Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Relevanta dokument
Pollinatörer i fröodling

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Gynna mångfalden på kantzoner

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

RAPPORT 2018 ÅKERLANDSKAPET. viktig biologisk mångfald

Blommande fältkanter. Ordlista

Från humla till jordgubbe

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

Värdet av honungsbins pollinering

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Jordbruksinformation Reviderad juni Gynna humlorna på gården

EKOSYSTEMTJÄNSTER I LANTBRUKET OCH HUR JAG GYNNAR DEM

Gynna humlorna på gården

Blommande kantzoner för mångfald och mindre läckage

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Slutversion. Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé längs Fyrislundsgatan, Uppsala

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård Lönashult Tel/fax Mobil

Det här gäller för träda och vall 2017

Bibatterier ökar biologisk mångfald

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Sammanställning regionala projektledare

Framåt i miljömålsarbetet

Öka skörden med honungsbin och jordhumlor

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Gräsmattor, skötsel och biologisk mångfald: Vad döljer sig i gräsmarkerna i tre svenska städer? Karin Ahrné, ArtDatabanken, SLU, LAWN-projektet

Vildbin i Västra Götalands län

Pollineringstjänster

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Tre år med Mångfald på slätten

Gynna mångfalden. Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet.

Rörflen som biogassubstrat

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Pollineringsuppdrag.

Biodling ger mer än du anar!

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

BLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING

Ängsvall Åkern kan bli en blomsteräng!

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Bränning av åkerholmar i slättbygd för biologisk mångfald. Delredovisning 2012 Petter Haldén, HS Konsult AB

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Rå dgivning fö rgrö ning

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR. Vildinsamlade och odlade i Sverige. Pratensis AB

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Gynna solitärbin Jordbruksinformation

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

olssons frö Biväxter 2017

Bin, bidöd och neonikotinoider

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

Pollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs

Den nya floran. Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar

Ökad biologisk mångfald ger förbättrad pollinering i ekologisk produktion av vitklöverfrö och rödklöverfrö

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans

2 kullar och allas röster!

Trafikverkets arbete med biologisk mångfald - Artrika vägmiljöer. Anna Wadensjö

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Vegetationsetablering på erosionskänsliga slänter Riksväg 32, söder om Mjölby

Kärlväxtfloran på A3-området i Norra Åsum Inventering juli 2006 Kjell-Arne Olsson

Transkript:

Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter Haldén, Hushållningssällskapet Mångfald på slätten 2011- Kombinera god lönsamhet med biologisk mångfald Ekosystemtjänster Pollinering Nyttodjur Fåglar Vilt Regionala projektledare (4) Demonstrationsgårdar Fältvandringar Konferenser Alnarp 22/10 2013 Västerås 23/10 2014 Informationsmaterial, broschyrer & appar Projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket 1

Varför behövs blommande kantzoner? - Växtodlingsrådgivarens perspektiv Blommande kantzoner ger nektar och pollen åt pollinatörer mellan lantbruksgrödornas blomning Insektspollinering avgörande för skörd i klöverfröodling Betydelsefull i åkerbönor och raps och rybs (+ 5-20%) Vilda pollinatörer (humlor) minskar Sjukdomar i bisamhällen Halland, juli Svista Varför behövs blommande kantzoner? Stora Vallskog F.d. E4 norr Uppsala Flygfoto 2012 2

Svista Varför behövs blommande kantzoner? F.d. E4 N Uppsala Ekonomiska kartan 1952 1. Ängsfröblandningar Dyrt utsäde Lång liggtid Måste skördas 3

Ängsblommor 23 %: Rölleka Klätt Färgkulla Blåklint Rödklint Väddklint Gulmåra Flockfibbla Äkta johannesört Prästkrage Kornvallmo Svartkämpar Ängssyra Rödblära Ängsgräs 77 %: Kamäxing Fårsvingel Rödsvingel Pris: 340 kr/kg, 30 kg/ha = 10 000 kr/ha Ängsfröblandning Svensk härkomst från Pratensis. Bilden från 7 juli 2010. Ängsblommor 23 %: Rölleka Klätt Färgkulla Blåklint Rödklint Väddklint Gulmåra Flockfibbla Äkta johannesört Prästkrage Kornvallmo Svartkämpar Ängssyra Rödblära Ängsgräs 77 %: Kamäxing Fårsvingel Rödsvingel Pris: 340 kr/kg, 30 kg/ha = 10 000 kr/ha Ängsfröblandning Svensk härkomst från Pratensis. Bilden från 7 juni 2011. 4

Ängsblommor 23 %: Rölleka Klätt Färgkulla Blåklint Rödklint Väddklint Gulmåra Flockfibbla Äkta johannesört Prästkrage Kornvallmo Svartkämpar Ängssyra Rödblära Ängsgräs 77 %: Kamäxing Fårsvingel Rödsvingel Ängsfröblandning Svensk härkomst från Pratensis. Bilden från 6 juli 2011. Ängsblommor 10 %: Vildmorot Kråkvicker Svartklint Prästkrage Käringtand Rödklöver Ängssyra Gulmåra mm ej komplett! Ängsgräs 90 %: Pris: 160 kr/kg, 20 kg/ha = 3200 kr/ha Ängsfröblandning Engelsk härkomst från Cotswold seeds. Bilden från 7 juni 2011. 5

Ängsblommor 10 %: Vildmorot Kråkvicker Svartklint Prästkrage Käringtand Rödklöver Ängssyra Gulmåra mm ej komplett! Ängsgräs 90 %: Ängsfröblandning Engelsk härkomst från Cotswold seeds. Bilden från 7 juni 2011. Ängsfröblandning Engelsk härkomst från Cotswold seeds. Bilden från 3 juni 2013. 6

Ängsfröblandning från Pratensis på mycket näringsrik åkermark, Hidinge Nrk, sept 2013 Etablerad med handdriven gräsfrösåare maj 2013. Besvärlig konkurrens från hästhov och åkertistel. Årlig skörd Örtrik kantzon sådd 1988 och skördad i 22 år. Åkervädd, rödklint, gulmåra, blåklocka bl.a. Bokenstrand, A. m.fl. 2004. Establishment of vegetation in broadened field boundaries in agricultural landscapes Agriculture, Ecosystems and Environment 101 (2004) 21 29 Lagga, juli 2010 7

2. Vallfröblandningar Billigt utsäde Kort liggtid ~5 år Bör skördas Baljväxter 10 %: Blålusern 5 % Rödklöver 5 % Gräs 90 %: Rödsvingel 90 % Pris: 50 kr/kg, 10 kg/ha = 500 kr/ha Vallfröblandning möjlig på skyddszoner (max 10% baljväxter). Bilden från 6 juli 2011. 8

Vallfröblandning möjlig på skyddszoner (max 10% baljväxter). Bilden från 3 juli 2013. Baljväxter 80 %: Blålusern 20 % Rödklöver 20 % Alsikeklöver 20 % Vitklöver 20 % Svartkämpar 20 % Pris: 60 kr/kg, 15 kg/ha = 900 kr/ha Humleblandning m baljväxter och svartkämpar. Bilden från 6 juli 2011. 9

Humleblandning m baljväxter och svartkämpar. Bilden från 3 juli 2013. Baljväxtblandning med lusern, rödklöver, vitklöver, Alsikeklöver och käringtand. Etablerad i renbestånd maj 2011. Bild från sept 2013, oputsad bedrövligt skick! 10

Baljväxtblandning med lusern, rödklöver, vitklöver, Alsikeklöver och käringtand. Putsad i juni 2014 fantastiskt skick i sept 2014. Ger mängder av nektar och pollen åt humlor, bin och fjärilar. amiral jordhumla Getärt, ca 100 kr/kg. 25 kg/ha = 2500 kr/ha Lång livslängd Ympa utsädet Viltbete, pollen & nektar, skydd Grillby, juli 2011 11

Stadsnära blommor och bin - Samarbete med Uppsala kommun Kommunal åkermark i träda i väntan på att bebyggas Idé: Skapa billig blomresurs åt pollinatörer Göra området vackrare Biogasråvara Fyrislund Uppsala sept 2014 Uppsala södra infarter Åker nära staden Kraftig expansion mot nya E4 Blommor Ny E4 Biogas Biogas 12

Höstharvat nov 2014 Sådd av baljväxtblandning med honungsört som skyddsgröda maj 2015 Putsning juli 2015 (efter blomning) Skörd till biogas juli 2016 (efter blomkulmen) Skörd till biogas augusti (oktober) 2016 efter blomkulmen Skörd till biogas 2017, 2018 u.s.w. Fyrislund Uppsala nov 2014 Många har skyddszoner (comeback 2016). De allra flesta sår bara gräs Lägg till 1 kg/ha baljväxter för blomning första åren! 13

Skyddszoner comeback 2016: Så in med gräs + 10 % vallbaljväxter för pollinatörer. Tydlig koppling mellan antalet blommor och antalet humlor och fjärilar/m 2 på skyddszoner. Försök med ettåriga kantzoner 2011-2012 (finansiär Jordbruksverket) 20-tal platser i Mälardalen, Västergötland, och Skåne 300 m 2 kantzon/plats Honungsört, perserklöver, fodervicker och lupin Honungsbin, humlor, blomflugor och fjärilar räknade Blomningsintensitet uppskattad Jämförelser med blomfattiga kantzoner ex. stråsäd. Perserklöver Petter Haldén Råd Så honungsört och perserklöver tillsammans för lång blomning 5 kg/ha vardera räcker Kostnad 50-100 kr/kg Så i samband med vårbruket - torkkänsliga Putsa inför skörd av klöverfrö (ej vid blomning!) Mälby, juni 2011 Sören Eriksson 14

Sammanfattning erfarenheter av anläggning av blomrika kantzoner på slätten Baljväxtremsor Billigt utsäde Kort liggtid 900:-/3 år = 300:-/år Enkel etablering Skörd en fördel Bra biogasutbyte? Tillräckligt för humlor Ängsfröer Dyrt utsäde Lång liggtid 10 000:-/30 år = 300:-/år Svårare etablering Skörd ett måste Sämre biogasutbyte Gynnar många arter Brunnby Lantbrukardagar Välkomna 1-2 juli 2015! http://www.brunnbylantbrukardag.se Petter Haldén petter.halden@hush.se 0703/385558 15

16