Beslut. efter tillsyn av Järfälla kommun

Relevanta dokument
Beslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för grundskola

Beslut för fritidshem

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Beslut för fritidshem, grundskola och grundsärskola

Beslut för grundskola

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut. efter tillsyn i Tibro kommun

Skolbeslut för grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundsärskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Skolbeslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut. efter tillsyn av Orsa kommun

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och fritidshem

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola

Skolbeslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för fritidshem

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola och grundsärskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och grundsärskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass, grundskola och fritidshem

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Kommunbeslut. efter tillsyn av Fagersta kommun. Beslut Fagersta kommun Norbergsvägen Fagersta.

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut. efter tillsyn i Danderyds kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript:

Järfälla kommun Beslut efter tillsyn av Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

1 (19) Tillsyn av Järfälla kommun Helhetsbedömning Skolinspektionen genomför tillsyn i Järfälla kommun under våren och hösten 2012. Samtliga skolor och verksamheter har granskats och i de fall det bedömts föreligga brister, har huvudmannen förelagts att åtgärda dessa. Skolinspektionen vill framhålla att det är huvudmannens ansvar att bristerna i samtliga verksamhets- och skolbeslut åtgärdas. De brister som har redovisats där upprepas inte i detta beslut. Tillsynen visar att Järfälla kommun under de senaste åren har genomfört omorganisationer i syfte att förbättra elevernas möjligheter till utbildning. Exempelvis beslutade barn- och ungdomsnämnden i kommunen år 2011 att genomföra ett inkluderande arbetssätt i varje grundskola vilket innebär att eleverna i de tidigare centrala särskilda undervisningsgrupperna har återförts till sina ordinarie skolor. Detta arbete har genomförts successivt under läsåret 2011/2012 för att, enligt företrädare för barn- och ungdomsförvaltningen, ge eleverna en bättre möjlighet till delaktighet i alla sammanhang som varje verksamhet erbjuder. Resurserna från de tidigare särskilda undervisningsgrupperna har i samband med omorganisationen fördelats till elevernas ordinarie skolor. Även utbildningsnämnden har fattat beslut i syfte att förbättra elevernas måluppfyllelse genom att bland annat inrätta Järfälla Vägledningscentrum, som i första hand ska stötta elever som saknar behörighet till gymnasieskola och hantera kommunens informations- och uppföljningsansvar. En tjänst som pedagogkonsult har också tillsatts inom det nyinrättade Vägledningscentrum. En viktig och enligt flera informanter uppskattad del av barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete är de så kallade enhetskonsultationerna. Enhetskonsultationernas övergripande syfte är enligt barn- och ungdomsförvaltningen att skapa en direkt dialog kring kvalitet och utveckling, samt ge förvaltningen konkreta bilder av nuläge och framtidsbehov vad gäller kvalitet, måluppfyllelse och utveckling. Inom ramen för enhetskonsultationerna förs också diskussioner kring arbetet mot kränkningar i förskolan och i grundskolan. Trots flera insatser för att förbättra elevernas kunskapsresultat finns fortfarande stora skillnader mellan Järfälla kommuns grundskolor respektive gymnasieskolor. Störst skillnad återfinns mellan kommunens betygsättande grundskolor. Andelen elever med betyg i alla ämnen år 2011 varierar mellan 35 och 89 procent. Skillnaden har varierat genom åren, men de senaste fem åren är det samma grundskola som har haft lägst andel elever med betyg i alla ämnen.

2 (19) Även i gymnasieskolorna har det i stort sett varit samma skolor och program som de senaste fem åren har haft en genomsnittlig meritpoäng som har legat under genomsnittet för riket. I intervjuer med ansvariga politiker i barn- och ungdomsnämnden respektive utbildningsnämnden samt med företrädare för båda förvaltningarna framkommer att det finns en stor medvetenhet om problemet med stora skillnader inom kommunen. Resursfördelningen när det gäller grundskolorna tyder på att kommunen strävar efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Trots detta kvarstår skillnaderna år efter år. I det nationella uppdraget ingår att huvudmannen på olika sätt ska följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Järfälla kommun har skapat en systematik i sitt kvalitetsarbete både på kommun- och skolnivå. Detta arbete behöver dock fortfarande utvecklas för att kunna utgöra ett fullständigt underlag för analys och utveckling. Till exempel saknas uppföljning av vissa resultat i barn- och ungdomsnämndens dokumentation av kvalitetsarbetet. I utbildningsnämndens dokumentation av kvalitetsarbetet saknas jämförande analyser av resultaten i de olika gymnasieskolorna och programmen trots att skillnaderna i genomsnittlig meritpoäng kvarstår år efter år. Inga resultat redovisas och inga analyser görs av resultaten i gymnasiesärskolan eller i särskild utbildning för vuxna. Huvudmannen har således inte en heltäckande bild av elevernas kunskapsresultat i samtliga utbildningsformer och saknar därmed tillräckliga underlag för att analysera resultaten och ta fram åtgärder för att öka måluppfyllelsen. För att följa upp om kommunens förskolor och skolor har en trygg miljö genomförs enkäter i samtliga verksamheter. Både dessa enkäter och de enkäter som Skolinspektionen har genomfört i grundskolan och gymnasiet visar att de flesta skolor upplevs som trygga, men att arbetet för att förhindra kränkande behandling behöver förbättras i enstaka skolor. Från utbildningsnämnden saknas rutiner för hur signaler om kränkande behandling ska rapporteras till huvudmannen. Detta innebär att ett viktigt redskap saknas för att Järfälla kommun skyndsamt ska kunna utreda och vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden när det gäller gymnasieskolorna. I flera enskilda skolbeslut både för grundskolor och gymnasieskolor har Skolinspektionen också påtalat brister i planerna mot kränkande behandling, bland annat när det gäller bristande uppföljning av föregående års planerade åtgärder. Skolinspektionen pekar i detta beslut på ett antal områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.

3 (19) Beslut Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av Järfälla kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Järfälla kommun att senast den 5 december 2012 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Trygghet och studiero Huvudmannen utreder inte alltid skyndsamt omständigheter kring uppgivna kränkningar och vidtar åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. I detta ingår att: - Se till att huvudmannen tar emot anmälningar om uppgivna kränkningar från rektorer (6 kap. 10 skollagen). - Se till att huvudmannen skyndsamt gör utredningar vid alla uppgivna kränkningar (6 kap. 10 skollagen). - Se till att huvudmannen i förekommande fall vidtar de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling (6 kap. 10 skollagen). Uppföljning och utveckling av utbildningen Huvudmannen följer inte upp och utvecklar sina verksamheter i tillräcklig utsträckning samt tar inte heller alltid tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med uppföljning och utveckling av utbildningen.

4 (19) I detta ingår att: - Se till att det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (4 kap. 5 skollagen). - Se till att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras (4 kap. 6 skollagen). Skäl för beslut Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för förskola, fritidshem och vuxenutbildning beskrivs i respektive rapport. Kunskapsresultat grundskola och grundsärskola Den nationella statistiken över resultaten för de nationella ämnesproven i årskurs 3 visar att mellan 87 och 97 procent av eleverna i Järfälla kommun nådde kravnivåerna på de olika delproven i matematik år 2011. I ämnet svenska varierade andelen elever som nådde kravnivåerna på de olika delproven mellan 94 och 98 procent och i ämnet svenska som andraspråk var motsvarande siffror mellan 80 och 92 procent. Samtliga resultat är en förbättring i jämförelse med resultaten för år 2010. I samtliga delprov i alla tre ämnena är andelen elever som har nått kravnivåerna högre i Järfälla kommun än genomsnittet för riket. Någon sammanställning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen för samtliga elever i årskurs 5 i Järfälla kommun finns inte på huvudmannanivå. Även i två skolor i kommunen saknas sammanställning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5. Då medverkan i de nationella ämnesproven för årskurs 5 var frivillig år 2011 genomfördes proven endast i enstaka skolor i kommunen och dessa resultat finns inte sammanställda. Skolinspektionen kan därför inte fullt ut göra en bedömning av i vilken utsträckning eleverna nådde de nationella målen i årskurs 5 år 2011. Från och med läsåret 2011/2012 finns kunskapskrav i varje ämne i årskurs 6 i stället för de mål att uppnå som tidigare fanns i årskurs 5. Enligt den nationella statistiken för årskurs 9 nådde 73 procent av eleverna i Järfällas kommunala grundskolor målen i alla ämnen år 2011. Motsvarande siffra i jämförbara kommuner var samma år 81 procent. Andelen elever som

5 (19) har nått målen i samtliga ämnen i Järfällas kommunala grundskolor har varit relativt konstant de senaste fyra åren och tidigare något lägre. Det finns emellertid stora skillnader i resultat mellan olika skolor i kommunen. I en skola nådde endast 35 procent av eleverna målen i alla ämnen år 2011 och i en annan skola 89 procent av eleverna. Skillnaden mellan de olika skolorna har varierat något sett över en femårsperiod. Det har dock hela tiden varit samma skola som haft lägst andel elever som har nått målen i samtliga ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 år 2011 var cirka 211, vilket är högre än genomsnittet i riket, som samma år var 208. Även här finns stora skillnader mellan olika kommunala grundskolor, från ett genomsnitt på 171 till 230 meritpoäng. Det genomsnittliga meritvärdet har varit relativt konstant de senaste fyra åren och var tidigare något lägre. Skillnaden mellan de olika skolorna har varierat de senaste fem åren, men samtliga år utom år 2010 har samma skola haft lägst genomsnittligt meritvärde. Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolans högskoleförberedande program år 2011 varierade enligt den nationella statistiken mellan 82 och 86 procent. Andelen elever som var behöriga till yrkesprogram var samma år 86 procent. Skillnaden mellan kommunens olika grundskolor syns även här. I den kommunala grundskola med högst andel elever behöriga till gymnasieskolan var mellan 91 och 100 procent behöriga till de olika programmen, medan motsvarande siffror i den skola med lägst andel behöriga elever var mellan 39 och 45 procent. Eftersom behörighetsreglerna för gymnasieskolan har ändrats går det inte att göra en jämförelse av andelen elever behöriga till gymnasieskolan över tid. En analys av betygsstatistiken visar att flickor sett över en femårsperiod i betydligt högre grad än pojkar når det högre betyget Mycket väl godkänd (MVG) i alla ämnen utom idrott och hälsa, och i något högre grad också når betyget Väl godkänd (VG). Flickornas genomsnittliga meritvärde på 220 är också högre än pojkarnas, som ligger på 203. Tittar man på elever med utländsk bakgrund är dock pojkarnas genomsnittliga meritvärde högre än flickornas. Både pojkar och flickor med utländsk bakgrund har lägre genomsnittligt meritvärde än elever med svensk bakgrund. Detta är dock bara ett genomsnitt och stämmer inte i alla skolor i kommunen. I exempelvis Viksjöskolan har elever med utländsk bakgrund högre genomsnittligt meritvärde än elever med svensk bakgrund. Ett ämne som avviker från övriga ämnen i kommunen när det gäller betygssättningen är ämnet modersmål, där 63 procent av flickorna och 65 procent av poj-

6 (19) karna har fått betyget MVG, vilket är ett betydligt högre resultat jämfört med andra ämnen. Av den nationella statistiken för år 2011 över resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 9 framgår att 48 procent av eleverna i Järfällas kommunala grundskolor inte nådde kravnivån i ämnet svenska som andraspråk och att 20 procent av eleverna inte nådde kravnivån i ämnet matematik. I övriga ämnen ligger resultaten på de nationella ämnesproven ungefär som genomsnittet för riket. När det gäller samstämmigheten mellan provbetyg och slutbetyg i ämnet matematik finns det stora skillnader mellan kommunens grundskolor. I en skola har 46 procent av eleverna fått ett högre slutbetyg än provbetyg i ämnet. Den bristande samstämmigheten är analyserad och diskuterad på skolnivå och har resulterat i en kompetensutvecklingsdag på skolnivå om sambedömning. För grundsärskolan finns ingen kommunövergripande sammanställning av elevernas kunskapsresultat. Även i flera av de skolor i kommunen som bedriver undervisning av grundsärskoleelever saknas sammanställning av kunskapsresultaten. Skolinspektionen kan därför inte göra en bedömning av kunskapsresultaten i grundsärskolan i Järfälla kommun. Kunskapsresultat gymnasieskola och gymnasiesärskola Den nationella statistiken visar att kunskapsresultaten år 2011 i Järfällas kommunala gymnasieskolor varierar. Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga program var detta år 14,1, vilket är obetydligt högre än genomsnittet i riket (14,0). Uppdelat per program ligger den genomsnittliga betygspoängen lägre än genomsnittet i riket för byggprogrammet, handelsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet och högre för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Tittar man fem år bakåt i tiden så ser statistiken, med mycket små undantag, likadan ut. Andelen elever som fullföljde utbildningen inom fyra år var 64 procent år 2011, en siffra som har varierat obetydligt de senaste fem åren och under hela femårsperioden har varit lägre än genomsnittet i riket. Samma år var andelen elever med högskolebehörighet 88 procent. Även denna siffra har varierat obetydligt de senaste fem åren och hela tiden varit på ungefär samma nivå som genomsnittet i riket. För gymnasiesärskolan finns ingen övergripande sammanställning av elevernas kunskapsresultat. Inte heller finns någon sammanställd betygsstatistik.

7 (19) Skolinspektionen kan därför inte göra en bedömning av kunskapsresultaten i gymnasiesärskolan i Järfälla kommun. Resultat av värdegrundsarbetet I Järfälla kommun har en satsning gjorts för att stötta för- och grundskolornas arbete med att förebygga och förhindra kränkande behandling i syfte att skapa en trygg förskola och grundskola. Bland annat har en kommungemensam handlingsplan kallad Trygghet och arbetsro arbetats fram som ska vara ett underlag för förskolornas och skolornas egna planer mot kränkande behandling. Arbetet i skolorna följs upp genom årliga enkäter. Även i årskurs 2 i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen genomförs årliga enkäter till eleverna. Enkäten redovisas för utbildningsnämnden och varje skola har i uppdrag att bearbeta resultatet och genomföra åtgärder utifrån detta. Tillsynen visar att de flesta skolor och verksamheter av eleverna upplevs som trygga. I två skolor finns brister när det gäller studiero och arbetet för att förhindra kränkningar behöver förbättras i några skolor. Värdegrundsarbetet i Järfälla kommuns skolor och verksamheter har inte alltid resulterat i planer mot kränkande behandling som uppfyller kraven på sådana planer. Det gäller bland annat otydliga beskrivningar kring påbörjade eller planerade insatser under innevarande år samt bristande uppföljning av den tidigare planens åtgärder. Föreläggande: Bedömningsområde: Trygghet och studiero Bedömning: Huvudmannen utreder inte alltid skyndsamt omständigheter kring uppgivna kränkningar och vidtar åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

8 (19) Motivering: Enligt skollagen är en rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Enligt företrädare för huvudmannen finns fungerande rutiner för att skyndsamt utreda omständigheter kring uppgivna kränkningar och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden när det gäller förskolor och grundskolor. I tillsynen av gymnasieskolorna i Järfälla kommun har det visat sig att flera av dessa saknar rutiner för att anmäla kränkningar till huvudmannen. I intervju med representanter för utbildningsnämnden och programchefen för gymnasieskolorna framkommer att det saknas direktiv från huvudmannens sida om sådana rutiner. Det är därför upp till de enskilda rektorerna i gymnasieskolorna att se till att anmäla kränkningar till utbildningsnämnden och -förvaltningen. I intervju med programchefen för gymnasieskolorna framkommer en osäkerhet huruvida några anmälningar överhuvudtaget har kommit in från gymnasieskolorna. De han känner till har kommit via Skolinspektionens enhet för anmälningsärenden. Att de enda kända anmälningarna om kränkande behandling har kommit via Skolinspektionen beskrivs även i kommunens dokument Bokslut och verksamhetsberättelse 2011 samhällsuppdraget. Enligt några gymnasierektorer efterfrågar inte huvudmannen anmälningar om kränkningar från skolorna. Eftersom huvudmannen inte alltid får in anmälningar om uppkomna kränkningar direkt från gymnasieskolorna blir det i praktiken omöjligt att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och även att vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av utredningen framgår att uppgifter om kränkande behandling inte alltid anmäls till huvudmannen och att huvudmannen därmed inte alltid skyndsamt utreder omständigheter kring uppgivna kränkningar i gymnasieskolan. Detta leder till att åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden inte vidtas i tillräcklig utsträckning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Järfälla kommun föreläggs att avhjälpa bristen.

9 (19) Författning: 6 kap 10 skollagen Bedömningsområde: Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning: Huvudmannen följer inte upp och utvecklar sina verksamheter i tillräcklig utsträckning samt tar inte heller alltid tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Motivering: Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I Järfälla kommun bedrivs ett kvalitetsarbete utifrån en årscykel. Barn- och ungdomsförvaltningen har i samband med faktagranskningen betonat att enhetskonsultationer, kvalitetsredovisning, verksamhetsberättelse och skolundersökning tillsammans utgör viktiga underlag som används för att analysera verksamheten i förskola och grundskola. I den kommunövergripande dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet gällande för- och grundskolan för år 2011 som Skolinspektionen tagit del av, redovisas måluppfyllelsen i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 för alla grundskolor utom två, som enligt dokumentationen inte har inrapporterat några resultat. När det gäller måluppfyllelsen i årskurs 5 saknas redovisning för en av dessa skolor. Detta är särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av att den skola som saknas i redovisningen för både årskurs 3 och 5 är den skola som uppvisar de lägsta kunskapsresultaten i årskurs 9. Inte heller kunskapsutvecklingen för eleverna i kommunens så kallade förberedelseklasser redovisas i den kommunövergripande dokumentationen. Betygssättningen i ämnet modersmål avviker på ett tydligt sätt från övriga betyg i årskurs 9. Hela 63 procent av flickorna och 65 procent av pojkarna har fått betyget MVG i detta ämne. I den dokumentation från barn- och ungdomsförvaltningen som Skolinspektionen har tagit del av görs ingen analys av detta. Redovisningen av kunskapsresultaten för årskurs 3 och 5 i grundskolan visar inte måluppfyllelsen ämne för ämne utan avser andelen elever i årskurs 5 som når målen i alla ämnen respektive andelen elever i årskurs 3 som når målen i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Sammantaget innebär detta att huvudmannen inte har en heltäckande bild av elevernas kunskapsresultat i grundskolan. Mot bakgrund av de stora skillnaderna i kunskapsresultat mellan

10 (19) kommunens grundskolor, är det viktigt att den samlade bilden omfattar måluppfyllelsen i förhållande till kunskapskraven i varje ämne som har formulerade kunskapskrav för årskurs 3 och årskurs 6. För att det ska finnas tillräckliga förutsättningar för att kunna utvärdera och utveckla utbildningen behöver samtliga elevers resultat i dessa årskurser finnas med i analysen. För grundsärskolans elever redovisas inga kunskapsresultat och ingen analys i syfte att utveckla verksamheten finns dokumenterad. I barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning konstateras dock att enheterna berättar om en god måluppfyllelse för grundsärskolans elever när det gäller kunskapsutveckling. I intervjuer med representanter för barn- och ungdomsförvaltningen uppges att en tydlig uppfattning om måluppfyllelsen i grundsärskolan saknas på huvudmannanivå eftersom inget fokus har legat på uppföljning av särskolans kunskapsresultat. När det gäller det systematiska kvalitetsarbetet för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen redovisas inga samlade kunskapsresultat. Av dokumentet Bokslut & verksamhetsberättelse 2011, gymnasieskola och vuxenutbildning framkommer att utbildningsnämndens mål för gymnasieskolornas kunskapsresultat är att andelen elever som avslutar gymnasieutbildningen med slutbetyg respektive andelen elever som uppnår grundläggande behörighet ska ligga över rikssnittet. Järfälla Lärcentrum och varje gymnasieskola redovisar sina egna resultat i dokumentet. Inga andra kunskapsresultat än ovanstående redovisas i den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av. För en av gymnasieskolorna och för gymnasiesärskolan redovisas inte ens dessa siffror. Analyserna är ofta bristfälliga, exempelvis: om eleverna väljer att inte delta på lektionerna går det sällan bra med studierna. Eftersom en fullständig redovisning av respektive verksamhets måluppfyllelse saknas har huvudmannen inte tillgång till tillräcklig information för att följa upp och utveckla gymnasieutbildningen. Sammantaget visar utredningen att huvudmannen inte i tillräcklig utsträckning följer upp och utvecklar sina verksamheter samt inte alltid tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Järfälla kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 4 kap. 5-6 skollagen

11 (19) Bakgrund Beskrivning av Järfälla kommun Järfälla kommun ligger i Stockholms län, nordväst om Stockholm. Kommunen har cirka 67 000 invånare. Ansvaret för kommunens utbildning är fördelat på två nämnder. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Förvaltningarna leds av en barn- och ungdomsdirektör respektive en utbildningsdirektör. Båda förvaltningarna har en så kallad beställar- och utförarorganisation. Barn- och ungdomsdirektören är huvudansvarig för all utbildningsverksamhet som sorterar under barn- och ungdomsnämnden. Förvaltningen är indelad i två funktionellt olika delar: samhällsuppdraget (beställare) och egenregiverksamheten (utförare). Inom samhällsuppdraget ansvarar en programchef för verksamheten i åldrarna 0 6 år och en programchef för verksamheten i åldrarna 6 16 år. Vidare finns inom samhällsuppdraget ett kansli som ansvarar för bland annat skolpliktsbevakning och kvalitetssystematik. Till samhällsuppdraget hör också två pedagogkonsulter som ansvarar för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt för fördelning av resurser och tilläggsanslag till för- och grundskolor. Pedagogkonsulterna arbetar mot alla förskolor och skolor i kommunen. Inom egenregiverksamheten ansvarar en skolchef för verksamheten i förskola, fritidshem och grundskola. Skolchefen är förskolechefernas och rektorernas närmaste chef. Till sitt stöd har skolchefen två biträdande skolchefer. Utbildningsdirektören är huvudansvarig för all utbildningsverksamhet som sorterar under utbildningsnämnden. Även denna förvaltning är indelad i två olika delar: samhällsuppdraget (beställare) och egenregiverksamheten (utförare). I samhällsuppdraget finns en programchef för gymnasieutbildningarna och vuxenutbildningen. Där finns också en kommunal rektor som ansvarar för vuxenutbildningen hos de externa anordnarna. Till egenregiverksamheten hör gymnasierektorerna och en rektor för Järfälla Lärcentrum, vilket är kommunens egen anordnare av vuxenutbildning. I Järfälla kommun finns 34 kommunala förskolor samt pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. Förskolorna och den pedagogiska omsorgen i Järfälla kommun är organiserade i 13 förskoleområden. Varje förskoleområde leds av en förskolechef som i vissa fall även är rektor för grundskola och fritidshem. I

12 (19) kommunen finns även 20 fristående förskolor och ett fristående familjedaghem, vilka omfattas av kommunens eget tillsynsansvar. I kommunen finns 20 kommunala grundskolor. Varje grundskola leds av en rektor. Tre av rektorerna ansvarar för två skolor var. I kommunen finns alltså totalt 17 grundskolerektorer, varav några också ansvarar för en eller flera förskolor enligt ovan. För flera av grundskolorna finns dessutom biträdande rektorer. Vid 17 av kommunens grundskolor finns fritidshem för elever i åldern 6 10 år. Vid de flesta av dessa skolor finns även öppen fritidsverksamhet, så kallade fritidsklubbar, för elever i åldern 10 12 år. Respektive grundskolerektor ansvarar för verksamheten inom fritidshemmen och den öppna fritidsverksamheten. I Järfälla kommun finns tre fristående grundskolor. Två av dessa skolor har även fritidshem. De fristående grundskolorna och fritidshemmen har granskats av Skolinspektionen i anslutning till den regelbundna tillsynen i Järfälla kommun. Egna beslut har skrivits för dessa skolor. Grundsärskola finns vid fem av kommunens grundskolor, där respektive grundskolerektor är ansvarig. Vid två av dessa skolor går särskoleeleverna i grupper som av kommunen kallas samundervisningsklasser där även grundskoleelever är integrerade. Dessutom finns enstaka grundsärskoleelever som är integrerade i grundskoleklasser i några av kommunens grundskolor. Elevhälsan i kommunen har nyligen genomgått en omorganisation och heter numera Järfälla barn- och elevhälsa. Inom organisationen finns skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, psykologer och specialpedagoger. Järfälla barn- och elevhälsa arbetar på förskolechefernas och rektorernas uppdrag. Även fristående förskolor och skolor har möjlighet att anlita Järfälla barn- och elevhälsas tjänster. Det finns fem kommunala gymnasieskolor i kommunen, vilka erbjuder såväl studieförberedande program som yrkes- och introduktionsprogram. Vid en av gymnasieskolorna finns gymnasiesärskola som erbjuder tre nationella program samt individuella program. För varje gymnasieskola ansvarar en rektor. Varje skola har även ett antal biträdande rektorer med olika ansvarsområden. Enligt företrädare för Utbildningsnämnd och Utbildningsförvaltning går nästan hälften av kommunens 16 19-åringar i fristående eller kommunala gymnasieskolor i annan kommun.

13 (19) I Järfälla kommun finns även en fristående gymnasieskola som har granskats i anslutning till den regelbundna tillsynen i kommunen och fått ett eget beslut. Vuxenutbildningen i kommunen består av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna. Utbildningen bedrivs både i egen regi och av tre externa anordnare. Undervisningen inom utbildning i svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna bedrivs enbart i egen regi. En omorganisation av vuxenutbildningen, som omfattar fler externa anordnare, är redan beslutad och startar från den 1 juli 2012.

14 (19) Tabell 1: Verksamhetsform Förskola (och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern) Fritidshem (och annan pedagogisk verksamhet för barn i skolåldern) Antal barn/elever/studerande 4050 3250 Förskoleklass 867 Grundskola 7300 Grundsärskola 65 Gymnasieskola 2064 Gymnasiesärskola 52 Kommunal vuxenutbildning 1100 Särskild utbildning för vuxna 47 Utbildning i svenska för invandrare 625 Källa: Järfälla kommuns egna uppgifter december 2011

15 (19) Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer vid angivet datum att följa upp detta beslut och övriga skol- och verksamhetsbeslut som fattats i samband med denna tillsyn. I ärendets slutliga handläggning har enhetschefen Anna Rydin, avdelningsjuristen Ingrid Brännare och utredaren Josefine Dahlqvist deltagit. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Ing-Marie Littmann Utredare Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen samt sammanställning över fattade beslut

Skolinspektionen Bilaga 1 16 (19) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens verksamheter vid förskolorna och fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning.

Skolinspektionen Bilaga 1 17 (19) För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).

Skolinspektionen Bilaga 1 18 (19) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Järfälla kommun Grundskolor: Aspnässkolan Barkarbyskolan Berghemskolan Björkebyskolan Fastebolskolan Fjällenskolan Högbyskolan Iljansbodaskolan Kolarängskolan Källtorpskolan Lundskolan Neptuniskolan Nybergskolan Olovslundskolan Sandvikskolan Skälbyskolan Tallbohovskolan Ulvsättraskolan 2012-04-12 2012-04-03 2012-05-16 2012-06-11 2012-03-29 2012-04-24 2012-03-29 2012-04-20 2012-04-20 2012-05-11 2012-05-22 2012-06-01 2012-04-13 2012-06-25 2012-06-21 2012-04-12 2012-04-23 2012-06-21

Skolinspektionen Bilaga 1 19 (19) Vattmyraskolan Viksjöskolan 2012-04-20 2012-05-28 Gymnasieskolor: HTS-gymnasiet 2012-05-02 Kvarngymnasiet NT-gymnasiet SAM-gymnasiet YTC 2012-08-17 2012-05-10 2012-04-27 2012-06-26 Vuxenutbildningen 2012-07-03 Förskolan i Järfälla kommun Fritidshemmen i Järfälla kommun