Förädlade livsmedel på den internationella arenan Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995 2005 en kortversion De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt, samtidigt som världsmarknadspriserna har gått tillbaka. EU som helhet har tappat marknadsandelar i handeln med tredje land och minskat sitt exportnetto, vilket tyder på en försämrad konkurrenskraft. Sverige har haft en mycket god handelsutveckling och har lyckats öka sina marknadsandelar i världshandeln.
Sverige i den globala utvecklingen Livsmedelsindustrin är en av Sveriges största industrigrenar och har därför stor betydelse för landets ekonomi och råvaruproduktion. Sektorns konkurrenskraft är något som är av stor vikt för många, i synnerhet i en värld där graden av internationalisering bara ökar. En fördjupad kunskap om livsmedelsindustrins förutsättningar på den internationella arenan kan underlätta för myndigheter, organisationer och andra typer av aktörer att bidra till en konkurrenskraftig näring. Före Sveriges medlemskap i EU 1995 omfattades Sveriges handel med livsmedelsindustriprodukter av vissa förmåner gentemot den europeiska marknaden, bl.a. genom EESavtalet och bilaterala avtal. Trots detta fick svenska företag genom EU-inträdet ökad tillgång till den inre marknaden i och med att gränsskyddet mellan EU och Sverige då helt togs bort. Detta ställde företagen inför både nya hot och nya möjligheter och bidrog till att utrikeshandeln ökade. Jordbruksverket har i en rapport analyserat handeln med livsmedelsindustriprodukter på global, europeisk och svensk nivå mellan åren 1995 och 2005. Rapporten återspeglar alltså den utveckling som skedde före de kraftiga prisökningarna 2006-2007. Eftersom antalet produkter är väldigt många har dessa grupperats och analysen utförts på en mer övergripande nivå. Livsmedelsindustriprodukter Med begreppet avses livsmedel som produceras av livsmedelsindustrin. Livsmedel som produceras av exempelvis jordbruket ingår därmed inte (levande djur, färsk frukt, spannmål, etc.). Produkter som inte människor kan äta omfattas inte heller av begreppet livsmedelsindustriprodukter, exempelvis tobak och djurfoder. Definitionen skiljer sig något från de definitioner som flertalet andra organisationer och myndigheter tidigare har använt sig av. Exempel på livsmedelsindustriprodukter: Styckat kött och köttprodukter Fryst fisk och fiskprodukter Mjölk och ost Mjöl och malt Soppor och såser Frysta och beredda grönsaker Konfektyr och kakor Läsk, vin och sprit De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter växte Världens handel med livsmedelsindustriprodukter växte mellan 1995 och 2005. Handeln ökade med ca 60 procent i nominellt värde (USD) och ca 30 procent i volym (kg). Man handlade också allt mer med s.k. högvärdiga produktgrupper, dvs. sådana som har ett högt pris per kilo. Detta kan inte alltid likställas med en hög förädlingsgrad eftersom även produktgrupper som exempelvis kött, fisk och kaffe definieras som högvärdiga. 2
Beredda kräftdjur mm Margarin Kokosolja, mm Såser Bröd, kex, kakor Livsmedelsberedningar Frukt, bär, frysta Griskött Fiskfiléer mm 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Procentuell volymökning 1995-2005 Figur 1. Exempel på produktgrupper som i världshandeln har haft en stark tillväxt Den globala handeln ökade alltså mellan 1995 och 2005, men på grund av den globala inflationen var handelns värdeökning uttryckt i reala termer enbart en procent. Detta är något som sällan förs fram i ex. media. Dessutom, att påstå att handeln med livsmedelsindustriprodukter hade en mycket starkare tillväxt än vad handeln med icke livsmedelsindustriprodukter hade, är en sanning med modifikation. Rent värdemässigt växte de något starkare, men inte volymmässigt. Nominell värdeutveckling Den utveckling som har skett i löpande penningvärde. Motsats till real värdeutveckling. Real värdeutveckling Verklig utveckling, dvs. den utveckling som har skett oberoende av inflationen. men världsmarknadspriserna sjönk mellan 1995 och 2005 På senare tid har situationen på världsmarknaden ändrats ganska radikalt och världsmarknadspriserna har skjutit i höjden. Under den period som har analyserats i rapporten sjönk däremot världsmarknadspriserna på livsmedelsindustriprodukter trots en relativt hög allmän inflation. Utvecklingen drevs sannolikt av en ökning av det globala utbudet i relation till efterfrågan. Prisfallet var dock inte stort utan hamnade på ca tre procent i nominella termer. Uttryckt i reala termer innebar detta dock en relativt stor prisnedgång. Det nominella genomsnittspriset för världshandelns 20 största produktgrupper ökade däremot, vilket ger signaler om en ökad efterfrågan på dessa varor. Som exempel kan nämnas nötkött, fisk och ris. EU:s internationella ställning försvagades EU är en av de största aktörerna på världsmarknaden, men den mesta handeln sker ändå på den gemensamma inre marknaden. 1995 var ca 60 procent av den totala exporten från EU-15-länderna intern. Priserna på den inre marknaden är generellt sett högre än på världsmarknaden, vilket avspeglar sig i att värdeinnehållet (värdet per kilo exporterad produkt uttryckt som USD/kg) är högre inom EU än i resten av världen. Men det högre styckvärdet beror också på att EU handlar relativt mer med högvärdiga produkter. EU-15 Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. 3
Handeln mellan EU-15-länderna utvecklades under perioden positivt, både på aggregerad nivå och på produktnivå. Handelsvärdet ökade med 82 procent i nominella termer och volymen med 106 procent. Jämfört med den globala handeln finns något fler högförädlade varor representerade bland de produktgrupper som gick riktigt bra. EU vinner på hemmaplan men förlorar på bortaplan Om EU:s interna handel var positiv hade handeln med tredje land snarare en motsatt utveckling. EU tappade marknadsandelar, exportnettot minskade och värdeinnehållet ökade mer för importen än exporten, vilket tyder på en försvagad konkurrenskraft. Exporttillväxten för flera produktgrupper uppvisar negativa siffror och det är både låg- och högförädlade produkter som är berörda. Det är tydligt att EU inte förmår att dra fördel av de växande globala marknaderna så som andra regioner har gjort, exempelvis Latinamerika och Asien. Choklad mm Mjölk, grädde, koncentrerad Frukt- och bärsaft Ost och ostmassa Glassvaror Färskt nötkött Kött, slaktbiprodukter, mm Mjölk, grädde, ej konc Fårkött Fryst nötkött 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Procentuell volymminskning 1995-2005 Figur 2. Exempel på produktgrupper som i EU:s handel med tredje land har haft en negativ exporttillväxt Sveriges livsmedelsindustriföretag tog del av den globala expansionen Sveriges handel med livsmedelsindustriprodukter, vilken karakteriseras av ett högt värdeinnehåll, växte efter EU-inträdet starkt. De svenska företagen ökade sina marknadsandelar i världshandeln och exporten växte starkare än importen. Sverige ökade sin export för de allra flesta produktgrupper, med undantag för bl.a. fryst nötkött och smör. Under den aktuella tioårsperioden ökade också värdeinnehållet för exporten samtidigt som det minskade för importen. Inte bara sprit och fisk som säljer utomlands Sveriges export var både 1995 och 2005 relativt starkt beroende av ett mindre antal produktgrupper, exempelvis sprit, choklad, margarin, fisk samt bröd, kex och kakor. Utvecklingen ser ändå positiv ut. Det var många produktgrupper som procentuellt sett växte starkt, både sådana som var handelsmässigt små och sådana som var handelsmässigt stora. 4
Mjölk och grädde Vin Växtsaft, förtj.medel Olivolja Ris Malt Socker Fryst fisk Konc. mjölk/grädde Beredda kräftdjur, mm Palmolja Maltdrycker Ost och ostmassa Fiskfiléer, mm Frukt- och bärsaft Såser Bröd, kex och kakor Får- och getkött 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Procentuell volymökning 1995-2005 Figur 3. Exempel på produktgrupper som i Sveriges export har haft en stark tillväxt För världens 20 handelsmässigt största produktgrupper ökade exempelvis Sveriges handel ca fem gånger starkare än både den globala och den europeiska handeln och det var alltså inte bara sprit och fisk som stod för tillväxten. Även produktgrupper som maltdrycker, samt fruktoch bärsaft, hade en god tillväxt. 500 400 300 200 100 0 EU.s inre marknad EU:s export EU:s import Sveriges export Genomsnittlig värdeökning (i procent) Sveriges import Figur 4. Nominella värdeökningar för världens 20 handelsmässigt största produktgrupper på global, europeisk och svensk nivå Vid jämförelser med EU:s utrikeshandeln är det dock lätt att låta sig luras av Sveriges relativt starka siffror. Handeln med andra EU-länder är nämligen inkluderad i Sveriges handelsstatistik, medan EU:s svaga utveckling i huvudsak hänför sig till handeln med tredje land. Det har dock gjorts andra studier som visar att Sverige, även i jämförelse med exempelvis Tyskland, Danmark och Finland, har en god tillväxt. Man får inte heller glömma bort att Sveriges utrikeshandel 1995 var relativt liten (ca 10 procent av produktionsvärdet). Detta gör också att tillväxten blir kraftig när handeln ökar. 5
Framtida utveckling Den framtida handeln med livsmedelsindustriprodukter kommer med all säkerhet att fortsätta att öka. Med en förhöjd levnadsstandard i många länder kan efterfrågan på förädlade varor komma att stiga. Når man en överenskommelse inom WTO om ett nytt jordbruksavtal kommer även detta med stor sannolikhet att få positiva effekter för mer förädlade jordbruksvaror. Samtidigt kommer det att innebära att livsmedelsindustrin ställs inför en ökad konkurrens, inte minst från tillväxtekonomierna i Asien och Latinamerika. Investeringar i forskning och utveckling är avgörande för Sveriges framtida handel Sverige hade under perioden 1995-2005 en mycket god utveckling. Hur näringen lyckas under nästkommande tioårsperiod kommer att vara beroende av hur väl man lyckas förvalta och utveckla sina komparativa fördelar. Man kommer att ställas inför många utmaningar, som exempelvis tillgången på råvaror och arbetskraft och kostnaden för desamma, möjligheten att utnyttja skalfördelar i produktionen, osv. För Sverige, som idag är en kunskapsregion i ett globalt perspektiv, är investeringar i forskning och utveckling avgörande för möjligheten att uppnå en positiv och stabil utveckling framöver. Ett kritiskt moment i detta sammanhang är också företagens förmåga att framgångsrikt nå ut med sina produkter till den slutliga konsumenten. Mer och fördjupad fakta Detta är en kortversion av Jordbruksverkets rapport Förädlade livsmedel på den internationella arenan (2008:2). I huvudrapporten finns fördjupade beskrivningar och analyser av handeln med livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005. Rapporten går att beställa eller ladda ned som pdf på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se. 6