Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Relevanta dokument
22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

48 p G: 29 p VG: 38 p

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Förslag den 25 september Matematik

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Kursplan Grundläggande matematik

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Extramaterial till Start Matematik

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Kursplan för Matematik

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Kursplanen i ämnet matematik

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Arbetsområde: Jag får spel

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Lokal pedagogisk planering

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Matematik Uppnående mål för år 6

ARBETSPLAN MATEMATIK

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Pedagogisk planering i matematik

DET CENTRALA INNEHÅLLET

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Studiehandledning för Matematik 1a

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Bedömning för lärande i matematik

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Transkript:

Matematik 4-6 II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 4 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T3 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-01-15 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial (linjal, gradskiva och passare mm.) Totalt antal poäng på tentamen: För att få respektive betyg krävs: 32 p Godkänd: 19 p Väl godkänd: 26 p Allmänna anvisningar: Rättningstiden är som längst tre veckor Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till! Ansvarig lärare: Monica Rundgren Telefonnummer: Tel: 033-435 43 94 0730-571925

OBS! Alla svar ska motiveras (visa uträkningarna). Del A: Grundläggande del där alla rätt gäller. Ett slarvfel är ok. 1. Namnge följande geometriska figurer. B. C. D. 2. Beräkna medelvärdet, medianen och typvärdet av följande värden: 4 12 7 2 9 13 5 4 3. Rita en likbent triangel. b. Mät triangels sidor och vinklar. d. Beräkna triangelns area. 4. Gör följande enhetsomvandlingar. a. 0,5 m 2 =... dm 2 b. 15 cm 3 =...dm 3 1

OBS! Alla svar ska motiveras (visa uträkningarna). Del B: Didaktisk del med några VG-uppgifter 5. a. Förklara begreppet Tessellering i ord och bild. b. Förklara begreppet Fraktaler i ord och bild. c. Varför medianen ibland ett bättre mått att använda än medelvärdet? (3p) 6. a. En påse väger hälften av sin vikt plus 300 g. Hur mycket väger påsen? Lös uppgiften med bilder. (1p) b.vilka tre moment inom prealgebra bör man som lärare öva med eleverna innan de ska börja arbeta med algebra? Motivera varje moment. (3p) 7. En undersökning som elever i ÅR 6 gjort om husdjur visar på följande resultat. Djur Antal Katt 10 Hund 6 Häst 2 Inget 8 Fortsätt att fylla i frekvenstabellen och rita sedan ett cirkeldiagram över husdjuren. OBS! Använd passare och gradskiva. (3p) 8. Ditt cylinderformade glas rymmer 2 dl. Rita och ange glasets olika mått. (2p) 9. Beskriv med tre olika övningar hur du kan introduceras π (pi) i din klass. (3p) 10. Inom området funktioner kan man lösa och förklara problem med olika representationsformer. Utgå från ett vardagshändelse och lös uppgiften med tre olika representationsformer. (4p) 2

11. Du ska planera några övningar inom sannolikhetslära med din klass. Dina elevgrupper får en påse med Ahlgrens bilar och med dem ska de lösa uppgifter inom sannolikhet. Eleverna får välja olika uppgifter utifrån olika svårighetsgrader. a. Konstruera en enkel uppgift som du även löser. (1p) b. Konstruera en medelsvår uppgift som du även löser. (2p) c. Konstruera en svår uppgift som du även löser. (3p) 12. Beräkna polygonens area på tre olika sätt.. (3p) 13. Vid ett besök på Laxbutiken i Falkenberg beställde Monica en pannacotta med björnbär och hallon. Bägarna som pannacottan var serverad i finns framme hos tentavakten. Hämta en och gör lämpliga mätningar för att beräkna volymen. a. Hitta ett lämpligt namn till den 3-dimensionella formen? (1p) b. Beräkna hur mycket pannacotta Monica mumsade i sig? Svara i dl. (3p) 3

Lgr 11 MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser. Syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans. Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. 4

I årskurs 4 6 Taluppfattning och tals användning Rationella tal och deras egenskaper. Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska. Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Tal i procentform och deras samband med tal i bråk-och decimalform. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Algebra Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol. Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. Metoder för enkel ekvationslösning. Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Geometri Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer. Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras. Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Sannolikhet och statistik Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök. Enkel kombinatorik i konkreta situationer. Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar. Samband och förändring Proportionalitet och procent samt deras samband. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. 5