Mars 2013 Årgång 2 Nummer 1 Vi säger grattis till Amanda Nilsson i C72 som vann förra tävlingen om julen! Hon har vunnit två biljetter till Växjö Lakers när de spöar skiten ur HV71 (Lakers vann med 4-1)! De rätta svaren var: 1: C, 2: C, 3: A, 4: B, 5: B, 6: C, 7: B, 8: A REGLER: Lämna svar i fritidsgården på en lapp. Sedan utser vi en vinnare onsdagen den 10 april! Var med och tävla om 2 biobiljetter i detta Zlatanquiz! 1. När föddes Zlatan Ibrahimovic? A) 1982 B) 1987 C) 1981 2. Hur många gånger har Zlatan Ibrahimovic fått den svenska guldbollen? A) 4 gånger B) 6 gånger C) 7 gånger 3. Vilken av följande klubbar har Zlatan inte spelat för? A) Inter B) FBK Balkan C) Celtic FC 4. I vilken övergång blev han den tredje dyraste spelaren genom tiderna? Flytten till: A) Barcelona B) Inter C) Paris Saint-Germain. 5. Som hyllning till Zlatans hemmaort, Rosengård, fick han en fotbollsplan döpt efter sig. Vad kallas denna fotbollsplan? A) Zlatan Stadium B) Zlatan Arena C) Zlatan Court 6. Under sin tid i Inter vann han tre raka ligasegrar med laget och 2009 vann han skytteligan i Serie A, men hur många mål gjorde han? A) 26 B) 24 C) 25 7. I juli 2001 blev Ibrahimovic proffs i laget Ajax. Men i vilket land har Ajax sin hemmaplan? A) Tyskland B) Holland C) Italien 8. Zlatan har fått två barn med sin fru Helena. Vad heter deras barn? A) Vincent och Maximilian B) Ivan och Liam C) Emin och Max 9. När Zlatan gick till PSG så fick han nummer 18, men nu har han bytt. Vilket nummer har han nu på tröjan? A) 11 B) 10 C) 12 10. Zlatan har gjort hattrick i några matcher i landslaget. Hur många har han gjort? A) 5 B) 2 C) 3 11. När man stiger in i Zlatans hus ser man en stor tavla på väggen. Vad föreställer den? A) Han själv B) Hans fot C) Hans familj 12. Ibrahimovic gjorde sin debut för landslaget den 31 januari 2001 då Sverige och Färöarna spelade 0 0. Men vart spelades matchen? A) Växjö Tipshall B) Råsunda C) Gamla Ullevi
Redaktionen Isabella.SoderstromLjung Emma.Svensson1 Emma.Gustafsson2 Emma.Elofsson Dennis.Gustafsson Milla.Fyrman Klara.Dahl Steffi.1998@hotmail.com Mar na.andersson1 Nike.Krantz Fardowsa.Mohamoud Erica.Ryden Alice.Ulmes g Alexander.Sallo Julie e.nurpelel Jonas.Robert Jwan.Borhanrashid Sofie.Sundblad Fortsä ning på redak onens e-mail: @skola.vaxjo.se
Orättvisa betyg? Är vissa arbetslag snällare med betygen än andra? Delar arbetslagen ut olika höga betyg? Enligt de flesta vi har frågat här på skolan gör de det. Det går flera rykten om att A-lagets lärare är lite snällare med betygen. Vi har frågat olika elever i korridoren om detta och enligt B-lagets och C- lagets elever stämmer det. Flera anonyma källor har känt sig orättvist bedömda. De flesta som känt så har även nämnt att de tror att det beror på arbetslagens betygsättartaktik. De får känslan av att A-lagets lärare är snällare med betygen och kastar ut högre betyg till fler elever, medan B- laget håller hårt i de höga betygen. Så har det varit en längre tid enligt eleverna. Vi var självklart tvungna att kolla upp detta och begav oss mot expeditionen för att få reda på mer. Vi möttes Det är orättvist! av en lugn rektor. Han hjälpte oss att printa ut ett papper med de senaste betygen. På pappret stod det att alla sjuor och åttor fått relativt lika betyg medan det skilde en hel del på niornas betyg. A-laget hade högst meritvärde, sedan C-laget och sist B-laget. Rektor Anders är säker på att betygen inte är orättvist satta. Skillnaden på meritvärdena mellan de olika arbetslagen förklarar rektorn med att han har placerat de nyankomna till Sverige i B-laget och att de kan vara en anledning till att meritvärdet dras ner. Vi har gått runt i korridorerna och frågat fyra elever från varje arbetslag om de känner att betygen är olika satta beroende på vilket arbetslag man går i. Alla elever från B- och C- laget svarar att de tror att A-laget får högst betyg. Det är orättvist! A-laget får högre betyg än alla andra, påstår en anonym tjej från B-laget Tre personer från A-laget säger att B och C får de högsta betygen. Vi har även frågat ett flertal lärare om detta och alla förutom en säger att de tror att betygen är rättvist satta. Den lärare som tycker de är lite orättvisa säger att han känner att A-lagets lärare är lite snällare med betygen. Detta kan självklart spekuleras mer om. Men man kan utan tvekan dra slutsatsen att eleverna känner sig orättvist bedömda. Text : Nike Krantz och Martina Andersson Bild: Isabella Ljung
Friluftsdag på is Med tjocka vinterkläder och hjälm på huvudet kastade sig eleverna ut på isen Alla arbetslagen fick varsin dag ute i det sköna vinterlandskapet med en skridskotur ute på Åbys hala is. Vecka 3 var det dags för friluftsdag. Från början var tanken att friluftsdagarna skulle vara i Hanaslöv så man kunde åka skidor eller roa sig med pulkaåkning. Men en vecka innan det var dags så fanns det ingen snö i backarna. Vi vågade inte chansa och vänta. Egentligen var Åby en nödlösning, säger Pierre Svedberg, idrottslärare. Därför ändrades planerna. Så den här gången blev det skridskoåkning som fick stå på programmet och eleverna åkte med buss till Åby där de spenderade dagen. Först ut var C-laget som åkte dit på tisdagen. Det snöade hela tiden, men det var inte lika Egentligen var Åby en nödlösning Väskorna ligger prydligt och gottar sig i snön på läktaren. kallt som när A- och B-laget var där. Då var det en minus10 grader. Det serverades hamburgare, två stycken var, och varsin liten dricka. Det blev långa köer till lunchen och 9:orna, som serverades sist, väntade otåligt på sin tur. Det fanns även en tipsrunda på 15 frågor plus en utslagsfråga som man kunde gå om man ville. Frågorna handlade om lite allt möjligt som hänt under förra året. Läktaren bredvid den jättestora skridskobanan användes till att lägga väskor på. Det var även många som satt där när de tog en fikapaus. Om det blev för kallt för att stanna utomhus kunde man gå in i den mysiga värmestugan och tina upp. På isen roade sig killarna med lite ishockey och även några lärare drog på sig skridskorna och tog en tur på det frysta vattnet. Trots det kalla vädret hade alla kul och Pierre tycker att det blev bra friluftsdagar för alla arbetslagen, även utan Hanaslövs backar. De flesta tyckte att friluftsdagen var rolig men många hade hellre åkt skidor i Hanaslöv. Var friluftsdagen rolig? Nej det var inte så roligt. Det var blött, kallt och snöigt, säger Luna och Madelene i C81. Hade ni hellre gjort något annat? Hellre åkt skidor. Eller stannat hemma, säger Luna med ett litet skratt. Var det någonting som man hade kunnat göra bättre? Bett till vädergudarna om bättre väder! Text: Emma Gustafsson Bild: Milla Fyrman
Fritidsledaren Alexander Nilsson Alexander Nilsson berättar om sitt jobb som fritidsledare på TC. Alexander har jobbat som fritidsledare ungefär fem år och han har jobbat i sportbutik och på andra skolor innan han började jobba på TC. När han jobbar finns han till för ungdomarna på fritidsgården och försöka inspirera och hjälpa ungdomarna i det de vill göra. Han tycker jobbet är ett roligt och varierande jobb med mycket energi och glädje. Det roligast med att jobba här är att möta olika ungdomar och goda kollegor. Och det tråkigast med jobbet är när 9:orna slutar. Annars tycker jag att det är roligt, säger Alexander. Ylva jobbar som lärare i svenska som andraspråk på Teleborg Centrum skola. Hon har jobbat som lärare 15 år och på TC fyra år. Hon tycker att jobbet är roligt för det mesta. Jag har intervjuat Ylva som är språklärare i svenska som andraspråk och hon har berättat för mig om hur det fungerar med svenska som andraspråk och lite om sitt liv. Hon föddes 1960, är gift och har fyra barn. Det som hon tycker var den bästa stunden i sitt liv var när hennes barn och barnbarn föddes. En av de svåraste stunderna i hennes liv var när hon satt bredvid sin syster när hon dog. En annan svår stund var när hennes barn var sjukt. Ylva trivs bra med sitt arbete, men ibland känns det jobbigt. Ylva har arbetat som lärare i 15 år. Hon började arbeta i Stockholm 1984 och kom Alexander Nilsson, fritidsledare på TC. På fritiden kollar han på fotboll, umgås med vänner och familj och håller på med idrott. sedan till Arabyskolan i Växjö. Sedan började hon på TC för fyra år sedan. Hon berättar att hon lär sig mycket av både eleverna och kollegorna. Schemat blir rörigt när alla klasser börjar samtidigt. Man måste skriva mycket och hon hinner inte med varje elev den tid som behövs. Förutom svenska som andraspråk undervisar Ylva i matte och ger lite stöd. Om man jämför med hur det var för 40 år sedan var eleverna tvungna att tänka mycket mer och visa hur de tänkte, men idag ska eleverna kunna mycket mer än förut och kunskapen kommer från flera källor, som exempelvis internet och på datorer, säger Ylva. Hon har hållit på att undervisa så länge att hon är rädd att bli tjatig. Hon tycker att betyg är bra om man kan Text: Elmi Abdukhader Ziad Ghanni göra så att eleverna vet hur de ligger till och hur bra de kan sitt språk. Det nya betygsystemet är bra och dåligt för att det visar tydligt att det tar lång tid att klara Bild: Frida Håkansson Ylva, lärare i Svenska som andraspråk Nej jag pratar alldeles för mycket så därför är jag tyst Ylva Jönsson som undervisar elever i svenska som andraspråk. svenska som andraspråk. Det är väldigt mycket att hinna med, säger Ylva. Hon vill inte säga något mer för hon tycker att hon pratar alldeles för mycket. Text och bild: Fardowsa Mohamoud
Varje år är det Idrottsfest på TC sista dagen i skolan innan jullovet. Då dansar niorna för alla andra och elever och lärare tävlar mot varandra. Det blev mycket dans och jublande även i år. Efter Idrottsfesten så gick alla till sina klassrum och fikade och fick sina betyg. För vissa var det första gången de fick betygen. Idrottsfesten har hållit på länge. Det började 1979-1980 och då dansade niorna också, precis som nu. Men då var det lite mer klassisk dans som gällde, till exempel vals och bugg med mera. Men det var inte så tidsplanerat, en dans kunde hålla på väldigt länge. Det var skolidrottsföreningen som startade dansen för niorna för att de skulle göra något minnesvärt innan årets slut och för att det skulle kunna vara ett bra slut på skolåret som har varit. Men Idrottsfesten innehåller också tävlingar, till exempel fotbollen som är lärarna mot eleverna. Detta året var det eleverna som vann men det brukar vara lärarna som vinner hävdar Pierre Svedberg, idrottslärare. Enligt honom har eleverna bara vunnit typ 4-3 gånger under alla dessa år. Vi pratade med Paula Eckeskog i A71. Enligt henne är Idrottsfesten en av höjdpunkterna på året. Vad tycker du om Idrottsfesten? TCexpressen mars 2013 Idrottsfesten 2012 Niorna lyfte Teleborgshallens tak medan de dansade. Eleverna planerar hur de ska kunna slå lärarna i fotbollen. Den var bra, det var olika saker. Men alla gör typ samma saker. Tycker du att man ska ha Idrottfesten eller är det onödigt att slösa tid på det? Nej, man ska ha den. Det är roligt att alla gör det. Hejade du på lärarna eller eleverna i fotbollen? Lärarna för att ingen typ hejade på dem. Men eleverna var duktiga. Idrottsfesten är en av höjdpunkterna på året här på TC Ännu en nia som dansar under Idrottsfesten. Text och bild: Emma Elofsson och Emma Svensson.
Gymnasieval Kataloger ifrån olika skolor är något som har strömmat in i niornas brevlådor det senaste året. Snart är det dags för niorna att ansöka till gymnasiet och vissa är säkrare än andra. Vår SYV Catrin Lindström tipsar om olika saker man ska tänka på när man ska välja. Det blir ingen gymnasiemässa i år och det tycker många elever är synd men istället hoppas Catrin att fler går på enskilda gymnasiebesök. Den 15 februari är det dags för niorna att skicka in sina ansökningar till gymnasiet. Och det är blandade känslor kring det. Naba Det är ett svårt beslut, man ska leva med det hela sitt liv Saadoun i B91 har varit säker på att hon vill gå Natur sedan 4:an medan Isabella Ljung i samma klass fortfarande inte vet vad hon ska söka till. Det är ett svårt beslut. Man ska leva med det hela sitt liv, säger Isabella lite frustrerat. Och något lätt val är det inte, för det finns lite att välja på. Bara i Växjö kommun finns det elva gymnasium och tillsammans erbjuder de 18 program. Men det finns hjälp att få. Alla nior på TC erbjuds ett möte med vår SYV Catrin Lindström där de kan få hjälp att komma fram till sitt val. Hon tipsar om att börja med att ta reda på vem man är först och sedan utforska olika alternativ och hon tycker också att man ska ta tillfället att prata med henne. Ta vara på möjligheten att prata med mig. Jag är ett neutralt bollplank, säger hon. Hon tycker att osäkerheten verkar lite större detta året än de tidigare och hon säger också att Ta vara på möjligheten att prata med mig. Jag är ett neutralt bollplank det är ungefär lika vanligt att välja ett yrkesförberedande program som ett studieförberedande. Catrin påpekar också att bara för att man väljer ett yrkesförberedande program så måste man inte börja jobba direkt efter gymnasiet. Man ska ta ett gymnasieprogram som passar det man är intresserad av just nu. Tidigare år så har skolan anordnat en gymnasiemässa där de olika gymnasieskolorna har kommit och visat upp sig och TC:s elever har haft möjlighet att prata med elever och lärare från skolorna och få en inblick i vad som passar dem. Elever vi har pratat med gillade förra årets gymnasiemässa. Jag grillade flera skolor på information, säger Jonas Robèrt i C92. Men i år blir det ingen gymnasiemässa och anledningen är att fler ska göra de enskilda gymnasiebesöken enligt Catrin. Och de enskilda gymnasiebesöken är något Catrin verkligen tycker att man ska göra och det är något hon pratar mycket om i de enskilda samtalen. Hur många av niorna som varit iväg på ett besök vet hon inte men hon hoppas att många har tagit den möjligheten. Emma Svensson och Emma Gustafsson i C81 har inte börjat fundera mycket på sitt val än, men Catrin tycker att man borde börja fundera redan i åttan. Det är en process som man borde ge tid och ju mer man tänker desto säkrare blir man på sitt val, säger hon. Foto: Isabella Ljung Text: Sofie Sundblad
Hur går det med nationella provet? Anton Johansson har haft nationella provet. Det är vår och för niorna står de nationella proven för dörren. Vi intervjuade två elever för att få reda på vad de förväntade sig och hur det faktiskt blev. När du läser det här har niorna haft båda de skriftliga nationella proven i svenska. Men när artikeln skrivs har niorna precis börjat med de muntliga. Martina Andersson, B91, har inte haft det nationella provet än. Hon säger att hon känner ganska okej inför provet och att hon är mest nervös inför B- språksprovet. Den muntliga delen av svenska nationella provet går ut på att läsa en text, presentera den för en grupp på fyra personer, leda diskussionen kring texten och även delta i diskussionen. Jag tror inte att det kommer bli svårt. Eller, vi har ju inte världens schystaste svenskalärare, säger Martina, småskrattar lite grann och tillägger att hon bara skojar och att han är jätteschysst. Anton Johansson, C92, var en av de första som hade provet. Provet var lättare än jag trodde, säger han. I början var det svårt men man kom in i det och då blev det lätt. Det var hyfsat kul. Provet tar ungefär 2 timmar. I år går de nationella Provet var lättare än jag trodde proven efter den nya kursplanen vilket betyder att de kommer vara annorlunda än tidigare års. Jag tror inte att det är så att proven är svårare. Det ska nog bara bli lite svårare för oss att klura ut svaren, säger Martina. De nationella proven fortsätter efter svenska v. 6 med NO v.12, SO v.16, engelska v.17-18 och matte v.19 - Hur du slipper de nationella proven: 1. Lär dig samiska. 2. Övertala dina föräldrar att låta dig flytta till Gällivare i Norrland. 3. Övertala dina föräldrar att påstå att de är samer. 4. Sluta skolan och packa väskan. 5. Börja på sameskola i Gällivare. 6. Frys inte ihjäl. 7. Grattis! Du slipper de nationella proven! 20. B-språkprovet hamnar någon gång i mars - april. Text: Jonas Robèrt Bild: Isabella Ljung
Livslustsdagarna Vecka 9 är det återigen dags för de årliga Livslustsdagarna som har funnits här på skolan (i olika former) sedan 80-talet. Denna artikel skrevs inför Livslustdagarna. Det börjar på tisdagen den 26 februari och slutar den 28:e (torsdagen samma vecka). De tidigare niorna har fått ha en kärleksmiddag, besökt ungdomsmottagningen och fått besök av Noaks ark bland annat. Även i år kommer niorna få göra allt detta. De kommer också få göra kärleksrelaterade saker på slöjden och hemkunskapen som till exempel att baka kärleksmums. Sedan kommer de också bland annat att få kolla på film, ha kill- och tjejsnack med fritidsgårdsledarna, få besök av sagomuséet och dansa till housemusik. Det som har varit mest uppskattat de Två tjejer från Noaks Ark var och besökte niorna. Åsa Mönster, skolkurator, berättar att syftet med Livslustsdagarna är att ungdomarna ska få lära sig mer om relationer, kärlek och vad som kan skapa lust i livet. Åsa Mönster är en Man ska få lära sig mer om relationer, kärlek och sådant som skapar lust i livet av de många som jobbar med detta. Även fritidsgården, skolsköterskan och många lärare är delaktiga i detta. En glad kille från RFSL. tidigare åren har varit besöket av Noaks ark och när Maria Bollen Helstad (kemi och biologilärare) pratade om homosexualitet. Text och bild: Martina Andersson och Nike Krantz
Det är bra att ha en förebild. De flesta ungdomar ser upp till kändisar, sina föräldrar och folk de tycker om i sin omgivning. Det är alltid bra att ha ett mål, och om man till exempel ser upp till en kändis och själv skulle vilja vara lika känd så är det ett bra sätt att bli motiverad. Att se hur framgångsrika många kändisar är kan göra att du jobbar hårdare och försöker mer. Vissa kändisar, Justin Bieber till exempel, började från botten. De hade verkligen ingenting men ändå lyckades de få alla sina önskningar uppfyllda. Det betyder att ingenting är omöjligt. Bara man försöker och gör sitt bästa så kan man uppfylla vad som helst. En tonårsidol kan vara någon som spelar musik som man tycker om, eller är med i filmer som man älskar. Det kan bero på att artisten eller skådespelaren är snygg och ser bra ut, vilket i de flesta fall är den största faktorn till att bli en tonårsidol. Never say never är ett citat som många beliebers (Justin Biebers fans) går efter. Även ifall man ogillar någons musik och liknande så kan man ändå uppskatta allt personen har uppnått. Vi intervjuade Josephine Musoke- Muwanga i A71. Vem är din förebild? Min mamma. Varför just din mamma? Hon klarar av att laga mat och prata i telefon och allt möjligt samtidigt. Hon tjänar pengar till hela familjen och är väldigt stark! Vad tycker du om folk som ogillar kändisar? Jag tycker att det bara är lågt att ens lägga sin egna tid på att hata andra. Även ifall de är kändisar så tar TCexpressen mars 2013 Kändisar som förebilder de ju åt sig. Tycker du det är bra att ha en förebild som är känd? Nej det tror jag inte, för man vet inte hur deras riktiga eller privata liv är. Man vet ju egentligen aldrig hur de verkligen är. Därför är det lite dåligt att man ska ha en kändis som förebild eftersom nästan alla kändisar verkar vara perfekta på utsidan, och även insidan. Ingen är det egentligen. Vi pratade också med Anastasia och Angelina Erdeyli i A82. Båda är väldigt intresserade Min mamma är min förebild! Här ser ni Justin Bieber på en musikgala. Bild: Steve Granitz/WireImage av kändisar. Vilken kändis tycker ni har lyckats bäst? Anastasia: Justin Bieber och One Direction. Angelina: Taylor Swift är ju en av de kändaste kvinnorna. Även Selena Gomez. De som har lyckats bäst inom film är ju Kristen Stewart från Twilight och Jennifer Lawrence från The Hunger Games. Vad tycker ni om folk som kränker kändisar? Anastasia: Att de är taskiga och säger elaka grejer om andra. Varför ska de slösa sin tid på att försöka få någon att må dåligt? Angelina: De hatar för ingenting. Kändisarna får ju bara mer uppmärksamhet för det. Och det är de som vinner på det. Vad tycker ni om alla Justin Biebers fans? Anastasia: Vissa kan vara jättedumma. T.ex dem som skär sig går över gränsen. Men hans fans i allmänhet är ju jättelojala och älskar verkligen honom. Angelina: Hans fans ställer alltid upp för honom och de flesta är väldigt förståndiga om han gör misstag vilket vilken 18-åring som helst gör. De sviker aldrig honom och som min syster sa är de extremt lojala. Text: Juliette Nurpetelian och Jwan Rashid