CHRISTINA LEANDER Landskapsarkitekt WSP Landskap och Miljö Blommande moss-sedumtak i oktober. Gröna tak En självklar del i byggandet av dagens hållbara stadsdelar. TEXT: CHRISTINA LEANDER. Idagens planerande och byggande bidrar de alltmer tätt exploaterade ytorna till en brist på grönytor i våra stadsdelar. För att kunna bygga tätt och ändå hållbart, tvingas vi hitta kompenserande metoder. Byggsektorn arbetar med miljöklassificeringsmodeller av olika slag (LEED, BREAM m m) i vilka grönytefaktorn är en viktig parameter. Kommuner, såsom Malmö och Stockholm, sätter upp minimikrav för grönytepoäng på exploateringsprojekt. När grönskan inte längre ges utrymme i markplan, flyttas den upp på taken. Takterrasser till kontorsbyggnader och grönskande bostadsgårdar anlagda på parkeringsgaragens bjälklag är vanligt förekommande exempel. Takträdgårdar är dock komplicerade och kostsamma anläggningar och anläggs därför oftast där de även ger utrymme för vistelse och ger en social funktion. För att ge en hållbar grönytefaktor finns ofta behov att komplettera med enklare lösningar för gröna tak. I dessa sammanhang utgör taken av sedum, mossa, gräs och örter en allt mer betydande pusselbit. Den gröna takbeläggningen är en del i urbana ekologiskt byggda system, sammansatta för att kompensera avsaknaden av naturens eget ekosystem. De bidrar med fördröjningseffekt av dagvatten, upptagande av koldioxid och avgivande av syre. Deras temperaturutjämnande förmåga minskar heat-island -problemen för tätt exploaterade områden. Ju större variation i växtsammansättning de gröna takbeläggningarna har i ett område, desto bättre förutsättningar ges för bioversiteten. Att vegetationsskikten dessutom skyddar byggnadens tätskikt från UV-strålning och åldrande, samt isolerar taket är också intressanta resurs- och energisparande parametrar. Ofta ser man även estetiska och hälsomässiga vinster med de gröna taken, när taken utgör fönsterutsikt från exempelvis sjukhus, bostäder eller kontor. Betraktare erbjuds en årstidsvarierad vy med grönska, blomning och höstfärger i stället för en monoton takyta. Ett växtklätt tak eller fasad, har dessutom en bullerdämpande effekt, vilket är nog så intressant i stadsmiljö. Sedumtaken anläggs ofta även i marknadsföringssyfte, då de signalerar att verksamheten under taken har en medveten miljöprofil. NÄR DET GRÖNA TAKET KOM TILL STAN Att anlägga gräs och torvtak är förstås inte något nytt. Taktypen har en lång tradition i Sverige, men historiskt sett främst förknippat med små stugor med torvtak. I Sverige började man för cirka trettio år sedan att anlägga gröna tak på större byggnader i en modern tappning. Det nya användandet kom från Tyskland och visade sig fungera bra även i svenska förhållanden. Tekniken för tak av sedum, mossa, gräs och örter har sedan utvecklats under åren och i takt med den växande marknaden har specialiserade produkter för systemen tagits fram. Ett mindre antal tillverkare med lång erfarenhet och stort kunnande erbjuder produkter och system anpassade för det nordiska klimatet. 75
HUS Gräsklädd stuga. FOTO: MARIA HERNBERG, WSP Kv. Geten Innergård på bjälklag. SE-banken, Rissne. 76
Vilka tak kan ha en grön täckning? LÄGE Taket ska helst ha ett solig till halvskuggigt läge och ej vara alltför vindutsatt. Det gröna taket blåser inte bort i stormvindar, det kan limmas, men stark blåst kombinerat med stekande sol ger väldigt uttorkade grönytor. Tak i skugga blir i gengäld lätt för blöta och kräver dränering. Syns taket ifrån intilliggande byggnader eller omgivning är det förstås ett plus, då årstidsvariationer och blomning kan upplevas. Särskilt i de regioner som ej får uppleva variationen med snötäckta tak så ofta. DIMENSIONERING Taket ska naturligtvis vara dimensionerat för den vattenfyllda tyngden av den grönyta som ska anläggas. För större jorddjup som för gräs, perenner eller takträdgård krävs en kraftigare underbyggnad. För ett sedumtak ställer det i princip samma krav som ett tak med betongpannor eller med grusavtäckning. De lättare sedumuppbyggnaderna väger cirka 50 kg/m 2 vattenmättad. Vid nybyggnad anpassas förstås uppbyggnaden till avsett tak, men vid en upprustning kan förstärkningar behöva göras om en takanläggning med större tyngd önskas. Annars får grönytan anpassas efter takkonstruktionen. LUTNING De system för gröna tak som finns på marknaden idag har en rekommenderad maxlutning för gröna tak på 14 35. De brantare lutningarna fungerar med armeringsprodukter och sedum i tunnare växtbäddar, medan flackare tak erbjuder större möjligheter i växtbäddsdjup och därmed vegetationstyper. Val av tillvekningssystem anpassat för aktuell lutning måste göras. TÄTSKIKT Taket ska vara försett med ett tätskikt som är rotsäkert. På marknaden finns rotskyddsfolie att addera ett icke rotsäkert tätskikt med. Lutar taket mer än 10 bör tätskiktet ha god friktion, med till exempel skiffer eller keramer i ytan, så att vegetationen får ett bra fäste. Tätskikt ska dras upp över sarger, skorstenar, takfönster och dylikt upp till höjden på det planerade växtlagret. Hur anläggs det gröna taket? Som sista moment, vid uppbyggnad av ett grönt tak, monteras takvegetationen. Alla detaljer (brandstegar, livlinefästen, ventilationsutrustning m m) ska vara monterade, besiktigade och godkända innan sedumtaket läggs ut. Takets kantavslut och fotplåtar ska också vara monterade. Risken är annars stor att tätskikt och vegetationsskikt skadas vid efterföljande arbeten. Vilken takvegetationsuppbyggnad som sen ska anläggas beror förstås på takets förutsättningar och på önskat utseende och funktion. Enkelt uttryckt så ger tjockare uppbyggnader, med gräs och örtvegetation den största ekologiska effekten. Vegetationen fördröjer och tar upp mest vatten och koldioxid. Den rufsigare ytan dämpar buller bäst och det tjockare lagret ger en bättre värmeisolering. Denna vegetation är dock i större behov av vatten och ogräs har lättare att få fäste, vilket kräver mer skötsel. Den tunna sedummattan fungerar bäst där andra växter ej får fäste. Där det är för torrt och soligt för andra arter har dessa växter sin nisch. Därför ska dessa växter ej vattnas. De klarar sig på det regn som faller. Ytterligare tillförsel innebär en risk för konkurrens av ogräs och ett skapat skötselbehov. Sedummattan har visserligen något mindre omfattning av de ekologiska vinsterna men i gengäld är den i princip underhållsfri på rätt plats. Perennyta kv. Geten. Kv.Terränglöparen Takterrass kontorsbyggnad, torrperiod. 77
HUS Uppbyggnad skikt för skikt DRÄNERING På ett plant tak som lutar mindre än 5, behövs ett dränerande skikt läggas på tätskiktet. Detta då vatten annars tenderar att dröja sig kvar för länge, bli stående och ger då grogrund till oönskade ogräs i vegetationsytan. Det finns på marknaden anpassade dräneringsmattor för detta. På ett lutande tak behövs inget dränerande skikt, lutningen sörjer för avrinningen. Plant tak. Sedummatta på dräneringsmatta. VATTENHÅLLANDE LAGER Vid val av ett tjockare sedum-ört-grästak, läggs ovan dräneringslagret ett fukthållande lager. Det vanligaste fukthållande lagret utgörs av vattenhållande skivor av stenull. För en sedumyta behövs endast en fukthållande filt om taket lutar. På ett plant tak läggs sedummattan direkt på dräneringsskiktet. Lutande tak. Sedummatta på fukthållande filt. VÄXTSKIKT När det är dags att lägga ut vald växtmatta ska man tänka på att välja en matta med växter anpassade för vårt nordiska klimat samt för lokalklimatet på det tak som ska täckas. Man bör ta hänsyn till faktorer som sol- och vindexponering samt i vilken växtzon taket ska monteras. Vegetation i form av förtillverkade mattor får aldrig transporteras eller monteras i fruset tillstånd. En lämplig tid att anlägga takvegetation är därför april till oktober med viss variation beroende på var i landet man befinner sig och hur vädersituationen är det aktuella året. Sedum- och örttak kan även platsbyggas, genom sådd av skott eller plantering av pluggplantor. Vid detta förfarande krävs en fackmannamässig skötsel under etableringsperioden, tills växterna slutit sig och bundit jorden. Innan detta skett är taket utsatt för vind, ogräsfrön och fåglar. Taket behöver då även regelmässigt beträdas för skötsel under denna period. De färdiga mattorna är visserligare dyrare, men då är dessa arbetsoch osäkerhetsmoment hanterade nere på marknivå med en tryggare arbetsmiljö. På ytor som har regnskugga och ej får nederbörd i tillräcklig omfattning, som under takutsprång eller invid höga fasader, byts vegetationen ut mot till exempel singel. Det är också lämpligt att lägga singelytor på ytor runt fasta installationer på taket, som annars riskerar döljas av vegetationen eller som behöver beträdas regelbundet för tillsyn. Sedum tål endast mycket begränsad nötning. JORDLAGER Jordlager behöver endast tillföras de frodigare takvegetationerna med gräs och örter. Det finns speciellt framtagna mineraljordar avsedda för takvegetation. Det är en värmebehandlad jord som bryts ned mycket långsamt. Tjockleken på lagret anpassas efter den planerade vegetationen och dess läge. Sedummattan ska ej ha något extra jordlager utan trivs bäst med karga förutsättningar. FOTO: MARIA HERNBERG, WSP Sedum-ört-gräsmatta på jordlager, fukthållande skiva, dräneringsmatta och tätskiktsfolie. Bällstalunds förskola, nylagt sedumtak. 78
Moss-Sedumtak, 18 år utan vattning eller gödsel. Skötsel Ett Sedum-moss-/ört-grästak är, med rätt förutsättningar, i princip skötselfritt. Det finns produkter framtagna för skötsel, men de behövs endast om taket har ogynnsamma förutsättningar eller om man önskar något särskilt för det aktuella taket. KLIPPNING Inga av vegetationsytorna behöver klippas. Tanken är att årstidsvariationen ska speglas och att torkade fröställningar och gräs är en naturlig del. RENSNING Ogräs kan etableras på tak som håller för hög fuktighet. Detta kan förekomma om taket har ett mycket skuggigt läge, vid stuprörsutkast, eller takbrunnar där löv ansamlas från intillstående träd. VATTNING Sedumtaken består av härdiga arter som klarar perioder av torka. Taken antar i torrperioden en röd färgton och eventuellt ogräs som slagit rot går under i denna torra period. Dock finns t ex droppbevattningssystem som kan användas vid längre torrperioder om man önskar att taket ska se jämnt grönt och frodigt ut även i torrperioder. Droppbevattning kan även vara aktuellt på branta tak i sol- och vindexponerade lägen. En risk med vattning är dock att ogräs etablerar sig, som annars slagits ut av torkan. GÖDSLING På senare år har gödselprodukter tagits fram som ska ge en tätare växtlighet och en rikligare blomning. Ett normalt sedumtak klarar sig dock bra utan extra gödsling. Gröna tak i AMA Den text och de koder som idag finns i RA Hus 11, för dessa typer av tak ligger under JSJ FUKTHÅLLANDE SKIKT AV MATTA, SKIVOR E D och JSK VEGETA- TIONSSKIKT. De beskriver i princip uppbyggnaden av ett plant sedumtak. Vissa uppdateringar och kompletteringar behöver göras i texterna. Typritningar för uppbyggnad vid olika taklutningar och typer av vegetationsmattor borde tas fram samt skötselanvisningar för etablering av ytorna. Sedumytor förekommer även i markanläggningar. Ofta används sedummattorna på otillgängliga trafikytor där skötseln behöver vara extensiv. Därmed finns texter även i AMA Anläggning 10, under DDB.123 Torvläggning med matta av odlad moss-,sedum-, ört- och gräsvegetation. Även i AMA Anläggning finns behov av uppdatering och kompletteringar. Med anledning av avsaknad av tillämpliga texter har tillverkare av dessa produkter tagit fram egna tekniska beskrivningar för deras framtagna system. Dessa tillhandahålls som en service, men innebär ett problem vid upphandling enligt LOU, då fabrikat och uppbyggnader är explicit anpassat till aktuell tillverkares system. Dessutom borde AMA kompletteras med de växtklädda fasaderna, som nu också är på stark frammarsch när vi förtätar staden. Den grönskande framtid är vår. Meddelande från redaktionen AMA-redaktionen planerar att inom närmaste framtiden se över presentationen av sedum i både AMA Hus och AMA Anläggning. 79