Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Katarina-Sofia Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003
Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh 2
Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Katarina-Sofia bor drygt 43 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 10,1 % (4 401 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar en ökning i alla åldersgrupper utom den allra äldsta, där en minskning förväntas ske med 10%. Tab 1. Antal invånare i Katarina-Sofia 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändr (%) 0 6 2 761 3 321 560 20,3 7 19 3 906 4 212 307 7,9 20 39 17 449 18 776 1 326 7,6 40 64 14 030 16 032 2 001 14,3 65 79 3 425 3 826 402 11,7 80 w 1 905 1 710-195 -10,2 Totalt 43 477 47 878 4 401 10,1 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Katarina-Sofia en lägre andel barn och ungdomar samt högre andel 20-39 åringar. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 i Katarina-Sofia och Stockholms län. Åldersklass 2002 Katari- na- Sofia 2006 Katari- na- Sofia 2002 SLL 2006 SLL 0 6 6,4 7,0 8,0 8,2 7 19 9,0 8,8 15,7 15,5 20 39 40,1 39,2 30,3 29,3 40 64 32,3 33,5 32,0 33,0 65 79 7,9 8,0 9,6 9,6 80 w 4,3 3,6 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla ogynnsamma levnadsvanor för hälsan. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Katarina-Sofia Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Katarina- Sofia har en lägre andel bara förgymnasial utbildning (folk/grund-skola) än i jämförelse med genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Katarina-Sofia och Stockholms län. Högst förgymn.utbildn Utländsk 1 bakgrund Katarina-Sofia 14,1 11,9 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Katarina-Sofia är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa Jämfört med länet motsvarar andelen som anser att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra genomsnittsnivån för länet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Katarina-Sofia 68 SLL 66 Min Max 56-79 Högre andel kariesfria 3-åringar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Katarina-Sofia är andelen kariesfria 3- åringar högre än genomsnittet i länet. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Katarina-Sofia och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar Kat-Sof 96,5 23,4 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Katarina-Sofia och Stockholms län. Kvinnor Män Katarina-Sofia 81,8 76,8 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Katarina-Sofia är lägre än genomsnittet i länet både för kvinnor och för män. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i Katarina-Sofia och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt Kat-Sof 19 11 15 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Genomsnittlig andel förtidspensionärer Andelen förtidspensionärer motsvarar genomsnittsnivån i länet både för kvinnor och män. Tab 8. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i Katarina-Sofia och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Katarina-Sofia 14 13 14 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29 Genomsnittlig medellivslängd Medellivslängden motsvarar genomsnittsnivån för länet. 5
Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Andelen i Katarina-Sofia som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, får den hjälp de förväntar sig vid husläkarmottagning samt har förtroende för sjukvården är lägre än genomsnittet för länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Kat-Sof 66 71 46 SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Katarina-Sofia. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. Ringens vårdcentral, Åsö vårdcentral, Mottagningen Sjöstaden. Jourmottagning finns på Ringens vårdcentral. Läkarinsatser i hemsjukvård och i särskilt boende. Kvälls- och nattpatrull Läkarjourbil Skanstulls mödravårdscentral Skanstulls barnavårdscentral Södermalms ungdomsmottagning, Stadsmissionens ungdomsmottagning Sjukgymnastik Arbetsterapi Fotvård Den geriatriska vården för invånarna i Katarina-Sofia bedrivs på Rosenlunds sjukhus Psykiatrisk vård för vuxna och för barn och ungdomar finns på Södermalm. Under jourtid hänvisas vuxna till Centraljouren på Grindhuset, Rosenlund. Patienter med beroendeproblem hänvisas till Maria beroendecentrum. Inom stadsdelen finns sammanlagt 24 specialistläkare och 45 privata sjukgymnaster I området finns Folktandvården Stockholms läns AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7
Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. För att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden anges öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Katarina-Sofia gjorde förra året 327 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 7 519 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms Antal besök län. Vårdområde Katarina- Sofia / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 168 269 3 870 3 468 Geriatrik 6 061 139 50 Psykiatri 41 151 947 604 Akutsjv. 11 418 2 563 2 539 Totalt 326 899 7 519 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Katarina-Sofia hade förra året 6 409 slutenvårdstillfällen. Det innebär 148 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002. Vårdområde Antal vtf Katarina- Sofia/ 1000 SLL /1000 inv inv Geriatrik 524 12 13 Psykiatri 893 21 13 Akutsjv 4 992 115 119 Totalt 6 409 148 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Katarina-Sofia är andelen 3-åringar som besökt tandvården lägre än länets genomsnitt. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Katarina-Sofia 86,0 80,4 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9
Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Katarina-Sofia. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 633 Mkr, dvs 14 625 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 2 för Katarina-Sofias befolkning uppgick förra året till 633 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Katarina-Sofia. Vårdområde MKr Katarina-Sofia Primärvård 115 Geriatrik 54 Psykiatri 90 Akutsjukvård 287 Läkemedel 74 Övrigt 13 Totalt 633 Kostnaden var 14 625 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 17 986 kr. Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en högrekostnad per invånare och per patient för boende i Katarina-Sofia. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktunad Totalkost- Kr/inv Kr/pat tkr Kat-Sof 9 996 3 325 140 789 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 3 545 62 127 194 149 Även för hjärtsvikt och kärlkramp är kostnaden per invånare högre än genomsnittet för länet. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård år 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Kat-Sof 36 519 12 149 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Kat-Sof 19 072 6 344 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 2 exklusive tandvården 10
Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Katarina-Sofia finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokal BUS-överenskommelse (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) med sex stadsdelar (inklusive Skarpnäck) i södra Stockholm Samverkansöverenskommelse om äldre och vissa funktionshindrade mellan Stockholms stad och SLL Samverkansavtal mellan försäkringskassans lokalkontorsområde Globen och Södermalm och södra Stockholms sjukvårdsområde. Samverkansavtal om ungdomsmottagning Uppsökande verksamhet avseende tandvården 11
Om Katarina-Sofia Katarina-Sofia är den mindre av de två stadsdelar som delar in Södermalm. Gränsen till Maria-GamlaStan går vid Götgatan. Även Danviksklippan, Sickla udde och södra Hammarby området ingår i stadsdelen. Området runt Hammarbykanalen och Hammarby sjö är nordens största arbetsplats. I detta område räknar man med att ungefär 15 000 människor bor år 2010. Tidigare har Katarina-Sofia haft karaktär av arbetarstadsdel med många små lägenheter vilket inte längre stämmer särskilt väl. Många yngre framgångsrika yrkesmänniskor och kulturarbetare bor numera på söder. Medelinkomsten ligger snarare över än under genomsnittet för Stockholm. Södermalm är Sveriges krogtätaste område och det finns många småbutiker och hantverkare. Sammanfattning I Katarina-Sofia bor 43 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 10,1% (4 401 personer). Katarina-Sofia har en lägre andel barn och ungdomar. Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning är lägre än länets genomsnitt. Detsamma gäller för andelen invånare med utländsk bakgrund. De som bor i Katarina-Sofia har jämfört med länet en genomsnittlig medelslivslängd för män, antal sjukdagar och andel förtidspensionerade. Enligt Vårdbarometern är andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver, får förväntad hjälp vid husläkarmottagning samt har förtroende för sjukvården lägre än genomsnittsnivån i länet. De som bor i Katarina-Sofia gjorde förra året 327 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 7 519 besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 6 409, dvs 148 per 1000 invånare. Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Katarina-Sofia var 633 Mkr, dvs 14 625 kr per invånare. Det kan jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12