Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan

Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan en redovisning av bygg och miljökontorets arbete och slutsatser Slutrapport 2011 08 30

Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan - redovisning av bygg- och miljökontorets arbete och slutsatser Sammanfattning Bygg- och miljökontorets utredning visar att avloppsvatten har släppts ut i närheten av intaget till vattenverket Abborren. Föroreningar har därigenom kommit in via vattenverket och vidare ut i dricksvattenledningarna. Utifrån bygg- och miljökontorets uppgifter kan inte en specifik smittkälla pekas ut utan det finns flera tänkbara källor som tillsammans, eller var för sig, kan ha varit orsaken. Avloppsvattnet kan ha kommit både från nödavledningar från pumpstationer och brunnar inom spillvattennätet och från felkopplingar inom dagvatten- och spillvattennätet. Påverkan från enskilda avloppsanläggningar bedöms vara liten. Inledning Måndagen 18 april 2011 kontaktades bygg- och miljökontoret av smittskyddsenheten vid Umeå universitetssjukhus. De meddelade att det genom provtagning av sjuka personer hittats ett antal patienter med Cryptosporidiuminfektion. De berättade därutöver att det sen en vecka tillbaka hade varit cirka fem personer per dygn som sökt sjukvård för mag-/tarmsymptom som inte riktigt stämde överens med vinterkräksjukan. Personerna hade feber och ont i magen. Smittskyddsenheten har tidigare under vintern meddelat två konstaterade fall men dessa har inte föranlett någon utredning med koppling till dricksvattnet eftersom det var enstaka personer varav ett fall kunde förklaras genom smitta utomlands. Smittskyddet trodde också att det fanns ett stort antal med samma symptom som inte sökte sjukvård vilket grundades på signaler om att drycken Proviva börjat ta slut i matvaruaffärerna och att vätskeersättningspreparatet Resorb börjat ta slut på Apoteken. Bygg- och miljökontoret bedömde i samråd med smittskyddsenheten att det omgående skulle tas prov på Cryptosporidier i både råvattnet och renvattnet från vattenverket Abborren. Bygg- och miljökontoret kontaktade direkt Smittskyddsinstitutets laboratorium och provtagningsutrustning beställdes. Därefter informerades kommunens säkerhetssamordnare. Säkerhetssamordnaren kallade till ett första krisledningsmöte klockan 16 samma dag och en krisledningsorganisation upprättades. Krisledningsorganisationen bestod av representanter för kommunledningskontoret, tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret, smittskyddsläkaren och Skellefteå lasarett. På morgonen den 19 april fanns provtagningsutrustningen på plats på vattenverket. Samma dag bestämde kommunens krisledningsorganisation, på inrådan av smittskyddsläkaren, att det skulle skickas ut ett viktigt meddelande till allmänheten (VMA) med rekommendationen att alla som får vatten från vattenverket Abborren skulle koka dricksvattnet. Smittskyddsläkaren grundade sin rekommendation på att det troligen var väldigt många ute i samhället som var sjuka på grund av Cryptosporidier, att döma av alla som kontaktade sjukvården. Infektionen bedömdes även ha en sådan spridning i åldrar och att inget annat enskilt livsmedel skulle ha konsumerats av så många att det borde vara något annat än dricksvattnet som var källan. 2(10)

Bygg- och miljökontoret har arbetat med information till allmänheten och näringslivet, utredning av möjliga orsaker till utbrottet, granskat tekniska kontorets arbete samt varit representerade i kommunens krisledningsorganisation. Ansvarsfördelningen på byggoch miljökontoret för rapportering av arbetet inom de olika områdena har varit följande: Kommunalt avlopp Anna Bodén Enskilda avlopp Thorbjörn Johansson Skellefteälven och biflöden Bo-Göran Persson Dricksvatten Helena Byström Livsmedel Johanni Wellenius Epidemiologi Helena Byström, Fredrik Ekefjärd Badvatten Richard Ågren De första dagarna fokuserades arbetet på insatser kring vattenförsörjningen och att få ut information till alla livsmedelsföretag. Efterhand påbörjades arbetet med att hitta möjliga orsaker. Provtagningar från insjuknade personer visade att det handlade om arten Cryptosporidium hominis vilket medförde att smitta via djur kunde uteslutas. Den mest sannolika orsaken till smittan ansågs därför vara påverkan av avloppsvatten. Bygg- och miljökontoret påbörjade därför en utredning av orsaker kopplade både till det kommunala avloppsledningsnätet och till de enskilda avloppsanläggningar som finns uppströms och strax nedströms vattenverket Abborren. Som stöd till kommunen har personer från den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA funnits till hands både på plats i början av krisen och senare via telefon och e- post. Även smittskyddsläkaren har varit en resurs i arbetet och har i samråd med Smittskyddsinstitutet bidragit med två typer av enkäter. Även kontakten med landstinget har varit omfattande. Kommunalt avlopp Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet över de kommunala avloppsreningsverken med tillhörande ledningsnät vilket tekniska nämnden är huvudman för. Stora delar av arbetet med att hitta orsaker till smittan och genomförande av åtgärder har skett i samarbete mellan de olika förvaltningarna. Tillsynsinsatser har också riktats mot andra verksamheter som har förekommit i orsaksutredningen. Eftersom det ansågs sannolikt att smittan var orsakat av ett utsläpp av avloppsvatten lämnade bygg- och miljökontoret i slutet av april in en anmälan om misstänkt brott mot miljöbalken. För att kunna göra en utredning av möjliga orsaker till smittan begärde bygg- och miljökontoret in och granskade uppgifter från tekniska kontoret rörande dagvatten- och spillvattennätet, pumpstationer och möjliga utsläppspunkter. Bygg- och miljökontoret har också följt och granskat tekniska kontorets arbete med provtagning och undersökningar längs dagvatten- och spillvattennätet. Provtagningar har genomförts både med avseende på cryptosporidium och på indikatorbakterier för att kunna spåra påverkan från avloppsvatten i dagvatten. I de fall problem och felaktigheter hittats har bygg- och miljökontoret granskat och kommenterat tekniska kontorets vidtagna och planerade åtgärder 3(10)

Bygg- och miljökontoret har fått in uppgifter om bräddpunkter och problem på ledningsnätet som tidigare inte har rapporterats. Det har blivit tydligt att det finns en del brister i rutiner och på vilket sätt tillsynsmyndigheten har blivit underrättad om driftsstörningar. Förutom arbete mot tekniska kontoret har bygg- och miljökontoret kontrollerat rutiner hos företag som arbetar med tining av frusna avlopps- och dricksvattenledningar samt undersökt möjlig spridning av cryptosporidier via rötslam. Utifrån uppgifter som lämnats och provtagningar som gjorts har det bedömts att dessa områden inte har bidragit till smittspridningen. Bygg- och miljökontoret har också fått in en del tips och frågor från allmänheten. Dessa har följts upp utifrån de uppgifter som lämnats. Enskilda avlopp Kommunalt verksamhetsområde för avlopp finns i centrala staden, norr om älven upp till Medle och Kniken, söder om älven i Lund upp till Kvistforsens kraftstation. Inom detta område kan det finnas enstaka fastigheter som inte är anslutna till det kommunala nätet. Tillsammans med tekniska kontoret har bygg- och miljökontoret gått igenom området och fått aktuella fastigheter utpekade. På södra sidan om älven väster om Kvistforsens kraftstation finns ett antal enskilda avlopp. Bygg- och miljökontoret har inventerat de anläggningar som ligger i nära anslutning till älven. Utifrån allmänhetens tips har också några fastigheter kontrollerats. På den södra sidan älven hittades ett avlopp från en fastighet som borde ha varit inkopplat på det kommunala avloppsledningsnätet, men som istället leddes direkt ut i älven. Detta åtgärdades så snart det upptäcktes och avloppet pumpas nu till det kommunala spillvattennätet. Ett prov togs ur slammet i avloppsbrunnen men detta visade sig vara negativt för cryptosporidium. Det pågår en utredning kring en större enskild avloppsanläggning i Lund och resultat från den väntas i mitten på september. I övrigt har det inte hittats några felaktigheter som visar på att ett utsläpp från ett enskilt avlopp ska har varit en möjlig orsak. Skellefteälven och biflöden Eftersom det är vatten från Skellefteälven som används som råvatten i dricksvattenproduktionen har kvaliteten på vattnet i älven varit en viktig del att undersöka. Kvaliteten på vattnet vid vattenintaget påverkas delvis av det som tillförs långt upp i systemet men framförallt av det som tillförs i närområdet. I det här arbetet har bygg- och miljökontoret främst tittat på påverkan från de närmaste biflödena. Ur resultatet från den recipientprovtagning som genomförts inom kommunen har en sammanställning över bakteriehalterna i Skellefteälvens biflöden gjorts. Resultatet visar på en markant högre bakteriehalt i Klintforsån jämfört med övriga biflöden. Även tidigare år har förhöjda bakteriehalter påvisats i Klintforsån men inte entydigt kunnat härledas till avloppsvatten. I samband med utbrottet gjordes nu en jämförelse med bakteriehalten i övriga biflöden. 4(10)

Medelhalter 2002-2009 Kolibakt. 44 C (st/100ml) 1400 1200 1000 800 600 Kolibakt. 44 C (st/100ml) 400 200 0 Brubäcken Finnforsån Bjurån Klinforsån Bilden visar medelhalterna av kolibakterier odlade vid 44 C från vattenprov tagna i fyra biflöden till Skellefte älv. Resultatet av sammanställningen medförde att bygg- och miljökontoret insåg att vidare utredning måste genomföras för att hitta en orsak till detta. Vattenprover längs Klintforsån har tagits vid tre tillfällen under våren och sommaren och analyserats med avseende på bakterier. De två första provtagningarna visade på förhöjda bakteriehalter från området vid Brännan ner till älven medan den sista provtagningen (2011-06-29) visade på lägre halter. Åtgärder som tekniska kontoret genomfört uppströms skulle kunna vara förklaringen till detta men ytterligare provtagning behövs för att säkerställa att inte fler åtgärder krävs. Strömningsberäkningar SMHI har anlitats för att göra strömningsberäkningar i Skellefteälven för att få ytterligare underlag i utredningen av möjliga orsaker. Misstänkta och/eller konstaterade utsläppspunkter har lagts in i beräkningsmodellen och ett antal fall med olika förutsättningar har utförts. Resultatet från de strömningsberäkningar som är klara bekräftar de tankar bygg- och miljökontoret haft angående spridningsmönster och möjligheterna för avloppsvatten från olika källor att nå vattenverkets norra intagspunkt. En slutlig rapport kommer från SMHI i mitten av september men det finns inget i nuläget som tyder på att bygg- och miljökontorets slutsatser kommer att ändras väsentligt. Undersökningarna visar att det finns två tydliga strömningsfåror i Skellefteälven och att ett utsläpp uppströms vattenverket på den norra sidan av älven med största sannolikhet följer den norra fåran. Utspädningen av ett utsläpp beror på hur långt avstånd som studeras och hur stort vattenflödet är i älven. 5(10)

Dricksvatten Bygg- och miljönämnden är kontrollmyndighet för de kommunala vattentäkterna. Nedan följer en sammanställning av de viktigaste händelserna som rör dricksvattnet, vattenverket Abborren och distributionsområdet (ledningar och reservoarer). Åtgärderna som rör dricksvattnet har från tekniska kontorets sida inriktats på följande delar: Provtagning för att försöka spåra smittkällan, vilket inneburit provtagning i hela dricksvattenkedjan, från älvsvattnet till punkter ute på ledningsnätet hos användare. Införskaffande och montering av UV-anläggningen för att få ytterligare en barriär mot parasiter. Utredning av om det kan finnas något inläckage av avloppsvatten, dagvatten eller råvatten på dricksvattennätet, eftersom en UV-anläggning i vattenverket då inte skulle vara en tillräcklig åtgärd. Som nämndes i inledningen togs de två första proven på Cryptosporidier på morgonen 19 april. Därefter fortsatte prover att tas på vattenverket (älvsvattnet, råvattnet och utgående dricksvatten från verket) samt ute på ledningsnät och i reservoar. Fram till den 23 maj hade fem prov tagits på råvatten, fyra prov tagits på utgående dricksvatten från vattenverket och 14 prov ute på ledningsnätet varav ett i en reservoar. Inga cryptosporidier har hittats i något av proven. Tre prov har även tagits i Skellefteälven varav ett vid vattenintaget och två prov ca 1 km uppströms vattenintaget. Samtliga dessa prover var också negativa. Inför rengöring av vattenverk och reservoarer samt renspolning av ledningsnätet har tekniska kontoret undersökt om det skulle kunna finnas något inläckage av avlopp, dagvatten eller råvatten på huvudledningen till Solbackenreservoaren. De misstänker att cryptosporidierna kommit sig dit eftersom spridningen sen blivit så stor i försörjningsområdet. I samband med detta sänktes klorhalten också under några dygn för att lättare kunna se om det fanns inläckage. Klorsänkningen skedde efter samråd med bygg- och miljökontoret som haft kontakt med Livsmedelsverket i frågan. Tekniska kontoret ska i samband med detta även ha kontrollerat möjligheten att föroreningen kommit in i dricksvattnet via fjärrkylesystemet i centrala Skellefteå. De prov som togs på ledningsnätet finns sammanställt i excelfil hos tekniska kontoret. Den 15 juni besökte bygg- och miljökontoret vattenverket Abborren för att få information om de ändringar som hade utförts och som påverkar beredningen av dricksvattnet. Eftersom det är viktigt att vattnet är tillräckligt rent för att den installerade UV-anläggningen ska ha effekt, arbetade tekniska kontoret även med att gå igenom hela vattenverket för att optimera reningen. Efter besöket har ytterligare åtgärder utförts bland annat har renvattenreservoaren, spolvattenreservoaren samt sedimentationsbassängerna rengjorts. Bygg- och miljökontoret fick ta del av samtliga utförda åtgärder och bedöma om de var tillräckliga innan spolningen av ledningsnätet påbörjades. 6(10)

Bygg- och miljökontoret tog även ställning till när tekniska kontoret bedömdes ha utfört tillräckliga undersökningar för att ge lasarettet klartecken att använda dricksvattnet från Slinds vattenverk. Slutligt beslut fattades av landstingsdirektören med stöd av Skellefteå kommun och smittskyddsläkaren. Livsmedel De miljöinspektörer som arbetar med livsmedelsfrågor startade direkt sitt arbete med att hantera krisen. Det inledande arbetet bestod av att informera om hur vattnet bör hanteras vid livsmedelshantering samt kontroll av att livsmedelsföretag vidtagit lämpliga åtgärder. Inspektörerna förberedde även en smittskyddsutredning för att undersöka alternativa spridningsvägar av parasiten om utbrotten inte skulle visa sig vara vattenburet. Det blev aldrig aktuellt att genomföra en sådan smittskyddsutredning eftersom det inte fanns något annat spår som var intressant att följa. Bygg- och miljökontoret tog fram information om hur livsmedelsföretag bör hantera vattnet och publicerade detta på kommunens hemsida. I syftet att informera och kontrollera att vatten hanteras på ett säkert sätt genomfördes en rundringning till 225 livsmedelsföretag inom Abborrverkets distributionsområde. Många av företagen hade redan vidtagit lämpliga åtgärder. Efter kontakt med kommunens måltidsenhet samt en områdeschef för förskoleverksamheterna bedömdes att de tidigt vidtagit lämpliga åtgärder för att hantera vattnet på ett säkert sätt. En jourtelefon upprättades på miljöavdelningen dit företagare med frågor om vatten och livsmedelshantering hänvisades. Efter den inledande akuta fasen har arbetet inriktats på att hantera frågor om företag som installerar egna UV-anläggningar, kaffemaskiner och inkommande tips och frågor. Badvatten För att förhindra att personer smittas av cryptosporidieinfektion vid bad i bassäng eller älven har ett antal åtgärder genomförts. Det har bland annat handlat om stängning av bad, information till badande och skärpta rutiner kring rengöring av bassänger. Här har inte bara den misstänkta förekomsten av cryptosporider i det vatten som fyllts i bassängen varit ett problem utan även att förhindra att sjuka personer via bad smittar andra. I dessa frågor har Smittskyddsinstitutet, VAKA och socialstyrelsen varit rådgivande. Epidemiologi Bygg- och miljökontoret har använt resultat från den webbaserade enkät om sjukdomsfall som genomförts tillsammans med smittskyddsläkaren. Uppgifter om sjukdomsfallen har i första hand använts för att studera utbredningen av utbrottet och för att bekräfta att det inte kan finnas någon annan källa till smittan än dricksvattnet. Kommunen, tillsammans med smittskyddsläkaren, drog tidigt slutsatsen att det var dricksvattnet som var smittkällan med tanke på smittans utbredning och att inga andra samband mellan de insjuknade kunde hittas. Den slutsatsen förstärktes senare när antalet insjuknade kraftigt minskade när kokningsrekommendationen infördes. 7(10)

Uppgifter om sjukdomsbilder och uppföljning av enskilda individer har hanterats av smittskyddsläkaren och har inte ingått i bygg- och miljökontorets orsaksutredning. Slutsatser Trots att cryptosporidium inte hittats i något inkommande eller utgående vatten från vattenverket Abborren har arbetet hela tiden utgått från misstanken att smittan har kommit via dricksvatten som distribuerats via vattenverket. I samråd med smittskyddsläkaren konstaterades tidigt att spridningen är sådan att vatten är den enda sannolika orsaken. Det konstaterades via provtagningar av sjuka personer att arten av parasiten är den som drabbar endast människan. Av det drogs slutsatsen att smittan har kommit via påverkan från avloppsvatten. Bygg- och miljökontorets utredning av möjliga orsaker har inte kunnat leda fram till något klart svar på var smittan kommer ifrån. Istället finns det ett antal källor som tillsammans, eller var för sig, kan ha varit orsaken. Möjliga orsaker Följande möjliga orsaker, utan rangordning, har identifierats. (se kartbilaga): 1. Dagvattenutlopp strax nedströms vattenverket: Det finns möjlighet till nödavledning från en avloppspumpstation på Nordanå samt från en spillvattenledning över till dagvattenledningen. När vattenverkets sandfilter backspolas går stora mängder vatten ut via dagvattenledningen. Eventuella föroreningar i spolvattnet kan då tänkas ha påverkat vattnet vid det norra råvattenintaget, vilket användes när smittspridningen skedde. SMHI:s spridningsberäkningar har inte entydigt visat att vatten från utloppet genom bakströmmar kan nå intaget men möjligheten kan inte uteslutas. 2. Dagvattenutlopp vid Nordanå: Prover på indikatorbakterier i dagvattenbrunnar uppströms i dagvattenledningen visade på avloppspåverkan. Undersökningen av ledningen ledde fram till att det hittades en fastighet där avloppet kopplats fel, med följd att avloppsvatten runnit ut i dagvattnet. Felaktigheter har också hittats inom Skellefteå lasaretts område. Åtgärder för att rätta till dessa felkopplingar pågår. Mängderna avloppsvatten är svåra att uppskatta men däremot är detta ett kontinuerligt utsläpp som varit under en längre tid och inte vid ett enskilt tillfälle. 3. Bräddning vid pumpstation vid Klintforsån: På grund av stopp i en avloppsledning har en okänd mängd avloppsvatten släppts ut och transporterats via Klintforsån vidare ut i Skellefteälven. 4. Ytterligare avloppspåverkan i Klintforsån: En sammanställning av de bakterieprover som har tagits inom ramen för den recipientprovtagning som genomförs visade på höga halter i ån. De prover som tagits i vår orsaksutredning visar att bakteriehalterna är tidvis höga inom området från stadsdelen Brännan och ned till utloppet i älven. Inspektion av dykarledningar i ån har inte visat på något läckage. Enligt uppgift från tekniska kontoret har det förekommit tillfällen då vatten från avloppsbrunnar bräddat ut i ån. 8(10)

5. Utsläpp via andra källor: Förutom de ovan beskrivna fallen så kan det inte uteslutas att påverkan kan ha skett från ytterligare källor. 6. Ökade bakteriehalter efter beredning: Analys av bakteriehalten i råvatten kontra färdigberett dricksvatten indikerar på att beredningen av dricksvattnet av någon anledning började fungera sämre från och med november 2010. Bygg- och miljökontoret kommer att följa upp detta i tillsynen. 7. Mekaniska delar ur funktion i beredningsprocessen: Vid bygg- och miljökontorets besök vid vattenverket den 15 juni framkom att det funnits flera omrörare i sedimentationsbassängen som varit ur funktion, vilket kan ha försämrat fällningen. 8. Höjd larmgräns för grumlighet: Vid besöket framkom även att larmgränsen för grumlighet hade höjts till gränsen där vattnet får anmärkning enligt Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrift. Detta skulle kunna vara ett tecken på att grumligheten hade varit hög. En hög grumlighet kan tyda på att avskiljningen av partiklar i vattnet inte fungerat tillfredsställande och att avskiljningen av parasiter därmed också kan ha blivit sämre. Eftersom vissa undersökningar fortfarande pågår kan det förutom ovanstående punkter tillkomma uppgifter längre fram som gör att andra möjliga källor till avloppsvatten kan komma att hittas. Det är också viktigt att komma ihåg att det pågår en polisutredning och vad den resulterar i återstår att se. Fortsatt arbete Bygg- och miljökontoret anser att det är viktigt att intaget av råvatten under så stor del av året som möjligt sker från den södra intagspunkten som är mindre känslig för föroreningar. Förvaltningen kommer även att fortsätta att följa de åtgärder som tekniska kontoret genomför för att säkerställa att avloppsvatten inte kan avledas på ett sätt som kan orsaka skada på människor eller miljön. De åtgärder som tekniska kontoret genomför på ledningsnätet kommer löpande att rapporteras till bygg- och miljökontoret. Vid val av lösningar för att åtgärda nödavlopp och olämpliga bräddpunkter ska bygg- och miljökontoret medverka. Bygg- och miljökontoret kommer också att följa upp åtgärder som vidtas av andra verksamheter/fastighetsägare. Genom de redovisade åtgärderna är en del av staden närmast vattenverket väl undersökt. Utifrån de brister som hittats inom det undersökta området gör bygg- och miljökontoret bedömningen att undersökningar och felsökningar måste fortsätta även i andra stadsdelar. Diskussioner om hur arbetet kan fortsätta kommer att föras mellan bygg- och miljökontoret och tekniska kontoret under hösten 2011. Arbetssättet vid tillsynen av de kommunala avloppsreningsverken kommer att förändras. Fokus har hittills mycket legat på reningsverken och de uppgifter som lämnats in via miljörapporter. Nu tydliggörs behovet av mer tillsyn ute på 9(10)

ledningsnäten och kontroll av pumpstationer och brunnar. Bygg- och miljökontoret har begärt att vissa rutiner förbättras och uppdateras samt ställt högre krav på rapportering. Diskussioner om tillägg och utökning av den kontroll som genomförs vid vattenverket Abborren och avloppsreningsverket på Tuvan förs mellan tekniska kontoret och byggoch miljökontoret. Regelbunden analys med avseende på parasiter skulle eventuellt kunna ge tidiga indikationer på att smittan finns i samhället. Vägledning inom detta område behövs och förhoppningsvis kan Livsmedelsverket hjälpa till med detta utifrån de två stora utbrotten av cryptosporidium som inträffat 2010-2011 i Östersund respektive Skellefteå. Bygg- och miljökontoret Göran Åström Förvaltningschef Anna Bodén Miljöinspektör Helena Byström Miljöinspektör Bilagor: Bilaga 1: Karta över möjliga utsläppspunkter i förhållande till vattenverket 10(10)

Bilaga 1: Karta över möjliga utsläppspunkter i förhållande till vattenverket