2016-10-14 Projektplan för Landsbygdsnätverkets inriktning fiske och vattenbruk 1. Syfte Syftet med inriktningen fiske och vattenbruk i Landsbygdsnätverket är att underlätta havs- och fiskeriprogrammets genomförande genom lärande, samarbete och dialog mellan organisationer och myndigheter som är aktiva på nationellt plan inom fisket och vattenbruket. Aktiviteterna som anordnas ska bidra till att målen för programmet nås. Nätverket ska arbeta med att sprida information och metoder för utveckling av fiskerinäringen samt underlätta utbyte av erfarenheter. Nätverket ska fungera som en mötesplats, stimulera samverkan med flera olika aktörer och bidra till att öka förståelsen för hur myndigheter, organisationer och företag kan bidra till en hållbar produktion och utveckling. Nätverket ska synliggöra och samlat lyfta frågeställningar som medlemsaktörerna har. Nätverket ska också vara en kanal för att förmedla kontakter och stötta samarbeten på europeisk nivå. 2. Intressenter Alla medlemmar i Landsbygdsnätverket, dock i första hand de medlemmar som arbetar med fiske och vattenbruk, är intressenter i projektet. 3. Projektets övergripande mål Att stödja aktörer som verkar inom områdena fiskerinäring 1, vattenbruk 2 och vattenmiljö 3 och förse dem med bra verktyg, en god kunskapsbas och inspiration för det arbete de ska utföra inom ramen för havs- och fiskeriprogrammet i Landsbygdsnätverket. Projektets resultat kommer att öka Landsbygdsnätverkets medlemmars förmåga att stödja och inspirera aktörer som driver projekt för att utveckla fiskerinäring och vattenbruk samt annan landsbygdsutveckling. 4. Avgränsningar Landsbygdsnätverket finansieras med medel från landsbygdsprogrammet och särskilda medel har avsatts för nätverket. Inriktningen fiske och vattenbruk ska finansieras med medel från havs- och fiskerifonden. Finansiering söks för kompetensutveckling. Det innebär att projektet följer de regler och den inriktning som gäller för havs- och fiskerifonden. Fonden är inriktad på yrkesfiske och vattenbruk. Inom lokalt ledd utveckling/fiskeområden, LLU, kan man dock arbeta med frågor som omfattar bland annat fritidsfiske och fisketurism. Landsbygdsnätverket kommer därför att verka även inom dessa områden. Landsbygdsnätverkets insatser ska inte omfatta aktiviteter av den typ av praktiskt arbete som drivs av aktörer som erhåller medel från leaderområden, länsstyrelsernas fiskevårdsmedel, Naturvårdsverkets miljöinsatser eller liknande. 1 omfattar både yrkesfiske och binäringar som fisketurism, mat etc 2 dvs fiskodling i olika former 3 aktörer som arbetar för att förbättra vattenkvalitet, återställa våtmarker, vandringsvägar mm 1
5. Insatsområden/delmål 5.1 Förmedla kunskapen om mindre miljöbelastande system och redskap till Landsbygdnätverkets medlemmar Det finns en otillräcklig kunskap om fisket och vattenbruket som branscher och om de miljövänliga system och redskap som används inom fisket och vattenbruket. Exempelvis saknas ofta kunskap om vilka vattenbruksodlade arter som har mindre miljöpåverkan, vilka fiskeredskap som är mest miljövänliga, vad olika miljömärkningar innebär och vilka sorters fisk och skaldjur som finns att äta. Kunskap om hälsoaspekter av att äta fisk och skaldjur, inklusive miljögifter, behöver också förbättras Sannolikt skulle en ökad kunskap hos konsumenterna leda till en ökad betalningsvilja för hållbart fiskad fisk och hållbart producerade vattenbruksprodukter. Det i sin tur kan öka konkurrenskraften i fiskenäringen. Det specifika målet för detta insatsområde är att öka kunskapen om mindre miljöbelastande system och verktyg hos Landsbygdsnätverkets medlemmar och därigenom ge dem goda möjligheter att stödja projekt och aktiviteter som förbättrar konsumenternas kunskaper. 5.2 Stärka hållbar konkurrenskraft genom kompetensutveckling av aktörer inom fiskerinäringen Yrkesfiskarnas och vattenbrukarnas kunskaper inom svensk fiskerättslig plattform, marknadsföring och entreprenörskap behöver stärkas. Kunskap om befintliga hållbara metoder för fiske och vattenbruk liksom kunskap om hur fisk kan beredas för att minska halten av miljögifter behöver spridas inom näringen. Det finns ett behov inom fiskerinäringen av inspiration och goda exempel på diversifierad verksamhet inom blå och grön näring (exempelvis jordbruk och vattenbruk eller yrkesfiske och fisketurism). Det kan också finnas behov av att få en överblick över vilka samarbeten som finns mellan fiskerinäringen och bland annat förädlingsindustrin, dagligvaruhandeln, fiskevattenägarna och turismindustrin. Nya produkter, exempelvis att ta tillvara underutnyttjade marina resurser (biprodukter i processen etc.), ger nya marknader och innebär möjligheter för fler företag, både befintliga och nyetablerade. Det specifika målet för detta insatsområde är att öka kunskapen hos fiskeaktörer om kvotsystem, andra fiskerättsliga frågor, marknadsföring och entreprenörskap samt att verka för samverkan och erfarenhetsutbyte inom näringen med syftet att fiskerinäringen ska stärka sin konkurrenskraft på ett hållbart sätt. 5.3 Stödja hållbara förvaltningsmodeller Det förekommer ett flertal olika modeller för hur man kan förvalta och ta hand om vattnet, bestånden och resurserna på bästa möjliga sätt. Det är av väsentlig betydelse att så många perspektiv som möjligt omfattas, såväl inom fiskerinäringen (yrkesfiske, vattenbruk, fritidsfiske och fisketurism) som utanför fiskerinäringen. Minskning av fiskbestånden kan hänföras till många olika problem, inte bara fisket i sig. Viktiga frågor är vattenkvalitet, bristen på lämpliga reproduktionsmiljöer, vandringshinder och balansen i mellan olika arter. Många aktiviteter pågår för att återställa och förbättra fiskens livsmiljöer och vissa effekter kan man se efter ganska kort tid. Förvaltningsmodellerna behöver därmed i högre grad utgå från ett helhetsperspektiv. Det finns behov av att kartlägga och samla olika förvaltningsmodeller. På nationell nivå behöver man utbyta erfarenheter av olika modeller, reflektera över hur de olika modellerna har fungerat, diskutera hur 2
förvaltningen ytterligare kan förbättras och hur man fördelar fiskeresurser på bästa sätt (t.ex. avsätta vissa arter för sportfiske, andra för yrkesfiske för största möjliga samhällsekonomiska nytta) samt överbrygga intressemotsättningar och motverka stuprör. Det specifika målet för detta insatsområde är att öka kunskapen om hållbara lokala och regionala förvaltningsmodeller, inklusive de möjligheter som finns för att återställa och utveckla goda reproduktionsplatser och andra åtgärder som främjar fiskbeståndens tillväxt, och hur man kan använda dessa förvaltningsmodeller för att stärka fisket, vattenbruket och ta hand om vattnet och resurserna. Målet är också att skapa mer samsyn och förståelse mellan olika intressenter inom fiske och vattenbruk. 5.4 Främja de ungas möjligheter att verka inom fiske och vattenbruk Yrkeskåren inom yrkesfisket har en hög medelålder. För att yrkesfisket ska överleva i vissa segment behövs ägarskiften där en yngre generation kan ta över. Förutsättningar behöver skapas så att lönsamheten och arbetsglädjen återskapas i yrkesfisket och för vattenbruket. För att locka yngre personer till yrkesfisket och vattenbruket behöver man påvisa möjligheterna att kombinera och utveckla olika delar av de näringar som har koppling till fisket, t ex förädling av fisken och fisketurism samt påvisa effekterna av systemen med fiskekvoter. Det specifika målet för detta insatsområde är att stödja intresset hos unga genom att sprida kunskap och lyfta frågan om ägarskiften där en yngre generation kan ta över inom yrkesfiske och vattenbruk samt frågan om diversifiering. 6. Aktiviteter som ska utföras inom projektet 6.1 Förslag på specifika aktiviteter kopplade till insatsområdena/delmålen Landsbygdsnätverket arbetar med årliga aktivitetsplaner inom sina olika temaområden. Fiske och vattenbruk är ett sådant temaområde. Exempel på aktiviteter som inryms i Landsbygdsnätverkets övergripande mål listas nedan, grupperade under de olika målen. Förmedla kunskapen om mindre miljöbelastande system och verktyg till Landsbygdnätverkets medlemmar Samla och sprida kunskaper och goda exempel på mindre miljöbelastande system och verktyg. Kunskapsunderlaget riktas till Landsbygdsnätverkets medlemmar som i sin tur kan använda det i kommunikationen med sina respektive målgrupper. Stärka hållbar konkurrenskraft genom kompetensutveckling av aktörer inom fiskerinäringen Sammanställa ett utbildningspaket inom svensk fiskerättslig plattform, marknadsföring och entreprenörskap för att stärka yrkesfiskarnas och vattenbrukarnas kompetens inom dessa områden. Genomföra workshops för att belysa de hinder som finns för hållbar konkurrenskraft och diskutera hur de kan överbryggas samt i övrigt utbyta erfarenheter. Kartlägga metodutveckling och innovation kring redskap och metoder för yrkesfiske och vattenbruk, som är mer miljövänliga, och sedan sprida kunskapen om detta inom fiskerinäringen. Kartlägga och analysera goda exempel på diversifierat kreativt och framgångsrikt företagande inom fiskerinäringen samt sprida information om detta. Samla kunskap om hur de eventuella miljötjänster som fiske och vattenbruk kan ge (exempelvis vattenrening genom musselodling) kan värderas och finansieras. 3
Stödja hållbara förvaltningsmodeller Kartlägga befintliga förvaltningsmodeller, reflektera över hur de olika förvaltningsmodellerna har fungerat och sprida resultat och goda exempel från praktiken. Landsbygdsnätverket kan utgöra ett forum för erfarenhetsutbyte kring förvaltningsmodeller på nationell nivå. Landsbygdsnätverket kan utgöra ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte om vattenbruk. Främja de ungas möjligheter att verka inom fiske och vattenbruk Samverka kring att engagera unga och särskilt belysa de framgångar som visat sig i det pelagiska fisket och insjöfisket. Lyfta frågan nationellt om ägarskiften där en yngre generation kan ta över och behov av föryngring, t.ex. genom att visa hur regelverket inom fiskeripolitiken i Sverige påverkar nämnda näringar. Samverka med utbildningar inom fiskenäringen för att inspirera till diversifiering, bättre lönsamhet och fler fiskerianknutna verksamheter. 6.2 Övergripande aktiviteter som behövs för att målen ska kunna nås Vetenskapligt råd fiske och vattenbruk Den tematiska gruppen har senare funnit att forskarna bör finnas representerade i de temporära grupperna inom varje insatsområde samt medverka på olika seminarier och att detta kan ge bättre effekt än ett vetenskapligt råd. Under förra programperioden 2007 2013 fanns det ett vetenskapligt råd kopplat till Landsbygdsnätverket. Det vetenskapliga rådet fungerade som ett nätverk med forskare som var inriktade på landsbygdsutveckling och entreprenörskap på landsbygden. Ett vetenskapligt råd inriktat på fiske och vattenbruk kan: bidra till att ge en överblick över aktuell forskning inom den prioriterade inriktningen, vara omvärldsbevakande och analyserande till stöd för programmens genomförande, men också för landsbygdsutveckling i allmänhet, agera som kritiska ifrågasättare och lyfta nya perspektiv, identifiera "vita fläckar" inom forskningen som berör den prioriterade inriktningen, reflektera över behovet av framtida insatser, bland annat kopplingarna mellan den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, och sammanhållningspolitiken, den sektoriella dimensionen kopplad till den territoriella samt vara en resurs vid nätverksträffar och andra aktiviteter inom nätverket. Inrättande av pris till goda exempel För att stärka en positiv utveckling av fiskerinäringen kan Landsbygdsnätverket årligen dela ut pris till goda exempel inom fiske och vattenbruk, såsom nätverket gör för goda exempel från landsbygds-programmet med Ullbaggepriset. Nätverk för de leaderområden som har medel från Havs-och fiskerifonden I innevarande programperiod har endast fyra leaderområden bildats med enbart finansiering från Havs- och fiskerifonden. De flesta områden (9 stycken av 13) är integrerade i leaderområden som i huvudsak arbetar med medel från landsbygdsprogrammet. Dessa fiskeområden har mellan 10 och 20 procent av områdets totala budget. Det innebär att det blir en eller två representanter i LAG som har fisket som huvuduppgift. Fisket ska integreras i landsbygdsutvecklingen, men för att uppfylla havs- och fiskeriprogrammets mål ska man dessutom verka för företag och arbetstillfällen inom fiske och vattenbruk. Inom samtliga områden finns behovet av att tillsammans med andra fiskeinriktade personer ta del av utveckling, erfarenheter och 4
kunskaper inom Havs- och fiskerifondens verksamhetsområden samt att utbyta erfarenheter och knyta kontakter med andra områden. Under förra programperioden 2007 2013 skapades ett nätverk som verkade under en kort del av perioden. Erfarenheterna från detta nätverk är att trots den korta verksamhetstiden bidrog det positivt till fiskeområdenas arbete. Nätverket ska ha möjlighet att mötas två gånger per år för att diskutera gemensamma fiske- och vattenbruksinriktade frågor och få ta del av aktuell information om utveckling och forskning inom specifika områden med anknytning till fondens målsättning. Detta nätverk ska inte göra att fiskerepresentanterna i leaderområdena ställer sig utanför den ordinarie leaderverksamheten, endast vara ett komplement för att man ska kunna genomföra havs- och fiskeprogrammets målsättning inom Leader på ett framgångsrikt sätt. Nätverksträffar, tankesmedjor, workshops och övriga grupper Landsbygdsnätverket anordnar årligen gemensamma nätverksträffar till vilka alla medlemmar bjuds in. Det kan också bli aktuellt med fondövergripande workshops och tankesmedjor. Fiske och vattenbruk är viktiga delar i landsbygdsutvecklingen. En ökad samverkan mellan aktörer vars verksamhet kopplar till Havs- och fiskerifonden och aktörer vars verksamhet kopplar till landsbygdsprogrammet kan därför ge många synergieffekter. Gemensamma träffar med alla Landsbygdsnätverkets medlemmar kan bidra till ökad samverkan. Det kan också behöva anordnas nätverksträffar, seminarier och workshops som specifikt riktas mot aktörer inom fiske och vattenbruk. Mycket av Landsbygdsnätverkets praktiska arbete bedrivs i arbetsgrupper. För närvarande finns sju aktiva grupper. Fem av dem är tematiska arbetsgrupper som arbetar med gröna näringar, service i landsbygder, integration, naturturism respektive unga i landsbygdsutveckling. Aktörer som arbetar med fiske och vattenbruk bör ingå i flera av dessa grupper. Därtill finns en samordningsgrupp för lokalt ledd utveckling och ett undernätverk för landsbygdsutvecklare. Den nationella samordningen av leaderområden som har medel från Havs- och fiskerifonden bör ske i samordningsgruppen för lokalt ledd utveckling. Nätverk inom EU Internationellt samarbete behövs mellan nätverkskanslier, leadergrupper och landsbygdsprogrammen. Ett viktigt geografiskt område inom vilket samverkan behöver öka är länderna runt Östersjön och i detta sammanhang ska fiskeområdena och andra fiskeriaktörer involveras. ENRD Contact Point kan eventuellt bilda en fokusgrupp kring fiskefrågor. Med stor sannolikhet blir det också en fokusgrupp om flerfondslösningen. I båda dessa sammanhang behöver fiskeriaktörer involveras. Kansliresurs Det behövs en resurs på Landsbygdsnätverkets kansli för att stötta genomförandet av detta projekt. Därtill kommer kansliets administratör och kommunikatör att involveras i arbetet. Totalt bedöms en heltidstjänst behövas under fem år. 7. Organisation, ansvar och bemanning Inriktningen fiske och vattenbruk inom Landsbygdsnätverket styrs av den fastställda projektplanen och de årliga handlingsplanerna. Landsbygdsnätverkets kansli är projektägare, projektledare och stödsökande. Styrgruppen för Landsbygdsnätverket är projektets styrgrupp. Aktiviteterna planeras och genomföras av en tematisk grupp samt ett antal delmålsgrupper. Medlemmar till den tematiska gruppen samt delmålsgrupperna rekryteras bland Landsbygdsnätverkets medlemsorganisationer. 5
8. Budget Budgeten omfattar finansiering från havs- och fiskeriprogrammet till inriktningen fiske och vattenbruk under åren 2016-2020. Ansökan delas upp i två olika inriktningar: fiske respektive vattenbruk. Inom varje del kan pengarna komma att flyttas mellan olika aktiviteter beroende på vilka behov medlemmarna ser framöver. Preliminär budget 2016-2020 Fiske Vattenbruk Totalt belopp för delmålen 2 800 000 1 200 000 Förmedla kunskapen om mindre miljöbelastande system och verktyg till Landsbygdnätverkets medlemmar Stärka hållbar konkurrenskraft genom kompetensutveckling av aktörer inom fiskerinäringen Stödja hållbara förvaltningsmodeller Främja de ungas möjligheter att verka inom fiske och vattenbruk Vetenskapligt råd fiske och vattenbruk 250 000 250 000 Inrättande av pris till goda exempel 200 000 100 000 Nätverksträffar/workshops/tankesmedjor/övriga grupper 700 000 300 000 Samverkan inom EU 350 000 150 000 Kansliresurs 1 500 000 700 000 Totalt 5 800 000 2 700 000 9. Kopplingar till andra projekt och organisationer inom och utanför nätverket 9.1 Inom Landsbygdsnätverket Många av de behov som finns inom fisket och vattenbruket är desamma som inom gröna näringar och övrig landsbygdsutveckling. Det gäller till exempel behov rörande kapitalförsörjning, hållbarhet, kommunal planering, innovationer och entreprenörskap. De flesta samhällen som kan beröras av havs- och fiskeriprogrammet är också landsbygdssamhällen. Här finns många samarbetsmöjligheter mellan de olika inriktningarna i Landsbygdsnätverket, i synnerhet mellan vattenbruket och de gröna näringarna samt lokal utveckling av kust- och landsbygdsområden. 9.2 Utanför Landsbygdsnätverket Det pågår mycket arbete som angränsar till de aktiviteter som Landsbygdsnätverket kan genomföra. Det finns många aktörer som verkar för fisket och vattenbruket bl.a. Vattenbrukscentrum Väst/Norr/Öst, riksförbund, branschorganisationer, producentorganisationer, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, regionala och lokala projekt. Den yttersta skiljelinjen mellan aktiviteter inom Landsbygdsnätverket och angränsande arbete i andra sammanhang är att inriktningen fiske och vattenbruk i Landsbygdsnätverket huvudsakligen syftar till att underlätta havs- och fiskeriprogrammets genomförande genom kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. 6
Samordning och integrering behövs med andra kompetensutvecklings-, fortbildnings- och informationsspridningsinsatser för yrkesfiskare, vattenbruksföretagare, offentliga myndigheter, forskare och icke statliga organisationer. Landsbygdsnätverkets uppgift är att komplettera och förstärka det arbetet och de aktiviteter som pågår genom att arbeta med kartläggning, dialog och kunskapsspridning. Landsbygdsnätverket bör också samverka med myndigheter, skolor, organisationer, till exempel leadergrupper för att sprida kunskap om möjligheter med och hinder för mindre miljöpåverkande system för fiske och vattenbruk. 10. Definitioner av begrepp Arbetsområdet för den tematiska gruppen benämns fiske och vattenbruk. Med fiske avser vi yrkesfiske och fisketurism. Yrkesfiske är företag som bedriver kommersiellt fiske och säljer sin fångst, antingen som huvudinriktning eller som en del i en diversifierad näringsverksamhet. Denna definition av begreppet yrkesfiske överensstämmer med strategin Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat. Fisketurism är när människor i syfte att fritidsfiska reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning eller använder tjänster som tillhandahålls av fisketurismföretag. Fisketurismföretag är verksamheter som i vinstdrivande syfte tillhandahåller fiskerelaterade tjänster i direkt anslutning till en fiskeupplevelse. Dessa definitioner överensstämmer med strategin Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020. Vattenbruk (även kallat akvakultur) är odling av vattenlevande djur och växter för konsumtion, kompensation, sätt- och bevarandeändamål eller framställning av exempelvis kosttillskott, djurfoder och biobränsle. Denna definition överensstämmer med Handlingsplanen för utveckling av svenskt vattenbruk konkretisering av strategi 2012 2020. Detta innebär alltså att arbetet har tre sektorer att verka för yrkesfiske, fisketurism och vattenbruk. Med landsbygdsutveckling menar vi också utveckling av kustsamhällen och andra fiskerelaterade samhällen samt utveckling av näringar med anknytning till fiske och vattenbruk. 7