vattenmättad 30 mm Xeroflor Sedum-ört-gräs 40 mm Veg Tech takjord 40 mm Grodan TT 100/40 11 mm Nophadrain 220 0,8 mm WSB 80 Rotskyddsfolie*

Transkript

1 projekteringsunderlag Veg Tech TAKVEGETATION Takvegetation - VEG TECH Uppbyggnad av takvegetationen Hur takvegetationen byggs upp beror huvudsakligen på vilken typ av vegetation som skall anläggas samt takytans lutning. Man måste också ta hänsyn till faktorer som takytans sol- och vindexponering samt i vilken växtzon som taket skall monteras. Nedan redovisas de uppbyggnader som är tillämpbara på de allra flesta tak. Om du känner dig osäker så får du gärna kontakta oss så hjälper vi till att hitta rätt system. Moss-sedumvegetation System XMS 0-4 System XMS 2-27 Uppbyggnad som huvudsakligen används på låglutande takytor. Dräneringsmattan Nophadrain säkerställer en god dränering av överskottsvatten. Rekommenderad taklutning: 0-4 Uppbyggnad där den vattenhållande VT-filten ger vegetationen ett extra vattentillskott. Systemet används främst på lutande tak. Rekommenderad taklutning: mm Xeroflor Moss-sedum 10 mm VT-filt 30 mm Xeroflor Moss-sedum 25 mm Nophadrain 5+1 VIKT (kg/m 2 ) vattenmättad BYGGHÖJD (mm) VIKT (kg/m 2 ) vattenmättad BYGGHÖJD (mm) Sedum-ört-gräsvegetation System XSÖG 0-5 System XSÖG 5-14 Uppbyggnad av sedum-ört-gräsvegetation på låglutande takytor. Rekommenderad taklutning: 0-5 Uppbyggnad av sedum-ört-gräsvegetation på lutande takytor. Rekommenderad taklutning: mm Xeroflor Sedum-ört-gräs 40 mm Veg Tech takjord 40 mm Grodan TT 100/40 11 mm Nophadrain 220 0,8 mm WSB 80 Rotskyddsfolie* 30 mm Xeroflor Sedum-ört-gräs 40 mm Veg Tech takjord 40 mm Grodan TT 100/40 0,8 mm WSB 80 Rotskyddsfolie* VIKT (kg/m 2 ) vattenmättad BYGGHÖJD (mm) VIKT (kg/m 2 ) vattenmättad BYGGHÖJD (mm) *Rotskyddsfolie används när tätskiktet inte har något inbyggt rotskydd *Rotskyddsfolie används när tätskiktet inte har något inbyggt rotskydd

2 montering av takvegetationen Snabbt och säkert med Veg Techs montörer Veg Tech hjälper gärna till vid projekteringen och ger dig tips om hur takvegetationen skall utföras på bästa sätt. Våra montörer bygger takvegetation på såväl stora som små objekt runt om i Norden. Vi utför våra takbyggnadsentreprenader för både proffs- och privatkunder. Vid våra entreprenader ombesörjer vi hela processen från leverans till en färdigmonterad takvegetation. Takvegetation som monterats av Veg Tech omfattas av generösa garantier. Endast leverans som alternativ Med hjälp av våra instruktioner kan du själv utföra byggnationen av din takvegetation. Veg Tech ordnar leveransen av det material du behöver. Moss-sedummattor monteras på ett underlag av VT-filt. Vid leveransen medföljer de monteringsinstruktioner som du behöver. Här följer en sammanfattning: 1. Leverans och förberedelser Vegetationsmattorna levereras normalt i bitar om 0,8 1 m lastade på pall. På respektive pall lastas vanligtvis 25 mattor dvs 20 m 2. Årstidsvariationer kan förekomma avseende vegetationsmattornas täthet och färg. En fullastad pall väger ca 800 kg. Vegetationsmattorna kan ligga kvar på pallen i max 2 dagar efter leverans utan att ta skada. Pallen skall inte stå i direkt solljus. Om vegetationen inte kan monteras inom denna tid måste mattorna lastas av från pallen och lagras var för sig på ett väldränerat underlag. Vegetationen är känslig då den är frusen varför ingen lastning eller montering kan ske vid sådana förhållanden. Vegetationen skall inte beträdas när den är frusen. För att undvika onödigt slitage på vegetationen skall plåtarbeten, målning av fasader, montage av ventilationsutrustning mm vara avslutade innan vegetationen monteras. Vegetationsmattorna levereras lastade på pall. 2. Kontrollera tätskiktet och anslutningsdetaljerna Takvegetationen skall endast monteras på godkända tätskikt. Tätskiktet skall monteras av en auktoriserad tätskiktsentreprenör. Syna av tätskiktet före montage. Sopa av ytan noggrant. Kontrollera att avrinningen fungerar. Se över anslutande plåtdetaljer samt eventuella takfotsdetaljer. Om du använder Veg Techs kantavslut så skall detta monteras innan byggnationen av takvegetationen börjar. Kantavslutet bör monteras av tätskiktsentreprenören. 3. Montera dränerande-/vattenhållande lager På sidan 35 framgår de olika vegetationstypernas uppbyggnad på olika taklutningar. Nophadrain: Monteras enligt speciella bifogade anvisningar. VT-filt: Monteras direkt på tätskiktet, gärna med våderna parallellt med takfoten. VT-filten kan skäras med en vass kniv där tillpassning behövs. Grodan: Vattenhållande skivor av Grodan används bara i sedum-ört-grästak. Skivorna skärs enkelt med en vanlig kniv. 4. Montera vegetationen Pallen med vegetationsmattorna lyfts med kran eller motsvarande till en bra nivå bredvid eller just ovan takytan. Sätt aldrig ned pallarna på taket eftersom detta kan skada tätskiktet. Vegetationsmattorna lyfts enkelt av två man. Vegetationen monteras kant i kant så tätt som möjligt. Vegetationsmattorna tillskärs enkelt med en vass, vågtandad kniv. Till pallarna med vegetation medföljer även mindre säckar med en speciell jordblandning som skall spridas i skarvarna mellan vegetationsmattorna när de lagts på plats. Ett moss-sedumtak vattnas gärna igenom efter montaget. Detta bör speciellt göras om torr väderlek råder. Ett sedum-ört-grästak bör alltid vattnas efter montaget. På ytor som inte får tillräckligt med nederbörd, t ex intill höga fasader och under takutsprång, byts vegetationen ut mot naturrunt, tvättat singel. Singel får inte läggas direkt på tätskiktet utan att man först skyddar takytan med exempelvis fiberduk. Singlet kan också läggas på det dräneringslager (Nophadrain eller VT-filt) som används under vegetationen.

3 material för takvegetation Vegetation Moss-sedummattor Prefabricerade mattor med en blandad moss-sedumvegetation. Mattan baseras på en stomme av fiberduk med ett integrerat slingnät av nylon enligt system Xeroflor. Stommen är perforerad med små hål för att optimera luftgenomsläppligheten och på så sätt göra uppbyggnaden mer motståndskraftig mot vindlaster. Mattan innehåller ca 30 mm mineraljordsblandning. Veg Techs takvegetationssystem med moss-sedum är brandgodkänt som taktäckning och uppfyller klassificeringen B r o o f (t 2 ). Tjocklek: Mått: Leverans: 30 mm 1 0,8 m Lastade på EUR-pall ca 25 st mattor/pall Sedum-ört-gräsmattor Prefabricerade mattor med en blandad vegetation av sedum, örter och gräs. Örterna utgörs av exempelvis prästkrage, sand- och backnejlika, liten blåklocka, gulmåra, rölleka, axveronika och gråfibbla. De torktåliga gräsen är exempelvis fårsvingel, fjällgröe, borsttåtel och berggröe. Mattan baseras på en stomme av fiberduk med ett integrerat slingnät av nylon enligt system Xeroflor. Mattan innehåller ca 30 mm mineraljordsblandning. Tjocklek: Mått: Leverans: 30 mm 1 0,8 m Lastade på EUR-pall ca 25 st mattor/pall Exempel där moss-sedum (t.v) och sedum-ört-gräs använts på samma takyta.

4 Dräneringslager Nophadrain Dräneringssystemet Nopadrain består av en formpressad, profilerad matta av polystyren. På båda sidor omges den av skyddande fiberduk eller film. Nopadrain finns i ett antal olika modeller med varierande dräneringskapacitet. De har alla en låg vikt och en minimal bygghöjd. De håller en konstant dräneringsförmåga även efter lång tid av hög tryckbelastning. Nopadrain skyddar dessutom tätskiktet från nötning och mekaniska skador. Enligt ny europeisk standard måste alla produkter som används som dräneringsmaterial vara CE-märkta. Samtliga dräneringsmaterial från Nophadrain är CE-märkta enligt stadarden BS EN ND 5+1 Beteckning ND 5+1 ND 220 Tjocklek (mm) Längd rulle (m) Bredd rulle (m) 1,25 1,25 m 2 /rulle Vattenhållande förmåga (l/m 2 ) 3,2 - Dränerande förmåga vid 3% lutning (l/s/m) 2,41 0,64 Innovative Gründachsysteme ND 220 Vattenhållande lager VT-filt Används främst som underlag till moss-sedumvegetation på lutande tak. VT-filten har både en vattenhållande och dränerande funktion. Tillverkas av textilfibrer. Beteckning VT-filt Tjocklek (mm) 10 Längd rulle (m) 20 Bredd rulle (m) 1,1 m 2 /rulle 22 Densitet (g/m 2 ) 1280 Vattenhållande förmåga (l/m 2 ) 8 (avtar med lutning) Veg Tech Grodan Används som vattenhållande skikt i uppbyggnader för sedum-örtgräsvegetation. Grodan tillverkas av stenull och har en stor förmåga att ta upp och magasinera vatten. Beteckning TT 100/40 Tjocklek (mm) 40 Mått på skivor (mm) Densitet (kg/m 3 ) 120 Torrvikt (kg/m 2 ) 4,8 Våtvikt (kg/m 2 ) 38,8 Vattenhållande förmåga (l/m 2 ) 34

5 Rotskydd Nophadrain WSB 80 Används som rotskydd i uppbyggnader med sedum-ört-gräsvegetation. Som alternativ kan ett tätskikt med inbyggt rotskydd användas. Beteckning WSB 80 Tjocklek (mm) 0,8 Bredd rulle (m) 8 Längd rulle (m) 25 Material LDPE Vikt (g/m 2 ) 760 Takjord Veg Tech takjord Veg Techs lätta takjord är en mineraljord som är speciellt framtagen för takvegetation. Till skillnad från en organisk jord bryts denna mineraljord ned mycket långsamt. Jorden är dessutom värmebehandlad för att de eventuella ogräsfrön som finns i utgångsmaterialet inte skall kunna gro. Takjorden används vid platsbyggnad av moss-sedumtak (sådd av skott) eller vid plantering med minipluggplantor på tak. Torrvikt (kg/m 3 ) Leveransalternativ Säckar á 15 l Storsäck 0,6-0,8 m 3 Bulk, lastbil+släp ca 30 m 3 Lättfyllnadsmaterial HASOPOR HASOPOR är ett dränerande lättfyllnadsmaterial som kan användas till att skapa kullar i vegetationsuppbyggnaden eller för att jämna ut nivåskillnader utan att det innebär någon väsentlig viktbelastning på takkonstruktionen. Materialet har till skillnad från andra lättfyllnadsmaterial en kantig struktur vilket gör att det ligger stadigt även i brantare släntlutningar. Hasopor har dessutom en hög tryckhållfasthet. Hasopor tillverkas av återvunnet glas. Fraktion: 10/50 mm Vikt: kg/m 3 Leverens: Storsäck eller bulk

6 Detaljer vid takfot Kantavslut Vid takfoten (takets nederkant) avslutas takvegetationen med ett kantavslut. Kantavslutet ger ett distinkt avslut av takvegetationen och skyddar den yttersta kanten av växtligheten. Kantavslutet utgörs av en vinklad plåt och i vinkeln finns utstansade hål där överskottsvattnet från takvegetationen kan rinna av taket. Kantavslut kan även användas vid takets gavlar om takkonstruktionen saknar vindskivekonstruktion eller sarg. I dessa fall används kantavslut utan dräneringshål eftersom man inte vill ha något avrinnande vatten från dessa sidor av taket. På låglutande tak med invändig avvattning finns vanligtvis sarger runt om takytan och i dessa fall behövs således inget kantavslut. Kantavsluten tillverkas i rostfritt stål. Kantavslut med eklist, modell ovan KA50EK. Finns i 3 olika utföranden. DEL AV KANTAVSLUT Fullängd = 2000 mm Beteckning: KA50 KA50EK KA120EK Höjd (mm): Längd (mm): Dekorlist av oljad ek: nej ja ja Används vid system: XMS 0-4 XMS 2-27 XMS 0-4 XMS 2-27 XSÖG 0-5 XSÖG 5-14 Eklist (tillval) Dräneringshål Hål för klistring i tätskikt Fotplåt Precis som vid exempelvis ett vanligt papptak infästs en fotplåt längs takfoten. Fotplåten fungerar som en dropplist för det vatten som avrinner från takytan och förhindrar att vattnet droppar på fasaden. Fotplåtarna är 1250 mm långa och omlottskarvas ca 10 mm vid monteringen (de bygger mao 1150 mm). Fotplåten tillverkas i rostfritt stål. 90 mm Montering av kantavslut och fotplåt 1. Montera underlagspappen. 2. På underlagspappen monteras fotplåten med en omlottskarv på ca 50 mm. Fotplåten skruvas eller spikas fast. Fotplåt tillverkat i rostfritt stål 3. Montera tätskiktet enligt leverantörens anvisningar. Tätskiktet monteras ända ned till bockningen på fotplåten. 4. Kantavslutet skall monteras utan skruvning, spikning el dylikt genom tätskiktet. Plåtarna sätts kant mot kant. Om man använder färdigklistrat tätskikt värms en ca 250 mm bred remsa av tätskiktet och trycks direkt fast över plåten så att klistring sker i de utstansade hålen samt på ytan ovanför plåten mot underliggande papp. Alternativt klistras kantavslutet ovanpå tätskiktet med bitumenöst kallklister eller motsvarande. Plåten skall tryckas fast i klistret så att det tränger upp genom de stora, utstansade hålen. Ytterligare klister stryks ovanpå plåten och på pappytan ovanför densamma så att en pappvåd om ca 250 mm bredd kan läggas ut ovanpå kantavslutet längs med takfoten. Observera att dräneringshålen i vinkeln på kantavslutet inte får sättas igen av klister eller takpapp. Lämna därför 20 mm mellan kantavslutets dräneringshål och pappvåden som monteras ovanpå kantavslutet. Klistrad pappremsa på kantavslut Ytpapp Underlagspapp Eklist (tillval) Kantavslut Fotplåt Hängränna

7 detaljprojektering Terminologi TAKFALLSLÄNGD NOCK TAKFOT TAKLUTNING x z Regnskugga = takutsprång el motsv. gör att växterna inte får tillräckligt med vatten TAKFOTSLÄNGD TAKLUTNING = tan -1 (z/x) Taklutningar 1:1 45 grader 100% FÖRBEREDELSER 1:2 27 grader 50% 1:3 18 grader 33% 1:4 14 grader 25% 1:5 11 grader 20% 1:15 4 grader 7% Taklutning 1:1 3:4 2:3 1:2 1:3 1:4 1:5 grader ( ) procent (%) Taklutning 1:7 1:10 1:15 1:20 1:40 1:60 grader ( ) procent (%) AMA-texter På vår hemsida kan du hämta aktuella AMA-texter för takvegetation. Byggnadens förutsättningar Bärigheten hos taket eller bjälklaget avgör hur tunga vegetationskonstruktioner som kan byggas. De lätta mosssedumtaken väger bara ca 50 kg/m 2 när uppbyggnaden är vattenmättad vilket inte är mer än ett tak med betongtakpannor. En uppbyggnad med sedum-ört-gräs väger ca 120 kg/m 2 när den är vattenmättad. I varje enskilt fall måste bärigheten hos det aktuella taket bestämmas. Ta kontakt med det företag eller den person som har konstruerat den bärande konstruktionen på aktuellt objekt för att klargöra detta. Vikter vid vattenmättnad för de olika typerna av takvegetation hittar du på sidan 35. Takytans tätskikt Tak- och bjälklagsvegetation kan monteras på ett flertal olika typer av tätskikt. Veg Tech anlägger takvegetation på exempelvis bitumenbaserade tätskikt (papp), gummiduk och takdukar. De flesta tätskiktsleverantörer har produkter som är anpassade för takvegetation. Kontakta din tätskiktsleverantör om du vill veta mer. Veg Tech varken levererar eller monterar tätskikt. Enbart underlagspapp duger inte som tätskikt under takvegetationen. En godkänd ytpapp måste användas. Likaså skall inte sk gör det själv-papp användas. Anlita alltid en auktoriserad tätskiktsentreprenör. Detta gäller också i de fall du vill undersöka möjligheten att montera vegetation på ett befintligt tätskikt då tätskiktsentreprenören kan göra en riktig bedömning av tätskiktets kondition. Vid taklutningar större än ca 10 grader är det viktigt att tätskiktet har en god ytfriktion. Det finns exempelvis tätskikt som har krossad skiffer eller keramer i ytan vilket ger ett bra underlag för montage av takvegetationen. Med ett sådant tätskikt kan man även på branta tak montera t ex moss-sedumvegetation inklusive fukthållande lager utan att speciella infästningar krävs.

8 FÖRBEREDELSER FORTS. Takvegetationen som sista moment i bygget Det är mycket viktigt att tänka på var montaget av vegetationen placeras i byggprocessen. Vegetationen skall monteras som sista momentet i arbetet på takytan. Vi vet av erfarenhet att det annars föreligger stora risker för att vegetationen skadas då efterföljande arbeten skall utföras på huset. Alla detaljer på taket skall vara monterade (brandstegar, livlinefästen, ventilationsutrustning mm) och alla plåtarbeten på och runt taket skall vara klara. Tätskiktet och anslutande byggnadsdelar måste naturligtvis vara besiktigade och godkända innan vegetationen monteras. Eventuella fel skall vara åtgärdade. Behövs bevattning? Uppbyggnaderna för takvegetation är dimensionerade för att klara sig utan någon konstgjord bevattning. Moss-sedumtaken är mycket torktåliga och klarar långa perioder av torka utan att dö. Under långa torrperioder kan dock vegetationen skifta i exempelvis brunt och rött och växterna ser plågade ut. Om man önskar ett mer tilltalande utseende hos växtligheten även under dessa perioder kan därför ett enkelt system med droppbevattning vara ett alternativ. Droppbevattning kan också användas som en backup på takytor där man befarar att exempelvis en brant taklutning i kombination med hård sol- eller vindexponering riskerar att ge takvegetationen skador av torka. Veg Tech arbetar med säkra och enkla system med droppbevattning. En installation med droppbevattning innebär en förhållandevis liten kostnad och systemet ligger dolt i takvegetationens uppbyggnad och stör därför inte det visuella intrycket av takytan. DRÄNERING OCH AVRINNING Kontrollera avrinningen från takytan På låglutande tak eller bjälklag är det mycket viktigt med en tillfredsställande avrinning från ytan. Det är vanligt att det på ytor med låg lutning finns partier där vatten förblir stående. Pölar med ett par centimeters vattendjup är inte ovanligt. Detta är normalt inget större problem för tätskiktet i sig men att montera vegetation på en sådan yta kan medföra problem. När vegetationen lagts på kommer uttorkningen av det vatten som samlas här att gå mycket långsamt. Detta innebär att risken för ogräsetablering i denna yta blir påtaglig. Det är därför viktigt att syna av taket efter exempelvis ett kraftigt regn och notera om pölar av vatten är kvar en längre tid. Är det endast mindre ytor med små mängder vatten kan detta lösas genom att lokalt öka på dräneringslagret under vegetationen. Är pölarna större och djupare bör tätskiktet och dess underbyggnad åtgärdas. Bräddavlopp Bräddavloppet placeras så högt att det finns möjlighet för vattnet att brädda från vegetationens överyta. För att förhindra igensättning av bräddavloppet ersätts vegetationen med en zon med naturrunt singel eller sten (minsta fraktion >1,5 x diametern på bräddavloppet). Ränndalar/Gesimsrännor I ränndalar ersätts vegetationen med exempelvis naturrund singel eller sten för att säkerställa en god dränering. Om stora vattenmängder skall tas om hand bör ränndalen lämnas helt fri. Större, djupa gesimsrännor lämnas vanligen fria och vegetationsuppbyggnaden avslutas vid dess kant med ett kantavslut. Viktigt är att tätskiktet i botten av gesimsrännan är skyddsbelagd eller skyddas på annat vis. Denna exponerade del av tätskiktet kommer annars ha kortare livslängd än övriga delar av tätskiktet. Hängrännor Takvegetationen medför att mängden vatten som avrinner från taket blir mindre. Samtidigt blir dock avrinningen mer utdragen i tiden varför dropp från taket kan förekomma långt efter det att det slutat regna. Finns det t ex dörrar eller parkeringsplatser under taket kan detta dropp uppfattas som mycket irriterande samtidigt som det droppande vattnet riskerar missfärga kläder, bilar et c. Hängränna bör därför monteras i de flesta fall utom då taket kan avvattnas ned på väldränerad naturmark. Takutsprånget måste i detta fall vara tillräckligt stort för att inte riskera att det avrinnande vattnet droppar på fasaden. TAKDETALJER OCH ANSLUTANDE BYGGNADSDELAR Plåtdetaljer Där takytan skall anslutas till en fasad, ett takfönster, en sarg eller liknande är det extra viktigt hur tätskiktet monteras. Alla tätskiktsleverantörer har noggranna anvisningar för detta. Det är vanligt att tätskiktet dras upp på den anslutande detaljen och därefter täcks in med plåt. Vid plåttäckningen är det viktigt att känna till tjockleken hos den takvegetation som senare skall anläggas. Det är viktigt att plåten täcker så långt ner att inget bart tätskikt syns efter det att vegetationen kommit på plats. Denna bara del av tätskiktet riskerar nämligen att bli takets svagaste länk eftersom den då exponeras för UV-strålning och stora temperaturvariationer. Takfönster, lanterniner och brandluckor Moss-sedumvegetation med underliggande dränerings- eller fukthållande lager kan i många fall anläggas i direkt anslutning till takfönster, lanterniner och brandluckor. Alternativt läggs naturrunt, tvättat singel eller natursten intill takfönstret eller brandluckan. Detta bör alltid göras om den vegetationen som man använder är mer högväxande än moss-sedumvegetation. Tätskiktet skall vid genomföringar utföras enligt tätskiktsleverantörens anvisningar. De uppdragningar av tätskiktet på sargen som når ovanför vegetationsuppbyggnaden skall vara skyddsbelagda, intäckta med plåt eller skyddas på annat vis. Denna exponerade del av tätskiktet kommer annars ha kortare livslängd än övriga delar av tätskiktet. Ventilationsanläggningar I vissa fall ger kyl- eller ventilationsanläggningar upphov till påtagliga vindsug eller utblås. Vegetationen skall därför i dessa partier ersättas med exempelvis singel eller sten. Detsamma gäller om utrustningen ger upphov till kontinuerligt dropp av kondensvatten som riskerar att ge erosionsskador. Ofta är dessa anläggningar samlade till en viss yta på taket. För att underlätta tillgängligheten vid service av dessa installationer bör singel eller sten anläggas i generösa friser runt om. Om den vegetation man använder är mer högväxande än moss-sedumvegetation skall den alltid avskiljas från kyl- och ventilationsanläggningar med en singelyta. Övriga genomföringar Moss-sedumvegetation med underliggande dränerings- eller vattenhållande lager kan i många fall anläggas i direkt anslutning till de genomförningar som gjorts i tätskiktet. Exempel på genomföringar är livlinefästen, avloppsluftare och takstegar. Alternativt läggs naturrunt, tvättat singel eller natursten intill genomföringen. Singelytor bör alltid anläggas om den vegetationstyp man använder är mer högväxande än moss-sedumvegetation så att takdetaljen inte döljs av vegetationen. Ståndrännor Vegetation kan anläggas intill ståndrännor. Om stora mängder vatten skall avvattnas längs en ståndränna kan dräneringslagret förstärkas lokalt längs med ståndrännan.

9 ÖVRIGT Reflekterande ytor Där vegetation anläggs utmed starkt reflekterande ytor riskerar den att utsättas för kraftigt ökad solbestrålning. Mikroklimatet i anslutning till sådana ytor blir både varmare och torrare under delar av året. Ytor som ger upphov till stor reflektion kan exempelvis vara fönster med spegelglas, reflekterande lågenergiglas samt blanka plåtytor. Vegetationen bör i anslutning till starkt reflekterande ytor ersättas med exempelvis singel. En yta med moss-sedum kan alternativt skyddas av ett lager singel som sprids ovanpå vegetationen i de utsatta partierna. Singelytor I flera sammanhang används singel- eller stenytor i kombination med takvegetationen. För att undvika nötningsskador från vassa kanter skall alltid singel- eller stenmaterialet vara av typ naturrunt (ej kross). Materialet skall även vara rent, d v s fritt från finmaterial, jord mm som kan leda till att oönskad vegetation etableras i singelytan. Ett orent singel innebär också en ökad risk för igensättning av takbrunnar eller bräddavlopp om det läggs i anslutning till sådana. Där tätskiktet beläggs med singel skall det först skyddas mot mekanisk nötning. Följ tätskiktsleverantörens anvisningar (vanligen utgörs skyddet av fiberduk i ett eller flera lager). Alternativt så låter man det dräneringslager (Nophadrain eller motsvarande) som finns under vegetationen fungera som skyddslager även under singel- eller stenytan. Vid taklutningar överstigande 10 bör singelytan armeras på något sätt för att undvika att materialet flyttas ur sitt läge. Armeringsnätet Xeroflor (samma armering som i våra prefabricerade vegetationsmattor) kan användas som armering för singelytor med fraktioner upp till ca 8 mm. Om takytan lutar mer än 15 bör inte singel eller sten användas på takytan. Årstid för byggande av takvegetation Tidsintervallen varierar naturligtvis beroende på var i landet vegetationen skall byggas. Samtidigt varierar ofta klimatet mycket mellan olika år. Vegetation i form av prefabricerade mattor får aldrig transporteras eller monteras då den är frusen. Skuggiga lägen I skuggiga lägen är det extra viktigt att dräneringen under vegetationen fungerar tillfredsställande. Uttorkningen av eventuellt kvarstående vatten kommer annars ta mycket lång tid. Ett skuggigt läge innebär alltid en större risk för ogräsetablering eftersom någon uttorkande solstrålning inte effektivt kan verka här. Även i vegetationsytor med tunna, väldränerade jordar, t ex moss-sedumvegetation, blir risken för ogräsintrång stor om ytan ligger i konstant skugga. Risken för ogräsetablering är speciellt stor i anslutning till takbrunnar, ränndalar eller t ex vid stuprör som mynnar på aktuell yta. Flertalet arter som används som takvegetation, speciellt mosssedum, trivs och utvecklas bäst i lägen med full sol eller omväxlande sol/skugga. I rena skugglägen måste därför projekteringen ske extra noggrannt bl a med avseende på uppbyggnaden av dräneringslagren. Träd eller annan vegetation i anslutning till ytan En yta med takvegetation kan skuggas av träd eller annan vegetation som finns i närheten. Problemen kan då bli desamma som de som beskrivs i avsnittet skuggiga lägen ovan. Dessa träd eller växter kan också medföra att löv blåser in och ansamlas på takytan. Sker en större ansamling av löv eller barr måste dessa rensas bort. Generellt bör man undvika att anlägga takvegetation där större träd växer in över aktuell yta. Utöver den uppenbara risken för utskuggning och stor ansamling av löv kan också mekansik skada ske i takvegetationen av grenar som nöter på vegetationsskiktet då det blåser. Vistelseytor Takvegetationen kan på olika sätt kombineras med vistelseytor. I de fall de rör sig om en anläggning som är av offentlig art är det mycket viktigt att vistelseytorna tydligt avgränsas från vegetationsytorna. Det föreligger annars mycket stor risk att vegetationen får slitageskador. En yta med moss-sedumvegetation tål endast mycket begränsad nötning. Moss-sedumytan kan inte nyttjas som vistelseyta. Vegetationstyp Prefabricerad Moss-sedum, Sedum-ört-gräs Platsbyggd moss-sedum Ungefärlig byggtid april-oktober juli-september

10 DETALJUTFÖRANDEN Gavlar, vindskivor och låg sarg Vegetationsuppbyggnaden kan normalt anläggas ända intill de gavlar, vindskivor och låga sarger som omger ytan. Takets randzoner är de delar av taket som är mest utsatta för erosion, uttorkning och vindlaster. I de fall man använder tork- eller vindkänslig vegetation (gäller ej moss-sedum el motsv.) bör man i dessa zoner därför ersätta vegetationen med exempelvis en singel- eller stenyta. Gaveln, vindskivan eller sargen skall vara minst 10 mm högre än vegetationsuppbyggnaden. Tätskiktet ansluts enligt tätskiktsleverantörens anvisningar. ca 85 Detaljutförande av plåtarbeten enl. leverantörens anvisning Uppdrag av tätskikt enl. leverantörens anvisning ca 30 Trekantslist Plåt Tätskikt Moss-sedummatta 30 mm Dräneringslager mm Takbotten Anslutning mot sarg Vegetationen med underliggande dränerings- eller fukthållande lager kan normalt anläggas ända intill sarger som omger ytan. Alternativt kan en fris med exempelvis naturrunt, tvättat singel eller natursten läggas utmed sargen. Detaljutförande av plåtarbeten enl. leverantörens anvisning Uppdrag av tätskikt enl. leverantörens anvisning Tätskiktet ansluts till sargen enligt tätskiktsleverantörens anvisningar. De uppdragningar av tätskiktet på sargen som når ovanför vegetationsuppbyggnaden skall vara skyddsbelagda, intäckta med plåt eller skyddas på annat vis. Denna exponerade del av tätskiktet kommer annars ha kortare livslängd än övriga delar av tätskiktet. Anslutning mot fasad En fris med exempelvis naturrunt, tvättat singel eller natursten anläggs utmed väggar som omger ytan. Ju högre den anslutande väggen är desto bredare måste singelytan vara. Detta beror på att nederbörden har svårt att nå in till ytorna närmast väggen. Ytan blir alltså för torr för att någon vegetation skall kunna växa där. Det är även viktigt att frisen är så bred att eventuellt vissnande växtdelar inte viker sig och kommer i kontakt med fasaden (t ex vid sedum-ört-gräs). Där vegetationsytan skall anslutas mot en vägg måste man också ta hänsyn till om det finns utstickande tak eller dylikt längre upp på väggen som förhindrar nederbörden att nå växtytan. Se även detaljutformningen vid avsnittet takutsprång/regnskugga. Detaljutförande av plåtarbeten enl. leverantörens anvisning Uppdrag av tätskikt enl. leverantörens anvisning Naturrund sten / singel Tätskiktet ansluts till väggen enligt tätskiktsleverantörens anvisningar. De uppdragningar av tätskiktet på sargen som når ovanför vegetationsuppbyggnaden skall vara skyddsbelagda, intäckta med plåt eller skyddas på annat vis. Denna exponerade del av tätskiktet kommer annars ha kortare livslängd än övriga delar av tätskiktet.

11 Takutsprång/Regnskugga På ytor dit nederbörden har svårt att nå, sk regnskugga, kan ingen vegetation anläggas. Detta gäller exempelvis ytor som ligger under tak som sticker ut från anslutande byggnadsdelar samt ytor som ligger under markiser eller andra solskyddsanordningar. Ett annat exempel är ytor som ligger intill höga fasader, speciellt på läsidan från den förhärskande vindriktningen. Vegetationen ersätts på dessa ytor med exempelvis naturrunt singel. Om lutningen överstiger 15 skall ett annat skyddslager än singel eller sten användas. Stuprörsutkastare Under stuprörsutkastare ersätts vegetationen med exempelvis tvättat, naturrunt singel. Flödet ur stuprörsutkastare kan ibland bli stort. Det kan därför krävas att singelytan armeras. Detta kan göras med exempelvis tomma stommar av Xeroflor, d v s samma armering som finns i våra moss-sedummattor. Om man använder större, halvflat natursten behöver ingen armering användas såvida inte flödena ur utkastaren beräknas bli mycket kraftiga. Om taklutningen överstiger 10 måste singel- eller stenytan armeras noga för att inte spolas bort. Om lutningen överstiger 15 skall ett annat skyddslager än singel eller sten användas. Regnskugga Naturrunt singel Naturrunt singel Inspektionsmodul med lock typ Nophadrain ND RS8 Takbrunn Takbrunnarna måste hållas fria från vegetation för att säkerställa en god avrinning från takytan. Inspektionsmodul Nophadrain RS8 placeras ovenför takbrunnen och har ett lock (gallerlock eller tätt lock) som enkelt kan öppnas för tillsyn av takbrunnen. Som alternativ kan en krans med naturrund sten läggas runt brunnen för att hålla den avskild från vegetationen. Det är viktigt att stenfraktionen har en minsta diameter som är minst 1,5 gånger större än brunnsrörets innerdiameter. Naturrund sten med diameter > 1,5 x brunnsrörsdiameter Inspektionsmodul Nophadrain ND RS8

12 Skötsel av takvegetationen Gödsling: Genom att tillföra näring till takvegetationen håller sig växtligheten frodigare och tätare. Gödslingen medför också att takvegetationen får en rikare blomning på sommaren. Gödsling kan utföras mellan tidig vår och tidig höst. Gödsling av tak uppbyggda enligt system XMS 0-4: Takytan gödslas vid behov men maximalt 1 gång per år med Veg Techs takgödsel. Lämplig gödselgiva är 25 g/m 2. Första gödslingen utförs året efter montaget. Gödsling av tak uppbyggda enligt system XMS 2-27: Takytan gödslas vid behov men maximalt 1 gång per år med Veg Techs takgödsel. Lämplig gödselgiva är 25 g/m 2. Första gödslingen utförs två år efter montaget. Ingen klippning: Moss-sedumvegetationen är lågväxande året runt och behöver inte klippas. Sedumplantornas blomställningar står på hösten och vintern kvar som torra, silvergrå små kvistar. Om de gamla blomställningarna uppfattas som störande kan de rensas bort. Liten ogräsrisk: Ett tak med moss-sedumvegetation byggs upp så att miljön blir så torr att endast avsedda arter klarar en sammanhängande torkperiod. Under normala förhållanden kommer alltså ogräs att torka bort. Man skall dock alltid kontrollera exempelvis helskuggiga hörn på taket samt ytor där vatten från högre liggande tak mynnar vid vegetationstaket. En regnig sommar ökar risken för ogräsetablering. Minimalt vattenbehov: Moss-sedumvegetationen klarar långa perioder av torka utan att dö. Efter långa torrperioder ser dock vegetationen torr och livlös ut. Har man tillgång till vatten kan man därför vattna vegetationen så att den håller sig frodigare. Branta, solexponerade tak är mer utsatta för torka och kan behöva hjälp av exempelvis en droppbevattning för att hålla en jämnare standard. Takbrunnar, hängrännor och andra takdetaljer: Med samma intervall som på ett vanligt tak, d v s ungefär en gång per år, kontrolleras så att avrinningen fungerar tillfredsställande i t ex takbrunnar och hängrännor. vanliga FRÅGOR Får taket fuktskador? I vegetationslagret kommer det under stora delar av året att hållas en viss fuktighet. Överskottsvatten dräneras bort via dräneringslagret och rinner av taket. De tätskikt som används under uppbyggnader med takvegetation klarar utan problem den miljö som råder under vegetationslagret. Vegetationen fungerar i själva verket som ett skydd för tätskiktet eftersom UV-strålningen utestängs och temperaturrörelserna minimeras. Ett tätskikt som täcks med vegetation kommer alltså att få en längre livslängd än ett som är utan. Man skall givetvis vara noggrann med valet av tätskikt och valet av tätskiktsentreprenör. Behöver jag klippa taket? Har du valt takvegetation av typen moss-sedum eller sedumört-gräs behöver vegetationen inte klippas. Moss-sedumvegetationen blir aldrig högre än ca 10 centimeter med sina blomställningar på sommaren. Väljer du sedum-ört-gräs blir vegetationen högre och ser vildare ut. På hösten vissnar örter och gräs ned och tycker du att det ser risigt ut kan du plocka bort det som är dött. Gör du ingenting så sköter det sig självt, dött material bryts ned och ny vegetation växer upp till våren. Blåser taket bort vid storm? Vid kraftig blåst är det de sugkrafter som uppkommer vid takets randzoner som är de kritiska. Sådana sugkrafter kan exempelvis lyfta hela plåttak eller hundratals tegelpannor. Detta beror på att plåt och tegelpannor är täta i ytan. En vegetationsyta är genomsläpplig och vindsuget har där betydligt svårare att få fäste. Veg Techs moss-sedummattor baseras dessutom på en Xeroflorstomme som är perforerad med små hål för att öka luftgenomsläppligheten. I extremt vindutsatta lägen kan vegetation som baseras på prefabricerade mattor ges en extra vindsäkring genom att punktklistras i underliggande dräneringslager. Blir det insekter i huset? Nej, det blir inte en massa insekter inne i huset. Ute på taket däremot, lever olika insekter och under blomningen kommer fjärilar, humlor, bin och fåglar att vara flitiga besökare. Skall jag ha hängrännor? Att montera takvegetation medför att avrinningen från taket minskar över året. Den fördröjande förmågan i takvegetationen innebär däremot att det vatten som dräneras av taket kommer att droppa under längre tid än vad som är fallet på ett konventionellt tak. Droppandet kan uppfattas som irriterande om man t ex har en port eller garagedörr under taket. Hängränna bör alltså användas i många fall. Hängrännor skyddar också fasaden från droppande vatten. Är det gröna taket brandfarligt? Veg Techs vegetation av typen moss-sedum är brandgodkänd i klassen för taktäckningar. Denna typ av vegetation är brandsäker dels för att den organiska halten (brännbart material) är så låg och dels för att vegetationen till stora delar består av vatten. Måste jag vattna taket? Det beror på vilken typ av vegetation som används. Ett moss-sedumtak klarar sig normalt på den nederbörd som faller över taket och som fördröjs i jord och fukthållande lager. Under långa torrperioder kan taket vattnas för att se frodigare ut. Har man ett brant tak som är sol- och vindexponerat kan ett system med droppbevattning göra att taket håller en jämnare kvalitet och ser trevligare ut även under torra perioder. Fungerar taket som isolering? Taket fungerar som en effektiv isolering mot uppvärmning. Detta innebär att kostnaderna för att kyla byggnaden minskar. Taken isolerar även emot kyla under vintern. Hur stor den isolerande förmågan är beror av hur vegetationstaket är uppbyggt.

13 Till sist......ett lite udda projekt där Veg Techs takvegetation landsattes på Gotska Sandön för att klä en gammal försvarsbunker som nyligen renoverats.