4 6 8 10 19 Vikten av att vara internationell Lima och Lund BYTER ERFARENHETER GENOM arkeologin Studenternas fältstudier Nordisk Jazz Från Småland till Zimbabwe Copyright Internationella programkontoret 2012. Texter: Linnea Holtze, Anders Ahlstrand och Jöns Ahlén. Global Reporting sid 6 9 och sid 19 20. Lennart Köhler sid 12 13. Annika Wallin sid 18. Foto omslag: GettyImages/Studio Paggy, retusch Alex&Martin. Foto inlaga: GettyImages/MIXA sid 3. istockphoto, Shutterstock och Johnér/Magnus Ragnvid sid 4 5. Jesper Klemedsson sid 6 (övre bild). Charlotte Carlberg Bärg sid 6 (nedre bild), 7 9 och 14 15. istockphoto sid 10. Alex&Martin sid 12. Johnér/Elliot Elliot sid 16. Emil Kieri sid 17. Alice Tavaya sid 19. Mia Laurén sid 20. Grafisk form/illustrationer och layout: Matador kommunikation AB. Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2012.
Internationalisering inom högre utbildning 3 Varför är det viktigt med internationalisering? Det räcker egentligen med att vända på frågan för att få ett självklart svar: Var skulle vi ha varit utan internationellt utbyte och inflöde av idéer och erfarenheter från andra länder? Inom forskningen har internationella kontakter länge varit en viktig del i arbetet. Idag sträcker sig internationaliseringen inom högre utbildning mycket längre. Utbytesstudier är en självklar del i många grundutbildningar, liksom kurslitteratur från andra länder och internationella teman i undervisningen. Och genom Bolognaprocessen har vi i Europa skapat ett system med gemensamma utbildningsnivåer, poängsystem och examina. Arbetsmarknaden efterfrågar personer med internationellt inriktade utbildningar och internationella kontakter. Dagens studenter kommer att ha möjlighet att arbeta utomlands, i internationella organisationer eller i företag med internationella kunder. Regeringens mål är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. I propositionen Ny värld ny högskola, 2004, presenterade regeringen förslag för att öka den högre utbildningens internationalisering och attraktivitet. Och i propositionen Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid, 2008, lämnade regeringen förslag om gemensamma examina och redogjorde för hur internationaliseringen av den högre utbildningen bör främjas. Internationellt samarbete ger möjlighet till fördjupade kunskaper hos lärare och studenter. Det bidrar till långsiktig kvalitetsutveckling i hela organisationen och är grundläggande för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. I den här broschyren kan du läsa om hur internationella projekt och utbyten leder till kvalitet och positiv utveckling för såväl verksamhet som individer.
4 Internationalisering inom högre utbildning Vikten av att vara internationell Varför ska ett lärosäte arbeta med internationalisering? Frågan kan tyckas onödig att ställa i dessa tider av globalisering och europeisering. Men svaret är essentiellt för alla institutioner som vill utveckla hållbara strategier. Särskilt med tanke på att huvudmän och intressenter ställer allt större krav på lärosätena. I tider av ekonomisk motgång räknas varje krona. Jag tycker att det är glädjande att allt fler lärosäten inte bara har anammat internationalisering som sådant, utan också tydligt har definierat hur internationalisering bidrar till att de uppfyller sina uppdrag. Genom detta visar de att internationalisering inte är ett mål i sig utan en metod som stödjer dem i arbetet med måluppfyllelse och kvalitetsutveckling inom utbildning, forskning och sina övriga samhällsuppdrag. När det nu är budgetnedskärningar på många håll kommer internationaliseringen inte bara att behöva bevisa sitt värde, utan också behöva visa på ökad inverkan trots mindre budget. Att mäta effekterna av internationalisering får därmed ökad prioritet. Mätningar bör dock göras med försiktighet, så att man inte blandar ihop det som är kvalitet inom olika processer (exempelvis studentservice) med kvaliteten på själva utbildningen (till exempel förväntade studieresultat). Vi får inte heller glömma Einsteins ordstäv: allt som räknas går inte att räkna, och allt som går att räkna räknas inte. Det mest intressanta är inte siffrorna utan vad siffrorna antyder. Nu, mer än någonsin, är det dags att titta på resultat och effekter snarare än bara produkterna av internationalisering.
Internationalisering inom högre utbildning 5 Framgångsrikt internationaliseringsarbete kräver struktur, engagemang, tid, och mest av allt: lärare. Forskning har visat att kvaliteten på lärarna är den, institutionsmässigt, allra viktigaste faktorn för studenternas lärande. Lärarkåren är kärnan i utbildningens kvalitet. Därför kan internationalisering som inte involverar lärarna knappast leda till att förbättra utbildningens kvalitet. En fråga som därför ofta ställs är: Hur får vi våra lärare att internationalisera kursplanen? Som jag ser det bör denna fråga ställas omvänt. Institutionerna borde regelbundet svara på frågan: Hur kan internationalisering stödja lärare, forskare och övrig personal i det dagliga arbetet? Om de gjorde det skulle de se kraftigt ökade vinster med internationalisering i framtiden. Adinda van Gaalen, Senior Policy Officer, Nuffic Adinda van Gaalen ligger bakom ett flertal rapporter om kvalitetssäkring inom internationalisering, utgivna av EAIE (European Association for International Education). Nuffic är en icke vinstdrivande, offentligt finansierad, organisation som arbetar med internationalisering av högre utbildning i Nederländerna.
6 Internationalisering inom högre utbildning Lima och Lund byter erfarenheter genom arkeologin
Internationalisering inom högre utbildning 7 Utbytet mellan universiteten i Lund och Lima blev en framgångsrik korsbefruktning mellan två olika arkeologiska traditioner. De nya influenserna har berikat studenter och lärare på bägge sidor av Atlanten. Arkeologi är ett internationellt ämne och nästan alla vill ut och gräva, därför är utbytet med Peru drömmen för våra studenter. Här får de egna ansvarsområden på utgrävningsplatsen och de kan vara med och bearbeta och analysera fynden efteråt i universitetets arkeologiska laboratorium. Det säger Fanni Faegersten, internationell koordinator vid Lunds universitet med ansvar för utbytet med Universidad Católica i Lima, som har finansierats genom Linnaeus- Palmeprogrammet. Blivit bättre på att arbeta i fält Arkeologiutbytet mellan Lund och Lima har pågått i tre år. Erfarenheterna av utbytet har varit mycket positiva, trots att arkeologifakulteterna arbetar med olika förutsättningar. I Lund har man exempelvis kunnat dra fördel av peruanernas kunskap och erfarenhet i praktiskt fältarbete, medan Universidad Católica å andra sidan har haft stort utbyte av Lundakollegornas kunskaper i digitala analysverktyg. Lundastudenten Clara Alfsdotter berättar att utbildningen i Lima är mer praktiskt inriktad. Det första som hände henne var att hon skickades iväg till en utgrävningsplats i landets norra delar i en och en halv månad. Där var det bara att stiga ner i en grav och börja arbeta. I Sverige är vi mer teoretiska, här blir man väldigt duktig på att arbeta i fält. 3D-teknik stor vinst för peruanerna För arkeologerna på Universidad Católica i Lima har utbytet inneburit stora tekniska framsteg tack vare den kunskap i digital arkeologi som finns i Lund. Under 2011 har två peruanska masterstudenter vistats i Lund för att sätta sig in i hur 3D-teknik kan användas för att analysera arkeologiska fynd. Vi har olika styrkor, olika saker att erbjuda varandra och massor att lära. Det är just därför som denna typ av utbyten är viktiga, säger den peruanske studenten Julio Saldaño. Lärarna gästföreläser Gästlärare från Lima föreläser med jämna mellanrum på kursen i Andean Archaeology i Lund, som är ett resultat av Linneaus-Palmesamarbetet. Gästlärarna blir en tillgång för alla kategorier av studenter. Ofta håller professor Kristina Jennbert från Lund och hennes främsta samarbetspart i Lima, professor Luis Jaime Castillo Butters, föreläsningar ihop. På båda sidor Atlanten. Fanni Faegersten ser projektet som mer än bara ett vetenskapligt utbyte. Fanni Faegersten, internationell koordinator Lunds universitet Enligt henne bygger det på relationer mellan enskilda människor som med sitt engagemang kan få projektet att växa. Allt internationellt utbyte handlar om att påverka och låta sig påverkas. Det är inspirerande att se hur studenter och lärare utvecklats och hur både deras vetenskapliga och privata liv ofta har tagit en ny vändning. Om Linnaeus-Palme Linnaeus-Palme är ett internationellt utbytesprogram som ska stimulera samarbete mellan universitet och högskolor i Sverige och i utvecklingsländer. Det ger ekonomiskt stöd till erfarenhetsutbyte för lärare och studenter inom såväl grundutbildning som avancerade nivåer på universitet och högskolor.
8 Internationalisering inom högre utbildning Studenternas fältstudier utvecklar verksamheten På Raoul Wallenberg Institutet i Lund tar många studenter chansen att göra fältstudier med hjälp av Internationella programkontorets MFS-stipendium. Erfarenheterna som studenterna samlar på sig ute i världen kommer sedan hela institutet till godo genom seminarier och forskningsprojekt. Mänskliga rättigheter är ett utåtriktat ämne och jag kan inte tänka mig något som är mer relevant för MFS-studier. Våra studenter är oerhört intresserade av att åka ut i världen och undersöka hur man kan förändra genom att uppfylla de mänskliga rättigheterna, säger Linda Hiltmann, MFS-handläggare på Raoul Wallenberg Institutet, som är en oberoende akademisk institution med fokus på mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Studenternas utlandserfarenhet viktig pusselbit i verksamheten Förutom noggranna förberedelser lägger Raoul Wallenberg Institutet stor vikt vid att verkligen ta tillvara på studenternas erfarenheter från sina fältstudier. När studenterna kommer tillbaka till Sverige arrangeras ett seminarium där de får presentera sina resultat. Det händer också att institutet involverar hemvändande studenter i forskningsprojekt, när det finns pågående projekt som överensstämmer med studenternas kompetensområden.
Internationalisering inom högre utbildning 9 Rekryterar bland studenterna Tidigare MFS-stipendiater deltar också i informations möten och delar med sig av sina erfarenheter till andra studenter som funderar på att åka ut i fält. På Raoul Wallenberg Institutet finns även flera anställda som rekryterats efter avslutade MFS-studier. Det är ofta drivna studenter som kunnat genomföra en bra fältstudie och förutom stort intresse för sitt ämne har de även en internationell kompetens. Det ser vi förstås som en merit här. Har lett till ny kurs på masternivå Linda Hiltmann menar att MFS också påverkat och utvecklat utbildningen, bland annat genom att det skapats en ny kurs på mastersnivå, Human Rights in the Field. Kursen är mycket uppskattad av studenterna, som efterlyst praktiska erfarenheter i den akademiska undervisningen. Här får kursdeltagarna välja ett land, formulera ett fiktivt projekt och skriva en ansökan med relevanta forskningsfrågor i fält. Om Minor Field Studies (MFS) Genom MFS kan studerande vid svenska universitet och högskolor få stipendium för att samla material till sin uppsats eller sitt examensarbete för en kandidat-, magister- eller masterexamen. Fältstudien ska utföras i ett utvecklingsland och ämnet ska vara kopplat till utvecklingsfrågor.
Internationalisering inom högre utbildning 11 Få saker är så gränsöverskridande som musik. På det sättet är det också en perfekt utgångspunkt för internationellt samarbete och utbyte. Kungliga Musikhögskolan i Stockholm är grundare och samordnare av nätverket NordPULS ett samarbete inom rytmisk musik rock, pop och jazz mellan 27 musikhögskolor i Norden och Baltikum. Genom samarbetet, som finansierats med stöd av det nordiska Nordplusprogrammet, kan lärarna träffas regelbundet och utbyta kunskaper, idéer och färdigheter. För lärarna, som ofta är mycket specialiserade på vissa instrument och typ av musik, är det ovärderligt att kunna träffa kollegor från andra länder. När lärare med specialistkompetens, till exempel en elgitarr lärare, får möjlighet att träffa andra med samma inriktning från hela Norden, då uppstår vad vi kallar en kritisk massa. Det är genom det fysiska mötet som projektet kommer till liv. Annars blir det bara en teoretisk idé uppifrån, säger Johan Falk, internationell samordnare. Har startat internationellt masterprogram På Kungliga Musikhögskolan har samarbetet resulterat i skapandet av ett nytt utbildningsprogram: Nomazz Nordisk master i jazz. Utbildningsprogrammet drivs tillsammans med Kungliga musikakademin i Århus och Sibeliusakademin i Helsingfors. Programmet är utformat så att alla studenter reser som en grupp, och studerar en termin vid respektive universitet. Under den sista terminen får studenterna återvända till sitt hemlärosäte för att göra examensarbetet. Mellan 2011 2013 erbjuder man också en intensivkurs på fem dagar kallad Nomazz Meets the Baltics, med studenter från det gemensamma masterprogrammet tillsammans med utvalda studenter från de baltiska länderna. Det har varit en unik möjlighet för studenter och lärare att, med sina olika bakgrunder och stilar, blanda och länka samman sina kunskaper. Ett utmärkt tillfälle för ömsesidig inspiration och kreativitet på hög nivå. Om Nordplus Högre utbildning Nordplus Högre utbildning är ett samarbetsprogram för universitet och högskolor inom Norden och Baltikum. Det finansieras av Nordiska ministerrådet och ger ekonomiskt stöd till bland annat student- och lärarutbyten, projektsamarbeten och nätverksarbete.
12 Internationalisering inom högre utbildning Våra internationella studenter gör att vi får ett annat samtal med större bredd och spänst i diskussionerna. Det leder till en mångfald i perspektiv i undervisningen
Internationalisering inom högre utbildning 13 Internationaliserering är vägen, inte målet Internationellt utbyte för lärare och studenter är en framgångsfaktor för att höja kvaliteten på universitetets utbildningar. Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, vill att både studenter och lärare ska kunna möta världen under sina studier i Uppsala och därmed få en multikulturell kompetens. Våra internationella studenter gör att vi får ett annat samtal med större bredd och spänst i diskussionerna. Det leder till en mångfald i perspektiv i undervisningen, säger Eva Åkesson. Öppet sinne för andras perspektiv Själv har Uppsala universitets rektor studerat utomlands två gånger. Ett halvår under doktorandtiden var hon i Jena i Östtyskland, för deras framstående laserforskning. Under två år var hon post doc i Minnesota. Min främsta lärdom är att man kan göra saker på väldigt olika sätt. Det handlar till exempel om hur man jobbar tillsammans. Jag lärde mig att resultatet verkligen kan bli bättre om man tar till sig av varandras perspektiv, berättar Eva Åkesson. Studenterna spelar en av huvudrollerna i internationaliseringsarbetet på universitetet. Lärarna är deras motspelare. Och nu växer det internationella lärarutbytet. Nya undervisningsformer och nya grepp i undervisningen är viktiga. Vi lever i en komplex värld och lärarna ska kunna hantera heterogena grupper med studenter från många olika delar av världen. De ska kunna ta vara på de erfarenheter som finns i studentgruppen för att höja kvaliteten på undervisningen, säger Eva Åkesson. Tålamod, uthållighet och allas ansvar Tålamod och uthållighet är framgångsfaktorer för själva internationaliseringsarbetet. Det tar tid att bygga och fördjupa relationer med andra universitet över hela världen, så att de studenter och lärare som kommer dit får en bra och givande tid där. Det är också viktigt att inte begränsa arbetet till utbyten för studenter och lärare. Jag måste förmedla att det är allas ansvar att arbete med internationalisering. Det gäller lärare, forskare och administratörer. Alla ska delta och få erfarenhet av de internationella utbytena, säger Eva Åkesson. Eva Åkesson konstaterar att internationaliseringen i grunden kan stärka demokratin. Det är svårare att fostra fördomar och aggressioner gentemot det främmande i en organisation och ett samhälle där många har stor internationell erfarenhet. Därför är internationaliseringen viktig för att utveckla mångfalden och förståelsen i samhället.
14 Internationalisering inom högre utbildning Allt internationellt utbyte handlar om att påverka och låta sig påverkas. Det är inspirerande att se hur studenter och lärare utvecklas och hur både deras vetenskapliga och privata liv ofta tar en ny vändning
Internationalisering inom högre utbildning 15
16 Internationalisering inom högre utbildning Förståelse, säkerhet och trovärdighet Internationella programkontoret erbjuder möjlighet till internationella kontakter för alla som arbetar inom utbildnings området. Det vet Christina Wessman Engberg, administrativ koordinator på Högskolan på Gotland, som genom Erasmusprogrammet fått möjlighet att jobbskugga i Nice. En fantastisk möjlighet! Jag åker gärna igen om jag får chansen, säger hon.
Internationalisering inom högre utbildning 17 År 2009 började Högskolan på Gotland sin anpassning till utbildningsmodellen Liberal Arts Education, en amerikansk modell som även finns vid europeiska lärosäten och kännetecknas av djupa ämneskunskaper och bred bildning kombinerat med engagemang i aktuella samhällsfrågor, flexibelt lärande och vetenskaplig mångfald. Att främja internationalisering genom utbyten länder emellan är en viktig del. Christina Wessman Engberg, som då huvudsakligen arbetade med handläggning av examensärenden, kände att hon i samband med förändringsarbetet ville ta reda på mer om hur administrationen fungerar vid andra lärosäten som använder modellen. Och hon ville veta hur det i praktiken gick till med tillgodoräknande av poäng och examina när studenter flyttar runt i Europa. Bolognaprocessen hade tio år på nacken, men klaffade verkligen samordningen av högre utbildning i Europa? Fick följa de franska kollegornas arbete Via en egen kontakt i Frankrike kom Christina Wessman Engberg till en engelsktalande avdelning med många internationella studenter vid universitetet Sofia Antipolis i Nice. Där skuggade hon under två veckor ett helt team administratörer som sysslade med uppgifter som motsvarade hennes egna på hemmaplan. Jag var med och tittade på när de arbetade, studerade deras process och jämförde med hur jag gjorde hemma. Det var skönt att få bekräftat att samordningen fungerar i praktiken, säger hon. Känner större trovärdighet i sin yrkesroll Efter hemkomsten ville Christina Wessman Engberg gärna dela med sig av sina upplevelser. Självklart till kollegerna, men framförallt till sina studenter. Nu kunde hon på ett helt annat sätt främja deras rörlighet och hjälpa dem till internationella erfarenheter. Alla upplevelser berikar, men när jag möter studenter vill jag kunna inspirera, uppmuntra och vägleda med en säkerhet och ett engagemang. Efter min vistelse i Nice kände jag att jag fått en mycket större förståelse för studiesystemet i Europa. Jag kunde med säkerhet säga att såhär kan du göra jag vet att det fungerar! Om Erasmus för lärare och administratörer Erasmus för lärare och administratörer vänder sig till lärare och övrig personal vid universitet och högskolor. Genom programmet kan du söka stipendium för att bland annat undervisa, arbeta med kursutveckling eller delta i fortbildning och jobbskuggning vid ett partneruniversitet i Europa. Christina Wessman Engberg
18 Internationalisering inom högre utbildning Internationella finansstudier i Milano Genom Erasmusprogrammet tog Andreas Karlsson chansen att utveckla sin engelska, få bra meriter och roliga upplevelser. Han fick också vänner från hela världen och ett jobb i London. Namn: Andreas Karlsson Ålder: 25 år Studerat: Master of Science in Finance, vid Handelshögskolan i Göteborg. Examen våren 2012. Andreas Karlsson har varit på två Erasmusutbyten. Det första gjorde han när han läste sin Bachelor of Science. Då studerande han nationalekonomi på engelska, tillsammans med belgiska studenter i staden Leuven. När jag fick chansen att göra ännu ett utbyte ville jag plugga i en internationell miljö tillsammans med folk från hela världen. Anderas valde därför att göra delar av sin masterutbildning vid Bocconi i Milano. Det är ett universitet med inriktning mot ekonomi, finans och juridik där många av kurserna på masternivå ges på engelska. Vänner från hela världen Andreas blev en del av ett gäng på trettio utbytesstudenter som kom från bland annat Australien, Nya Zeeland, Argentina, Kina, Kanada, USA, Tyskland, Norge och Sverige. Vi blev väldigt tighta och vännerna är min största behållning från utbytet. Att möta personer från andra länder gör att man får nya insikter. Jag blev också sporrad av att höra hur det fungerar i andra länder när man vill skaffa sig meriter och praktik. Erfarenheter som gav jobb Nyligen blev Andreas klar med sin examen och han har redan fått jobb på ett konsultföretag i London. Erfarenheterna från Erasmus hade stor betydelse för att han fick jobbet. Konsult företaget är multinationellt och det krävs att medarbetarna har varit i en internationell miljö tidigare. Det är en fördel att ha insikt om att personer från olika kulturer samarbetar på olika sätt. Jag märkte i våra grupparbeten i Italien att jag som svensk gärna vill styra upp saker och arbeta strukturerat i längre processer. Så gör man inte i en del andra kulturer, säger Andreas och skrattar. Andreas Karlssons tre tips till blivande Erasmusstudenter. Våga kliva ur din comfort zone och se till att du får kompisar i det nya landet. Kom ihåg att alla utbytesstudenter som du träffar på plats sitter i samma båt alla vill ha nya vänner. Försök att hitta boende på egen hand (inte studentkorridor). Då kommer man lättare in i den inhemska kulturen eftersom man får försöka kommunicera med grannar och andra i omgivningen. Res så mycket du kan inom landet. Åk till små städer och byar som du inte hade besökt om du hade varit på en vanlig turistresa. Om Erasmus för studenter Som Erasmusstudent läser du på en högskola eller ett universitetet i ett annat europeiskt land i 3 12 månader, på samma villkor som de inhemska studenterna, dock utan att behöva betala någon terminsavgift. Genom Erasmus kan studenter också praktisera på ett företag eller en organisation i Europa. Samtliga Erasmusstudenter får ett stipendium från Europeiska kommissionen.
Internationalisering inom högre utbildning 19 Från Småland till Zimbabwe via FN i Genève Att praktisera på ett FN-högkvarter står högt på önskelistan hos många studenter. För affärsjuristen Madeleine Sundell blev praktiken på International Labour Organization, ILO, möjlig tack vare Sidas resestipendium. Kunskaperna från praktiken i Genève fick hon användning för under ett skolprojekt i Zimbabwe. När 27-åriga Madeleine Sundell från Småland hade avslutat sin utbildning i affärsjuridik på Handelshögskolan i Göteborg, bestämde hon sig för att söka praktik. Valet föll på ILO, FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. De arbetar med spännande frågor som jag är intresserad av. Sidas resestipendium gjorde att jag kunde finansiera uppehället på ett tryggt sätt, vilket annars hade varit för dyrt i Genève, berättar Madeleine.
20 Internationalisering inom högre utbildning Att vara nära makten häftigt och frustrerande Praktiken på ILO innebar att hon fick sitta med på toppmöten och ta fram underlag till konventioner. Att befinna sig nära makten är häftigt men också komplicerat, eftersom det är svårt att skapa förändring inom en stor och byråkratisk organisation. Madeleine som också har varit delegat på FN i New York, tyckte inte att hon kunde nöja sig med att stoppa in mänskliga rättighetskonventioner i arkivskåpet. FN-högkvarteren har den bästa informationen, men den når inte alltid ut dit den behövs på fältet. Så om den inte når ut till dem som jobbar i praktiken, vad är den då värd? Folkbildningsprojekt i Zimbabwe Madeleine beslöt sig för att ta saken i egna händer och använda sina kunskaper i Zimbabwe. När hon åkte dit hade hon ett tydligt uppdrag: Att informera lärare och studenter på en grundskola om mänskliga rättigheter, hiv/aids och barnrättsfrågor. Projektet, som bedrevs i huvudstaden Harare, kom Madeleine i kontakt med genom Frälsningsarmén och Scouterna där hon engagerat sig under många år. Erfarenheterna från praktiken i Genève har förstås betytt jättemycket. Jag fick verktygen för att kommunicera ut den världsunika information som FN besitter. Man måste kunna leva ut sina rättigheter och det är viktig att de barn jag hade kontakt med vet om det. De behöver drömma om en bättre framtid. Om de vet att de får lov att drömma och agera själva kanske det öppnar möjligheter för dem i framtiden. Engagerar sig även på hemma plan Madeleine poängterar att problemen inte bara finns i utvecklingsländerna. Även i Sverige behöver arbetet med barns rättigheter förbättras. Hon har engagerat sig i och arbetat för Nätverket för barnkonventionen, som granskar hur Sverige tillämpar FN:s konvention om barnets rättigheter. Endast var fjärde barn i Sverige vet om sina rättigheter, säger hon. Just nu arbetar Madeleine Sundell som jurist på egna byrån i Göteborg. Men det är uppenbart att hon i framtiden kommer att ha världen som sin arbetsplats. Om Sidas resestipendium Sidas resestipendium riktar sig till studenter och nyutexaminerade som fått obetald praktik utomlands, företrädesvis inom FN och EU. Syftet är att främja intresset för utvecklingsfrågor bland yngre akademiker.
1 000 0 Internationalisering inom högre utbildning 21 Deltagandet i programmen Inom högre utbildning handlägger Internationella programkontoret program som ger stöd till studentoch lärarmobilitet, personalutbildning för anställda på lärosäten, stipendier för fältstudier, praktikutbyten, intensivprogram och olika samarbets- och kursutvecklingsprojekt. Här följer en statistisk översikt över deltagandet i programmen, med fokus på mobiliteten. Intresset för att studera och praktisera utomlands inom Internationella programkontorets program har ökat de senaste läsåren. Statistiken visar på en stadig ökning sedan 2009/10. Detta är också i linje med uppgifter från Högskoleverket och SCB, som visar på en generell ökning av antalet studenter som väljer att studera utomlands. Lärar- och personalutbytet gick däremot ner mellan läsåren 2009/10 och 2010/11. Till stor del beror detta på en nedgång i antalet lärare som deltog i Nordplusprogrammet och en nedgång i personalutbytet inom Erasmusprogrammet. Det är svårt att värdera dessa förändringar på kort sikt. Främst på grund av den tillfälliga Mobilitetssatsningen (se faktaruta), där Internationella programkontoret fick särskilda medel att fördela under 2010 och 2011. Sannolikt bidrog detta till att lärare tog del av möjligheterna inom den satsningen istället för att söka inom de ordinarie programmen. Om man räknar med Mobilitetssatsningen i statistiken så har istället antalet lärare som åkt på utbyte ökat under dessa år. Den långsiktiga trenden inom lärar- och personalutbytet är ganska stabil. 5 000 5 000 4 000 4 000 3 000 3 000 2 000 2 000 1 000 1 000 0 0 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Antal utresande studenter inom Internationella programkontorets program, exkl Mobilitetssatsningen 4 246 4 078 4 798 Studier Läsår 2010/11 2 846 3 161 314 162 511 552 470 Praktik Läsår 2009/10 32 714 182 24 4 548 Utresande studenter totalt Utresande studenter inom respektive program läsåret 2010/11, exkl Mobilitetssatsningen 5 000 Linnaeus-Palme Nordplus* IAESTE** MFS** Sida rese-stipendium** Comenius.assistenter ASEM-DUO Erasmus Praktik Studier Totalt 12 4 246 4 798 552 Totalt, exl mobilitetsatsningen * Inkl. korttidsmobilitet, så kallad expressmobilitet ** Gäller kalenderåret 2011
22 0 Internationalisering inom högre utbildning 1 200 900 1 200 1 000 800 Utresande lärare/personal inom respektive program läsåret 2010/11, exkl Mobilitetssatsningen 1 126 600 300 0 Fullständig statistik över deltagandet i våra program hittar du på vår webbplats, www.programkontoret.se! 600 400 200 0 623 309 161 Erasmus Linnaeus-Palme Nordplus Tempus förberedande besök* 15 18 Erasmus Mundus förberedande Totalt, exkl mobilitetssatsningen * Inkl. korttidsmobilitet, så kallad expressmobilitet Förändring i antal utresande lärare/personal 1 500 600 1 200 500 1 228 1 126 400 900 300 600 Om mobilitetssatsningen Mobilitet för lärare och studenter på högskola var en tillfällig satsning för svenska lärosäten under 2010 och 2011, med syfte att ge fler svenska lärare och studenter möjlighet att undervisa och studera utomlands. Förutom att vara ett bidrag till utresande lärare och studenter fick även medlen användas för vikariekostnader för lärare som deltog inom programmen Linnaeus-Palme, Erasmus och Nordplus Högre utbildning. Lärosätena har nu slutrapporterat sina aktiviteter inom satsningen. Det var totalt 36 lärosäten som utnyttjade möjligheterna. Ett stort antal studenter och lärare fick del av medlen, vilket gjorde satsningen lyckosam. I synnerhet visar siffrorna över antalet deltagande lärare att satsningen bidrog positivt till lärosätenas internationalisering. 200 300 100 0 0 Läsåret 2009/10 Läsåret 20010/11 Nedgång framförallt inom Nordplus och personalmobiliteten inom Erasmus. 600 500 400 300 200 100 0 Antal utresande inom Mobilitetssatsningen 2010 2011 261 Utresande studenter 509 Utresande lärare
Internationalisering inom högre utbildning 23 Internationella programkontoret Internationella programkontoret ansvarar för flera program som ger möjlighet till internationellt samarbete och utbyte för lärosäten i Sverige. Det kan handla om allt ifrån internationellt student- och lärarutbyte, till större utvecklingsprojekt mellan institutioner vid lärosäten i olika länder. Vi ansvarar också för ett av de stipendieprogram som vänder sig till avgiftsskyldiga studenter från länder utanför Europa. Hitta ditt program All information om hur ditt lärosäte ansöker till de olika programmen hittar du på vår webbplats, www.programkontoret.se. Där finns också information om rapportering och administration av projekt inom programmen, och kontaktuppgifter till ansvariga handläggare. Du är alltid välkommen att kontakta oss om du behöver mer information. För dig som arbetar som internationaliserings ansvarig Behöver du stöd i arbetet med att informera kollegor och studenter om internationalisering och vad det kan leda till? På programkontoret.se hittar du uppgifter om olika lärosätens deltagande i våra program, liksom uppföljningar och utvärderingar av internationaliseringens effekter. Där finns också broschyrer, filmer och annat informationsmaterial du kan använda för att informera studenter och lärare om möjligheter till studier, praktik och kompetensutveckling utomlands.
Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box 220 07, 104 22 Stockholm Tel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 01 registrator@programkontoret.se www.programkontoret.se