Kartan i datorn berättar historien

bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner sidor in i Lantmäteriets databas, en revolution i tillgänglighet. foto lantmäteriet 28

de senaste årens utveckling inom skanningteknik och datakommunikation har gjort det möjligt att digitalisera stora arkiv och göra dem tillgängliga via Internet. Lantmäteriet är tidigt ute i det avseendet. Sedan ett par år tillbaka pågår digitalisering av både de lantmäteriarkiv som finns i länen och det centrala arkivet Gävle. Den digitala versionen av arkiven lagras i en arkivdatabas som getts namnet Arken. Digitaliseringen gör det möjligt att bedriva släktforskning och seriös historisk forskning från arbetsrummet och från hemmet. Lantmäteriarkiven är speciella på det sättet att de har sin tonvikt på den lokala historien. De redovisar byarnas och bygdernas historia och berör därför väldigt många människors personliga historia och rötter. historisk bakgrund. Lantmäteriet har en lång historia, som alstrat omfattande arkiv. De största är Lantmäterimyndigheternas arkiv, som tillsammans innehåller över 2,4 miljoner akter och vars totala sidantal inklusive kartorna överstiger 50 miljoner. De finns i Lantmäteriets länskontor, som normalt är belägna i residensstäderna. Där ligger originalhandlingar från slutet av 1600-talet och fram till i dag. I förrättningsakter med tillhörande kartor dokumenteras, dels hur Sverige nu är indelat i fastigheter, dels hur denna indelning vuxit fram. Lantmäterimyndigheternas arkiv innehåller alltså både handlingar med rättsverkan för dagens fastighetsägare och historisk och kulturell dokumentation om landets odling, bebyggelse och utveckling. Vid Lantmäteriverket i Gävle förvaras sedan 1974 bland annat arkiven efter Lantmäteristyrelsen (lms) och Rikets Allmänna Kartverk (rak). lms-arkivet innehåller cirka 217 000 akter. Antalet dokumentsidor inklusive kartorna är drygt 1,5 miljoner. I Gävle finns också ett viktigt flygbildsarkiv. Det innehåller 1,5 miljoner flygbilder över Sverige från 1930- talet till idag, och dokumenterar utförligt de stora förändringar, som skett i landet under en mansålder. lantmäteriets tillkomst. I Lantmäteristyrelsens arkiv förvaras i original resultatet av den första organiserat storskaliga kartläggningen av Sverige, igångsatt av Gustav II Adolf. På hans uppdrag av startades 1628 en systematisk uppmätning och kartering av Sveriges byar. Arbetet pågick under hela 1600-talet och en bit in på 1700-talet, och brukar räknas som starten för det svenska Lantmäteriet. Resultatet av denna första geometriska kartläggning, de s.k. geometriska jordeböckerna, blev en nationell kartskatt, som till att börja med förvarades i det kungliga slottet i Stockholm. När Lantmäteriets hus vid Kungsträdgården i Stockholm var fär- 29

digt i slutet av 1600-talet flyttades kartorna dit och undkom därigenom slottsbranden 1697. Lantmäteristyrelsens arkiv följde Lantmäteriet till Gävle vid utlokaliseringen under 1970-talet. I lms- arkivet ligger också renovationer, det vill säga kopior, av de viktigaste lantmäteriförrättningarna i landet. Således finns i arkivet renovationer av de flesta storskiften, laga skiften och andra större förrättningar. Originalen finns i Lantmäterimyndigheternas arkiv i länen. Ytterligare en kopia utöver den som sändes till»kungen«gjordes. Den gick till sakägaren eller byn. Många sådana kartor är förstörda men många ligger också kvar i byakistor runt om i Sverige. rak-arkivet innehåller kartor från den allmänna kartläggningen som bedrivits sedan 1800-talet. Mest kända är häradskartorna, generalstabskartorna och de moderna ekonomiska- och topografiska kartorna. arkiven slits. Lantmäteriarkiven är mycket använda. Det gäller i synnerhet Lantmäterimyndigheternas arkiv. Ur dessa plockas årligen fram mer än 200000 akter. Det innebär att cirka 40 akter dagligen tas ut ur varje länsarkiv. En stor del av användningen kan hänföras till Lantmäteriets egen verksamhet, exempelvis när förrättningsåtgärder förbereds. lms-arkivet i Gävle används betydligt mindre, och praktiskt taget inte alls av Lantmäteriets egen personal. Användningen är huvudsakligen för historisk och kulturell forskning. Slitaget på handlingarna är mycket stort. Detta gäller i synnerhet arkiven i länen. Användarna både inom och utom Lantmäteriet har vant sig vid att få hantera akterna själva. Vi närmar oss snart en punkt då kraftiga restriktioner måste införas för hanteringen av originalmaterialet, annars kommer handlingarna att nötas sönder. Redan idag finns stora skador. Akterna vid lms-arkivet i Gävle är generellt sett i bättre skick än länsmaterialet, men skulle, om den manuella användningen ökar på det sätt som de förtjänar, snabbt komma i farozonen. digitalisering. Lantmäteriet har nu valt att digitalisera arkiven. Skälen är i huvudsak två, att öka tillgängligheten och att minska slitaget. Efter flera försöksobjekt har teknik och metoder utvecklats som ger bra resultat. Första tanken att skanna den mikrofilm som finns för stora delar av arkiven har övergetts. Lantmäteriet har beslutat att alla dokument skall skannas från original, vilket ger bästa kvaliteten. Alla kartor med färgade ytor färgskannas. Så görs också med en del äldre handskrivna texter som får bättre läsbarhet i färg. De datafiler som uppkommer lagras i originalversion på band och hanteras i en bandrobot. Bandlagret kommer att in- 30

Geometrisk karta från 1707. Skattehemman i Torshälla socken. foto lantmäteriet nehålla ofattbara datamängder, sannolikt omkring 130 tb (terabyte). För snabb access till Internet lagras filerna dessutom i komprimerad version på hårddisk. Komprimeringen, som sker i programvaran DjVu, är mycket effektiv och har varit nyckeln till projektets framgång. En av svårigheterna har nämligen varit att över nätet kunna sända de stora datafiler som framförallt färgkartorna alstrar. Den komprimeringsteknik som DjVu erbjuder har löst detta problem. Hårddisklagret väntas uppgå till omkring fyra tb. Erfarenheterna av digitaliseringen är så här långt mycket goda. Läsbarheten på datorskärmen av kartor och handlingar är bra, och söktiderna i datorn är mycket korta. Hittills har tre hela länsarkiv digitaliserats. Under detta år digitaliseras ytterligare tre. I lms- och rak-arkiven som förvaras i Gävle är vissa serier klara, medan andra, exempelvis storskifteskartorna, just håller på att skannas. Vid slutet av 2003 kommer 20 25 procent av lantmäteriarkiven att vara digitala. Hela jobbet att digitalisera och datalagra lantmäteriarkiven beräknas ta ytterligare fyra till fem år. 31

ökad tillgänglighet. Lantmäteriarkivens värde som historisk urkund kan inte överskattas. Särskilt intressant är att arkiven innehåller storskaliga redovisningar by för by eller hemman för hemman av hur marken användes, hur den var indelad i fastigheter, hur bebyggelsen var placerad osv. Lantmäterihandlingarna berättar alltså i detalj var förfäderna bodde och vilken jord de brukade. Av protokollsanteckningar kan ofta utläsas intressanta detaljer om hur livet tedde sig för den enskilde under olika epoker av vår historia. Lantmäteriarkiven har givetvis funnits åtkomliga i analog form för de intresserade. För att ta del av dem har dock krävts en resa till arkivet och en betydande kunskap om hur man letar sig fram i arkivhandlingarna. I praktiken har arkiven varit svåråtkomliga för den enskilde, och användningen för lokal historisk forskning har varit ganska liten. Digitaliseringen innebär en revolution i fråga om tillgänglighet. Innehållet i arkivsystemet presenteras på nätet i fullständig version för professionella användare, som tecknar avtal om användning. Det betyder att systemet kommer finnas tillgängligt hos mängder med företag, institutioner och myndigheter över hela landet. Dessutom kommer det att finnas en publik version på Internet där envar gratis kan titta på en stor mängd äldre kartor och handlingar från alla delar av landet. Via en beställningsfunktion på nätet går det att beställa hem sådant som är särskilt intressant. Redan nu märks tydliga effekter på tillgängligheten. Tjänsten Historiska Kartor på Lantmäteriets hemsida på nätet får mellan 10000 och 20 000 besök i månaden trots att bara en bråkdel av handlingarna än så länge finns digitalt tillgängliga. Det skall jämföras med att Lantmäteriets centrala arkiv i Gävle, som får anses välbesökt, har cirka 2000 besökare per år. Möjligheten att ta del av gamla kartor och handlingar via Internet leder till att ett stort antal medborgare får mycket bättre kunskap än idag om den lokala historien, och helt andra möjligheter än tidigare att sätta sig in hur tidigare generationer levde. Kartan i datorn berättar historien. Bengt-Olof Käck har lett projektet för digitalisering av Lantmäteriets arkiv. Den publika versionen finns på Internet, <www.lantmateriet.se>. Klicka på Historiska kartor. 32