IT-infrastrukturprogram 2009-2013 för Storumans kommun 2009-01-30 Upprättad av Storumans kommun
Sidan 2 av 19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Regeringens bredbandssatsning...3 2 VISION, SYFTE OCH MÅL MED PROGRAMMET...3 3 KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT INFRASTRUKTURFRÅGOR...4 4 BESKRIVNING AV KOMMUNEN...4 4.1 Befolkning...4 4.2 Näringsliv...5 4.3 Stora fastighetsägare/områden struktur...5 4.4 Offentlig service...5 4.5 Kända planer...5 5 BEFINTLIG INFRASTRUKTUR...5 5.1 Kommunägt nät...6 5.2 Övriga nät i kommunen...7 5.3 Noder...7 5.4 Kapacitet...7 5.5 Operatörer och tjänsteutbud...7 6 VAR BYGGER MARKNADEN...7 7 PRINCIPER FÖR KOMMANDE NÄT...8 7.1 Ansvar och roller...8 7.2 Förädlingsnivåer i nätet...8 7.3 Produkter i nätet...8 7.4 Prisstruktur...9 7.5 Öppenhet och valfrihet...9 7.6 Undvikande av monopol...9 7.7 Säkerhet...10 7.8 Drift, operatörskap och kundkontakter...10 7.9 Analys av tekniska lösningar...10 8 SAMORDNING...11 8.1 Nationell och regional nivå...11 8.2 Kommunal nivå...11 8.3 Samhällets krishanteringsförmåga...11 9 MÅLNÄTET 2013...12 9.1 Länsövergripande nät...12 9.2 Ortsnät, ej utbyggda områden...12 9.3 Redundans...12 9.4 Kapacitet och tjänster i nätet...13 10 GENOMFÖRANDE...13 10.1 Utbyggnadsplan 2009, fyran-projeketet...13 10.2 Utbyggnadsplan 2010 2013...13 11 ÄGANDESKAP...13 12 EKONOMISKA ANALYSER OCH ÖVERVÄGANDEN...13 12.1 Parametrar...13 12.2 Ekonomiska ramar...14 12.3 Lönsamhetskalkyl...14 13 ORDLISTA OCH DEFINITIONER...17 Bilaga 1 Kartor 2 Verksamhetsplan för SumNet 3 Byaförteckning
Sidan 3 av 19 1 SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund Detta är det andra IT-infrastrukturprogrammet som upprättas av Storumans Kommun. Det förra programmet sträckte sig under perioden 2004-2007. Mycket har förändrats sedan det förra programmets tidsperiod. Kommunernas roll på bredbandsmarknaden har alltmer klarnat och detta tillsammans med all den erfarenhet kommunen fått under föregående period är basen för detta program. En stor del av det målnät som beskrevs i det första programmet har blivit byggt. Detta program visar vilka delar av kommunen som ännu inte har fått anslutning, vilka delar som kan komma att bli anslutna och under vilka förutsättningar detta i så fall ska ske. 1.2 Regeringens bredbandssatsning Något nytt statligt bredbandsstöd fanns inte med i regeringens budgetproposition hösten 2008. Den statliga utredningen SOU 2008:40 Bredband till hela landet som föreslår nya statliga stödmedel ska under 2009 beredas tillsammans med frekvensutredningen SOU 2008:72. Om antingen beslut om statligt stöd skulle fattas senare, eller om nya krav för IT-infrastrukturprogram eller kommunernas bredbandsverksamhet beslutas och detta program inte skulle överensstämma med dessa krav, ska programmet uppdateras så snart som möjligt. I utredningen SOU 2008:40, definieras bredband som 2 Mbit/s dubbelriktat, en uppgift som har använts vid skrivande av detta IT-infrastrukturprogram. 2 VISION, SYFTE OCH MÅL MED PROGRAMMET Visionen för programmet är att åtgärderna som beskrivs i det ska möjliggöra för kommunen att genom ett regionalt samarbete bli en föregångare i Sverige gällande bredbandsatsningar i glesbygd i nära samverkan med befintligt näringsliv. I programmet ska Kommunen beskriva vad som är gjort hittills och vad som ska göras framöver. Kommunen ser tillgång till bredband som ett kraftfullt verktyg i arbetet att utveckla kommunen, företagen och enskilda personer. Genom att beskriva ett målnät, dvs en bild av hur IT-infrastrukturen kommer att se ut om fem år, blir det möjligt att åstadkomma prioritering, samordning, kostnadsbesparing och därmed ett bättre nät. Syftet med programmet är att skapa ett strukturerat angreppssätt för att hantera kommunens engagemang inom IT-infrastrukturområdet. Kommunen är en marknadsaktör och därigenom är det viktigt att klargöra vilka intentioner som kommunen har och hur kommunen ska agera på bredbandsmarknaden. Programmet är ett strategi- och policydokument och ska inte lösa teknikfrågor av detaljkaraktär, finansieringsfrågor eller upphandlingsfrågor. Programmet behandlar ITinfrastruktur på samma strategiska sätt som övriga långsiktiga frågor hanteras i kommunal översiktsplanering. Kommunens IT-infrastrukturpolicy är att skapa förutsättningar som gör det möjligt för marknaden att erbjuda högkvalitativa bredbandstjänster till företag och privatpersoner som finns inom Storumans kommun. Detta ska göras genom att bygga ett öppet, kraftfullt nät som under programmets löptid klarar det förväntade behovet av kommunikation som offentlig service, företag och hushåll ställer. Nätet ska byggas så att det håller hög driftssäkerhet och att driftskostnaden minimeras.
Sidan 4 av 19 Kommunens övergripande mål för detta programs tidsperiod är att: Senast vid utgången av 2013 ska 85% av kommunens företag och privatpersoner nås av infrastrukturen inom kommunen. 3 KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT INFRASTRUKTURFRÅGOR Kommunfullmäktige fattar övergripande beslut vad avser infrastruktur- och budgetfrågor. Kommunstyrelsen har enligt gällande reglemente ansvar för att utveckla IT- verksamheten i kommunen. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att praktiskt utarbeta ett förslag till nytt IT-infrastrukturprogram. Operativt genomförs arbetet med bredbandsfrågor i kommunens ledningsgrupp samt tekniska avdelningen. 4 BESKRIVNING AV KOMMUNEN Storumans kommun ligger i Lappland i Västerbottens län. Kommunen är 75 kvadratmil stor och har för närvarande c:a 6 350 invånare. Kommunikationerna är relativt bra utbyggda med dagligt direktflyg till Stockholm. Riksvägarna E12 och E45 möts i Storuman. Även järnväg med Inlandsbanan och Tvärbanan möts, varför Storumans utgör en logistiknod i inlandet. Största tätorterna är Storuman/Stensele samt Tärnaby/Hemavan. I kommunen finns ett 25-tal byar som tillsammans utgör hälften av kommunens befolkning. Byarna Gunnarn och Slussfors är serviceorter i kommunen med grundläggande service som skola och affär, men där finns även basservice för respektive närområden. Huvuddelen av bebyggelsen ligger i Umeälvens dalgång. Kommunen är en utpräglad fjällkommun med skidmetropolerna Hemavan och Tärnaby i väster. I övriga kommundelar finns ett blandat näringsliv. 4.1 Befolkning Drygt 50 % av befolkningen lever i de största tätorterna Storuman, Stensele och Tärnabyområdet. Under 90-talet har i likhet med övriga inlandskommuner befolkningsantalet stadigt minskat. Befolkningsminskningen har i huvudsak skett från tätorterna medan glesbygden uppvisar en lägre minskning relativt sett. Medelåldern är förhållandevis hög sett till riket som helhet. I åldern 20 44 ligger befolkningstalet betydligt under riksgenomsnittet medan i åldersgruppen 50 ligger befolkningstalet klart över.
Sidan 5 av 19 4.2 Näringsliv Inom näringslivet i Storumans kommun fanns år 2006 ca 2 750 arbetsplatser fördelade på följande sektorer: Koncentrationer av företag kan sägas finnas i Storuman/Stensele tätorter, Hemavan/Tärnaby samt efter E12:an söderut mot Forsvik. Överhuvudtaget är det mesta näringslivet koncentrerat runt E12:an. 4.3 Stora fastighetsägare/områden struktur I Storumans tätorter finns det ett par områden med ett större antal lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt att det finns ett kommunalägt fastighetsbolag. Dessa har tillsammans ca 800 lägenheter. I de större byarna finns det mindre hyreslägenhetsbestånd med varierande ägandeformer. 4.4 Offentlig service Huvuddelen av den offentliga verksamhet som bedrivs sker i kommunens regi. Storumans kommun har ca 600 anställda. Av dessa arbetar ca 300 personer inom vård och omsorg. Ca 200 personer arbetar inom barnomsorgs- och utbildningsområdet. Landstinget har ett 100-tal anställda främst inom vårdområdet. I Tärnaby finns ett samservicekontor för kommunens förvaltning. Grundläggande service som skola och affär finns i Gunnarn och Slussfors där basservice finns för respektive närområde. Vårdinrättningar finns i Storuman, Stensele och Tärnaby. Inom Storumans Kommun finns det två flygplatser lokaliserade, Gunnarn med dagligt direktflyg till Stockholm samt Hemavan med flera avgångar i veckan till Stockholm. 4.5 Kända planer I kommunen finns ett 40-tal styrdokument. I samband med att årsbudgeten fastställs beslutas också om verksamhetsplaner för de olika nämnderna. I dessa redovisas såväl inriktningsmål som effektmål. Utöver detta finns gängse planer som översiktsplan, näringslivspolitiskt program etc. 5 BEFINTLIG INFRASTRUKTUR Det nät som byggdes av kommunen efter färdigställandet av det första ITinfrastrukturprogrammet, byggdes som ett öppet och leverantörsoberoende nät enligt de principer som beskrivs i kapitel 7. Det finns befintlig IT-infrastruktur som medger IT-kommunikation med hög bandbredd fram till kommunhuvudorten från ett flertal nätägare. Dels har kommunerna i Västerbotten själva byggt ihop sina nät. Dessa trafikeras huvudsakligen av AC Net. Även Telias och Banverkets nät når kommunhuvudorten. Inom kommunen, så kallat
Sidan 6 av 19 ortssammanbindande nät ägs och drivs huvudsakligen av Kommunen, men det finns även vissa sträckor som ägs och drivs av Telia och Teracom. 5.1 Kommunägt nät 5.1.1 Ortsnät Kommunens nät består till största del av optisk fiber. Mikrolänkar som tidigare har använts i det ortssammanbindande nätet, återfinns idag till byarna Boxfjäll och Norrdal där det finns ett fåtal företag som inte har kunnat erbjudas fiberanslutning. Ett aktiverat fibernät med anslutna kunder finns idag på följande orter i kommunen, Storuman, Stensele, Tärnaby, Gunnarn, Hemavan, Slussfors, Långsjöby, Skarvsjöby, Barsele, Åskilje, Pauträsk, Forsmark, Ersmark, Ankarsund, Kaskeloukt, Strömsund, Norrberg, Umnäs, Grundfors, Luspnäset, Forsvik, Åskiljeby, Klippen, Blaiken, Volvonäset, Ensamheten, Renberg, Laisbäck, Tara, Boxfjäll, Norrdal, Lönnberg, Kaskelouktnäset, Juktån och Friheten. Boxfjäll och Norrdal är anslutna med radiolänk, övriga med fiber. Orten Långnäset är ansluten med ett radio-lan till noden i Skarvsjöby och orten Nysele är ansluten med ett radio-lan till noden i Barsele. 5.1.2 Ortssammanbindande nät Det ortssammanbindande nätet binder samman 25 orter inom kommunen och är totalt 426 km långt. 5.1.3 Kommunsammanbindande nät Storumans kommun är förbunden med Vilhelmina kommun via en hyrd fiberförbindelse från Svenska Kraftnät och med Sorsele kommun via en sambyggd fiberförbindelse. Under 2006 färdigställdes en sambyggd fiberförbindelse till Mo i Rana i Norge.
Sidan 7 av 19 5.2 Övriga nät i kommunen Telia har befintlig optisk fiber med god kapacitet till byarna efter E12:an och E45:an. Övriga byar har Telia anslutit med andra lösningar än fiber, detta ger en begränsad kapacitet till dessa byar. Banverket har optisk fiber i banvallen förbi Storuman vidare mot Sorsele i nordlig riktning och mot Vilhelmina i sydlig riktning samt mot Lycksele i östlig riktning. 5.3 Noder Inom Kommunen har Telia ett antal telestationer som de använder som noder. Banverket har en nod i Storumans tätort där deras fiber är terminerad. Den kommunägda huvudnoden för SumNet finns i kommunhuset. Den är byggd att fungera som ett telehouse så att andra operatörer kan hyra in sig. I dag finns utöver kommunens nod även utrustning tillhörande AC-Net, Bredbandsbolaget och flera tjänsteleverantörer placerad i lokalen. SumNet har förutom huvudnoden ett antal fibernoder i kommunen. 5.4 Kapacitet Kapacitetsmässigt är fibernäten projekterade och byggda att klara 70 % anslutning i samtliga utbyggda orter med en kapacitet motsvarande framtida kända krav till varje enskild anslutning. För att erhålla 100 % anslutning krävs det komplettering av fiber i redan nedgrävd kanalisation. Utrustningen i det ortssammanbindande nätet klarar överföring av idag kända tjänster och kundanslutningarna är på 100 Mbit/s vardera. 5.5 Operatörer och tjänsteutbud I SumNets öppna nät finns ett antal tjänsteleverantörer som erbjuder framför allt Internet och IP-telefoni samt olika företagstjänster. Dessutom finns flera operatörer som hyr svartfiber och har installerat egen aktiv utrustning. 6 VAR BYGGER MARKNADEN Hittills har ingen annan aktör än kommunen själv byggt någon nämnvärd fysisk infrastruktur förutom det som nämnts ovan om Telias och Banverkets ortssammanbindande nät. Flera operatörer har byggt en aktiv infrastruktur på kommunens svartfiber och anslutit kunder. Vissa tjänsteleverantörer har också valt att utnyttja SumNets öppna nät för att hyra kapacitetsförbindelser för egna kommunikationsbehov eller för att nå ut till slutkunder som man har skrivit avtal med. Sammantaget tyder detta på att den fria marknadens aktörer inte är beredda att bekosta någon utbyggnad av egen fiber till presumtiva kunder i kommunen. Om däremot ett fibernät redan är etablerat, finns det aktörer som är beredda att hyra både svartfiber och kapacitet för att nå ut med sina tjänster. Mobiloperatörerna kan i vissa fall sägas komplettera fibernätet med mobilt bredband, men med tanke på den glesa bebyggelsen och de stora avstånden i kommunen, lär kapaciteten för slutkunderna inte utom i undantagsfall kunna leva upp till de krav som ställs för att få kalla detta bredband, nämligen 2 Mbit/s dubbelriktat (enligt SOU 2008:40).
Sidan 8 av 19 7 PRINCIPER FÖR KOMMANDE NÄT Kommunens nät är redan idag och ska även i fortsättningen vara öppet och leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundstjänster till kommunens innevånare, företag och offentliga myndigheter. Öppenheten ska finnas på alla nivåer som kommunen tillhandahåller i sitt nät. Öppenheten är och ska också vara ett krav på den upphandlade kommunikationsoperatören. 7.1 Ansvar och roller En infrastrukturägares ansvar och roll för denna typ av nät har Storumans Kommun kartlagt och klargjort. Resultatet finns i dokumentet Verksamhetsplan för SumNet, kapitel 6 i bilaga 2. Kort kan sägas att det alltid har varit kommunens policy att endast vara nätägare, att handla upp rollen som kommunikationsoperatör i det öppna nätet och att inte leverera egna tjänster. Ortssammanbindande nät byggs i egen regi. Vid anslutning av all privatbebyggelse gäller att snittkostnaden för anslutning måste vara sådan att affären ska kunna ge en rimlig ekonomisk avkastning. Vid byggande av ortsnät får de boende, ofta genom byalag, bidra med maskiner och ideellt arbete eller på annat sätt för att en anslutning ska kunna komma till stånd. Det finns väl etablerade modeller för hur samarbetet mellan nätägaren och byalagen ska se ut. 7.2 Förädlingsnivåer i nätet Traditionellt har man indelat näten i tre förädlingsnivåer, 1. Fysisk nätnivå, det som i allmänhet kallas svart fiber eller rå koppar 2. Överföringsnivå, här finns en mängd olika transmissionsprodukter, oftast i form av punkt-till-punkt-förbindelser. Men på den här nivån kan också finnas en IPtjänst av den typ som en kommunikationsoperatör tillhandahåller till sina tjänsteleverantörer 3. Innehållstjänster, oftast Internetaccess, IP-telefoni och IP-TV, men även annat som säkerhetskopiering, program- och larmtjänster mm. Det har börjat föras en diskussion mellan PTS, SKL och SSNf om att det bör införas en fjärde nivå mellan Överföring och Innehållstjänster som skulle innehålla IP-tjänsten och Internetaccessen eftersom IP bland vissa räknas som en del av infrastrukturen. När en kommun bedriver nätverksamhet på högre nivå än nivå 1, ska de underliggande nivåerna alltid också tillhandahållas och det ska ske på icke-diskriminerande villkor. 7.3 Produkter i nätet 7.3.1 Svartfiber Kommunen tillhandahåller ett öppet svartfibernät. Priser och andra villkor vid avtalstecknande är desamma för alla tillkommande avtal. Befintliga avtal anpassas till de nya villkoren när det är dags för omförhandling. Prislistan innehåller en rabattstege baserad på antalet hyrda fiberkilometer, antalet accessförbindelser och antalet utnyttjade noder i nätet.
Sidan 9 av 19 7.3.2 Kapacitet VLAN-kapacitet tillhandahålls öppet i nätet. Priser och andra villkor vid avtalstecknande är desamma för alla tillkommande avtal och befintliga avtal anpassas till de nya villkoren vid omförhandling. Prislistan innehåller en rabattstege baserad på antalet hyrda förbindelser i nätet. 7.3.3 Kommunikationsoperatör En kommunikationsoperatör har upphandlats i nätet och detta är den enda produkt som är exklusiv för en enda operatör under avtalets löptid. Anledningen till detta är att det skulle bli tekniskt och administrativt svårt att ha mer än en kommunikationsoperatör i nätet. Villkoren för kommunikationsoperatören är fastställda i den länsövergripande upphandling som har gjorts av Region Västerbotten. Kommunikationsoperatören får enligt dessa villkor inte tillhandahålla egna tjänster i nätet. 7.4 Prisstruktur För de tjänster som erbjuds i nätet skall det finnas fastställda prislistor som skall tillämpas lika för alla kunder. Priserna skall vara i paritet med priserna på andra fungerande marknader i Sverige som har liknande geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar. 7.5 Öppenhet och valfrihet Nätet byggs som ett öppet nät där alla tjänsteleverantörer kan nå ut till alla slutkunder i nätet. Prissättningen ska vara lika och oberoende av leverantör. Under 2008 har en regionövergripande upphandling gjorts av en kommunikationsoperatör (KO) för Västerbotten. Storumans kommun avser att upplåta en del av sitt nät, både i det befintliga och i det som kan komma att byggas, till denna KO. Enligt upphandlingen kommer kommunen att äga den aktiva utrustningen i det överenskomna nätet och ersättningen till nätägaren baseras på antalet slutkunder, antalet tillkommande kunder per månad och antalet tilläggstjänster för ökad tillgänglighet. Kommunikationsoperatören ska enligt upphandlingen erbjuda en mångfald av tjänsteleverantörer i nätet enligt de krav som nätägaren ställer. Övriga operatörer som vill hyra svart fiber eller kapacitet i SumNet ska också kunna göra det till på förhand fastställda priser. På så vis ska många olika tjänsteleverantörer kunna leverera en mångfald av olika tjänster till kommunens invånare och företag. Öppenheten i nätet kräver att nätägaren hyr ut svartfiber till den operatör som vill ha det, men slutkunder i flerbostadshus som ansluts via dessa operatörer är för sin valfrihet beroende av att operatören frivilligt tillhandahåller flera tjänsteleverantörers tjänster, det är inget som nätägaren kan påverka. Det finns många exempel på operatörer som bara erbjuder anslutna kunder sina egna tjänster, t ex Telia och Bredbandsbolaget. För deras slutkunder existerar ingen valfrihet, utan den ligger istället hos fastighetsägaren som tecknar avtalet med operatören. 7.6 Undvikande av monopol Monopol undviks genom att kommunen erbjuder en öppen och konkurrensneutral ITinfrastruktur på kabel- och transmissionsnivå till samtliga intresserade operatörer och tjänsteleverantörer. Även för kommunens eget nyttjande av nätet ska villkoren vara desamma som för alla andra användare.
Sidan 10 av 19 7.7 Säkerhet Kommunens nät och noder ska uppdateras och byggas så att de uppfyller kraven i SSNfs rekommendationer. Dessa skrevs ursprungligen i rapporterna Robusta nät från september 2005 och Robusta noder från februari 2004, men har sedermera uppdaterats för det nyligen i Västerbotten genomförda BBT-projektet. Redundans mellan orter ska eftersträvas och utföras om det är ekonomiskt försvarbart, se även punkt 12. Redundans mellan områdesnoder inom orter bör vara standard. Om redundans ej kan uppnås skall en analys av konsekvenserna göras. Redundans ut till slutkund är normalt sett för kostsamt för att kunna realiseras. Endast kunder med mycket speciella krav kan komma att erhålla redundans ända ut till slutet. Säkerhet innebär också att slutkunderna i det öppna nätet ska skyddas från dataintrång och nätbedrägerier i största möjliga utsträckning. SumNets öppna nät ska därför uppgraderas till att klara kraven i SSNfs projekt SKA (Säker KundAnslutning) före utgången av år 2009. Kommunen ska också rekommendera alla operatörer som hyr svartfiber och ansluter slutkunder att minst uppfylla dessa krav. 7.8 Drift, operatörskap och kundkontakter Drift och operatörskap ska i första hand upphandlas. Om inget acceptabelt anbud erhålles kan drift i egen regi bli aktuellt. Den upphandlade kommunikationsoperatören ska ansvara för ett breddande av tjänster i nätet, värvning av kunder, kundkontakter och den tekniska driften. Denna kommunikationsoperatör kommer att upphandlas regelbundet och upphandlingen ska i första hand göras gemensamt med andra kommuner via Region Västerbotten. Kabelutsättning och reparationer av svartfiberavbrott kommer att upphandlas. Övriga drift- och underhållsåtgärder som åligger nätägaren kommer att skötas med egen personal. 7.9 Analys av tekniska lösningar Det hittills byggda nätet har i stort sett uteslutande byggts med fiber. Mikrovågslänkar återfinns idag till byarna Boxfjäll och Norrdal där det finns ett fåtal företag som inte har kunnat erbjudas fiberanslutning. Kommunens uppfattning är att nätet även fortsättningsvis ska byggas med fiber där det är inte är ekonomiskt orimligt. När man på grund av kommunens geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar inte kan bygga med fiber till alla med rimlig ekonomi kan andra alternativ bli aktuella. Tänkbara tekniker beskriv översiktligt nedan. 7.9.1 Fiber Optisk fiber är förstahandsval i samtliga ortsnät då dess kapacitet bedöms överlägsen och ger en så framtidssäker IT-infrastruktur som det är möjligt i dag. Förläggningen av samtliga fiberkablar skall ske i rörkanalisation för att förenkla framtida kompletteringar av fibrer. 7.9.2 Kopparkabel Bredband via kopparkabel kan på korta avstånd vara ett alternativ i dag, men ska i möjligaste mån undvikas. Det faktum att inte ens Telia har byggt ut ADSL på mer än fyra orter inom kommunen, talar för att detta inte är ett gångbart alternativ med de geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar som råder i Storumans kommun.
Sidan 11 av 19 7.9.3 Radio-LAN Radio-LAN bygger på att sända signaler i luften vilket är ett effektivt och billigt sätt att nå ut till slutanvändare. Nackdelarna med radio-lan är dock att driftskostnaden är hög. Radio-LAN använder sig av frekvenser som inte kräver tillstånd. Trådlösa nät anordnas bara om kabelnät med fiber eller koppar inte är realistiska. På två orter inom kommunen består ortsnätet av radio-lan istället för fiber. 7.9.4 Mikrovågslänk Principen för mikrovågslänkar är densamma som för radio-lan, men är en teknik för punkt-till-punkt-förbindelser snarare än en yttäckande teknik. Mikrovågslänkarna har också högre kapacitet och betydligt längre räckvidd förutsatt att sikten är fri. Kostnaden är också betydligt högre. Mikrovågslänken nyttjar radiofrekvenser som kräver tillstånd. Problemet kan vara att finna mastplatser samt att få tillstånd att hyra mastplatser. En variant kan vara att bygga egna master. Byggnation av egna master skall dock ses som en sista utväg då kostnaden för detta kan stiga kraftigt beroende plats, säkerhetsföreskrifter, kraftförsörjning m m. 7.9.5 Mobilt bredband Mobiloperatörerna har byggt ut sina nät för att klara höga överföringshastigheter de senaste åren. Dessa lösningar passar dock oftast bäst för tätbefolkade områden eftersom den maximalt uppnåbara hastigheten avtar snabbt med avståndet mellan mast och terminal. Den enda teknik som passar för glesbygd är digitaliseringen av det gamla NMT-nätet och täckningen med den tekniken är god inom kommunen. Den är dock ännu inte tillräckligt snabb för att klara kravet på 2 Mbit/s dubbelriktat. 8 SAMORDNING 8.1 Nationell och regional nivå Planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå. En kombination av nationella stamnät, regionala initiativ på prioriterade avsnitt och en noga övervägd och strukturerad uppbyggnad i kommunerna skapar bästa möjliga förutsättningar för att åstadkomma den finmaskiga struktur som är önskvärd. Kommunen deltar sedan flera år tillbaka i det regionala samarbete som leds av Region Västerbotten genom IT Västerbotten. 8.2 Kommunal nivå Kommunen har en viktig funktion att samverka med olika operatörer för att få så effektiv infrastruktur som möjligt. Därmed kan kostnaderna för etablering av ITinfrastruktur i kommunen kan hållas nere. Sådan samverkan i form av samförläggning kan ske med teleoperatörer, elnätsägare, väghållare, fjärr-/närvärmeleverantörer samt kommunens tekniska enhet och miljö- och byggnadsnämnd. Denna samordning kan lämpligen ske genom fortlöpande planeringsmöten. Inom den kommunala organisationen kommer planeringen av IT-infrastruktur under programperioden att samordnas med den övriga kommunala planprocessen i ett plansamråd enligt plan- och bygglagen. 8.3 Samhällets krishanteringsförmåga Vid all planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska hänsyn tas till kommunens planer för krishantering enligt PTS-FS 2007:2.
Sidan 12 av 19 9 MÅLNÄTET 2013 Dagens informationsteknik ger utökade möjligheter att stärka demokrati och medborgarinflytande. Allt fler medborgare har tillgång till datorer och Internet. Det är viktigt att värna om den enskilde individens möjligheter att ta del av de elektroniska kommunikationsmöjligheterna. De redundanta stråken som skissades upp i det föregående IT-infrastrukturprogrammet är idag färdigbyggda och de radiolänkar som tidigare fanns på vissa ortssammanbindande sträckor är idag ersatta med fiberförbindelser. En ytterligare utbyggnad inom kommunen hänger intimt ihop med de framtida ekonomiska och tekniska möjligheterna. En intresseförfrågan till de ännu inte utbyggda områdena kommer att göras. Utifrån resultatet av den samt med hänsyn till företagsverksamhet samt avstånd från stamnätet, kommer följande prioritering att göras. 1. Mål för områden som inte är byggda 2. Mål för Redundans 3. Mål för Innehållsutveckling 9.1 Länsövergripande nät Även det kommunsammanbindande nätet inom regionen är färdigbyggt. Detta beskrivs i ett tidigare framtaget regionalt IT-infrastrukturprogram. I arbetet med både det tidigare och det föreliggande kommunala ITinfrastrukturprogrammet har löpande kontakter tagits med övriga kommuner i länet, med IT Västerbotten och med infrastrukturägare som Skanova och Svenska Kraftnät. Ett nytt regionalt IT-infrastrukturprogram kommer att tas fram, troligen under 2009. 9.2 Ortsnät, ej utbyggda områden Målnätet för orter beror mycket på vad som kommer fram i projekt fyran. Se mera om detta under 10.1. I fyran görs en prioritering av hur mycket nät och till vilka orter, det ska byggas ut. Följande områden i kommunen har idag inte möjlighet att ansluta sig till kommunens bredbandsnät men på vissa sträckor är det förberett med kanalisation. Storuman I Storumans tätort är det kvarteren på Saljesnäset och Tallstigen. Mellanbygden Gardsjönäs, Abborrberg och Danasjö E 12 Storuman Tärnaby Nordanås Gardvik Tärnabyområdet Yttervik Granås Fjälldalgångarna: Boksjön, Jovattnet, Tängvattnet och Björkvattnet E12 Hemavan Gränsen Umfors Vilasund och Kåtaviken. 9.3 Redundans Redundans mellan kommunhuvudorterna har åstadkommits i det hittills utbyggda regionala nätet. Redundans mellan orts- och områdesnoder bör eftersträvas men är svårt
Sidan 13 av 19 att uppnå. Redundans ut till enskilda företag eller hushåll sker endast om verksamheten kräver det. Det kan vara kostsamt att uppnå redundans mellan alla noder och då speciellt mellan noder i olika byar. Det skall dock alltid beaktas vid projektering och om möjligt realiseras. 9.4 Kapacitet och tjänster i nätet Målet för vilka tjänster nätet ska klara att förmedla och vilken kapacitet nätet måste ha för att förmedla dem, ska baseras på att tjänsteleverantörerna levererar triple-playtjänster till slutkunderna, dvs Internet, telefoni och TV. Utvecklingen mot allt fler TVkanaler och att varje kanal kräver mer bandbredd på grund av ökande krav på HD-TV, gör att kapacitetsbehovet hela tiden kommer att öka. Nya tjänster för vård och omsorg och andra tjänster kan också betyda ökande krav framöver. 10 GENOMFÖRANDE 10.1 Utbyggnadsplan 2009, fyran-projeketet Fyran-projektet omfattar kvalitetssäkring av nätet och en utbyggnad till ytterligare orter. Prioritering görs utifrån en enkät till de ännu ej utbyggda områdena. 10.2 Utbyggnadsplan 2010 2013 Kommunen sätter av en summa pengar per år från bygdeavgiftsmedel för fortsatt utbyggnad. Hur mycket nätutbyggnad som kan bli aktuell under 2010 2013 beror även på eventuella framtida statliga stödmedel. 11 ÄGANDESKAP Hittills gjorda försök att få någon extern part att vara intresserad av att äga nätet har inte givit något resultat. Kommunen är därför inställd på att fortsätta äga nätet. 12 EKONOMISKA ANALYSER OCH ÖVERVÄGANDEN 12.1 Parametrar De viktigaste ekonomiska parametrarna vid utbyggnad av IT-infrastruktur är: 12.1.1 Driftskostnad. Man kan anta att om ett nät med den utbredning och beskaffenhet som utmålas i detta IT-infrastrukturprogram skulle bära sina kostnader själv och rent av att ge vinst, så skulle marknaden redan ha etablerat ett nät i kommunen. För att minimera underskottet och inte göra prisnivån för att nyttja nätet orimligt hög bör det vara av största vikt att hålla ner driftskostnaden. Det är försvarbart att välja en dyrare investeringskostnad om man kan påvisa en lägre driftskostnad. Målet bör vara att nätet på sikt bär sina egna kostnader. De budgetar som läggs under programmets löptid ska bidra till att detta mål kan uppnås. 12.1.2 Driftsäkerhet. Samhället i dag blir mer känsligt för driftsstörningar inom alla infrastrukturer, så även inom IT. Störningar i kommunikationen kan också orsaka produktionsbortfall för företag, vilket kan vara oerhört kostsamt för företagen. Inom vården blir det också mer kritiskt med mer av telemedicin. Övriga tjänster som ställer stora krav på driftsäkerhet är IP-telefoni och IP-baserad TV. För att klara av att upprätthålla en hög driftsäkerhet
Sidan 14 av 19 till en rimlig kostnad, kan det vara bäst för kommunen att söka samarbete med andra kommuner eller med externa partners. 12.1.3 Kapacitet. Tjänster som Video-on-demand och TV kräver stor kapacitet i nätet. För att säkerställa att kommunen kan få in ett brett utbud av tjänster i nätet så kommer det att kräva hög överföringskapacitet. En infrastruktur som medger hög kapacitet även ut till byarna, gör orterna mera attraktiva för befintlig företagsverksamhet och nyetableringar samt kan vara ett motiv för ungdomar att bosätta sig i byarna. 12.1.4 Hög anslutningsgrad För att det ska finnas någon långsiktig ekonomisk bärighet i nätet kan utbyggnad bara ske till de ställen som har ett rimligt stort kundunderlag i förhållande till utbyggnadskostnaden. Även när utbyggnad har skett, måste man med ett brett och varierat tjänsteutbud samt kontinuerlig marknadsföring och andra åtgärder se till att anslutningsgraden blir så hög som möjligt. Dessa åtgärder ska göras i ett samarbete mellan nätägare, operatörer och tjänsteleverantörer. För att uppnå ovanstående punkter krävs att varje enskild förbindelse eller ortsnät analyseras utifrån ställda kriterier. 12.2 Ekonomiska ramar De ekonomiska förutsättningarna förändras ständigt utifrån offentliga satsningar. För att kunna tillgodogöra sig eventuella sådana medel krävs det att det finns en kommunal beredskap för att hantera medfinansiering för kommande satsningar. När detta program skrivs, finns inga beslut om statligt stöd för ytterligare bredbandsutbyggnad. Däremot finns ett beslut om EU-stöd som ska användas för kvalitetshöjande åtgärder av befintligt nät och ytterligare utbyggnad. Stödet är på totalt 9,6 Mkr och kräver en kommunal medfinansiering på 2,6 Mkr fram till år 2009. Kommunen har beslutat att skjuta till dessa pengar. 12.3 Lönsamhetskalkyl 12.3.1 Antaganden och indata Antaganden har gjorts om hur många villor (inklusive fritidshus), lägenheter och företag som kommer att anslutas till nätet under de kommande åren. Utifrån detta har beräkningar gjorts på vilka investeringar detta för med sig, liksom intäkter och driftkostnader. Grundläggande ekonomiska parametrar som räntor och avskrivningtider för olika anläggningsdelar har antagits. Alla parametrar som införts i kalkylen är lätt ändringsbara för att man enkelt ska kunna ändra dem och göra känslighetsanalyser utifrån olika scenarier. 12.3.2 Resultat Ett antal viktiga och grundläggande resultatgrafer för kommunens svartfibernät presenteras av kalkylen. Dessa presenteras nedan.
Sidan 15 av 19 Resultat (totala intäkter minus totala kostnader): Resultat 900 000 kr 800 000 kr 700 000 kr 600 000 kr 500 000 kr 400 000 kr 300 000 kr 200 000 kr 100 000 kr - kr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Driftnetto (intäkter exklusive anslutningsavgifter minus driftkostnader: Driftnetto (Intäkter exkl. anslutningsavgifter minus driftskostnader) 700 000 kr 600 000 kr 500 000 kr 400 000 kr 300 000 kr 200 000 kr 100 000 kr - kr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Driftnetto (Intäkter exkl. anslutningsavgifter minus driftskostnader)
Sidan 16 av 19 Kostnader vs intäkter (totala intäkter, intäkter exklusive anslutningsavgifter och totala kostnader): Kostnader och intäkter 6 000 000 kr 5 000 000 kr 4 000 000 kr 3 000 000 kr 2 000 000 kr 1 000 000 kr - kr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 KOSTNADER INTÄKTER INTÄKTER UTAN ANSL.AVG. Pay-off (total investering under 5 år samlas till första året, sen räknar man av intäkter minus kostnader exkl kapitalkostnader för varje år) Pay-off - kr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5-1 000 000 kr -2 000 000 kr -3 000 000 kr -4 000 000 kr -5 000 000 kr -6 000 000 kr -7 000 000 kr -8 000 000 kr -9 000 000 kr -10 000 000 kr Pay-off
Sidan 17 av 19 13 ORDLISTA OCH DEFINITIONER Accessnät Bandbredd Bredband Bit DSL Fiberkabel Gbit/s Huvudnod Anslutningen mellan ett tele- eller datanät och kundens/abonnentens anslutningspunkt, till exempel telefonjacket. Kallas ibland för "de sista hundra metrarna" eller "den sista kilometern". Inom datakommunikationsområdet används begreppet bandbredd för att ange ett datornäts kapacitet i antal överförda bit per sekund. Enheten bit per sekund är liten och används ofta tillsammans med förstavelser för att indikera en större storleksordning t.ex. Mbit/s. Syftar ursprungligen på "gott om utrymme" i termer av trådlöst radiospektrum. Syftar idag på snabba digitala förbindelser med minst 2 megabit per sekund i bägge riktningar (enligt SOU 2008:40). Den minsta informationsenheten i IT-sammanhang. Kan vara 1 eller 0. DSL är ett samlingsnamn för kommunikationstekniker som nyttjar befintligt kopparnät. Tekniker inom familjen heter bland annat ADSL, HDSL, SDSL. Fiberoptisk kabel innehåller ett antal glasfibertrådar. I trådarna skickas ljuspulser. Gigabit, antal miljarder bitar per sekund. Ett sätt att mäta datahastighet. I detta dokument avses en central anslutningspunkt för IT-infrastruktur i kommunen. Sammanbinder olika delnät i kommunen med regionala eller nationella nät.
Sidan 18 av 19 IT-infrastruktur Kommunikationsoperatör Mbit/s Mikrovågslänk Målnät Nod Nätverk Ett nätverk bestående av en eller flera olika tekniker för att transportera information. I Västerbotten är det vedertagen praxis att kommunerna själva äger den aktiva utrustningen i de öppna näten. Detta är också en av de grundläggande förutsättningarna i Region Västerbottens upphandling av kommunikationsoperatör som Storumans kommun avser att delta i. Därför ingår aktiv utrustning i begreppet IT-infrastruktur i detta dokument. Se även definitioner av allmänt kommunikationsnät och elektroniskt kommunikationsnät i lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. Kommunikationsoperatören opererar (driver) ett överenskommet nät på ett sådant sätt att alla tjänsteleverantörer, som så önskar, ska kunna ansluta sig till nätet för att erbjuda sina tjänster. alla slutkunder som så önskar och som omfattas av den infrastruktur som drivs av kommunikationsoperatören ska kunna ansluta sig till nätet överföring av tjänster i nätet görs på ett för tjänsteleverantörer och slutkunder konkurrensneutralt sätt behov av tillgänglighet och säkerhet uppfylls Kommunikationsoperatören säljer kapacitetstjänster på ett neutralt sätt till operatörer och tjänsteleverantörer. Kommunikationsoperatören säljer i rollen som kommunikationsoperatör inga bredbandstjänster. Miljoner bitar per sekund. Ett sätt att mäta datahastighet. Radioförbindelse för datatrafik och som använder sig av licenserade frekvenser. Används oftast när det gäller långa avstånd, 5-100 km Kommunen har som mål att inom programperioden åstadkomma ett nät med den täckning och utformning som redovisas i form av ett målnät. En nod är en knutpunkt i ett större nätverk. (se även huvudnod och områdesnod) Noden är i de flesta fall aktiv, dvs den är utrustad med olika typer av elektronik för att hantera datatrafik. Samlingsbegrepp. I detta sammanhang liktydigt med IT-infrastruktur.
Sidan 19 av 19 Nätägare Områdesnod Operatör Ortsnät Ortssammanbindande nät Radio-LAN Redundans Svart fiber TCP/IP, IP/protokoll Tjänsteleverantör Ägare av IT-infrastruktur. Central inkopplingspunkt i respektive by/ort eller kommundel. Områdesnoden är dimensionerad för att handha områdets abonnenter. Områdesnoden är placerad inomhus. Aktör som hyr svartfiber eller kapacitet för sitt eget kommunikationsbehov eller för att nå kunder. Svartfiber prissätts normalt per meter. Kapacitet prissätts normalt per hastighet och servicenivå. Ortsnätet är ett nät som sammanbinder fastighets- och områdesnät i en by/ort med det ortssammanbindande nätet. Ett nät som förbinder olika orter med varandra. Redundanta förbindelser är eftersträvansvärda. Vid utbyggnad av dessa nät är samordning mellan kommuner och län viktiga. Näten kräver en mycket god kapacitet eftersom många kunder kommer att dela på den tillgängliga kapaciteten när datatrafiken transporteras från kunden ut mot regionala eller nationella nät. Radioförbindelse för datatrafik och som använder sig av licensfria frekvenser. Vanligt när det gäller korta avstånd, 0-10 km I detta sammanhang avses reservväg för datatrafik. Om kabel grävs av eller utrustning slutar att fungera på en sträcka så skall alternativa vägar finnas tillgängliga för att undvika ett stopp i trafiken. Fiberkabel som är "svart", dvs inte försetts med ändutrustning som ger "ljus" i kabeln. Svart fiber gör det möjligt för operatörer att själva välja vilken typ av utrustning som ska sitta i ändarna. Det kommunikationsspråk som bredbandsnät och Internetanslutna datorer använder sig av. Aktör som levererar tjänster i en IT-infrastruktur. Tjänsterna kan t ex vara Internetaccess, IP-telefoni eller möjligheten att ta del av olika TV-kanaler via Internet. Tjänsteleverantören kan vara egen operatör eller hyra in sig hos andra operatörer. Tjänsteleverantören har som sådan ingen egen avtalsrelation med SumNet utan har alltid avtal med sin operatör för att finnas i SumNet. Kallas ibland även för ISP (Internet Service Provider).