Bilaga 1 till Boverkets redovisning av uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030.

Relevanta dokument
Policy för Hållbar utveckling

JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Policy för hållbar utveckling

Skapa affärsnytta med Agenda 2030

Anna Graaf. Hållbart samhällsbyggande är en god affär. Förväntan på bolag har förändrats. Shared value. Shareholder value. Frukost CMB

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Genomförande av Agenda 2030

Agenda 2030-klassificering Guide

Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017.

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Strategi för arbetet med hållbar utveckling i Oxelösunds kommun

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Bidrag för genomförande av Agenda 2030

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Arbetet med Agenda 2030

Bidrag för genomförande av Agenda 2030

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar miljö, hållbart klimat och hav, samt hållbart nyttjande av naturresurser

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Miljömål för Luleå tekniska universitet

UNDERLAG FRÅN STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT FÖR SVERIGES GENOMFÖRANDE AV AGENDA 2030

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Extremism och lägesbilder

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

SnABbT, snyggt och hållbart

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Hållbar vvääl- färd Datum:

Miljööverenskommelse

Remissvar angående Dokumentationssystem för byggprodukter 2018:22

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen

Temagruppernas ansvarsområde

108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131)

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Rapport. Agenda Redovisning av uppdrag i regleringsbrev för 2017

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Miljööverenskommelse

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Resultatstrategi för Bangladesh

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Tipspromenad. Fråga X

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Stadgar Antagna Reviderade , och

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

@fores_sverige #fores

Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp?

Grön infrastruktur i prövning och planering

Aktuellt inom bygg- och bostadspolitiken

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Peter Fransson avdelningschef

Svensk författningssamling

Miljööverenskommelse

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Gestaltad livsmiljö och levande städer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Sveriges miljömål.

Anvisning: Kolumnerna C, D, E och F fylls i med kryss (ja/ nej). Kommentarer till det specifika målet skrivs i kolumn G.

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

LIFE KLIMAT- ANPASSNING

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Med miljömålen i fokus

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Transkript:

Bilaga 1 till Boverkets redovisning av uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Boverkets verksamhets bidrag till Agenda 2030 Mål & delmål 1. Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt 2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk. Stor inverkan nationellt(ja/nej) Verksamhet inom myndigheten som avses (aktivitet/uppdrag) Bedöms arbetet att vara tillräckligt? Stor inverkan internationellt (ja/nej) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om den bedöms vara tillräcklig (ja/nej) Kommentarer 3.Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet dödsoch sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. Se 6.3 och 11.6 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla 5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt. Internt på Boverket har man under 2014 utfört ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering av verksamheten. Resultatet blev en handlingsplan (rapport 2015) för hur Boverket ska arbeta med jämnställdshet framöver i sin verksamhet. Boverket ska vid varje uppdrag, aktivitet eller vid utveckling av nya lagar/regler beakta jämnställdhetsperspektivet. 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och säker återanvändning globalt. 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla. 7.1 Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.3 Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. I BBR (Avsnitt 6:62) ställs krav på vattenledningssytem ej får byggas med olämpliga material, som exempelvis kan avge bly till dricksvattnet. Boverket tittar på hur man i byggprocessen skulle kunna förenkla för fastighet med självförsörjning gällande energi, t.ex om det skulle underlätta med nya/ändrade regler i BBR Boverket har i uppdrag att delta i åtgärder beträffande direktivet om byggnaders energiprestandard. Arbetet rapporteras löpande till Regeringskansliet. Boverket har haft i uppdrag att utarbeta underlag till kontrollstation avseende nära nollenergibyggnader. Redovisat till Näringsdepartementet juni 2015. Boverket har haft i uppdrag att föreslå definition och kvanitativ riktlinje avseende energihushållningskrav för nära nollenergibyggnader. Redovisat till Näringsdepartementet juni 2015. Boverket och Energimyndigheten har under året (2015) utvecklat ett förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader som myndigheterna utarbetade 2013 (analysera konsekvensen av olika styrmedel). Utredningen lämnades till regeringskansliet dec 2015. Deltar i regeringens uppdrag inom EU, Concerted Action. Uppdraget handlar om ett erfarenhetsutbyte angående EUs direktiv om byggnaders energiprestanda. Boverket har ett samarbete med Östersjöländerna genom projektet "Energy and Resource Efficiency in the Baltic Sea Region". Projektet syfter till ökad energi och resurseffektivitet i makroregionernas städer. Boverket har haft ett uppdrag (startades 2013) att se över och skärpa nivåerna för energihushållning i Boverkets byggregler. Uppdraget resulterade i en rapport med förslag på möjliga ändrade kravnivåer samt en ändring i BBR som trädde i kraft mars 2015. EU direktivet för energieffektivisering ställer krav på medlemsländerna att införa mätning (lägenhet) på bl.a. värme, kyla och tappvarmvatten. Detta har till viss del redan genomförts i Sverige genom Lag (2014:267) om energimäting i byggnader där det ställs krav på att byggherrar/byggnadsägare ska installera inviduella mätare när det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart.

8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation 9.5 forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. Boverket stödjer innovativa bygglösningar för att bygga bättre, enklare, billigare, miljövänligare etc. Boverket tillåter då att byggherren frångår vissa byggregler (dock inte gällande bärighet eller andra aspekter som kan medföra fara för människors hälsa). Uppföljning av stöd för innovativt byggande, utvärdering av effekterna och resultatet av stödet för innovativt byggande av unga (rapport juni 2016) 10. Minska ojämlikheten inom och mellan län Övergripande: Boverket ansvarar för miljökvalitetsmålet "God Bebyggd Miljö". Idag anses inte detta mål kunna nås till 11. Göra städer och bosättningar, inte om man tittar på 2020, men målet har visat en svagt uppgående trend. Insatser för att kunna uppnå målet har Boverket inkluderande, säkra, motståndskraftiga och miljökvalitetsmålet "God Bebyggd planerar för. Detta är bl.a. åtgärder för att stärka gång, cykel och kollektivtrafikens position i planeringen. hållbara Miljö" Boverket publicerade under 2014 en handbok för hur kommunen kan skapa ett kunskapsunderlag som möjliggör eller stärker arbetet i form av planering, förmedling av bostäder samt kostnadseffektiva tillgänglighetsåtgärder i flerbostadshus. Deltog i World Urban Forum 2014. För den svenska montern valdes temat " Innovation Systems for growing Cities". Den svenska montern blev en av de mest välbesökta under hela utställningen. Boverket har haft utbyte med länder utanför Europa via förfrågningar från EU. Myndigheten ha bl.a. lämnat underlag till Regeringskansliet angående ett samarbetet med Indien angående Hållbar stadsutveckling. 11.1 Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden Boverket har bistått Sthlms län med en nulägesbeskriving av den romerska minoritetens situation på hyresmarknaden. Detta ingår i regeringens strategi för romersk inkludering 2012 2032 På uppdrag av regeringen har Boverket kartlagt och boende situationen för asylsökande i eget boende samt för de som ha beviljats upphållstillstånd. Ett förslag är att skapa en modell där staten ser till att det byggs bostäder speciellt för hushåll och grupper som har de lägsta inkomstnivåerna. Alltså en typ av "social housing", som finns i de flesta andra länder. Boverket har påverkats av EUs arbetet med den rådande flyktingkrisen, detta som medlem i "International Federation for Housing an Planning". Uppdrag, Allmännyttan de boendes inflytande, sociala frågor allmännyttiga aspekter (presenterats i rapport 2015). Den sociala statsningen handlar om att skapa "nya" relationer hyresvärd/hyresgäst. Lagen om bostadsrättsanpassningsbidrag har under 2014 setts över av Boverket för att få fram ev förbättringar. 11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. Boverket deltar i Trafikverkets projekt "Den attraktiva regionen" som syftar till att utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Boverket har, tillsammans med andra myndigheter, i uppdrag av regeringen att främja hållbar stadsutveckling. Boverket har en samordnande roll i uppdraget samt deltar i en arbetsgrupp kopplat till fokusområdet Hållbara städer. 11.3 Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. Boverket har haft i uppdrag att sätta Mål för hållbar fysisk samhällsplanering. Detta arbete blev klart under 2015. Boverket har ansvar för att beakta funktionshinderfrågor inom sitt verksamhetsområde enligt Förordningen(2012:546) med instruktion till Boverket. Myndigheten arbeter bl.a. med uppdraget, "Strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011 2016". Boverket lämnade 2015 in sin fjärde uppföljning av arbetet med delmålen. Boverket har under regeringens urbana utvecklingsarbete startat två forskarinsatser under 2014. Det ena handlar om de utbana utvecklingsområdernas rykte och stigmatiseringsprocesser (hur de fungerar och hur man kan minska trycket på platserna). Det andra handlar om att fördjupa och sprida kunskap om hur urban segregation och social hållbarhet relaterar till den byggda miljön och till stadsbyggnad. Rapporter publicerades 2015.

11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur och naturarv 11.5 Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer. Boverket samordnar riksintressemyndiheternas arbete med underlag för tillämpning av riksintressen. I Plan och bygglagen (PBL) finns bestämmelser för hur kulturmiljöfrågor ska hanteras inom kommunerna. Vid ansökningar om bygglov skall kommunen bland annat kontrollera att byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas. Detta beskriv i "PBL kunskapsbank" (en handbok för om plan och bygglagen) som Boverket ansvarar för. Se mål 13.1, 13.3 Boverket administrerar statens bidrag till radonsanering i egenhem tillsammans med landets länsstyrelser. Boverket deltar i uppdrag med KEMI kring bisfenol vid relining av vattenledningar. Uppdraget startade 2013 och är nu avslutat. 11.6 Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. Boverket undersöker om det finns förutsättningar för att införa ett nationellt system för dokumentation av byggprodukter/byggmaterial och byggkomponetener vid nybyggnation. Det finns nämligen ett behov av ökad kännedom om ämnen i byggprodukter. Uppdraget ingick i regleringsbrevet för 2015. I BBR finns regler för att säkerställa byggnader är hälsosamma att vistas i, det ställs till exempel krav på luft(ventilation), fukt samt insläpp av dagsljus. BBR främjar även säkerhet genom regler för utrymningsvägar. Sedan ett par år tillbaka bedrivs en nationell samverkan (mellan Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Folkhälsomyndighetensamt länsstyrelserna) gällande bullerfrågor. I april 2015 lämnade NV och Boverket in två utkast på vägledningar gällande industri och annat verksamhetsbuller. 11.7 Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Boverket ansvarar för uppföljningen av friluftsmålen "Tillgänglig natur för alla" och "Attraktiv tätortsnära natur". Boverket lämnade 2015 in två uppföljningsrapporter till Naturvårdsvareket angående målen. Målet "Tillgänglig natur för alla" bedöms ha en positiv utveckling. För målet "Attraktiv tätortsnära natur" är det inte lika positivt. Detta mycket pga av den snabbt ökande bostadsbristen som riskerar att öka exploatering av grönområden i tätorter. Boverket har upprättat en Vägledning hållbart byggande i översiktsplaneringen, sept 2015. Där ingår bl.a. att planera för grönområden. 11.a Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. 11.b Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai ramverket för katastrofriskreducering 2015 2030, en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer. Se även aktiviteter under 11a. Boverket har samordningsansvar för plattform(nv, Energimynd, Tillväxtv, Trafikv) angående hållbar stadsutveckling. Syftet är att bidra till tvärsektoriell samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsutbyte och erfarenhetsutbyte. Plattformen ska även stödja de regionala struktutrfondsprogrammens arbete med hållbar utveckling. Boverket samarbetar även med Formas och Arkitktur och designcentrum kring hållbar stadsutveckling. Syftet här är att medverka till en ökad samverkan mellan politikområdena stadsplanering, boendefrågor, arkitektur och kulturmiljö. Boverket har upprättat en Vägledning hållbart byggande i översiktsplaneringen, sept 2015 Vägledning för barn och ungas utemiljö, (Rapport 2015). Detta baseras på trenden att friytorna för barn och unga minskar i bostadssytorna. Boverket påbörjade 2015 en förstudie angående miljö och klimatanpassade byggregler. Man tittar då på livscykelanalys, ekosystemtjänster och klimatanpassning under byggprocessen. Boverket har tagit över "Delgationen för hållbara städer"s roll i att besulta om ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. Boverkets roll är att följa, dokumentera och stödja projekten i genomförandet, erbjuda projekten möjlighet kunskaps och erfarenhetsutbyte och sprida erfarenheter samt utvärdera stödet. Bidrag till allmänna samlingslokaler, bidrag verksamhetsutveckling ungdomsverksamheter (Uppdrag redovisas mars 2016).

12. Säkerställa hållbara konsumtions och produktionsmönster. 12.1 Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar. Projekt om resurseffektivitet i byggsektorn, leds av EU kommissionen, deltar i en av intressegrupperna, Boverket har tagit intiativ till en svensk intressegrupp för hållbar användning av naturresurser (förankra svenska ståndpunkter) Se 7.3 12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. Boverket utreder förutsättningarna för utveckling av cirkulär ekonomi, dvs möjligheterna att öka återanvändning av material i byggprocessen I BBR ställs krav på hur avfall ska hanteras i byggprocessen 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser*. Boverket har upprättat en vägledning för kommunerna om hur dessa ska planera för framtida konsekvenser av klimatförändringar; Avrinning vid skyfall, påverkan dricksvatten samt stigande havsnivå. 13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. Boverket ska sammanställa de planeringsunderlag avseende klimatfågor från länsstyrelserna i enlighet med 2016 års regleringsbrev. Boverket utförde under 2014 ett uppdrag där man tittade på "Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livsperspektiv". Rapporten för uppdraget publicerades under 2015. "Vägledning om krav avseende hälsa, säkerhet, risk för olyckor mm", samarbete med MSB (Uppdraget ska redovisas i april 2017) Boverket tittar på möjligheter att förtäta städer så att fler människor har tillgång till kollektivtrafik och därmed minskar behovet av personbilstrafik. Skärpta krav i BBR gällande vedeldning, krav på bättre mer effektiva pannor som ger mindre utsläpp. Detta enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:11) om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle, EVP. 13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. Boverket driver sedan 2007 tillsammans med KTH och SCB ett uppdrag vars syfte är att ta fram ett förslag på metod för att göra en miljöuppföljning, baserat på befintlig miljöstatistik. Resultatet är ett antal miljöindikatorer som från och med 2015 följs upp årligen inom Sverige. De föreslagna miljöindikatorerna omfattar energianvändning, utsläpp av växthusgaser, kväveoxider och partiklar till luft, användning av hälsofarliga kemiska produkter, samt avfallsproduktion. För närvarande drivs ett projekt med att presentera dessa via Boverkets webbplats för att branschen skall kunna nyttja informationen för att förbättra sitt klimatarbete. Boverket ska i samråd med Naturvårdsverket och Trafikverket ta fram en vägledning för hur översiktsplanen kan bidra till de nationella klimatmålen, regeringens ambition om en transportsnål samhällsstruktur samt visionen om noll nettoutsläpp till 2050. Boverket ska dessutom gå ut och informera om denna vägledningen till allmännheten. Resultatet ska resovisas för Regeringen senast dec 2016. 13.3 Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning Boverket har upprättat en vägledning för kommunerna om hur dessa ska planera för framtida konsekvenser av klimatförändringar; Avrinning vid skyfall, påverkan dricksvatten samt stigande havsnivå. Boverket ska sammanställa de planeringsunderlag avseende klimatfågor från länsstyrelserna i enlighet med 2016 års regleringsbrev. Boverket utförde under 2014 ett uppdrag där man tittade på "Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livsperspektiv". Rapporten för uppdraget publicerades under 2015. "Vägledning om krav avseende hälsa, säkerhet, risk för olyckor mm", samarbete med MSB (Uppdraget ska redovisas i april 2017) 14.Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

14.2 Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. 15.5 Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. Boverket har följt arbetet kring förberedelserna och beslut angående en nationell havsplanering. Boverket ansvarar för uppföljningen av friluftsmålen "Tillgänglig natur för alla" och "Attraktiv tätortsnära natur". Boverket lämnade 2015 in två uppföljningsrapporter till Naturvårdsvareket angående målen. Målet "Tillgänglig natur för alla" bedöms ha en positiv utveckling medan målet "Attraktiv tätortsnära natur" har det svårare pga av den snabbt ökande bostadsbristen som riskerar ökad exploatering av grönområden i tätorter. Boverket har upprättat en Vägledning hållbart byggande i översiktsplaneringen, sept 2015 Se mål 11 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 17.Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling Se även aktiviteter under 11a.