Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016

Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016

Titel: Parkeringsnorm Landskrona stad Datum: 2016-05-30 Beställare: Birthe Bunke, Landskrona stad Konsult: Karin Caesar, Tyréns (uppdragsnummer: 263 083)

PARKERINGSNORM Den tidigare parkeringsnormen är från år 2009. I samband med framtagandet av Parkeringsplan för Landskrona stad och med utgångspunkt i aktuell statistik har den tidigare parkeringsnormen nu uppdaterats. En parkeringsnorm används som vägledning vid planarbete och bygglovshandläggning för att skapa tillräckligt många parkeringsplatser för det behov som aktuell fastighet behöver. Enligt plan- och bygglagen (PBL) 3 kap. 15, 16 har fastighetsägaren skyldighet att sörja för att tomter som tas i anspråk för bebyggelse får lämpligt utrymme bland annat för parkering på eller i närheten av tomten. Ansvaret är i första hand fastighetsägarens men kommunen har ett allmänt planeringsansvar som även innefattar parkering. Zonindelning Behovstalen för parkering skiljer sig ofta åt beroende på vilket område de avser. I centrumområden med stor tillgång till service och kommunikation är ofta bilinnehavet lägre än i ytterområden. Även boendetätheten per lägenhet är ofta något lägre i de centrala delarna jämfört med ytterområden. Landskrona är därför indelad i olika zoner med hänsyn till varierande behov. Zon A är oförändrad jämfört med den tidigare normen och innefattar de mest centrala delarna av innerstaden. Zon B har minskats och omfattar övriga delar av centralorten. En ny zon, Zon C, har införts för övriga delar utanför centralorten. Byar/tätbebygda områden med god kollektivtrafik i zon C räknas dock till zon B. Zongräns Zon C Zon B Zon C Asmundtorp Landskrona Zon A Zon B Zon C Häljarp Zonindelning för bilparkering. Zonindelning för cykelparkering. 3 Parkeringsnorm

Behovstal Vid framtagande av parkeringsnormens parkeringstal är behovstal nödvändiga som utgångspunkt för vidare resonemang. Behovstal för bilparkering beräknas för boende och verksamheter enligt beräkningsprinciperna: Behovstal för boendeparkering = boendetäthet * biltäthet Behovstal för arbetsplatsparkering = arbetstäthet * andel bilresor Biltäthet Parkeringstalen för bostäder i den tidigare parkeringsnormen bygger på ett bilinnehav på 468 bilar/1000 invånare med en prognos på 505 bilar/1000 invånare för år 2020. Statistik från SCB (2015) visar dock att bilinnehavet för Landskrona år 2014 ligger på 406 bilar/1000 invånare, vilket är betydligt lägre än de siffror som använts i den tidigare parkeringsnormen. Enligt statistik över bilinnehavet för Landsrona har bilinnehavet legat relativt konstant de senaste åren, och ger ingen tydlig indikation på någon kraftig ökning. Bilinnehavet har därför antagits ligga kvar i samma storleksordning även de kommande åren. Statistik om hur bilinnehavet ser ut i kommunens olika delar saknas idag. Däremot skiljer sig bilinnehavet ofta åt mellan centrala delar och ytterområden. Bilinnehavet för boende i flerbostadshus har därför antagits vara ca 10% lägre i zon A jämfört med genomsnittet i Landskrona, dvs. ett bilinnehav på ca 365 bilar/1000 inv. Bilinnehavet för flerbostadshus i zon B har däremot antagits vara ca 5% högre än genomsnittet, dvs. ca 426 bilar/1000 inv. För enbostadshus har bilinnehavet antagits vara samma oberoende av zon, dvs. 406 bilar/1000 invånare. Boendetäthet Boendetätheten i Landskrona är i snitt 2,1 personer/bostad. Beroende på vilken typ av boende har följande uppskattning gjorts av boendetätheten för respektive boendetyp. Flerbostadshus: 1,8 personer/bostad Enbostadshus: 2,5 personer/bostad. Grupphusbebyggelse/mindre radhus: 2,1 personer/bostad. Arbetstäthet Arbetstätheten för respektive verksamhet har bedömts enligt följande. Kontor: Industri: Handel: ca 30 anställda/1000 kvm BTA. ca 13 anställda/1000 kvm BTA. ca 15 anställda/1000 kvm BTA. Färdmedelsandel Enligt Resvaneundersökning i Skåne, 2013, är det 58% av andelen arbetsresor i Skåne som görs med bil. Andelen har bedömts som representativt även för Landskrona. Stadens ambition är dock att andelen bilresor till och från arbete ska minska till fördel för mer hållbara transportmedel, så som kollektivtrafik samt gång och cykel. Utgångspunkten för parkeringsnormen är därför att andelen arbetsresor med bil ska ligga lägre än de 58% som resvaneundersökningen visar. Färdmedelsandelen skiljer sig även åt mellan de båda zonerna. För de centrala delarna(zon A) bedöms därför andelen bilresor vid arbetsresor ligga på ca 35% medan det för zon B bedöms ligga på ca 50%. Andel bilresor vid arbetsresor zon A: 35% Andel bilresor vid arbetsresor zon B: 50% Parkeringsnorm 4

Parkeringstal PARKERINGSTAL FÖR BIL 5 Parkeringsnorm Zon A Zon B Zon C Boende/anställda Besökande Totalt Boende/anställda Besökande Totalt Boende/anställda Besökande Totalt Enbostadshus (bpl/lgh) Egen parkering 2 0,15* 2 (2,15*) 2 0,15* 2 (2,15*) 2 0,15* 2 (2,15*) Gemensam parkering 1,2 0,15 1,3 1,2 0,15 1,4 1,25 0,15 1,4 Grupphusbebyggelse/mindre radhus (bpl/lgh) Gemensam parkering 0,9 0,1 1,0 0,9 0,15 1,1 Flerbostadshus (bpl/lgh) 0,7 0,1 0,8 0,8 0,1 0,9 0,95 0,15 1,1 Kontor** (bpl/1000 kvm BTA) 10,5 1,5 12 15 2 17 16,5 2 18,5 Industri (bpl/1000 kvm BTA) 4,5-4,5 7 2 9 7 2 9 Handel*** (bpl/1000 kvm BTA) 5,5 22,5 28 7,5 25 32,5 8,5 25 33,5 Särskilda besöksmål**** *Besöksparkering upprättas i de fall denna inte kan ordnas genom kantstensparkering eller annan parkering **I särskilt bilorienterade lägen rekommenderas ett tillägg för besöksparkering på 4 bilplatser/1000 kvm BTA ***För stora handelsetableringar i särskilt bilorienterade lägen föreslås särskild utredning ****För särskilda besöksmål som t.ex hotell, restaurang, museum, sporthall, biograf/teater, sjukvård och omsorgsverksamheter samt skolor föreslås särskild utredning PARKERINGSTAL FÖR CYKEL Zon A Zon B Boende/anställda Besökande Totalt Boende/anställda Besökande Totalt Flerbostadshus( bpl/lgh) 1,8 0,5 2,3 1,8 0,3 2,1 Kontor (bpl/1000 kvm BTA) 10,5 5 15,5 6 3 9 Industri (bpl/1000 kvm BTA) 4,5-4,5 2,5-2,5 Handel (bpl/1000 kvm BTA) 5,5 60 65,5 3 40 43 LÄNGSTA ACCEPTABLA GÅNGAVSTÅND TILL OLIKA VERKSAMHETER Bostäder - nybyggnation Bostäder - ombyggnation Bostäder - besökare Arbetsplatsparkering Butiker - besökare Acceptabla gångavstånd 200 m 300 m 200 m 500 m 300 m FLEXIBLA PARKERINGSTAL Parkeringstalen kan reduceras om byggherren kan redovisa att fastighetens läge har särskilt god koppling till kollektivtrafik, och att åtgärder görs för att skapa goda förutsättningar för andra resval än med bil (se även sidan 6). Exempel på sådana åtgärder kan vara: erbjuda bilpool eller lastcykelpool, lättillgängliga, väderskyddade och låsbara cykelparkeringar med hög standard och komfort, underlätta för varuleveranser och förvaring vid e-handel, m.m.

Flexibla parkeringstal Flexibla parkeringstal innebär att byggherrar kan påverka bilplatsbehovet genom att genomföra mobilitetsåtgärder för att reducera parkeringsbehovet. Parkeringsbehovet bedöms mer projekt specifikt utifrån läge i staden, närhet till kollektivtrafik och service samt vilka åtgärder som görs för att främja gång, cykel- och kollektivtrafik. Byggherrar kan därmed själva till stor del påverka antalet parkeringsplatser som behöver byggas. Exempel på åtgärder som kan minska parkeringsbehovet kan t. ex. vara att erbjuda bilpool, lastcykelpool, anordna cykelparkeringar som är lättillgängliga, låsbara och väderskyddade, erbjuda särskilda förmåner för kollektivtrafikresenärer eller anordna särskilda postfack/ förvaringsmöjligheter i fastigheten för att underlätta varuleveranser vid e-handel. Hur mycket parkeringstalet kan minskas beror på platsens förutsättningar och vilka åtgärder som genomförs. En kombination av ovanstående åtgärder kan ge en möjlig minskning av parkeringstalen på ca 20-30%. Det krävs dock att byggherren kan visa på att åtgärderna är långsiktiga och kan styrka detta genom avtal eller liknande. För att flexibla parkeringstal ska fungera är det även viktigt att parkeringssituationen i omgivande område fungerar väl och att det råder balans mellan gatumarksparkering och parkering på kvartersmark. Parkeringsnorm 6