Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Oxidationstal. Niklas Dahrén

Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Identifiera blod med Kastle-Meyertestet. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Atomen och periodiska systemet

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

Periodiska systemet. Namn:

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Repetition av hur en atom blir en jon.

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Hur fungerar bomber? Niklas Dahrén

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Framkalla fingeravtryck med ninhydrin. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Materia. Niklas Dahrén

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Proteinernas 4 strukturnivåer. Niklas Dahrén

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Joner, syror och baser

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Atomer, molekyler och joner

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Joner, syror och baser

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Intermolekylära krafter

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Buffertlösningar. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Föreläsningsplan Del 1 Allmän kemi

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Atomen och periodiska systemet

Grundläggande Kemi 1

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén

Kemiskafferiet modul 6 kemiteori. Bränslen och energi.

Här växer människor och kunskap

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Materia Sammanfattning. Materia

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Transkript:

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén

Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on: Ämnet får e* elektronöversko* genom a* elektroner upptas helt eller delvis (oxida8onstalet minskar). - - Molekyl 1 Molekyl 2

Oxidation och reduktion sker när natrium reagerar med fluor Vid en reak'on mellan en natriumatom och en fluoratom kommer natriumatomen avge en elektron 8ll fluoratomen. De*a sker p.g.a. a* fluoratomen har högst elektronega8vitet och drar fullständigt åt sig natriumatomens enda valenselektron. Natriumatomen oxideras alltså i denna reak8on och omvandlas 8ll en posi8vt laddad natriumjon. Fluoratomen tar upp elektronen som natriumatomen har avge*. Det innebär a* fluoratomen reduceras och omvandlas då 8ll en nega8vt laddad fluoridjon. Natriumjonen och fluoridjonen kan sedan binda 8ll varandra med jonbindning. Vi har då få* jonföreningen (saltet) natriumfluorid. Bildkälla: "NaF" av Wdcf - Eget arbete. Licensierad under Crea8ve Commons A*ribu8on-Share Alike 3.0 via Wikimedia Commons - h*p:// commons.wikimedia.org/wiki/file:naf.gif#mediaviewer/file:naf.gif

Tre exempel på oxidation 1. En eller flera elektroner avges helt eller delvis från e? ämne: Oxida8on kan innebära a* elektroner avges från e* ämne 8ll e* annat ämne p.g.a. a* det andra ämnet har högre elektronega8vitet och därför drar åt sig elektronerna. Ämnet får därmed e* elektronundersko*. Om det är liten skillnad i elektronega8vitet kommer elektronerna enbart förskjutas mot det andra ämnet (avges delvis eller par8ellt ). Det blir alltså ingen fullständig elektronöverföring men det räknas dock ändå som en oxida8on. Exempel: När metaller reagerar med ickemetaller, t.ex. när Na reagerar med F. 2. En eller flera väteatomer avges från e? ämne inkl. 'llhörande elektroner: Oxida8on kan innebära a* väteatomer avges av e* ämne 8llsammans med 8llhörande elektroner. Ämnet får därmed e* elektronundersko*. Exempel: De*a sker o\a vid oxida8on av organiska föreningar (kolhydrater, proteiner, fe*er, alkoholer etc.). Obs. De(a är egentligen en variant på variant 1. 3. Syreatomer upptas av e? ämne: Oxida8on kan innebära a* e* ämne upptar en eller flera syreatomer som därmed kommer dra åt sig elektroner från det ursprungliga ämnet och skapa e* elektronundersko*. Syre har hög elektronega8vitet och fungerar därför som en elektrontjuv som snor åt sig elektroner från andra ämnen. Exempel: De*a sker o\a vid oxida8on av organiska föreningar (kolhydrater, proteiner, fe*er, alkoholer etc.). Obs. De(a är egentligen en variant på variant 1.

Tre exempel på reduktion 1. En eller flera elektroner upptas helt eller delvis av e? ämne: Reduk8on kan innebära a* elektroner upptas av e* ämne från e* annat ämne p.g.a. a* ämnet har högre elektronega8vitet och därför drar åt sig elektronerna. Ämnet får därmed e* elektronöversko*. Om det är liten skillnad i elektronega8vitet kommer elektronerna enbart förskjutas mot ämnet (upptas delvis ). Det blir alltså ingen fullständig elektronöverföring 8ll ämnet men det räknas dock ändå som en reduk8on. Exempel: När metaller reagerar med ickemetaller, t.ex. när Na reagerar med F. 2. En eller flera väteatomer upptas av e? ämne inkl. 'llhörande elektroner: Reduk8on kan innebära a* väteatomer upptas av e* ämne 8llsammans med 8llhörande elektroner. Ämnet får därmed e* elektronöversko*. Exempel: De*a sker o\a vid reduk8on av organiska föreningar (kolhydrater, proteiner, fe*er, alkoholer etc.). Obs. De(a är egentligen en variant på variant 1. 3. Syreatomer avges av e? ämne: Reduk8on kan innebära a* e* ämne avger en eller flera syreatomer som därmed inte längre kan dra åt sig elektroner från det ursprungliga ämnet. Syreatomer är mycket elektronega8va och fungerar som elektrontjuvar. Om syreatomer försvinner kommer det ursprungliga ämnet få bä*re kontroll över sina egna elektroner och får därmed e* rela8vt elektronöversko*. Exempel: De*a sker o\a vid reduk8on av organiska föreningar (kolhydrater, proteiner, fe*er, alkoholer etc.). Obs. De(a är egentligen en variant på variant 1.

Oxidation och reduktion sker när vätgas reagerar med klorgas H 2 + Cl 2 2HCl Oxideras Reduceras Väte oxideras och klor reduceras: När vätgas reagerar med klorgas och bildar väteklorid oxideras väteatomerna medan kloratomerna reduceras e\ersom klor är mer elektronega8vt och drar åt sig de gemensamma elektronerna. Det sker dock ingen fullständig elektronöverföring e\ersom skillnaden i elektronega8vitet inte är 8llräckligt stor för a* elektronerna ska överföras fullständigt 8ll kloratomerna. Även om det inte sker en fullständig elektronöverföring är de*a ändå e* exempel på en oxida8on resp. reduk8on. Väteatomerna får e* elektronundersko* och kloratomerna e* elektronöversko* e\ersom de gemensamma bindningselektronerna förskjuts mot kloratomerna.

Vid förbränningar reagerar ämnen med syrgas och en oxidation resp. reduktion sker Vid förbränningar reagerar det ämne som förbränns med den syrgas (O 2 ) som finns i lu\en. Syreatomer är elektronega8va och drar åt sig valenselektroner från det ämne som förbränns. De överförda elektronerna a*raheras starkt 8ll syreatomernas atomkärnor och förlorar därmed mycket energi. Elektronenergin frisä*s då som värme- och ljusenergi 8ll omgivningen (det börjar brinna!). Om vi t.ex. förbränner kol kommer kolatomerna reagera med syrgasen i lu\en och produkten som bildas är koldioxid: C + O 2 CO Oxideras Reduceras 2 I ovanstående reak'on sker ingen fullständig elektronöverföring 8ll syret e\ersom det är 2 ickemetaller som reagerar med varandra och därmed är skillnaden i elektronega8vitet inte 8llräckligt stor. Men det är ändå en oxida8on resp. reduk8on som sker e\ersom de gemensamma valenselektronerna kommer förskjutas mot syreatomerna.

Oxideras Vid förbränning av magnesium sker en oxidation och en reduktion 4e - Reduceras 2Mg + O 2 2Mg 2+ + 2O 2-2MgO 2 magnesiumatomer och 1 syremolekyl reagerar. Mg avger elektroner och oxideras. O upptar elektroner och reduceras. Posi2va magnesiumjoner (Mg 2+ ) och nega2va oxidjoner (O 2- ) bildas. Jonerna binder 2ll varandra med jonbindning och jonföreningen magnesiumoxid (MgO) bildas. Magnesium oxideras och syre reduceras: Magnesium 8llhör grupp 2 och har därför 2 valenselektroner. Varje magnesiumatom avger därför 2 valenselektroner i reak8onen med syrgas. Varje syreatom har möjlighet a* ta upp 2 valenselektroner e\ersom syre 8llhör grupp 16 och därmed har 6 valenselektroner. I reak8onen kommer därför 2 Mg reagera med 1 O 2 och totalt sker en överföring av 4 valenselektroner.

En oxidation resp. reduktion kan även ske genom avgivande och upptagande av väteatomer E? ämne som avger en eller flera väteatomer (ämne A i nedanstående exempel) oxideras e\ersom de elektroner som 8llhör väteatomerna också försvinner iväg. Det innebär a* ämnet får e* elektronundersko* och därför har oxiderats. H A-H + B Oxideras Reduceras A + B-H E? ämne som upptar en eller flera väteatomer (ämne B i ovanstående exempel) reduceras e\ersom de elektroner som 8llhör väteatomerna också följer med. Det innebär a* ämnet får e* elektronöversko* och därför har reducerats.

Alkohol (etanol) bryts ned i levern genom oxidation i flera steg Etanol (vanlig alkohol) bryts ned i levern 'll koldioxid och va?en genom oxida'on i 3 steg: 1. Oxida8on av alkoholen etanol 8ll aldehyden etanal genom a* 2 väteatomer avges. 2. Oxida8on av etanal 8ll karboxylsyran etansyra (ähksyra) genom a* 1 syreatom tas upp. 3. Oxida8on av etansyra 8ll koldioxid och va*en genom a* 1 syreatom tas upp. I samband med det sker även en sönderdelning av molekylen. 1 2 3 Bildkälla: "Etanol metabolism" av Original uploader was Sysv at sv.wikipedia - Originally from sv.wikipedia; descrip8on page is/was here.. Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons - h*p://commons.wikimedia.org/wiki/file:etanol_metabolism.png#mediaviewer/ File:Etanol_metabolism.png

Redoxreaktioner Redoxreak'oner är reak'oner då e* ämne oxideras medan e* annat ämne reduceras. red = redox ox = oxida8on C + O 2 CO 2 Oxideras Reduceras

Oxidations- och reduktionsmedel Oxida'onsmedel: E* ämne som har förmåga a* oxidera e* annat ämne. Reduk'onsmedel: E* ämne som har förmåga a* reducera e* annat ämne. Reduk8onsmedel Oxida8onsmedel C + O 2 CO 2 Oxideras Reduceras Syreatomerna fungerar som oxida'onsmedel e\ersom syreatomerna drar åt sig valenselektroner från kolatomen och därmed oxiderar kolatomen. Kolatomen fungerar som reduk8onsmedel e\ersom kolatomen ger bort valenselektroner 8ll syreatomerna och därmed reducerar dessa.

Uppgift 1: Vilket ämne oxideras resp. reduceras i nedanstående reaktion och vilket ämne är oxidations- resp. reduktionsmedel? H 2 + F 2 2HF Oxideras/ reduk8onsmedel Reduceras/ oxida8onsmedel Lösning: o o o Väteatomerna oxideras och fluoratomerna reduceras e\ersom fluor är mer elektronega8vt och drar åt sig de gemensamma elektronerna. Fluoratomerna fungerar som oxida8onsmedel e\ersom fluoratomerna tar elektroner från väteatomerna vilket innebär a* väteatomerna oxideras. Väteatomerna fungerar som reduk8onsmedel e\ersom väteatomerna avger elektroner 8ll fluoratomerna vilket innebär a* de reduceras.

Uppgift 2: Vilket ämne oxideras resp. reduceras i nedanstående reaktion och vilket ämne är oxidations- resp. reduktionsmedel? Cl 2 + 2K 2KCl Reduceras/ oxida8onsmedel Oxideras/ reduk8onsmedel Lösning: o o o Kaliumatomerna oxideras och kloratomerna reduceras e\ersom klor är mer elektronega8vt och drar åt sig de gemensamma elektronerna. Kloratomerna fungerar som oxida8onsmedel e\ersom kloratomerna tar elektroner från kaliumatomerna vilket innebär a* kaliumatomerna oxideras. Kaliumatomerna fungerar som reduk8onsmedel e\ersom kaliumatomerna avger elektroner 8ll kloratomerna vilket innebär a* de reduceras.

Uppgift 3: Vilket ämne oxideras resp. reduceras i nedanstående reaktion och vilket ämne är oxidations- resp. reduktionsmedel? Fe + Cu 2+ Fe 2+ + Cu Oxideras/ reduk8onsmedel Reduceras/ oxida8onsmedel Lösning: o o E\ersom järnatomen (Fe) e\er reak8onen blir en posi8vt laddad järnjon (Fe2+) så måste järnatomen ha avgivit 2 valenselektroner. Järnatomen har därmed oxiderats och sam8digt fungerat som reduk8onsmedel. E\ersom kopparjonen (Cu2+) e\er reak8onen inte längre är posi8vt laddad utan har blivit en vanlig kopparatom så måste kopparjonen ha få* 2 elektroner. Kopparjonen har därmed reducerats och sam8digt fungerat som oxida8onsmedel.

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: h?p://www.youtube.com/kemilek'oner h?p://www.youtube.com/medicinlek'oner