546 5,8% 6,1% 5,9% 70-74 3312 3736 7 048 4,6% 5,2% 4,9% 75-79 2376 2705 5 081 3,3% 3,8% 3,5% 80-84 1486 2028 3 514 2,1% 2,8% 2,4% 85-89 927 1509 2 436 1,3% 2,1% 1,7% 90-94 348 817 1 165 0,5% 1,1% 0,8% 95-99 53 163 216 0,1% 0,2% 0,2% 100+ 3 29 32 0,0% 0,0% 0,0% Totalt 71 587 72 115 143 702 100,0% 100,0% 100,0% 30
Tabell 10 Befolkning efter grupperad ålder och bostadsområde, Västerås år 2014 Bostadsområde Antal Andel (%) 0-18 år 19-64 år 65+ år Totalt 0-18 år 19-64 år 65+ år Totalt Aroslund-Blåsbo 388 1490 638 2516 15% 59% 25% 100% Badelunda landsbygd 83 274 95 452 18% 61% 21% 100% Bjurhovda 1074 2869 694 4637 23% 62% 15% 100% Björksta 212 552 152 916 23% 60% 17% 100% Brandthovda-Hälla 389 808 290 1487 26% 54% 20% 100% Bäckby 1822 4480 1870 8172 22% 55% 23% 100% Centrala staden 1172 6020 1538 8730 13% 69% 18% 100% Dingtuna 595 1259 341 2195 27% 57% 16% 100% Djäkneberget Stallhagen 281 1465 727 2473 11% 59% 29% 100% Erikslund o Skerike landsbygd 669 1187 333 2189 31% 54% 15% 100% Gideonsberg 753 4333 1256 6342 12% 68% 20% 100% Haga 580 3300 1223 5103 11% 65% 24% 100% Hammarby 942 2454 672 4068 23% 60% 17% 100% Hamre-Talltorp 1380 3164 1273 5817 24% 54% 22% 100% Haraker 117 363 83 563 21% 64% 15% 100% Hemdal-Centrallasarettet 329 1087 352 1768 19% 61% 20% 100% Hökåsen-Tillberga 1418 2868 1009 5295 27% 54% 19% 100% Irsta 1152 1998 552 3702 31% 54% 15% 100% Jakobsberg-Pettersberg 1407 3918 1644 6969 20% 56% 24% 100% Klockartorpet 416 1513 630 2559 16% 59% 25% 100% Kristiansborg-Karlsdal 413 2177 386 2976 14% 73% 13% 100% Kungsåra 118 284 75 477 25% 60% 16% 100% Kärrbo 95 342 130 567 17% 60% 23% 100% Lillhärad 72 166 37 275 26% 60% 13% 100% Lundby landsbygd 234 333 33 600 39% 56% 6% 100% Malmaberg 696 2877 1168 4741 15% 61% 25% 100% Romfartuna 228 778 237 1243 18% 63% 19% 100% Rytterne 392 1101 398 1891 21% 58% 21% 100% Råby 1230 3851 1381 6462 19% 60% 21% 100% Rönnby 842 1746 1103 3691 23% 47% 30% 100% Sevalla 66 163 81 310 21% 53% 26% 100% Skallberget-Vega 1210 3392 745 5347 23% 63% 14% 100% Skiljebo 451 1420 545 2416 19% 59% 23% 100% Skultuna 988 2040 744 3772 26% 54% 20% 100% Skälby 970 1655 593 3218 30% 51% 18% 100% Stohagen-Spantgatan 378 1407 372 2157 18% 65% 17% 100% Tillberga landsbygd 89 214 38 341 26% 63% 11% 100% Tortuna 219 445 104 768 29% 58% 14% 100% Vallby 1496 3027 722 5245 29% 58% 14% 100% V-Barkarö 1083 1854 510 3447 31% 54% 15% 100% Vetterstorp 537 1465 505 2507 21% 58% 20% 100% Viksäng 1006 2739 1142 4887 21% 56% 23% 100% Önsta-Gryta 2866 5481 1557 9904 29% 55% 16% 100% Västerås totalt 30933 84731 28038 143702 22% 59% 20% 100% Not: Bostadsområden där färre än 100 personer bor redovisas inte 31
Tabell 11 Utrikes födda efter födelseland, Västerås år 2014. (Länder i vilka fler än 200 personer är födda särredovisas) Födelseland Antal Andel (%) av utrikes födda Finland 4 188 15,0% Irak 4 097 14,7% Somalia 1 755 6,3% Iran 1 596 5,7% Syrien 1 382 4,9% Turkiet 987 3,5% Bosnien och Hercegovina 737 2,6% Polen 734 2,6% Jugoslavien 705 2,5% Thailand 616 2,2% Tyskland 606 2,2% Norge 527 1,9% Kina 501 1,8% Chile 493 1,8% Italien 398 1,4% Libanon 352 1,3% Indien 327 1,2% Colombia 285 1,0% Storbritannien och Nordirland 273 1,0% Ryssland 261 0,9% Afghanistan 242 0,9% Rumänien 240 0,9% USA 236 0,8% Eritrea 228 0,8% Danmark 226 0,8% Vietnam 225 0,8% Etiopien 209 0,7% Övriga 5 530 19,8% Totalt 27 956 100,0% Tabell 12 Befolkningen efter svensk/utländsk bakgrund, Västerås år 2014 Bakgrund Antal Andel (%) Utländsk bakgrund, varav 37 948 26,4% Utrikes född 27 956 19,5% Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 9 992 7,0% Svensk bakgrund, varav 105 754 73,6% Född i Sverige med en utrikes och en inrikes född förälder 12 013 8,4% Född i Sverige med två svenskfödda föräldrar 93 741 65,2% Totalt 143 702 100% Tabell 13 Befolkning efter bakgrund och bostadsområde, Västerås år 2014 32
Bostadsområde Folkmängd total Född utomlands Född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Född i Sverige, med minst en förälder född i Sverige Totalt Aroslund-Blåsbo 2516 11,2% 3,1% 85,6% 100,0% Badelunda landsbygd 452 5,8% 2,9% 91,4% 100,0% Bjurhovda 4637 21,3% 7,2% 71,6% 100,0% Björksta 916 5,9% 3,2% 90,9% 100,0% Brandthovda-Hälla 1487 12,0% 4,8% 83,1% 100,0% Bäckby 8172 33,9% 13,3% 52,8% 100,0% Centrala staden 8730 18,7% 5,9% 75,4% 100,0% Dingtuna 2195 7,7% 4,4% 87,9% 100,0% Djäkneberget Stallhagen 2473 12,9% 4,0% 83,1% 100,0% Erikslund o Skerike landsbygd 2189 18,6% 10,4% 71,0% 100,0% Gideonsberg 6342 17,1% 5,4% 77,6% 100,0% Haga 5103 16,9% 4,7% 78,4% 100,0% Hammarby 4068 34,4% 11,0% 54,6% 100,0% Hamre-Talltorp 5817 11,8% 3,0% 85,1% 100,0% Haraker 563 6,6% 3,2% 90,2% 100,0% Hemdal-Centrallasarettet 1768 17,0% 5,4% 77,7% 100,0% Hökåsen-Tillberga 5295 7,7% 3,2% 89,1% 100,0% Irsta 3702 6,1% 2,8% 91,1% 100,0% Jakobsberg-Pettersberg 6969 28,4% 8,6% 63,0% 100,0% Klockartorpet 2559 13,6% 4,0% 82,4% 100,0% Kristiansborg-Karlsdal 2976 17,7% 5,1% 77,1% 100,0% Kungsåra 477 6,5% 3,1% 90,4% 100,0% Kärrbo 567 7,2% 3,0% 89,8% 100,0% Lillhärad 275 4,0% 5,8% 90,2% 100,0% Lundby landsbygd 600 6,0% 3,0% 91,0% 100,0% Malmaberg 4741 18,4% 5,4% 76,2% 100,0% Romfartuna 1243 8,8% 2,7% 88,4% 100,0% Rytterne 1891 9,7% 4,0% 86,4% 100,0% Råby 6462 39,5% 13,0% 47,5% 100,0% Rönnby 3691 10,6% 2,9% 86,5% 100,0% Sevalla 310 6,8% 1,9% 91,3% 100,0% Skallberget-Vega 5347 19,9% 7,0% 73,1% 100,0% Skiljebo 2416 17,1% 5,1% 77,9% 100,0% Skultuna 3772 19,7% 5,9% 74,4% 100,0% Skälby 3218 19,7% 10,7% 69,7% 100,0% Stohagen-Spantgatan 2157 12,2% 3,8% 84,0% 100,0% Tillberga landsbygd 341 7,6% 1,5% 90,9% 100,0% Tortuna 768 4,2% 2,1% 93,8% 100,0% Vallby 5245 38,1% 19,7% 42,2% 100,0% V-Barkarö 3447 7,5% 2,7% 89,8% 100,0% Vetterstorp 2507 26,8% 8,5% 64,7% 100,0% Viksäng 4887 20,8% 6,5% 72,7% 100,0% Önsta-Gryta 9904 17,7% 7,5% 74,8% 100,0% Övriga bostadsområden 507 30,6% 7,9% 61,5% 100,0% Västerås totalt 143702 19,5% 7,0% 73,6% 100,0% Not: Bostadsområden där färre än 100 personer bor redovisas under Övriga bostadsområden 33