På rätt spår? 0m tillgängliga resor för äldre och funktionshindrade Nationell konferens Göteborg Kan vi gå till bussen bekvämt och säkert?

Transkript

1 På rätt spår? 0m tillgängliga resor för äldre och funktionshindrade Nationell konferens Göteborg 20 Kan vi gå till bussen bekvämt och säkert?

2 Organisation Inst för r teknik och samhälle, LTH CASE Centre for Ageing and Supportive Environments Forskargrupp: Trafikmiljö för äldre och funktionshindrade personer, professor 5 (+2) Doktorander 4 Post docs Experter: Mai Almén HinderfriDesign AB, Arkitekt Maria Wemme, Tillgänglighetskonsult Yngve Westerlund, Transportlogistik

3 vad har hänt sedan HAKO-utredningen1975 och Transportrådets föreskrifter 1979?

4 Innehåll - vad har hänt sedan HAKOutredningen 1975 och Transportrådets föreskrifter 1979? ökad kunskap. mycket har gjorts. särskilda system och fordon! men vad har hänt i gångmiljön? - den viktigaste länken vi har fått lagstiftning och bra lösningar Kom så går vi ett exempel på projekt där lagstiftningen använts och där brukarna fått påverka

5 ökad kunskap om äldre personers resande och behov i kollektivtrafiken

6 Vad vet vi om äldre och funktionshindrade personers situation i trafiken? Sämre tillgång till färdmedel Färre resor per dag Mer problem i trafiken Trafikmiljön mer begränsande för rörligheten Högre olycksrisk / skaderisk Mycket beroende av kollektivtrafiken

7 Resvanor bland personer 65 år och äldre (Svensson, 2003) Bland alla äldre 30% av gruppen år har inte bil och körkort 60% av gruppen 75 år och äldre har inte bil och körkort Bland kollektivtrafikresenärerna 70% av åringar har inte bil och körkort 95% av gruppen 80 år och äldre har inte bil och körkort Bland servicelinjeresenärerna rerna 90% av gruppen 65 år o äldre har inte bil o körkort

8 Resvanor bland personer 65 år r och äldre Enligt Ståhl, 1986; Att vara äldre i trafiken stor andel använder nder kollektivtrafiken äldre; ca två tredjedelar funktionshindrade; ca en fjärdedel; ca hälften stor andel upplever problem äldre; ca en tredjedel funktionshindrade; ca två tredjedelar; ca en fjärdedel många fler vill resa men hela resan fungerar inte

9 Hela Resan perspektiv Enligt Ståhl, 1983; Kollektivtrafik för f äldre och korta gångavstg ngavståndnd äldre; ca 40% (anger långa avstånd till hpl o brister i gångmiljön som problem) funktionshindrade; ca 80% (kan ej gå mer än 200 m utan att behöva vila) enkel på- p och avstigning äldre; ca en tredjedel (uppger problem med steg) funktionshindrade; ca tre fjärdedelar (uppger problem med steg) kontakt med personal funktionshindrade; ca 20% (främsta önskemål) gott om tid funktionshindrade; ca 35% (uppger stress under resan) Behoven ökar med stigande ålder

10 Behov i kollektivtrafiken Korta gångavstg ngavståndnd har stor betydelse för de mest funktionshindrade färdtjänstberättigade personer är beredda att betala 35 kr mer för resan om avståndet till hållplatsen minskar med 100 m. äldre som använder den ordinarie kollektivtrafiken visar ingen vilja att betala för kortare avstånd till hållplatsen (mindre än en krona mer) SEK Värdering, (enligt Svensson, 2003) Servicelinje resenärer Ftj berättigade S- linje resenärer Ftj resenärer äldre på vanliga linjer

11 mycket har gjorts särskilda system, fordon

12 Internationell enighet kring att lagstiftning behövs 2010 ska kollektivtrafiken I Sverige vara tillgänglig för alla betydelsen av att inkludera hela reskedjan behovet av specialtransporter (färdtjänst) behovet av särskilda (flexibla) mellanformer i kollektivtrafiken

13 Gällande lagstiftning och föreskrifter Kollektivtrafik Prop 1996/97:115 Mer tillgänglig kollektivtrafik Prop 1999/2000:79 Från n patient till medborgare en nationell handlingsplan för f handikappolitiken Föreskrifter: Transportrådet EU:s Bussdirektiv EU Direktiv: Instegshöjd max 25 cm Rullstolsramp max 1:12 Kontrastmarkering Etc

14 Lösningen: Särskilda S system! Öppen Trafikformer Traditionell Kollektivtrafik - låggolv Öppen / Registrering Särskild kollektivtrafik -Servicelinjetrafik * linjelagd * avvikelser -Flextrafik * anropsstyrd Registrering Färdtjänst -Specialfordon -Taxi

15 Effekter av Servicelinjer och Flextrafik ökad mobilitet för äldre o färdtjänstberättigade! För äldre - färre problem - ökat resande (5 gånger högre) - ökad rörlighet - ökad delaktighet i samhället - ökat kontaktnät - minskad känsla av ensamhet För färdtjänstberättigade - samma som ovan samt - ökat resande (10 gånger högre) - minskat resande med färdtjänst - minskad känsla a ensamhet

16 Servicelinjetrafik eller Flextrafik? Enligt Carlsson och Ståhl, 2005; Servicelinjer eller Flextrafik när, var, hur? Servicelinjetrafik (intressantast för f äldre) lockar fler äldre i området än Flextrafik (40% resp 18%) lockar högre andel äldre med funktionella begränsningar i området än Flextrafiken (40% resp 20%) Flextrafik (intressantast för f r färdtjf rdtjänstberättigade) ttigade) färdtjänstberättigade i området åker oftare än i S-linjetrafiken (19% resp 11% åker flera gånger i veckan) har betydligt fler rollatoranvändare ombord än Servicelinjetrafiken (25% resp 8%) har större andel färdtjänstberättigade ombord än S-linjetrafiken (60% resp 25%)

17 Kundperspektiv / Hela reskedjan Fordon Tillgängliga och flexibla Varierande storlek - Taxi, mini- midi- maxi bussar Låggolv - Ramp obligatorisk Flexibel interiör (MPV) - Baskrav enligt lagstiftning - Inga höjdskillnader (podestrar) - Rullstolar, utrymme och fastsättning ttning - Snabb omställning

18 men, vad har hänt h i.. gångmiljön den viktigaste länken!? l

19 Behov i kollektivtrafiken Subjektiv säkerhet som fotgängare Självrapporterade skador bland personer 65+ Enligt Ståhl, 1986; Att vara äldre i trafiken Påkörd under promenad Föll under promenad Påkörd vid cykling Föll av cykel Körde bil Åkte bil

20 Äldres säkerhet - En fråga om tillgänglighet och användbarhet Äldres fallolyckor är r orsakade av.. Enligt Ståhl, 1987; Trafiksäkerhet kerhet för f äldre ojämnheter i gångbanor g och trottoarer håligheter i gångbanor g och trottoarer olämpliga material på p gångbanor och trottoarer olämpliga avfasningar OCH INTE MINST bristande snöröjning och halkbekämpning

21 Äldre trafikanters skadepanorama Skadade fördelade f på p trafikantslag STRADA i Region Skåne år 80- år Fotgängare Cykel Moped Personbil Buss

22 Äldre personer skadade i trafiken Skåne resp Malmö Skadade fotgängare STRADA i Region Skåne (n=3350), Malmö (n=720) Skåne Malmö Singel Konflikt oskyddad Konflikt fordon

23 Personer skadade i trafiken Skåne län l n enligt STRADA Andel män m n respektive kvinnor 80 Män Kvinnor Skåne äldre Malmö äldre Skåne alla Malmö alla Skåne äldre fotgängare

24 Äldre trafikanters skadepanorama Andel inlagda per trafikantslag Initiala konsekvenser STRADA i Region Skåne 35 Skåne Fotgängare Cykel Personbil Buss

25 Äldres fallolyckor Enligt forskning om äldres fallolyckor.. Enligt Berntman et al, 1996; Fotgängares singelolyckor... är r konsekvenserna av äldres singelolyckor lika allvarliga som andra polisrapporterade olyckor har äldre fotgängare minst 15 gånger g högre risk att skadas i en singelolycka jämfört med att bli påkörd p av ett fordon har underlaget varit orsaken till olyckan i minst 80% av fallen finns en stark koppling mellan orsakerna till singelolyckor och kartlagda miljöhinder

26 vi har fåttf lagstiftning och bra lösningar

27 Gällande lagstiftning och föreskrifter Fysisk miljö Prop 1999/2000:79 Från n patient till medborgare en nationell handlingsplan för f handikappolitiken Prop 2000/01:48 Tillgänglighet i offentliga lokaler och på p allmänna platser Tillägg till PBL 17 kap 21a enkelt avhjälpta hinder Ändring av PBL 3 kap 18 allmänna platser Föreskrifter: HIN 1, BFS:2003:19, Föreskrifter F och råd r d till Enkelt avhjälpta hinder, Boverkets författningssamlingf Föreskrifter: ALM 1, BFS:2004:15, Föreskrifter F och råd r d till allmänna platser, Boverkets författningssamlingf

28 Jämnhet - materialval Lagstiftning BFS 2003:19 HIN 1 (Allmänt Råd) R Ojämn markbeläggning som utgör r hinder för r personer i rullstol och med rollator att ta sig fram i gångytor g bör b r bytas ut, exempelvis genom att ett stråk k med jämnare markbeläggning fälls f in. Bredd minst 90 cm Foto: M Almén

29 Ljushetskontrast taktila led- och varningsytor Lagstiftning BFS 2003:19 HIN 1 (Allmänt Råd) R Strategiska punkter t ex busshållplatser, perronger, övergångsställen och upphöjda gångpassager över gator, entréer er m m bör b kontrastmarkeras så s att synsvaga, blinda och personer med utvecklingsstörning lättare ska kunna ta sig fram. BFS 2004:15 ALM 1 (Allmänt Råd) R Busshållplatser, hissdörrar, övergångs ställen och andra viktiga målpunkter samt gångytor, g trappor och ramper bör r vara utformade så s att de tydligt framträder mot omgivningen för f r att bl a synsvaga, blinda lättare l ska kunna använda nda dem. ljushetskontrast på p minst 0,4 enligt NCS (HIN 1)

30 Utformning i korsningar Lagstiftning BFS 2003:19 HIN 1 (Allmänt Råd) R Nivåskillnader vid övergångsställen, andra gångpassager, biluppställningsplatser llningsplatser för f handikappfordon och hållplatser h bör b r avfasas till 0-kant 0 för f r att öka möjligheterna m för f personer i rullstol eller med rollator att ta sig upp och ner för f r trottoarkanten. Avfasningen bör, om plats finns inte ha större lutning än 1:12 och bredden bör b r vara cm. Vid sidan av avfasningen bör b r kantstenen ligga kvar så s att synskadade kan ta ut riktningen över gatan. Avfasningen bör b r ha jämn j och halkfri yta. Ledstråk k bör b r kontrastera mot omgivningen både visuellt och taktilt. (ALM 1)

31 Kom så s går r vi ett exempel på p projekt där r lagstiftningen använts nts och där d brukarna fått f bestämma

32 Kom så går vi Målsättning Utveckla kunskap om tillgänglighet, säkerhet och trygghet i äldres utemiljöer möjlighet att bo kvar i sin invanda miljö Omsätta och förvalta den kunskap som kommer fram Processinriktat arbete Äldres engagemang, inflytande och delaktighet Alla intressenter är med och påverkar Åtgärder Utvärdering

33 Många aktörer samverkar Samtliga äldre i det valda bostadsområdet Vägverket Region Skåne initierade projektet Kristianstad kommun, Omsorgsförvaltningen och C4 Teknik Forskare Lunds Tekniska Högskola, Inst för Teknik och samhälle, Hanna Wennberg, Monica Berntman, Owe Åhlund, Mai Almén Leif Franzén Lunds Universitet, Med fak, Inst för hälsa, vård och samhälle Susanne, Iwarsson, Pia Hovbrandt, Gunilla Carlsson, Maria Haak, Arne Johannisson Skånetrafiken, fastighetsägare, föreningar och organisationer.

34 Metod och genomförande Enkät; samtliga 65+ i bostadsområdet 2002 & 2006 Bedömning av användbarhet; ett mindre urval för deltagande observationer 2002 & 2006 Oberoende miljöbedömning Forskningscirkel Åtgärdsprogram följt av genomförande Utvärdering Enkät, deltagande observation och oberoende miljöbedömning vid två tillfällen Fokusgrupp 2007

35 Resultat från n forskningscirkel 2002 Två kategorier av åtgärder; Ledord Helhetssyn och Stråk Prioriteringsgrund: Till nytta för f r så s många som möjligtm jligt och Utforma för f rollatoranvändare ndare Generella åtgärder Separering mellan fotgängare o cyklister Bättre snöröjning / halkbekämpning Bättre renhållning av löv m m / sopning Fler bänkar 30 km i hela området Enkelriktning Punktinsatser Bredare trottoarer Avfasade kanter bl a vid övergångsställen Jämnare beläggning på trottoarer

36 vad gjordes och vilka blev effekterna?

37 Definition av tillgänglighet och användbarhet ndbarhet Tillgänglighet är r ett relativ begrepp och avser mötet m mellan individens funktionella kapacitet och den fysiska miljöns krav/utformning. Baseras på p normer och riktlinjer Användbarhet ndbarhet innebär r att individen ska kunna ta sig till/från n och kunna använda, nda, dvs förflytta sig, vistas i och bruka, den fysiska miljön på samma villkor som andra. En subjektiv komponent

38 Tillgänglighet Exempel på p genomförda åtgärder Före ombyggnad Efter ombyggnad Bild 2 Detaljbild på avfasning av trottoarkant samt ledyta och varningsyta till kant. Foto: L Glans och M Almén.

39 Tillgänglighet Exempel på p genomförda åtgärder LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Lunds universitet Före ombyggnad Efter ombyggnad Bild 3. Exempel på breddning av trottoar samt kant och räcke med ljushetskontrast. Foto: L Glans

40 Tillgänglighet Exempel på p genomförda åtgärder Före ombyggnad Efter ombyggnad Bild 5. Exempel på eliminering av nivåskillnad framför entré. Foto: L Glans och M Almén.

41 Tillgängligheten - Oberoende miljöbedömning Flera gångbanor är smalare än 2,5 m: t ex utmed Smedjegatan Flera gångbanor lutar för mycket i sidled: t ex utmed Smedjegatan Oregelbundenheter i gångytan: t ex brunnslock (nivåskillnad mer än 15 mm på 8 platser) Hinder i förflyttningsvägen: förekommer ofta, t ex parkerade bilar eller cyklar, sittbänk vid hållplats, lyktstolpar, utstickande trappsteg, järnvägsräls Avsaknad av taktila förvarningar: trappa vid promenaden utmed Helge å. Trappan har ledstänger men skjuter inte ut 0,3 m före/efter trappan Sittbänkar saknar armstöd och ryggstöd: utmed promenaden vid Helge å Övergångsställen/gångpassager: utmed Helgegatan/Fabriksgatan är den visuella och taktila markeringen bristfällig på en sida och har ingen avfasning utan är 7 cm hög. Övergångsstället är placerat i den svängande radien varför övergång vinkelrätt mot kantstöd ej föreligger

42 Användbarhet - upplevda hinder (enkät) Snabb trafik Mycket trafik Problem att gå över gator P02 P06 Höga trottoarkanter Gropigheter i gångbanan Backiga vägar Dålig belysning Få bänkar Kort gröntid vid ljussignaler Dålig snöröjn./halkbekämpn. Svårt läsa info.skyltar Cyklar på gångbanan Mopeder på gångbanan Annat, ange vad %

43 Generell värdering av åtgärder (enkät) 60 % P06 T Mycket bra Bra Varken eller Dåliga Mycket dåliga Inte lagt märke till

44 Värdering av utformningsdetaljer på trottoarer och gångbanor 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Jämnare trottoarer/ gångbanor: Bredare trottoarer/ gångbanor: P06 T06 P06 T06 Sänkt kantsten/avfasning övergångsst./andra platser: Separering av fotgängare och cyklister: Ledstråk underlätta orientering och varning: Kontrastmarkering på trottoarer: P06 T06 P06 T06 P06 T06 P06 T06 1=inte någon =väldigt mycket

45 Användbarhet - Critical Incidents Funktionella begräsningar 2002 och 2006: synnedsättning, grav hörselnedsättning, balanssvårigheter, nedsatt uthållighet, nedsatt finmotorik, nedsatt funktion i ryggkotpelaren och/eller nedre extremitet, beroende av gånghjälpmedel Deltagarens rapportering 2002: Bron V Storgatan: trottoaren sänker sig här, lätt att tippa framåt Helgegatan: Gatan bred, bilar kommer fort från Yllefabriken. Borde varit övergångsställe Stallgatan: Smal trottoar, lutar mycket, svårt att gå på den Hovslagaregatan: smal trottoar, lutar, svårt med dramaten Deltagarens rapportering 2006: Stallgatan: bra, lätt att ta sig fram med rollator - slät asfalt, tillräcklig bredd fick gå på gatan pga smal lutande trottoar Smedjegatan: se ovan Helgegatan - Videllsgatan: bra med separata gång/cykelbanor innan järnväg, efter ej separerat då blir det rörigt Södra Dämmet: Brant ramp omöjlig att komma över Generellt: Väljer väg efter avfasningar. Gott om bra avfasningar i området Tillkommit fler bänkar, bra höjd och utformning

46 Mobilitet - utevistelse i Kristianstad (enkät) % 50 P02 P06 40 T02 T Dagligen Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Flera gånger i månaden Några gånger i månaden Några gånger om året Sällan eller aldrig

47 Mobilitet - ej tillfredsställda aktivitetsbehov och dess orsaker (enkät) Ej delta i aktivitet så mycket som vill Egna hälsan P02 P06 Svårt ta sig ut ur/in i egna bostaden Brister/hinder i gångmiljön Saknas park- och grönområden Brister/hinder i kollektivtrafiken Långa avstånd till bussen Svårigheter att få hjälp Behov av gånghjälpm. o/el rullstol Annan, ange vad %

48 Slutsatser Tillgängligheten i området har ökat Färre miljöhinder registrerades i efterstudien Användbarheten i området har ökat Andelen som anger specifika problem har minskat kraftigt Tryggheten i området har ökat Mycket positiva kommentarer även om detaljer att åtgärda kvarstår Genomförda åtgärder värderas överlag positivt Avfasade kanter Jämnare trottoarer Separering cyklister fotgängare Snöröjning - halkbekämpning

49 Slutsatser Men utevistelsen/mobiliteten har inte ökat Men när man är ute rör man sig lättare, med färre problem o med mindre rädsla Och andelen som tycker att de skulle vilja röra sig mer/delta i mer aktiviteter har ökat Men inte någon anger brister i gångmiljön som orsak, utan hälsan Men detta är ändå ett positivt resultat med tanke på att befolkningens hälsa har blivit sämre Andelen med funktionella begränsningar har ökat, liksom användningen av rollator och varierande insatser gjorts Fragmentariskt genomförda åtgärder påverkar den upplevda nyttan av projektet

50 Projektet Kom så går vi Trovärdig kunskap; Äldres delaktighet, erfarenheter och synpunkter är i fokus Triangulering; Resultaten bygger på kombination av flera metoder Samverkan; Många intressenter bredare perspektiv och kunskap Samhällsperspektiv; De små detaljerna betyder mest!

51 För r att knyta ihop kan vi gå till bussen bekvämt och säkert?

52 Både JA och NEJ

53 NEJ om vi tittar oss omkring i vår dagliga omgivning JA - om vi följer lagstiftningen och - tillvaratar den kunskap som finns hos de berörda

54 AGNETA STÅHL