Kongressen beslutade att ärendet skulle utredas vidare.



Relevanta dokument
MOTION 1 Svenska Brukshundklubbens kongress

Kongress vartannat år?

Svenska Brukshundklubbens Utskott för prov och tävling

Svenska Brukshundklubben aktivt hundliv. Arbetsordning för Förbundsstyrelsens organisation

Svenska Brukshundklubbens Utskott för organisation

Svenska Brukshundklubbens Utskottet för prov och tävling

Svenska Brukshundklubbens Utskott för organisation

Svenska Brukshundklubbens Förbundsstyrelse

SVENSKA BOUVIER DES FLANDRESKLUBBEN SBK:s avelsavdelning för Bouvier des Flandres, AfBF

Svenska Brukshundklubbens Utskott för organisation

Svenska Brukshundklubbens Utskott för organisation

Svenska Brukshundklubbens utskott för avel och hälsa

Svenska Brukshundklubbens utskott för avel och hälsa

Svenska Brukshundklubbens Förbundsstyrelse

Svenska Brukshundklubbens utskott för avel och hälsa

Svenska Brukshundklubbens förbundsstyrelse

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

FiSS ska utgöra basen för beslutsfattande rörande de regionalpolitiska frågorna, liksom för beslut i övriga ärenden av lokal eller regional karaktär.

Svenska Brukshundklubbens Utskott för organisation

Svenska Brukshundklubbens Utskott för organisation

Svenska Brukshundklubbens Utskott för avel och hälsa

Kallelse till årsstämma för Flygvapenregion Mitt, FVRF-M.

Svenska Brukshundklubbens utskott för Utskottet för hundägarutbildning

Svenska Brukshundklubbens Utskott för organisation

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Svenska Brukshundklubben aktivt hundliv. Arbetsordning för Förbundsstyrelsens organisation

Stadgar EPILEPSIFÖRENINGEN I STOR-STOCKHOLM. Antagna av ordinarie årsmöte samt bekräftade av extra årsmöte

Svenska Brukshundklubbens Utskott för organisation

STADGAR FÖR FEMINISTISKT INITIATIV MALMÖ

Stadgar fo Norsa lvens Vattenra d

Klubbnr: 1297 Årsmöte Plats: Idalagård Datum: Tid: 19.00

Stadgar antagna vid årsmöte den 21 mars 2013 samt extra föreningsstämma, den 7 maj 2013, i Askim.

Svenska Brukshundklubbens Förbundsstyrelse - konstituerande sammanträde

Stadgar F! Västerås Antagna av årsmöte

Svenska Brukshundklubbens Utskott för organisation

EN BÄTTRE VÄRLD. Stadgar. för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

Svenska Brukshundklubbens Utskott för prov och tävling

RFSL Ungdoms normalstadga för distrikt (Uppdaterad enligt kongressen 2015, antagen av RFSL Ungdom Öts extra årsmöte )

STYRELSENS JOBB SÅ LÅNGT

STADGAR. Föreningens organisationsnummer är Föreningen är ideell samt partipolitiskt och religiöst obunden.

reviderade vid årsmöte Billingehus, Skövde

Stadgar för Sveriges Fotterapeuter

Stadgar för SULF-föreningen vid Göteborgs universitet

Skapande Broderi Stockholm

Bilaga 6 en utvecklingsresa för Sveriges fräschaste 50-åring

Innehåll Bakgrund 4. Här finns den viktigaste informationen om Expedition 50 och frågeställningar ni gärna får diskutera.

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

STADGAR. Kost & Näring

Svenska Brukshundklubbens Utskott för avel och hälsa

Stadgar. För SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna

Stadgar. reviderade vid extra årsmöte Lasse-Maja, Järfälla

VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening

Bilaga 8. Förslag till. Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete

Förbundets stadgar (Antagna av årskongressen )

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF)

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

Stadgar för. Kallbadhusets Vänner Saltholmen. Besöksadress: Saltholmsgatan Västra Frölunda. Postadress: Box Västra Frölunda

Svenska Brukshundklubbens förbundsstyrelse

Svenska Brukshundklubbens Utskott för organisation

Stadgar. Stadgar för studentrådet och normalstadgar för studentföreningar

Mål, inriktning och budget 2016

PROTOKOLL ÅRSMÖTE 2015

Svenska Brukshundklubbens Utskottet för hundägarutbildning

Introduktion till nyvalda ledamöter

Stadgar för Leader Gränslandet (org nr )

Rapport från arbetsgruppen angående direktmedlemskap

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF)

Föreningens namn är Ideella föreningen Nätverket Företagsamma kvinnor i Tjörns, Orusts och Stenungsunds kommuner och är ett Lokalt Resurs Centrum.

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR TIBBLESENIORERNA

Bilaga 4: Stadgar Psykologstudent Sverige

Förslag till ändringar av stadgar för Föreningen Villaägare i Järfälla, ansluten till Villaägarnas Riksförbund

Stadgar för SPF Klaran

Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

Svenska Brukshundklubbens utskott för Utskottet för hundägarutbildning

Grundstadgar för Svenska Brukshundklubben

Svenska E-Sportföreningen

SPF Jarlabanke i Täby Stadgar årsmötet 2015 Sidan 1 av 5 STADGAR. När medlem flyttar till en annan förening ska överföring ske senast den 1 december.

Kongress för Unga Hörselskadade

Svenska Brukshundklubbens Utskott för prov och tävling

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR SPF SENIORERNA LUND ÖSTER

Stadgar för Lärarnas Riksförbund. gäller från och med

Stina. Studieinspiratörerna. Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna. Ändringar gjorda på årsmöte medtagna

Slutrapport från arbetsgruppen för agilityns framtid

STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL

Verkställande utskottet 10-6

SVENSKA UPPFINNAREFÖRENINGEN - SUF. Stadgar. Innehåll: Fastställda vid ordinarie årsmöte i Göteborg 17 maj 2008, ändrad årsmötet

Stadgar för PLUM. Personalvetarna Umeå. Reviderad:

Stadgar Sveriges läkarförbund student Lund

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Transkript:

2015-02-02 Kongress vartannat år? Bakgrund Vid kongress 2014-05-17 2014-05-18 behandlades två motioner gällande kongress vartannat år, en från Västra distriktet samt en från Skånes distrikt tillsammans Blekinges distrikt. Som grund till Västra distriktets motion ligger bland annat ekonomiska aspekter där det framförs att genom att genomföra kongress vartannat år istället för varje år, kan framtida höjningar av medlemsavgifter undvikas för att inte påverka medlemstillströmningen negativt. Detta kommer även, enligt motionen, kunna stärka SBKs konkurrens mot privata aktörer när det gäller möjligheten att hålla nere avgifterna. När det gäller de ärenden som ska hanteras på en kongress pekar distriktet på att frågorna inte kan vara av så brådskande natur att de inte kan anstå till kommande år bortsett från regeländringar som behöver hanteras på annat sätt exempelvis med extra kongresser. Till grund för Skåne distriktets och Blekingedistriktets motion ligger bland annat ekonomiska aspekter och prioriteringar av arbetstid på kansliet. Distrikten lyfter även en ökad möjlighet till långsiktigt arbete med förbättrad demokrati som följd. Distrikt och rasklubbar får mer tid på sig att bereda ärenden. I motionen lyfts organisationskonferensen fram som ett komplement till kongressen. I förbundsstyrelsens yttrande gällande motionerna påtalas att det skulle medföra en ekonomisk vinst medan det däremot kommer att kunna ge en del andra konsekvenser som behöver utredas vidare. Områden som är aktuella för fortsatt utredning är demokratifrågorna, tidsaspekten när det gäller motioner till en kongress, val av förbundsdelegater och valberedning, beslut inför regelrevideringar som SBK inte styr över. Vidare lyfts tvåårsbudgetar, hur ska dessa hanteras? Frågan ställs om nyttan av kongresserna kan ökas istället och om organisationskonferensen kan se annorlunda ut. Kongressen beslutade att ärendet skulle utredas vidare. I samband med FS styrelsemöte den 13 juni beslutades att en beredningsgrupp skulle tillsättas där uppdraget är att utreda konsekvenserna vid kongress vartannat år. Gruppen består av Helene Edner, Bengt Blomqvist, LET Andersson och Helén Wallman (sammankallande) Postadress: Box 4, 123 21 Farsta Besöksadress: Frykdalsbacken 20, Farsta Telefon: 08-505 875 00 Fax: 08-505 875 99 Organisationsnummer: Svenska Brukshundklubben: 802000-4605 Brukshundservice Sverige AB: 556448-6453 info@brukshundklubben.se www.brukshundklubben.se

Gruppen har sett över de fördelar som framkommer i motionerna samt de konsekvenser som behövde utredas vidare. Arbetsgruppen förordar kongress vartannat år men konstaterar också att det finns för- och nackdelar oavsett vilken väg organisationen väljer att gå. Det finns också olika lösningar på situationer som uppstår i de olika situationerna. Nedan presenteras för- och nackdelar som framkommit samt frågor som behöver tas ställning till inför ett beslut vid nästa års kongress. Mandatperioder Med kongress vartannat år kommer mandatperioderna bli längre, upp till fyra istället för två år på vissa poster. När det gäller att hitta engagerade människor till våra ideella uppdrag finns en risk att det blir svårare att hitta personer som vill åta sig uppdrag under en fyraårsperiod. Det kan vara en fördel om de som väljer att engagera sig på de här uppdragen har en målsättning att bidra till organisationen under en längre period än två år. Längre mandatperioder möjliggör att individerna kan bli mer erfarna i sina uppdrag och därmed bidra på ett bättre sätt ut till organisationen innan en ny mandatperiod blir aktuell. Längre mandatperioder och kontinuitet skulle medföra arbetsro för en styrelse att verkställa beslut. Noteras bör att det inte upplevs vara några problem med kontinuiteten i styrelsen i dag. Med fokus på demokrati, när det gäller mandatperioderna så kommer själva påverkan att finnas kvar men medlemmarna kommer inte att kunna påverka vilka som sitter i förbundsstyrelsen lika ofta som nu. Motioner, ärenden och regelrevideringar Kongress vartannat år kommer att medföra att det tar längre tid för motioner att hanteras. Vidare kommer varannan regelrevidering att ligga på ett kongressfritt år. När det gäller motionerna finns flera frågor, kan motioner hanteras på ett effektivare sätt i organisationen? Kan motioner hanteras i samband med andra konferenser och forum, kan motioner beredas för att vara väl förankrade och genomarbetade innan beslut ska tas på en kongress? Klarar organisationen de krav som i så fall skulle ställas på transparens och beredning av motion innan en kongress? Kan organisationen lyckas vända hanteringen av motioner/ärenden så att de är väl beredda innan kongressen för att möjliggöra beslutstagande i sakfråga och inte om utredning? När det gäller regelrevideringen framkommer olika förslag på hantering av regelrevidering och följande frågor kan ställas; kan processen göras mer transparensen så att utskott, distrikt och rasklubbar kan delta och bidra i regelrevideringen under en längre period? Om en tydligare transparens fanns i hanteringen skulle beslut utifrån nuvarande hantering kunna tas utan att vara ett kongressbeslut? Kan beslut istället tas på organisationskonferensen eller av Förbundsstyrelsen alternativt genom att samtliga distrikt och rasklubbar beslutar i frågan via annat forum än fysiskt möte? 2

Kongressens värde i organisationen Utöver kongressens formella värde ser vi också att det finns andra värden, det personliga mötet är viktigt och i samband med kongressen möjliggörs ett utökat samarbete, kontakt mellan distrikt och rasklubbar och förbundsstyrelse (nätverksskapande). Om kongressen ska hållas vartannat år förlorar organisationen en viktig arena för nätverksskapandet. Om beslut tas om kongress vartannat år, kan kongressens värde ersättas av annat eller andra forum? Istället för att genomföra kongress vartannat år, finns det möjlighet att ta bort annan konferens alternativt organisera om/effektivisera andra konferenser eller kongressen för att spara medel på så sätt? Kan andra forum ersätta det personliga mötet? Stadgar När det gäller stadgarna kommer en översyn av dessa kunna göras om beslut tas om kongress vartannat år. Ekonomi En av kansliet uppskattad kostnad för kongressen ser ut enligt följande: Distrikt 154 000 164 000 kr Rasklubbar 58 000 67 000 kr Centralt 350 000 kr Den totala kostnaden för kongressen ligger på mellan 560 000 580 000 kronor. Däremot är det inte självklart att det går att frigöra dessa medel. Stor del av de centrala kostnaderna, 350 000 kronor ligger i arbetstid och personalomkostnader (900 timmar). Här finns istället möjligheten för kansliet att fokusera på andra arbetsuppgifter. För distrikten och rasklubbarna kommer det medföra en minskad kostnad. Hur stor del av respektive distrikts och rasklubbs budget som läggs på kongressen har inte undersökts. Budgetering för två år i taget När det gäller budgetering för två år i taget har följande synpunkter framförts. En tvåårig budget skulle kunna skapa arbetsro i förbundsstyrelsen, i utskott och på kansliet. Problemet med en budget för två år är att den inte är ett bindande löfte och att det måste finnas möjlighet att ändra eller lägga till i en budget som sträcker sig över en så lång tid, detta för att hantera omvärldsförväntningar eller viktiga, tillkommande budgetposter. Det finns olika möjligheter att hantera detta, ett sätt är att utse en grupp som tillsammans med FS får mandatet att fatta sådana beslut däremot går det inte att bortse från att det ändå är kongressen som slutgiltigt måste godkänna redovisningen. Synpunkter från interna och externa parter Diskussion har förts med bland annat delar av valberedningen, representanter från förbundsstyrelsen, utskottsmedlemmar samt VD för Svenska Kennelklubben. Att hitta personer till 3

längre mandatperioder lyfts som en fråga men ses inte som något stort problem. Fördelar med längre mandatperioder framförs där betoning ligger på att en styrelse ges annan möjlighet till arbetsro och för att verkställa beslut. Enkät En enkät gällande kongress vartannat år är utskickad till distrikt och rasklubbar. Utan att någon viktning gjorts utifrån antalet röster framför fler distrikt och rasklubbar att de önskar ha kongress vartannat år. Arbetsgruppen konstaterar att tydligare information kring hur enkäten skulle besvaras borde gått ut samt att enkätens frågor skulle behövts bearbetas mer. Fortsatt arbete På helgens organisationskonferens presenterades arbetet med frågan kongress vartannat år och resultatet av enkäten gicks igenom. I samband med konferensen beslutades att ärendet ska skickas ut till distrikt och rasklubbar där de kommer att ombes ta upp frågan på respektive distrikts och rasklubbs årsmöte. Utifrån de diskussioner som förs önskar arbetsgruppen få in svar från distrikten och rasklubbarna kring om de vill att kongress ska arrangeras varje eller vartannat år. Svaren kommer att vara en del i beslutsunderlaget till Förbundsstyrelsen. Förslag kommer sedan att ges av Förbundsstyrelsen till årets kongress så att beslut kan tas i frågan. Sammanfattningsvis Arbetsgruppen förordar alternativet kongress vartannat men ser att det finns några områden som arbetsgruppen känner är viktiga att betona för att organisationen ska kunna ta ställning i frågan. De ekonomiska aspekterna det ligger en relativt stor kostnad i att arrangera kongress varje år. Kostnaderna är till stor del låsta i medarbetares arbetstid vilket innebär att stor del av besparingen kommer omfatta omfördelning av arbetstid på kansliet. Viss ekonomisk besparing kommer självklart att möjliggöras för distrikt, rasklubbar och SBK centralt. Arbetsro och kontinuitet - genom längre mandatperioder kommer en förbundsstyrelse att kunna få möjlighet till en större arbetsro för att verkställa beslut. Demokrati - Möjligheten att påverka vilka som sitter i förbundsstyrelsen kommer inte kunna ske lika ofta som nu. Motionerna kommer att hanteras vartannat år istället för varje år. Kongressens värde, kongressen har fler värden, kan kongressen organiseras om, andra konferenser organiseras om alternativt andra konferenser tas bort för att istället fortsätta arrangera kongress varje år? Något vi pekat på vid ett flertal tillfällen är att kongress vartannat år eller varje år har både för och nackdelar. Vi vill nu att ni i distrikt och rasklubbar tar ställning till hur ni vill att vi ska hantera detta inom Svenska Brukshundklubben. 4

Vi bifogar en Powerpoint-presentation som ni kan använda inför diskussionerna på era årsmöten. Svar gällande om ni stödjer kongress vartannat år eller ej önskas så snart som möjligt efter era årsmöten. LET Andersson, Bengt Blomqvist, Helene Edner och Helén Wallman 5