ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del A Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2007-11-26
Innehållsförteckning Samanfattning av planens mål och åtgärder sid 3 Beslutsdel - mål och åtgärder sid 6 Delmål för energi till 2010 års utgång sid 7 Åtgärder för energi 2007-2010 sid 9 Uppföljning, samordning, finansiering sid 16 Kommentar till beslutsdelen sid 17 LÄSANVISNING Energiplanen utgörs av två delar. Del A är planens beslutsdel med mål och åtgärder del B är planens fakta och underlagsdel. FÖRORD Ny energipolitik ger Mora nya möjligheter! Energipolitik måste präglas av långsiktiga spelregler för att företag och medborgare skall kunna planera sin framtid. Det är också en nödvändighet att vi satsar på en mångfald av förnybara och miljövänliga energikällor för att minska sårbarheten i ekonomin och energiförsörjningen samtidigt som miljön skonas. Vi måste fasa ut skadliga och icke miljövänliga energislag i den takt som tillförseln av ny energi medger. Den åtgärd som ger mest tillbaka i form av ekonomi och miljö är att hushålla och spara energi och här kan vi med enkla medel uppnå stora effekter. I Mora har vi förutsättningar för att skapa arbetstillfällen inom den växande bioenergisektorn och dessa möjligheter bör tas till vara. Peter Helander Kommunstyrelsens ordförande 2
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007-2010 MED KLIMATSTRATEGI SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Mora kommun bör ha uthålliga energi- och transportsystem, vilket innebär effektiv energianvändning, minskad användning av fossila bränslen, i första hand förnybar energi och uthållig produktion av energi. Vid byggande och planering bör uthålliga energi- och transportsystem beaktas. Den genomsnittliga användningen per invånare av fossila bränslen i Mora kommun bör till år 2050 minst halveras. Efter år 2025 bör i stort sett ingen olja användas för uppvärmning. Den genomsnittliga användningen av energi i byggnader i Mora kommun bör år 2025 vara 30% lägre än år 2000 och 50% lägre år 2050. Den kommunala organisationen och dess bolag ska vara föregångare i arbetet för uthålliga energi- och transportsystem och begränsad klimatpåverkan och verka för nationella och regionala mål. Alla i kommunen ska hållas välinformerade i energifrågor och bör ha insyn i energisystemet. Energisystemet bör vara säkert, medge god materiell standard och vara ekonomiskt konkurrenskraftigt. Beredskap för effekter av klimatförändringar bör finnas. 3
Delmål till 2010 års utgång och åtgärder 2007-2010 Byggnader Delmål: Kommunalt ägda byggnader: Tillförd energi ska minska med 10% jämfört med 2005. Fossila bränslen för uppvärmning ska i stort sett fasas ut. Byggnader med el som huvudsaklig värmekälla ska minska. Solenergi ska installeras på minst en byggnad. De geografiska kommunen: Tillförd energi i byggnader bör vara 10% lägre och fossila bränslen 20% lägre jämfört med 2000. Elvärmen bör vara lägre än 2005. Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader bör öka. Åtgärder: Energieffektivisering och övergång till förnybar energi i kommunägda byggnader. Utbyggnad av fjärrvärmen i Mora centralort, utredning och byggande av närvärme på andra platser. Transporter Delmål Kommunala organisationen: Koldioxidutsläppen från tjänsteresor ska minska jämfört med 2005. Alla personbilar som köps/ leasas ska uppfylla Vägverkets definition för miljöbilar 2010. Den geografiska kommunen: Koldioxidutsläppen från transporter bör ha stabiliserats på 1990 års nivå. Antalet fordon som drivs med alternativa bränslen bör öka. Antalet personresor med kollektiva färdmedel bör öka. 4
Åtgärder: Kommunala organisationens transporter och upphandling Insatser för gång och cykel. Transportrådgivning, information. Gods- och kollektivtrafik. Medverkan i Dala-MaTs och annan regional samverkan. Övrigt Delmål: Kommunala organisationen: Moraparken och Moravatten ska energieffektivisera. Den geografiska kommunen: Fossila bränslen och energi i industrin bör per producerad enhet minska. El för gatu- och vägbelysning ska minska jämfört med 2005. Utvinning och produktion av förnybar energi bör öka. Åtgärder: Energirådgivning och årlig energimässa. Skolornas energiarbete. Energieffektivisering hos övriga kommunala bolag. Energieffektivisering av gatu- och vägbelysningen. Energieffektivisering och konvertering i industrin och näringslivet. En ökad biobränslemarknad. Medverkan i EnergIntelligent Dalarna och annan samverkan. Kommunala riktlinjer I samhällsplanering, bygglov m.m. beakta energiplanens målsättningar. Uppföljning och revidering Planens delmål och åtgärder följs upp i ett årligt energibokslut. Planen revideras 2010. 5
A Beslutsdel mål och åtgärder Långsiktiga och övergripande energimål Nedanstående mål avser den långsiktiga och övergripande inriktningen för Moras energiarbete. För flertalet mål anges inga årtal, men de avser kommande årtionden. En del mål bör kunna nås redan idag. 1 Mora kommun bör ha uthålliga energi- och transportsystem som fungerar inom ramen för en hållbar utveckling. Detta innebär att: energianvändningen är så effektiv och hushållande som möjligt, användningen av fossila bränslen minskar, förnybara energikällor används i första hand, el som värmekälla minimeras, energiutvinning och energiproduktion sker på ett uthålligt sätt och att energitillförseln i så hög grad det är möjligt består av energikällor som producerats lokalt. 2 Vid ny- och ombyggnation, uppförande av anläggningar och planering bör uthålliga energi- och transportsystem särskilt beaktas. 3 Den genomsnittliga användning per invånare av fossila bränslen och koldioxidutsläpp som Moras befolkning genom sin konsumtion ger upphov till bör till år 2050 minst halveras. Efter år 2025 bör i stort sett inga fossila bränslen användas för uppvärmning i Mora kommun. 4 Den genomsnittliga användningen av energi per kvadratmeter i byggnader i Mora kommun bör år 2025 vara 30% lägre än år 2000 och 50% lägre år 2050. 5 Den kommunala organisationen och dess bolag ska vara föregångare i arbetet för uthålliga energi- och transportsystem och begränsad klimatpåverkan. Mora kommun ska verka för och bidra till nationella och regionala mål för energi, transporter och klimatpåverkan. 6 Den kommunala organisationen ska hålla invånare och olika aktörer välinformerade i arbetet för uthålliga energi- och transportsystem samt uppmuntra och initiera aktiviteter som befrämjar sådana. 7 Kommuninvånare, det lokala näringslivet, den kommunala organisationen m. fl. bör ha insyn i och möjligheter att påverka det lokala energisystemet. 8 Energisystemet bör vara säkert, medge en god materiell standard och vara ekonomiskt konkurrenskraftigt. Beredskap för effekter av klimatförändringar bör finnas. 6
Delmål för energi till 2010 års utgång Nedanstående delmål, för perioden fram till 2010 års utgång, är satta utifrån de långsiktiga och övergripande energimålen, samt med hänsyn till vad som är ekonomiskt och tekniskt rimligt. Delmål för byggnader Delmål för kommunen som organisation: D1 D2 D3 D4 D5 Tillförd energi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska med 10% i genomsnitt per kvadratmeter 2010 jämfört med 2005 (18 % jämfört med 1998). Tillförd energi till byggnader ägda av Morastrand ska minska med 10% i genomsnitt per kvadratmeter 2010 jämfört med 2005 (21% jämfört med 1998) Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand ska i stort sett fasas ut till 2010. I princip ingen byggnad ska då värmas med olja, som bara kan finnas kvar som spetslast och som beredskap vid driftavbrott. Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 2010 jämfört med 2005. Solenergi ska installeras på minst en kommunägd byggnad i Mora under perioden. Delmål för kommunen som geografiskt område: D6 D7 D8 D9 Den genomsnittliga användningen av tillförd energi per kvadratmeter i byggnader i Mora kommun bör vara 10% lägre år 2010 jämfört med 2000. Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader i Mora kommun bör minska med 20% till 2010 jämfört med 2000. Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som är eluppvärmda, undantaget fritidshus, bör vara lägre 2010 än 2005. Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort villor, flerbostadshus, industrilokaler och andra offentliga byggnader bör kontinuerligt öka 7
Delmål för transporter Delmål för kommunen som organisation: D10 D11 Fossila drivmedel och utsläpp av koldioxid från Mora kommuns och de kommunala bolagens tjänsteresor ska 2010 minska jämfört med 2005. Alla personbilar som köps eller leasas av Mora kommun och de kommunala bolagen ska uppfylla Vägverkets definition för miljöbilar 2010. Delmål för kommunen som geografiskt område: D12 D13 D14 Utsläppen av koldioxid från transporter i Mora kommun bör 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. Antalet fordon som drivs med alternativa bränslen i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 2005 2010. Antalet personresor med kollektiva färdmedel som går i Mora kommun bör öka under perioden 2005 2010. Övriga delmål Delmål för kommunen som organisation: D15 Moraparken och Moravatten ska energieffektivisera under perioden fram till 2010. Delmål för kommunen som geografiskt område: D16 D17 D18 Tillförsel av fossila bränslen och energi i Moras industrisektor (b-verksamheter enligt miljöbalken tillsynsobjekt) bör per producerad enhet minska fram till 2010. Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 2010 jämfört med 2005. Utvinning och produktion av förnybar energi bioenergi från skog och jordbruksmark, vindkraft, solenergi m.m. i Mora kommun bör kontinuerligt öka fram till 2010. 8
Åtgärder för energi 2007 2010 Nedanstående åtgärder bör kunna leda fram till att delmålen nås. I fakta- och underlagsdelens (del B) avsnitt 4.3 utvecklas exempel på strategiskt viktiga insatser inom de olika åtgärderna. ÅTGÄRDER FÖR BYGGNADER Åtgärder som genomförs av den kommunala organisationen utan medverkan av andra: Å1 Energieffektivisering i kommunägda byggnader Leder till delmål: 1 2 (även 6) Kommunala åtgärder: Åtgärder för energieffektivisering i kommunägda byggnader genomförs. Beslut om åtgärder fattas direkt av ansvariga inom fastställd ram. Lönsamheten ska kunna påvisas genom lönsamhetskalkyler och i bedömningen ska även ingå en miljövärdering. Några prioriterade insatser under perioden är att: kartlägga åtgärder i samband med att energideklarationer upprättas, utveckla egna krav och anvisningar vid om- och nybyggnad, noga följa förbrukningen av fastighetsel, förbättra de statistiska verktygen för att mäta energianvändningen och arbeta mer med lokalanvändarnas beteende och kunskap inom ramen för respektive förvaltnings ledningssystem. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, Morastrand AB samt alla övriga nämnder Å2 Övergång till förnybar energi i kommunägda byggnader Leder till delmål: 3 5 (även 7 9) Kommunala åtgärder: Åtgärder för att konvertera olje- och elvärmda byggnader till fjärrvärme och förnybar energi genomförs. Beslut om lönsamma konverteringsprojekt fattas direkt av ansvariga inom fastställd ram. Lönsamheten ska kunna påvisas genom lönsamhetskalkyler och i bedömningen ska även ingå en miljövärdering. Även möjligheterna med solenergi studeras. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, Morastrand AB 9
Åtgärder som förutsätter medverkan från fler aktörer än den kommunala organisationen: Å3 Utbyggnad av fjärrvärmen i Mora centralort Leder till delmål: 9 (även 7 8, 3 4) Kommunala och andra aktörers åtgärder: Under perioden verkar kommunen för en så stor anslutning som möjligt till fjärrvärmenätet, en rättvis och rimlig taxesättning och anslutningsavgift samt att leveranser av biobränsle så långt möjligt sker från närområdet. Kommunalt ägda byggnader inom fjärrvärmeområdet ansluts fortlöpande, om det inte kan visas att annat system sammantaget är mer fördelaktigt. E.ON kommer årligen att samråda med kommunen om fjärrvärmens utveckling. En utbyggnad av kraftvärme kan komma att ske. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, byggnadsnämnden, Morastrand AB Andra aktörer: E.ON Värme Sverige AB, fastighetsägare Å4 Utredning och byggande av närvärme på andra platser i kommunen Leder till delmål: 7 8, 3 4 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Kommunen verkar för att biobränslebaserade närvärmesystem i kommunen utreds och byggs, framförallt med utgångspunkt från konvertering av kommunens egna fastigheter. Intresse att bygga och driva närvärme finns hos flera entreprenörer. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, Morastrand AB Andra aktörer: Lokala intresseföreningar, fastighetsägare, energiföretag, LRF 10
ÅTGÄRDER FÖR TRANSPORTER Åtgärder som genomförs av den kommunala organisationen utan medverkan av andra: Å5 Kommunala organisationens transporter Leder till delmål: 10 11 (även 12 13) Kommunala åtgärder: Åtgärder för att effektivisera och miljöanpassa den kommunala organisationens transporter och de transporter den påverkar genomförs. Några prioriterade insatser under perioden är att: skaffa uppföljningsverktyg för transporterna, utveckla logistikplaneringen och om möjligt inrätta en bilpool för optimalt utnyttjande av bilparken, arbeta mer med beteende och kunskap i förvaltningarnas ledningssystem, t.ex. utbildning i sparsam körning och underlätta distansmöten och utveckla kriterier för upphandling av fordon och transportentreprenörer. Möjligheterna att få stöd från Vägverket Region Mitt undersöks. Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, alla nämnder och alla kommunala bolag Å6 Kommunal upphandling med lokal distributionscentral Leder till delmål: 12 Kommunala åtgärder: Kommunen utreder inför nästa stora livsmedelsupphandling en modell med en lokal distributionscentral. Leveranser kan skebtill en distributionscentral, från vilken livsmedel distribueras till de olika enheterna. Detta minskar transporterna och ökar möjligheten till inköp av närproducerade livsmedel. Om det är rimligt övervägs denna modell för Mora. Exempel kan studeras i Borlänge och Arvika. Tid för genomförande: Under perioden. Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen Andra aktörer: Region Siljan Å7 Insatser för att underlätta gång och cykling Leder till delmål: 12 Kommunala åtgärder: Gång- och cykelvägnätet byggs ut och det befintliga nätet knyts ihop bättre med målsättningen att gång och cykling ska öka. Även andra insatser övervägs, t.ex. prioritering av gång- och cykelvägar vid snöröjning. Därtill sker informationsinsatser. Kommunalt ansvarig: Tekniska nämnden, kommunstyrelsen 11
Åtgärder som förutsätter medverkan från fler aktörer än den kommunala organisationen: Å8 Rådgivning, information och kampanjer kring transporter Leder till delmål: 12 14 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Som en del av kommunens energi-, miljö- och konsumentrådgivning satsas på rådgivning, information och kampanjer om hållbara transporter och vad man som kommuninvånare och företag kan göra. Samarbete söks med andra aktörer. Kommunen tillsammans med Dalatrafik skall göra en översyn av hur kollektivtrafiken i Mora kan utvecklas. Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, kulturnämnden Andra aktörer: Vägverket Region Mitt, studieförbund, bensinstationer, bilförsäljare, Vasaloppet, Mora IK, andra idrottsföreningar, Dalatrafik, m fl. Å9 Utvecklad gods- och kollektivtrafik i Mora centrum Leder till delmål: 12, 14 Kommunala åtgärder: Kommunen verkar för en ny godsbangård och ett resecentrum för buss, järnväg och taxi. Syftet är att underlätta godstransporter på järnväg, kollektivresandet och att nyttja banområdet i Mora centrum mer optimalt. Tid för genomförande: Under perioden Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen Andra aktörer: Banverket, Dalatrafik Å10 Medverkan i Dala-MaTs och annan regional samverkan för hållbara transporter Leder till delmål: 10 14 Kommunala åtgärder: Mora kommun medverkar i Dala-MaTs, samverkansprocess för hållbart transportsystem i Dalarna, som drivs av Region Dalarna tillsammans med transportsektorn, kommuner, trafikverken, Länsstyrelsen, Högskolan Dalarna och Landstinget Dalarna. Även i andra regionala samverkansorgan och planeringsprocesser verkar kommunen för effektivare och mer miljöanpassade transporter, bl.a. i Dalatrafik och Dalabanans Intresseförening. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden Andra aktörer: Tåg i Bergslagen, SJ, IBAB, Green Cargo, m fl. 12
ÖVRIGA ÅTGÄRDER Åtgärder som genomförs av den kommunala organisationen utan medverkan av andra: Å11 Energirådgivning Leder till delmål: 6 9, 16 Kommunala åtgärder: Kommunen tillhandahåller energirådgivning och information samt genomför särskilda informationsinsatser kring energieffektivisering, konvertering till särskilt förnybara energislag, eldningsteknik, bidrag m.m. Målgrupper är hushåll, men även föreningar, företag och industrier. Kommunen verkar för att tillskapa resurser för en varaktig energirådgivarverksamhet även efter 2007. Bioenergi och rådgivning gentemot företag ska uppmärksammas. Kommunalt ansvarig: Byggnadsnämnden Å12 Arrangerande av årlig energimässa Leder till delmål: Flertalet delmål Kommunala åtgärder: Kommunen har som ambition att årligen arrangera en större energi- och miljömässa riktad till hushåll och företag. Nuvarande Expo Siljan avses att fortsätta genomföras för detta ändamål. Både företag och föreningar bör finnas med som utställare. Föredrag ska ingå som ett inslag. Tid för genomförande: Årligen Kommunalt ansvariga: Byggnadsnämnden, miljö- & hälsoskyddsnämnden, tekniska nämnden Å13 Skolornas energiarbete Leder till delmål: Flera delmål Kommunala åtgärder: Skolornas arbete med energi- och transportfrågor uppmuntras, såväl i undervisningen som genom konkreta insatser i t.ex. skollokalerna. Kommunalt ansvarig: Barn- och utbildningsnämnden 13
Å14 Energieffektiviseringsarbete hos övriga kommunala bolag Leder till delmål: 15 Kommunala åtgärder: Åtgärder för energieffektivisering genomförs. Lönsamheten ska kunna påvisas genom lönsamhetskalkyler. I bedömningen ska även ingå en miljövärdering. Kommunalt ansvariga: Moraparken och Moravatten Å15 Energieffektivisering av gatu- och vägbelysningen Leder till delmål: 17 Kommunala åtgärder: Åtgärder sker som syftar till att minska energianvändningen för gatu- och vägbelysning under kommunalt ansvar. Utbyte av armatur kommer att ske 2007 och 2008. Kommunalt ansvarig: Tekniska nämnden Åtgärder som förutsätter medverkan från fler aktörer än den kommunala organisationen: Å16 Energieffektivisering och konvertering inom industrin och näringslivet Leder till delmål: 16 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Kommunen stödjer industrins och näringslivets energiarbete genom energirådgivning, tillsyn enligt miljöbalken och näringslivsutveckling. Kommunen deltar i det tillsynsprojekt gentemot större företag som Länsstyrelsen initierat. Samarbete sker också kring energifrågor med Vasaloppet. Kommunalt ansvariga: Byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommunstyrelsen Andra aktörer: Företag, företagarföreningar, Vasaloppet, Länsstyrelsen m.fl. 14
Å17 En ökad biobränslemarknad Leder till delmål: 18 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Kommunen följer utvecklingen för trädbränslen och verkar på olika sätt för att en biobränslemarknad finns samt att denna marknad ökar. Särskilt bör utvecklingen följas och stöttas i Norra Dalarnas Bioenergiförening, som man är med och delfinansierar. Kommunalt ansvariga: Miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, kommunstyrelsen Andra aktörer: Norra Dalarnas Bioenergiförening, Skogsstyrelsen, besparingsskogar, byar, markägare, lantbrukare, energiföretag Å18 Medverkan i EnergiIntelligent Dalarna och annan regional samverkan Leder till delmål: Flertalet delmål Kommunala åtgärder: Mora kommun medverkar när det är lämpligt i aktiviteter inom den regionala samverkan kring EnergiIntelligent Dalarna, Byggdialog Dalarna och andra sammanhang. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, övriga nämnder, Morastrand Kommunala riktlinjer Energi i samhällsplanering: I detaljplaner och annan fysisk planering ska kommunen verka för energiplanens målsättningar. Ansvarig: Byggnadsnämnden, kommunstyrelsen. Uppvärmningsform vid ny- och ombyggnation: Vid bygglov ska kommunen rekommendera uppvärmning med förnybar energi och energieffektiva lösningar. Om fjärrvärme finns tillgänglig bör kommunen rekommendera anslutning till sådan. Kommunen bör också avråda från installation av direktverkande el, undantaget fritidshus. Ansvarig: Byggnadsnämnden. Vindkraft: Kommunen är positivt inställd till initiativ för vindkraft inom i översiktsplanen utpekade områden. Ansvarig: Byggnadsnämnden. Solenergi: Kommunen ska vara positivt inställd om initiativ för solenergi tas i den mån en etablering inte inverkar negativt på andra värden. Ansvarig: Byggnadsnämnden 15
Uppföljning, samordning och finansiering Energibokslut Varje år ska ett energibokslut tas fram, där läget med energiplanens delmål och åtgärder redovisas. Energibokslutet ska ingå i eller vara kopplat till kommunens bokslut. Kommunstyrelsen ansvarar för att energibokslutet tas fram. Energibokslutet kan samordnas med det miljöbokslut som årligen ska tas fram för Mora kommuns miljö- och naturvårdsplan Moras miljömål. Revidering av energiplanen Energiplanen omfattar perioden 2007 2010. År 2010 ska energiplanen revideras och en ny plan antas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för att revideringen sker. Revideringen innebär i första hand att nya delmål och åtgärder utarbetas. De långsiktiga och övergripande energimålen kvarstår, om inte synen på dem förändrats under perioden. För planens fakta- och underlagsdel innebär revideringen en uppdatering. Samordning Arbetsgruppen för energiplanering i Mora, som utses av och är underställd kommunstyrelsen, har en samordnande roll i samtliga energiplanens åtgärder. Kommunens energirådgivare samt andra relevanta tjänstemän ingår i arbetsgruppen. Samordningen består av att: årligen ta fram ett förslag till verksamhetsplan för energiplaneringen underlätta kommunala och andra aktörers arbete genom att informera och utbilda nämnder, förvaltningar m. fl. om energiplanens intentioner, visa möjligheter till samordningsvinster, medverka till möten för att stimulera aktörerna att ta olika initiativ samt föreslå hur åtgärderna kan finansieras sprida information om energiplanen till allmänhet, föreningar, fastighetsägare, företag, m.fl. och verka för att energiplanens intentioner följs upp i kommunens utåtriktade information vara kommunstyrelsen behjälplig vid framtagande av energibokslut och revidering av planen. Finansiering De kommunalt ansvariga som anges i planen har ett ansvar att beakta planens åtgärder i kommunens eller dess bolags verksamhetsplaner. I detta ingår att finansiera de åtgärder som innebär kostnader samt att tydliggöra de besparingar andra åtgärder kan medföra. Arbetsgruppen för energiplanering i Mora tilldelas en budget för den del av samordningen som inte kan täckas inom nämnders löpande budget. 16
Kommentarer till beslutsdelen Avgränsning till andra planer Energiplanen behandlar energitillförsel, energianvändning och klimatpåverkan inom alla användarsektorer och även energiutvinning. Jämfört med tidigare energiplan är den nya utvidgad, framför allt med transporter. Den nya planen är också tänkt att vara en klimatstrategi. Moras miljömål kommunens miljö- och naturvårdsplan utgår från de nationella/regionala miljömålen. För mål och åtgärder kring energi och transporter hänvisas i denna till energiplanen. Mål och åtgärder för luftutsläpp och luftföroreningar, utöver koldioxid, återfinns i miljöplanen. I den reviderade översiktsplanen, vilken fastställdes 2006, finns rekommendationer och riktlinjer av betydelse för energiförsörjningen, t.ex. för vindkraft. Översiktsplanen hänvisar också till energiplanen. En ny avfallsplan för Mora fastställs 2007. I den finns också kopplingar till energiplanen, liksom pågående arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Miljöledningssystem finns för de kommunala bolagen och ledningssystem för den kommunala organisationen. Energi bör där behandlas på ett sätt som harmonierar med energiplanen. Beslutsdelens struktur Den del av planen som är föremål för kommunfullmäktiges beslut är långsiktiga och övergripande energimål delmål till 2010 års utgång, åtgärder 2007 2010 och kommunala riktlinjer riktlinjer för uppföljning, samordning och finansiering. De långsiktiga och övergripande energimålen anger framför allt, utifrån dagens kunskaper och bedömningar, vad som krävs för ett vi ska kunna uppnå uthålliga energi- och transportsystem. De bygger inte minst på nationella och regionala mål. Omställningen av energi- och transportsystemen, som innebär minskad användning av fossila bränslen och en effektivare energianvändning, kommer att ta lång tid. Tidsperspektivet för målen är att de successivt ska nås fram till 2050. I de fall den kommunala organisationen ensam kan råda över målen och preciseringarna är de formulerade i ska-form, annars används börform. Energiplanens delmål och åtgärder är viktigast för planens genomförande. Delmålen, som utgår av mätbara nyckeltal, är satta så att de långsiktiga målen ska kunna uppnås. Hänsyn är dock tagen till vad som är rimligt att uppnå under perioden. I de flesta fall innebär delmålen att omställningstakten mot ett uthålligt energisystem kan ske i jämn takt. Delmålen är indelade i två grupper: 17
mål för kommunen som organisation och mål för kommunen som geografiskt område. I de fall den kommunala organisationen ensam har inflytande över målet formuleras det i ska-form och i de fall målet kräver flera aktörers medverkan för att uppnås används bör-form. Med ett undantag är delmålen för kommunen som organisation formulerade i ska-form och delmålen för kommunen som geografiskt område i bör-form. (I tidigare energiplan benämndes delmålen etappmål.) För att kunna uppnå delmålen anges i planen åtgärder, varav de flesta utgörs av pågående arbete. De täcker breda arbetsområden och är allmänt formulerade. Endast åtgärder där den kommunala organisationen ensam eller tillsammans med andra aktörer deltar tas upp. Utifrån denna uppdelning har åtgärderna indelats i två grupper. Åtgärder där den kommunala organisationen inte har någon roll alls tas inte upp. För varje åtgärd anges vilket delmål den leder till. I åtgärderna anges kommunalt ansvariga (nämnder och bolag) och andra aktörer (organisationer, företag m.fl.) vars medverkan är nödvändig. I underlagsdelen, avsnitt 4.3, utvecklas möjliga insatser inom de olika åtgärderna något. Om helt andra åtgärder initieras under perioden kan de med fördel också redovisas i den årliga uppföljningen. De kommunala riktlinjerna anger förhållningssätt för den kommunala organisationen i myndighetsutövning, samhällsplanering och andra sammanhang. Därtill finns lagar och regelverk som kommunen har att ta hänsyn till, liksom andra riktlinjer och rekommendationer, framför allt översiktsplanens. I riktlinjerna för uppföljning, samordning och finansiering tydliggörs ansvar och hur planen ska hållas levande. Här spelar det årliga energibokslutet en central roll. Uppföljning av delmål och åtgärder I det årliga energibokslutet ska delmål och åtgärder följas upp. Därigenom ges en bild av hur Mora ligger till i förhållande till uppställda mål och vad som gjorts under året inom energiområdet. Delmålen är formulerade så att de ska vara enkla att följa upp. Nedan redovisas hur varje delmål kan följas upp samt uppgifter för basåret i förekommande fall. Uppgifterna återfinns även i faktaoch underlagsdelen (del B). 18
D1 D2 D3 D4 D5 D6 Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi (uppvärmning och fastighetsel) per ytenhet i byggnaderna (Kwh/m2/år). Täljare: Energi (kwh). Nämnare: Yta BRA (m2). Uppföljning: Morastrands statistik. Olja, elvärme, fjärrvärme och fastighetsel summeras. Gratis värme, t.ex. jord och solvärme, räknas inte in. Uppgift för basåret 2005 tillfördes 211 kwh per m2 (139 kwh värme och 72 kwh fastighetsel) och 1998 231 kwh per m2 (159 kwh värme och 72 kwh fastighetsel). Detta innebär 9 % ( 12 % värme och fastighetsel oförändrat). Målet innebär en tillförsel på ca 190 kwh per m2. Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi (uppvärmning och fastighetsel) per ytenhet i byggnaderna (Kwh/m2/år. Täljare: Energi (kwh). Nämnare: Yta BOA + LOA (m2). Uppföljning: Se D1. Uppgift för basåret: 2005 tillfördes 208 kwh per m2 (165 kwh värme och 43 kwh fastighetsel) och 1998 tillfördes 238 kwh per m2 (203 kwh värme och 35 kwh fastighetsel). Detta innebär 13 % ( 19 % värme och +23 % fastighetsel, kommentar till ökningen av fastighetselen ges i underlagsdelens avsnitt 3.6). Målet innebär en tillförsel på ca 187 kwh per m2. Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad olja för uppvärmning i byggnaderna (m3). Uppföljning: Morastrands statistik. Uppgift för basåret: 2005 tillfördes 306,1 m3 (3 071 MWh) olja vilket kan jämföras med 1998 då 660,8 m3 (6 524 MWh) tillfördes. Detta motsvarar 53 %. Nyckeltal: Antal byggnader med el som huvudsaklig värmekälla (stycken). Uppföljning: Morastrands statistik. Byggnader där värmepump installerats räknas inte som en sådan byggnad. Uppgift för basåret: 1998 fanns 28 sådana byggnader. 2005 återstod 21byggnader. Nyckeltal: Antal installationer av solvärme eller solceller. Uppföljning: Kommunen har kunskap om detta. Uppgift för basåret: Ingen installation finns. Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi i bostäder och lokaler (Kwh/m3/år). Täljare: Energi (kwh). Nämnare: Yta (m2) alternativt kommuninvånare. Uppföljning: Regional miljömålsuppföljning då denna utvcklats. SCB:s energibalanser och energistatistik sammanställd av Gävle Dala Energikontor kan även vara en utgångspunkt. Uppgift för basåret: Ingen uppgift läggs inte fast här. I underlaget redovisas tillgänglig statistik. 19
D7 D8 D9 D10 D11 D12 Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd olja för uppvärmning per invånare i Mora kommun. Täljare: Mängd olja (l). Nämnare: Antal kommuninvånare (stycken). Uppföljning: Regional miljömålsuppföljning då denna utvecklats. SCB:s energibalanser och energistatistik sammanställd av Gävle Dala Energikontor kan även vara en utgångspunkt. SCB:s statistik över oljeleveranser till slutliga förbrukare är utgångspunkt för energibalanserna och energikontoret. All eldningsolja som säljs i Mora kanske inte förbrukas där och vice versa. Detta utgör en felkälla. Uppgift för basåret: Ingen uppgift för basåret läggs fast här. I underlaget redovisas tillgänglig statistik. Nyckeltal: Tillförd mängd normalårskorrigerad el i hushåll med el som huvudsaklig värmekälla (MWh el i kundstock med över 10 000 kwh el). Uppföljning: Fortum Distribution Ryssa AB:s statistik. I denna kundstock dominerar åretrunthushåll med elvärme. Uppgift för basåret: 65 521 MWh år 2005, vilket kan jämföras med 59 187 MWh år 1999, dvs. +11 %. Då var dock det som följdes upp MWh el i kundstock med över 13 35 000 kwh och säkringsstorleken 16 25 A. Den nya uppföljningen bedöms bättre fånga upp alla villor som är eluppvärmda, inklusive dem med värmepump. Nyckeltal: Antal fjärrvärmeanslutna byggnader (anslutningspunkter, vilket ungefär motsvarar en byggnad). Uppföljning: E.ON Värme Sverige AB har uppgifter. Uppgift för basåret: 1 273 anslutningspunkter år 2005, vilket kan jämföras med 1 040 år 2000, dvs. +22 %. Nyckeltal: Koldioxidutsläpp (grundat på inköpt mängd drivmedel) per årsarbetare. Uppföljning: Kommunens statistik över drivmedelsinköpen. Uppgift för basåret: Mora kommun: 124 627 l bensin och diesel år 2001 och 160 838 l år 2005 (+29 %). Morastrand: 53 342 l år 2001 och 52 064 l år 2005 ( 2 %). Moravatten: 43 331 l år 2002 och 45 362 l år 2005 (+5 %). Dessa uppgifter behöver analyseras ytterligare. Nyckeltal: Antal inköpta/leasade miljöbilar av totalt antal inköpta/leasade. Uppföljning: Kommunen har uppgifter över fordonen. Uppgift för basåret: Ingen uppgift har sammanställts här. Nyckeltal: Koldioxidutsläpp från transporter per invånare i Mora. Uppföljning: Regional miljömålsuppföljning då denna utvecklats. SCB: s energibalanser samt annan SCB-statstik, bl.a. körsträckedatabasen, likaså. Uppgift för basåret: Ingen uppgift har sammanställts här. I underlagsdelen redovisas statistik. 20
D13 D14 D15 D16 D17 D18 Nyckeltal: Antal personbilar (stycken). Uppföljning: SCB:s fordonsregister. SCB tar fram statistiskt meddelande där varje kommun redovisas. Normalt tillhandahåller SCB uppgifterna gratis. Uppgift för basåret: 2005 fanns 37 sådana personbilar i Mora, därav 35 stycken bensin/e 85, en bensin/naturgas och en bensin/el. Detta ger att andelen personbilar med alternativa bränslen är 0,3 %. 1999/2000 fanns 1 sådan bil. Nyckeltal: Antal personresor (stycken). Uppföljning: Här används Dalatrafiks statistik som tillhandahålls gratis. Busslinjerna i Mora är 105 Mora-Våmhus-(Orsa), 107 Mora-Sollerön, 108 Mora-Nusnäs, 109 Mora-Venjan, 501 Hånåkni-Mora bstn-lasarrettet, 502 Mora bstn-östnor-selja/långlet och 503 Mora bstn-östnor-kråkberg. Därtill finns busslinjer mellan Mora och andra kommuner. Antalet passagerare på dessa linjer finns det uppgifter om. Vid uppföljningen väljs de busslinjer ut som ger bäst bild av utvecklingen. Även uppgifter från persontransporter på järnväg kan analyseras vid uppföljningen. Uppgift för basåret: Antalet personresor på busslinjerna inom Mora kommun var totalt ca 405 198 stycken under 2005. Detta är en minskning med ca 24 200 resor jämfört med året innan. Jämfört med 1999 är det en minskning med närmare 119 500 resor ( 23%). Nyckeltal: Påvisbara energieffektiviseringsåtgärder. Uppföljning: Förfrågan hos de kommunala bolagen om deras insatser. Uppgift för basåret: Har inte analyserats här. Nyckeltal: Läggs inte fast här. Kan ske genom att redovisa arbetet i företagen som avses. Uppföljning: Uppgifter från kommunens och Länsstyrelsens energitillsyn bör kunna nyttjas. Även regional miljömålsuppföljning senare. Uppgift för basåret: Ingen uppgift för basåret läggs fast här. Nyckeltal: Tillförd mängd el för gatu- och vägbelysning (GWh). Uppföljning: Fortum Ryssa Distribution AB har kännedom om detta. Kan också får genom SCB:s elstatistik. Uppgift för basåret: 2,6 GWh tillförd el 1999. Under perioden 1999 2004 2 %. Nyckeltal: Uppskattad produktion (GWh). Uppföljning: Regional miljömålsuppföljning då den utvecklats. Gävle Dala Energikontor gör uppskattningar av produktion av trädbränslen. Uppgift för basåret: Ingen uppgift läggs fast här. 21
Uppföljningen av åtgärderna kan ske enkelt. Ett sätt är att för varje åtgärd ange om åtgärden: ej påbörjats, påbörjats eller uppnåtts. Utöver detta kan ges en kort förklarande beskrivning om vad som skett. Åtgärdernas finansiering Energiplanens åtgärder innebär kostnader. Flera åtgärder innebär dessutom besparingar som många gånger överstiger kostnaderna. Det är väsentligt att kommunen och andra aktörer studerar drifts- och investeringskostnader samlat. Först då kan man få en bild av vad olika åtgärder kostar på längre sikt. Anslag från staten, EU etc. kan bidra till att finansiera energiplanens åtgärder. EU:s nya strukturfondsprogram, liksom Dalastrategin (det regionala utvecklingsprogrammet som utgör utgångspunkt vid fördelning av regionalekonomiska stöd) prioriterar energiomställningen. Energirådgivartjänsten finansieras åtminstone till 2007 års utgång av i huvudsak statliga anslag. 22
Mora kommun 792 80 Mora www.mora.se Slutversion