Arbetsgruppsmöte 22/3

Relevanta dokument
Laboratorienätverk för Smittskydd och Mikrobiologi i Sverige

Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet

Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk

Laboratoriefrågor. Karin Tegmark Wisell Avdelningschef mikrobiologi

MISSIV LJ 2013/264. Förvaltningsnamn Avsändare

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk

Minnesanteckningar referenslaboratorier och fåtalsdiagnostik

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Svar på remiss från Socialdepartementet: Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Omfattning Campylobacter, Salmonella, Shigella, Yersinia non-pestis, Vibrio cholerae, EHEC. Dessutom ingår Helicobacter.

Folkhälsomyndighetens beredskap mot hälsohot

Folkhälsomyndighetens arbete med antibiotika och vårdhygien

Svensk författningssamling

Datum Enheten för hälso- och sjukvård Stockholm

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Kursämne för delmål c11

Stockholms läns landsting 1(2) "

Svenskt laboratorienätverk inom mikrobiologi. Rapport till uppdragsgivarna Folkhälsomyndigheten samt Sveriges landsting och regioner

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.

Nationell laboratorieförmåga inom området Mikrobiologiska analyser

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området?

Klinisk bakteriologi och virologi

Kommittédirektiv. Översyn av myndigheterna inom. inom smittskyddsområdet, Dir. 2008:60. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008

Omfattning Legionella pneumophila, Chlamydophila psittaci, Chlamydophila pneumoniae, Mycoplasma pneumoniae, m fl.

Vårt uppdrag att stärka och utveckla folkhälsan

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISTUTBILDNING I KLINISK MIKROBIOLOGI

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Beredskapsplanering för utbrott av smittsamma sjukdomar

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 73-87

Risk- och sårbarhetsanalys

Nationellt referenslaboratorium (NRL) för retrovirus (HIV-1, HIV-2, HTLV-I/II)

Nässjö april Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

Inledande bestämmelse

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?

Samordnad strategi för att motverka antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar

Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015

Internationella hälsoreglementet och underrättelseskyldighet. Stayesh Abdollahi Enheten för beredskap och krishantering

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Höstmöte 2016 Introduktion Gott och Blandat

Kontaktuppgifter och tillgänglighet. Huvudansvarigt NRL Karolinska Universitetssjukhuset Klinisk mikrobiologi Verksamhetschef Tobias Allander

Försvarsdepartementet

Delar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.

Svenskt Laboratorienätverk Inom Mikrobiologi SLIM. Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten Ordförande styrgruppen

Antibiotikaresistensövervakning

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet 80 poäng

HANDLINGSPLAN

Smittskydd förskola. Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten

Smittskyddsinstitutets risk- och sårbarhetsanalys Rapport till regeringskansliet med kopia till MSB

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng

Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Vårdhygienisk expertservice till primärvården en utmaning

Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag

Vad ska en TB-plan för Sverige innehålla?

Aktuellt från folkhälsomyndigheten. Johan Struwe Magdalena Prioux

Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland

Delar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.

Hiv och lagstiftning regelverk och rutiner

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna

Övervakning av influensa säsongen

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringens uppdrag att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015

Strategisk handlingsplan ( ) för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar

RAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN SMITTVÅRD Oktober 2000

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Motion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

fi 7o Motion 2018:14 av Linda Älegård (S) om flytt av ålder

Inbjudan till SMI-dag

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Den nya influensan A(H1N1)

2 Fördjupad samverkan

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Smittspridning och omhändertagande av barns infektioner vem ansvarar för vad?

Nationellt referenslaboratorium (NRL) för parasiter

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård


Samhällets kostnader för förebyggande av smittsamma sjukdomar. Resultat

Yttrande över slutbetänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Epidemiberedskapsplan

Socialstyrelsens roll vid stora katastrofer i utlandet med många svenskar drabbade.

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Regional krissamverkan i Jönköpings län

KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet 1

Kontaktuppgifter och tillgänglighet. Huvudansvarigt NRL Folkhälsomyndigheten Avdelningen för mikrobiologi Avdelningschef Karin Tegmark Wisell

KONTAKTLÄKARMÖTE HÖSTEN LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Aktuellt på Socialstyrelsen. SFVH Läkarsektionen 6 november 2013 Inger Riesenfeld-Örn

Smittspridning och. av barns infektioner - vem ansvarar för vad?

Transkript:

Arbetsgruppsmöte 22/3 Agenda Referenslaboratorier och fåtalsdiagnostik 10:00-10:15 Samling med kaffe och fralla 10:15-10:45 Introduktion (Lena Dillner -Hans Gaines) 10:45-12:30 Grupparbete Efterfrågan och behov (Annika Tiveljung-Lindell) 12:30-13:15 Lunch på nedre botten i Eugeniahemmet 13:15-15:00 Grupparbete Utbud och referenslaboratorier (Annika Tiveljung-Lindell) 15:00-15:15 Kaffe 15:15-15:50 Diskussion 15:50-16:00 Sammanfattning av dagen (Lena Dillner)

Laboratorienätverk för Smittskydd och Mikrobiologi i Sverige Regeringsuppdrag till SMI december 2010 Se över formerna för myndighetens laborativa verksamhet Undersöka möjligheten att öka samverkan med regionala laboratorier Fördjupad kartläggning av behov hos olika aktörer SMI föreslår: Ett nätverk mellan sjukvårdshuvudsmannens laboratorier och myndigheternas laboratorier för smittskydd och mikrobiologi

SMIs uppgifter SMI:s huvuduppgifter är numera kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning. Den mikrobiologiska laboratorieverksamheten bedrivs i fortsättningen med huvudinriktning på agens som faller under smittskyddslagen, såväl avseende diagnostik som forskning. SMI ska utföra mikrobiologiska laboratorieundersökningar som är av unik natur eller som av andra skäl inte utförs av andra laboratorier. Diagnostiken ska utföras mot avgift för full kostnadstäckning. Den mikrobiologiska verksamheten inom myndigheten är föremål för en utredning (Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige) som också tagit upp frågan om referenslaboratorier och finansieringen sådana funktioner.

Sammanfattning SMIs rapport SMIs instruktion förändras så att myndigheten får i uppgift att i samråd med sjukvårdshuvudmännen ansvara för ett laboratorienätverk och referenslaboratorier för smittskydd och mikrobiologi SMI får i uppdrag att i samråd med sjukvårdshuvudmännen och myndigheter med laborativ verksamhet, etablera nätverk för operativ verksamhet, beredskap och utbrottshantering och övervakning av betydelse för smittskydd och mikrobiologi i Sverige SMI får i uppdrag att tillhandahålla ett koordinerande centrum för det laborativa nätverket Ett råd med beslutsmandat för nätverket inrättas med representanter för de aktörer i stat, landsting och kommun som har ansvar för de verksamheter som ingår i nätverket En referensgrupp till nätverket inrättas med representanter för nätverkets uppdragsgivare

Ur rapporten (SKL/SMI) Diagnostiken, inte bara vård- och behandling, är sjukvårdshuvudmännens ansvar och utgör en integrerad del av hälso- och sjukvården Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för de laboratorieundersökningar som utförs inom hälso- och sjukvården inklusive undersökningar enligt smittskyddslagen samt undersökningar vid utbrott av smittsam sjukdom

Ur rapporten R-listor Samverkan är vanligen inte formaliserad genom avtal utan består av av frivilliga åtaganden Brist på samverkan innebär ökade kostnader som följd av dubbelarbete vid olika laboratorier för utvärdering av nya tester, instrument och liknande Icke formaliserad samverkan mellan laboratorier kännetecknas av viss sårbarhet och dessutom av viss ineffektivitet

Mål Målet med dagens möte: Föreslå samarbetsformer med referenslaboratorier Föreslå hur behoven av fåtalsdiagnostik ska tillgodoses Genom att: Definiera minimikrav på referenslabsfunktioner Definiera våra behov av referenslaboratorier respektive behov av fåtalsdiagnostik Föreslå hur vi ska kunna ta del av vetenskaplig kompetens vid referenslaboratorier samt definiera vilka krav vi har på sådana laboratorier.

Referenslaborativa funktioner 1. Referensdiagnostik 2. Referensmaterial (ECDC) 3. Vetenskaplig expertis 4. Samverkan och utveckling 5. Övervakning, varningssystem, utbrottshantering

Referenslaborativa funktioner 1. Mikrobiologi 2. Övervakning 3. Övrig expertis

Referenslaborativa funktioner: Mikrobiologi Exempelvis referensdiagnostik, bekräftande diagnostik, referensmaterial, rådgivning och rekommendationer till laboratorier, råd och stöd för kvalitetsövervakning, övervakning ovanliga händelser diagnostiska tester, organisation av back-up

Referenslaborativa funktioner: Övervakning Exempelvis övervakning ovanliga händelser avseende incidens, vaccin immune-escape, typning av specifika mikroorganismer för epidemisk övervakning eller för smittspårning.

Referenslaborativa funktioner: Övrig expertis Exempelvis rekommendationer till myndigheter/ andra aktörer inom folkhälsa, policies vaccinfrågor, utbrottshantering, beredskapsplanering, regionala/ internationella nätverk, forskning och utveckling

Verksamhetsområden SMI 1. Högpatogena smittämnen riskklass 3-4 2. Livsmedels- och vattenburen smitta 3. Antimikrobiell resistens 4. Vaccinprogrammets sjukdomar 5. Influensa m m 6. Blodburen smitta, STI 7. Parasitologi

Högpatogena smittämnen riskklass 3-4 Väsentligen heltäckande inom både mikrobiologi och övervakning.

Livsmedels- och vattenburen smitta Mikrobiologi: saknar väsentligen primärdiagnostik men kan tillhandahålla viss bekräftande diagnostik och referensmaterial etc Övervakning: Hanterar övervakning och utför typning av bakteriella smittämnen

Antimikrobiell resistens Mikrobiologi: saknar väsentligen primärdiagnostik men kan tillhandahålla bekräftande diagnostik, referensmaterial och många andra funktioner Övervakning: Hanterar övervakning och utför typning

Vaccinprogrammets sjukdomar Mikrobiologi: övervakning av immunologiska läget samt viss primärdiagnostik, kan ofta tillhandahålla bekräftande diagnostik och referensmaterial Övervakning: Hanterar övervakning och utför typning för epidemiologisk övervakning

Influensa m m Mikrobiologi: primärdiagnostik i undantagsfall, upprätthåller många mikrobiologiska referensfunktioner Övervakning: Hanterar övervakning och utför typning för epidemiologisk övervakning

Blodburen smitta, STI Mikrobiologi: SMI kan bara undantagsvis tillhandahålla mikrobiologiska referensfunktioner Övervakning: Hanterar övervakning av incidens men utför inte heltäckande typning för epidemiologisk övervakning

Parasitologi Mikrobiologi: SMI upprätthåller mikrobiologiska referensfunktioner även för maskar och urdjur utan speciellt smittskyddsintresse Övervakning: Hanterar övervakning och utför typning för epidemiologisk övervakning av smittämnen av betydelse för smittskydd