Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Seminarium om oskyddade trafikanter NVF Malmö 26 april 2007 Professor Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola 070426
Personerna och hindren
Tillgänglighet för alla - en myt? NEJ Om vi menar VISION och begreppet Tillgänglighet
Tillgänglighet för alla - en myt? JA Om vi menar fixt, utsatt MÅL M L och begreppet Användbarhet!
Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Innehåll definition vad vilka definition av begrepp; policy vad säger lagstiftningen? vilka är utmaningarna?
Svensk Policy God mobilitet för alla Tillgänglighet för alla Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och användbar för alla Hela Resan perspektiv Allmänna platser, dvs den fysiska miljön, ska vara användbara för alla
Definition av tillgänglighet Enligt Lawton Tillgänglighet avser mötet m mellan individens funktionella kapacitet och den fysiska miljöns krav/utformning. Baseras påp normer och riktlinjer Tillgänglighet är r sålunda s ett relativt begrepp. Kunskap behövs både b om personkomponenten och miljökomponenten. Det är r först f i analysen av relationen mellan dessa båda b komponenter som vi kan uttala oss i termer av tillgänglighet.
Definition av användbarhet ndbarhet Enligt Almén, Iwarsson, Petzäll ll,, Ståhl Användbarhet ndbarhet innebär r att individen ska kunna ta sig till/från n och kunna använda, nda, dvs förflytta sig, vistas i och bruka, den fysiska miljön på samma villkor som andra. En subjektiv komponent Användbarhet ndbarhet kan bl a studeras genom medföljande observation t ex genom critical incidents metoden. Hela Resan perspektivet fokuserar begreppet användbarhet. ndbarhet.
Tillgänglighet - Användbarhet ndbarhet Tillgänglighet samhällsniv llsnivå Användbarhet ndbarhet individnivå Mobilitet målet Användbarhet ndbarhet fokuseras i lagstiftningen
Tillgänglighet för alla Myt eller verklighet? VERKLIGHE T?! 070426 Har vi förutsf rutsättningarna? ttningarna?
Tillgänglighet / Användbarhet för alla Vad har vi? Vi har en stark lagstiftning Mycket kunskap finns, men många detaljer är ännu inte lösta Många starkt engagerade människor Forskning och implementering som går hand i hand
Gällande lagstiftning och föreskrifter Fysisk miljö Prop 1999/2000:79 Från n patient till medborgare en nationell handlingsplan för f handikappolitiken Prop 2000/01:48 Tillgänglighet i offentliga lokaler och påp allmänna platser Tillägg till PBL 17 kap 21a enkelt avhjälpta hinder Ändring av PBL 3 kap 18 allmänna platser Föreskrifter: HIN 1, BFS:2003:19, Föreskrifter F och råd r d till Enkelt avhjälpta hinder, Boverkets författningssamlingf Föreskrifter: ALM 1, BFS:2004:15, Föreskrifter F och råd r d till allmänna platser, Boverkets författningssamlingf
Exempel på god fysisk miljö bra materialval Lagstiftning BFS 2003:19 HIN 1 (Allmänt Råd) R Ojämn markbeläggning som utgör r hinder för r personer i rullstol och med rollator att ta sig fram i gångytor g bör b r bytas ut, exempelvis genom att ett stråk k med jämnare markbeläggning fälls f in. Bredd minst 90 cm Foto: M Almén
Exempel påp god fysisk miljö - korsande av gata Lagstiftning BFS 2003:19 HIN 1 (Allmänt Råd) R Nivåskillnader vid övergångsställen, andra gångpassager, biluppställningsplatser llningsplatser för f handikappfordon och hållplatser h bör b r avfasas till 0-kant 0 för f r att öka möjligheterna m för f personer i rullstol eller med rollator att ta sig upp och ner för f r trottoarkanten. Avfasningen bör, om plats finns inte ha större lutning än 1:12 och bredden bör b r vara 90-100 cm. Vid sidan av avfasningen bör b r kantstenen ligga kvar sås att synskadade kan ta ut riktningen över gatan. Avfasningen bör b r ha jämn j och halkfri yta. Foto: M Almén Ledstråk k bör b r kontrastera mot omgivningen både b visuellt och taktilt. (ALM 1)
Exempel påp god fysisk miljö - ljushetskontrast Lagstiftning BFS 2003:19 HIN 1 (Allmänt Råd) R Strategiska punkter t ex busshållplatser, perronger, övergångsställen och upphöjda gångpassager över gator, entréer er m m bör b kontrastmarkeras sås att synsvaga, blinda och personer med utvecklingsstörning lättare ska kunna ta sig fram. BFS 2004:15 ALM 1 (Allmänt Råd) R Busshållplatser, hissdörrar, övergångs ställen och andra viktiga målpunkter samt gångytor, g trappor och ramper bör r vara utformade sås att de tydligt framträder mot omgivningen för f r att bl a synsvaga, blinda lättare l ska kunna använda nda dem. Foto: M Almén ljushetskontrast påp minst 0,4 enligt NCS (HIN 1)
Enkelt avhjälpta hinder Räcker det med dessa föreskrifter? Framtida utmaningar personer med orienteringssvårigheter Upphöjda gångpassager Varning för fara Cirkulationsplatser Gemensam gång / cykelbana
Upphöjda gångpassagerg Foto: M Almén
Ledstråk för synskadade Konstgjorda ledytor och varningsytor Foto: A Rehnberg
Orientering Ledning och varning Exempel från n Malmö Foto: M Almén
Gemensam gång g / cykelyta Exempel påp skiljelinje Lagstiftning BFS2004:15 ALM 1(Allm1 (Allmänt Råd) en gångyta g bör b r vara fri från hinder och vara väl v åtskild från cykelbana och körbana k samt särskiljas från möbleringszon med exempelvis avvikande markbeläggning. ggning. Foto: A Rehnberg
Åter till frågan Tillgänglighet för f r alla Är r detta myt eller verklighet?
Tillgänglighet för alla - en myt? JA Om vi menar MÅLM
Har vi tydliga mål inom Tillgänglighetsområdet? Är Tillgänglighet för f r alla formulerat som MÅLM Utmärkande för f r ett MÅL M Tydligt Tidsatt Mätbart Utmanande Realistiskt Relevant Prioriterat
Tre viktiga kriterier Tydliga delmål Tillförlitliga mätningar m Tydligt prioriterat
Tillgänglighet / Användbarhet för alla Frågor som ställs ute i verksamheten idag 070426 Vad är målet / delmålen? Hur mäter vi dessa? Hur når vi dit? Är målet verkligen realistiskt? Hur är vi i jämförelse med andra? Vad skall vi prioritera? Hur vet vi att åtgärderna gör nytta?
Är Tillgänglighet för alla en myt? NEJ Inte som VISION och SYNSÄTT
Vad krävs? - Paradigmskifte Vision Tillgänglig / användbar ndbar miljö för r alla! Mål Hur stor andel som använder nder miljön Hur stor andel som har problem Hur stor andel som vistas ute / reser i olika homogena grupper vid återkommande tidpunkter
Tillgänglighet för alla Ett Nollvisionsengagemang Frontfigurer - större engagemang från ansvariga myndigheter på ledningsnivå Pengar Vad krävs ytterligare? Tillvaratagande av all den kunskap och det engagemang som trots allt finns idag Tillförlitliga mätningar för homogena grupper
Varför? r? Trovärdighetsfr rdighetsfrågaga Framförallt rallt mot berörda rda personer Respekt Framförallt rallt mot de personer som arbetar frenetiskt för f r att uppnå målet
Har vi nytta av att satsa på tillgänglighet och användbarhet? Har vi råd att låta bli? Det rör oss alla! 070426