Västerorts Aktivitetscenter ingår i Stockholm stads ersättningssystem för socialpsykiatrin samt inom valfriheten, LOV.

Rapport Dnr 371-14-1.2.1 Sida 1 (29) 2014-12-16 Västerorts aktivitetscenter är en verksamhet för vuxna personer (över 18 år) med psykisk funktionsnedsättning, som har beslut enligt SoL och som har behov av sysselsättning och att ges möjlighet till att ingå i sociala sammanhang. Verksamheten har bedrivits i kommunal regi inom Bromma stadsdelsförvaltning sedan psykiatrireformen 1996. Västerorts Aktivitetscenter ingår i Stockholm stads ersättningssystem för socialpsykiatrin samt inom valfriheten, LOV. Foto: Holger Ellgaard

Sida 2 (29) Västerorts Aktivitetscenter Delrapport 1 november 2014 1 Västerorts Aktivitetscenter 3 Nuläge 4 Historik 5 Milstolpar för Västerorts Aktivitetscenter 6 Verksamhetens primära målgrupp psykiskt funktionsnedsatta 8 Socialpsykiatrins ersättningssystem 13 Stadsövergripande verksamhet - kunder 15 Ekonomi 15 Volymer och statistik 19 Kompetensförsörjning 23 Lokalförsörjning 24 Framtiden - en reflektion 27

Sida 3 (29) Västerorts Aktivitetscenter Inom staden finns 20 olika kommunala sysselsättningsverksamheter inom elva stadsdelsförvaltningar. Det finns vidare ett antal privata aktörer som ingår i valfrihetssystemet (9 st. upphandlade aktörer). Västerorts Aktivitetscenter i Bromma är den största enskilda verksamheten inom Stockholms stad. Verksamheten har en stor betydelse för, och är uppskattad av de psykiskt funktionsnedsatta i Stockholms stad, i Bromma samt i närkommunerna. I verksamhetsutbudet ingår bl.a. en lunchrestaurang för brukarna, textilverkstad, bokbinderi, snickeri, växthus, läderverkstad, bageri, café samt en öppen träffpunkt i Sjövillan. Verksamheten fungerar så att brukarna anmäler sig till olika pass inom det utbud som finns. Verksamheten är dimensionerad för att kunna erbjuda sysselsättning för cirka 280 personer per år. Mellan åren 2005-2013 har årssnittet varit 265 personer. Dessa har fått ett biståndsbeslut till sysselsättning och har valt att förlägga den på VAC. Verksamheten är kommunövergripande och tar emot psykiskt funktionsnedsatta från alla stadsdelar och även från stadens närkommuner. Av de 205 brukarna som har haft ett biståndsbeslut och deltagit i verksamheten under 2014, utgör Brommas andel (bosatta i Bromma) cirka 34 procent. Räknar man in brukare från äldreomsorgen och funktionsnedsättning utgör Brommas totala andel cirka 45 procent. Skulle totala antalet brukare motsvarat snittet för tidigare år (265) blir Bromma socialpsykiatris andel i jämförelse måttliga 26 procent. Under de senaste åren har socialpsykiatrins ersättningssystem påverkat VAC negativt avseende tillgänglighet till sysselsättning och de ekonomiska förutsättningarna. Anslaget för den öppna verksamheten i Sjövillan har dragits in och är ofinansierad. Vidare har andelen biståndsbeslut främst från Bromma sdf minskat, vilket inneburit att brukarna beviljats färre pass och mindre sysselsättning än tidigare år. Det totala antalet brukare har under de senaste åren dock varit någorlunda konstant, men under 2014 har en tydlig nedgång skett. I dagsläget utgörs bemanningen av 13 medarbetare och 1 biträdande enhetschef (totalt 11,4 tjänst) samt 4 till 6 OSA anställda (offentligt skyddad anställning).

Sida 4 (29) Västerorts aktivitetscenter har under åren anpassat sina dimensioner och utbud utifrån förändrade behov och förändrade ekonomiska förutsättningar. Verksamheten har alltid präglats av en hög kvalitet. Nuläge Situationen för Västerorts Aktivitetscenter har under en tioårs period förändrats betydligt. Införandet av det socialpsykiatriska ersättningssystemet och valfriheten gav både för och nackdelar. Införandet av valfriheten var positivt i den bemärkelsen att stadsdelsarresten upphörde i Stockholms stad och nya deltagare fick möjlighet att välja sin sysselsättning på centret. Denna stadsdelsarrest berodde på att brukarna inte beviljades att delta i någon sysselsättning utanför den egna stadsdelen. Ersättningssystemet har däremot endast medfört negativa effekter både på verksamheternas ekonomi samt på brukarnas möjligheter till att erhålla sin sysselsättning eftersom brukarna idag beviljas färre antal pass, max antal pass eller upplever att processen kring biståndsansökan är för besvärlig och därför inte ansöker om sysselsättning. Innan valfriheten och socialpsykiatrins ersättningssystem infördes år 2010, bedrev Västerorts Aktivitetscenter en verksamhet som finansierades internt i Bromma genom anslag och externt genom en egen prissättning. VAC hade också externt samarbete med västra psykiatrin. Det totala antalet brukare på VAC var högre än idag, och de ekonomiska förutsättningarna var från början bättre. Till och med 2008 var VAC delfinansierat genom ett anslag på 5,0 mnkr men 2009 infördes köp och sälj fullt ut inom Bromma sdf och anslaget drogs därför in, en beställar-/utförar organisation infördes. Intern- och externpriset justerades samtidigt utifrån det aktuella kostnadsläget och VAC skulle bära sina egna kostnader. Det nuvarande ersättningssystemet som är kopplat till LOV:en (valfriheten) för socialpsykiatrin medför en underfinansiering samt innehåller avgränsningar som motverkar en verksamhetsutveckling och breddning av kundunderlaget. Dessa avgränsningar är till för att bl.a. tydliggöra målgruppen, men utestänger andra behövande och intresserade. Att arbeta med konst, trädgårdsarbete, snickeri, bageri, bokbinderi, hunddagis, sömnad med mera är idag yrkesinriktningar som människor ute i samhället väljer. Sysselsättning enligt SoL likväl som daglig verksamhet enligt lag om stöd och service (LSS) ska inte vara ett alternativ som väljs i första hand. Alla andra alternativ till ett arbete i någon form ska vara uttömda. Det innebär att de

Sida 5 (29) enskilda som får beslut om sysselsättning eller daglig verksamhet ska stå långt från arbetsmarknaden. Västerorts Aktivitetscenter har som primär målgrupp långvarigt psykiskt funktionshindrade med biståndsbeslut enligt SoL. Den tidigare möjligheten att ta emot brukare med beslut enligt LSS har utgått efter beslut från Socialförvaltningen. Det är dock fortfarande möjligt att fatta beslut om insats enligt SoL, trots att personen är LSS-bedömd i grunden. Beställningar kan effektueras både från Funktionshinderomsorgen samt från Äldreomsorgen. Kundstocken inbegriper stadsdelarna samt några kranskommuner. Beställaren betalar för beslutat antal pass och nivå. Ersättningsbeloppen bygger på stadens sammanlagda kostnad för socialpsykiatrin exklusive lokalhyra för vilken det istället tas ut en schablonavgift. I dagens Sverige ökar andelen sjukskrivningar grundade på psykiatriska diagnoser och behovet av sysselsättning för personer som ramlar ur arbetsmarknaden kommer sannolikt att öka. Då kommer ett ytterligare behov av sysselsättningsplatser att uppstå. Inom Stockholms stad är redan behovet av platser större än tillgången. Om dessutom alla verksamheter ska inriktas mot en arbetslinje eller vara anpassade för unga vuxna finns snart ingenting kvar att erbjuda till motsatta grupper med stora behov och som sannolikt inte kommer att vara aktuella för arbetsmarknaden pga. ålder och funktionsnedsättningsgrad. Då uppstår ju en brist på platser vilket faktiskt innebär en positiv marknadsfördel för VAC. Utredningen har tagit del av ett underlag som har begränsats till att belysa utvecklingen mellan åren 2005 2014 till nuläget. Historik På 1920-talet köpte Frimurarorden marken i Blackeberg och byggde anläggningen mellan 1928 till 1930 efter arkitekt Hakon Ahlbergs ritningar och det invigdes 1930. Frimurarna hade fyra barnhus i Sverige, dessa fanns i Stockholm, Göteborg, Karlskrona och Kristianstad. Byggnaderna fungerade initialt som barnhem och internatskola, men efter drygt tio års verksamhet lades Frimurare barnhuset ned och 1946 såldes anläggningen till Stockholms stad. Frimurare barnhusen tog hand om barn som blivit föräldralösa, när föräldrarna avlidit. Men det var ännu vanligare att de tog hand om barn till ogifta mödrar. Barnen skulle vara "friska och välartade".

Sida 6 (29) Anläggningen bestod av tio skilda byggnader, där skolhuset med sin höga entrébyggnad dominerar omgivningen. Utgångspunkt för planeringen var den vidsträckta Ljunglöfska egendomen med Ljunglöfska slottet ( snus-kungen Knut Ljunglöfs sommarnöje) och parken som sträcker sig ner mot Mälaren. Här skapade Ahlberg en grupp av högst varierande byggnader. Det fanns bostadslängor med sju bostadsavdelningar för vardera 24 barn samt föreståndare och biträde, matsalsbyggnad, kyrksal, skola, sjukstuga och verkstäder. Matsalsbyggnaden är rund och där hade alla barn ett fönsterbord (Rotundan). Den vita fasadfärgen och de flacka skiffertäckta sadeltaken håller ihop anläggningen exteriört. Arkitekturen är stram i övergången från svensk 20-talsklassicism till funktionalism. Omgivningen benämns idag (2014) Ängby Park. I området har det färdigställts 357 lägenheter varav 320 är hyresrätter, genom Stena Fastigheter under 2011-2013. Milstolpar för Västerorts Aktivitetscenter 1988: På den geografiska plats i Blackeberg där Västerorts Aktivitetscenter ligger idag startade inom ramen för landstingspsykiatrin; Blackebergs Aktivitetscenter. Centret bestod då av kvarvarande arbets- och socioterapiresurser från det 1987 nedlagda Blackebergs sjukhem ( sjukhem för lättare psykiskt sjuka ). Cirka 6 arbetsterapeuter/studieledare bistod de utflyttade patienterna med ett utbud av sysselsättning och studier. Man riktade sig i första hand till Bromma/Ekerö samt till Hässelby-/Vällingby psykiatriska sektorer. Lokalerna man använde var Klockhuset, delar av Rotundahuset, växthuset, bottenvåningen i ytterligare ett hus på området samt från 1990, Sjövillan. 1993: Enheten för studier, kultur och fritid samt bokbinderiet vid Beckomberga, samordnades geografiskt med befintlig verksamhet på Blackebergsområdet. En diskussion förelåg kring möjligheten att istället fördela de aktuella tjänsterna så att varje psykiatrisk sektor skulle få sin del av kakan, men man kom fram till att detta inte skulle vara ett rationellt användande av resurserna. Det var nu namnet Västerorts Aktivitetscenter myntades. De till Blackebergsområdet flyttande enheterna servade samtidigt ett större geografiskt upptagningsområde: utöver Bromma/Ekerö och Hässelby/Vällingby även Spånga/Kista psykiatriska sektor, samt delar av Centrala staden (Kungsholmen) och Nordvästra sjukvårdsområdet (Solna/Sundbyberg, Järfälla/Upplands Bro).

Sida 7 (29) Cirka 7 tjänster samordnades med de befintliga på Blackebergsområdet och i samband därmed rustades det s. k skolhuset eftersom verksamheten nu växte. Verksamhetens målgrupp formulerades att i första hand vara människor med psykisk ohälsa av mer eller mindre stationär art och med behov av aktivering, stöd och social gemenskap i strukturerade former. Verksamhetsidén blev att med arbete, sysselsättning och studier erbjuda en meningsfull tillvaro, bryta isolering, höja självförtroendet och minska känslan av utanförskap 1995: Arbetskooperativet Handkraft startades av Bromma/Ekerö psykiatriska sektor för deltagare inom detta geografiska område. Kooperativets syfte var att erbjuda meningsfulla uppgifter och social gemenskap. Kooperativet bemannades med 5 arbetshandledare-/arbetsterapeuter. Verksamheten startade i källaren till träfflokalen Bryggan på Ibsengatan (som i sin tur startade några år tidigare som ett samarbetsprojekt mellan landstinget och kommunen, där psykiatrin bidrog med 2 tjänster och socialtjänsten med 1 tjänst). Mycket snart fick Handkraft dock egna lokaler i en f.d. barnstuga på Solleftegatan. Endast klienter från Bromma/Ekerö psykiatrin kunde delta. Dåvarande driftsförutsättningar: Samtliga beskrivna verksamheter var anslagsfinansierade. Verksamheterna hade direktkontakt med psykiatrin och klienternas respektive kontaktmän inom psykiatrin kunde tipsa dem om, och följa med klienterna på studiebesök till centret för att se om det var något för dem. Klienterna kunde börja i verksamheterna tämligen omgående. 1996 psykiatrireformen: I Stockholm genomfördes psykiatrireformen 1 jan 1996 och verksamheterna ifråga som ingick i den s.k. mellanvården, fördes över till kommunens ansvarsområde. Första året till socialdistriktet, sedan vid stadsdelsnämndsreformen 1997 till först Bromma- Västerled, sedermera Bromma stadsdelsnämnd. Verksamheterna hade i början fortfarande direktkontakt med psykiatrin, men denna kontakt minskade successivt i samband med att förfarandet med biståndshandläggning infördes. Första året anslagsfinansierades hela verksamheten direkt från staden. Därefter anslagsfinansierade Bromma sina garanterade platser. Klienterna kunde delta i den utsträckning de behövde. Andra stadsdelar/kommuner fick börja betala för sig i relation till sitt nyttjande. Ofta skedde det genom att man tecknade avtal om att avtala om ett visst antal platser. Dessa

Sida 8 (29) platser kunde beställarna använda tills man totalt sett slog i taket, och kanske måste öka på antalet avtalade platser, eller låta bli att skicka nya brukare på ett tag för att inte överutnyttja. 2004: Arbetskooperativet Handkraft flyttade efter diverse turer, ihop med verksamheterna på Blackebergsområdet och blev en del av VAC. Man sparade därmed in på kooperativets hyreskostnad. År 2007 avvecklades även halva skolhuset som besparing. Under flera år drabbades centret och dess klienter utanför Bromma hårt av den s.k. stadsdelsarresten. 2010 till idag 2014: I samband med införandet av valfriheten och det nya ersättningssystemet 2010 förändrades förutsättningarna för brukarnas samt VAC:s ekonomiska förutsättningar. I början täckte VAC:s intäkter mycket väl kostnaderna, och VAC kunde också bidra själva till en stor del av hyreskostnaden som egentligen inte ersattes av pengsystemet. Varefter att budgetåren har förlöpt har dessvärre ekonomin försämrats. Främst beroende på att deltagarna beviljas allt färre antal pass i sysselsättningen. År 2010-2011 var det fortfarande vanligt med ett deltagande på 4-6 pass/vecka medan brukarna i dagsläget beviljas endast 1-2 pass/vecka. Ersättningen per pass har dessutom varit oförändrad sedan ersättningssystemets införande 2010 (som fortfarande bygger på stadens kostnader för socialpsykiatrin under 2008), för att sedan komma att sänkas ytterligare med -1 procent inför budgetåret 2014. VAC har hittills försökt parera detta genom att minska sina kostnader för drift och personal. Det har också blivit mycket svårare för nya brukare att få ta del av VAC:s verksamhet sedan 2010 då ett biståndsbeslut blev till grund för att få delta i sysselsättning kopplat till ersättningen. För ett biståndsbeslut krävs ett omständligt utredningsförfarande, som innebär att brukare oftast får vänta länge på ett beslut. Många av socialpsykiatrins brukare är beroende av att bli motiverade, stöttade och att detta sker genom rätt timing, något som är svårt med nuvarande utredningsförfarandet. Brukaren riskerar därför ofta att istället stanna kvar i passivitet och social isolering. Verksamhetens primära målgrupp psykiskt funktionsnedsatta Västerorts Aktivitetscenters målgrupp är vuxna personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning som har beslut enligt SoL, och

Sida 9 (29) har behov av aktivering, sysselsättning och att komma in i ett socialt sammanhang. Västerorts Aktivitetscenter tar emot brukare från hela staden, och även från en del av Stockholms närkommuner. I stadens kartläggning 2006 upptäcktes att mindre än hälften av de personer som haft kontakt med socialpsykiatrin hade någon form av sysselsättning. En minskning har också pågått fram till idag. Trots detta är sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning ett prioriterat område i budgeten för staden och har så varit i flera år. Av stadens befolkning 18 år och äldre hade drygt 3 715 personer en socialpsykiatrisk insats under perioden 2012-2013. Ca 59 procent av personerna som hade en insats inom socialpsykiatrin under 2013 var mellan 45 och 64 år gamla. Andelen mellan 20 och 24 år var 5 procent och andelen mellan 25 och 44 år var 33 procent. Andelen unga är oförändrad jämfört med 2012. Insatser inom socialpsykiatrin tenderar att öka med stigande ålder. 70,0 Fördelning åldersgrupper socialpsykiatri 2013 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 59,0 33,0 3,0 5,0 18-19 20-24 25-44 45-64 Procent Vid inventeringen 1994 var åldersfördelningen den motsatta, två tredjedelar var mellan 18 och 44 år gamla och en tredjedel var mellan 45 och 64 år gamla.

Sida 10 (29) Antalet personer som har insatser inom socialpsykiatrin ökar årligen. Då invånarantalet i staden även ökar har andelen personer av befolkningen mellan 20 och 65 år som är aktuella inom socialpsykiatrin procentuellt varit konstant sedan 1994 (då var mer än 3 000 personer aktuella). Genom stadens handläggare har det framkommit att yngre personer hellre söker sig till praktikplatser än till kommunal sysselsättning, och att de har ett stort stödbehov. Diagnoser Ungefär hälften av de som hade en socialpsykiatrisk insats under 2013 hade en psykossjukdom där schizofreni var den vanligaste formen. Av männen hade 43 procent diagnosen schizofreni jämfört med 24 procent av kvinnorna. Den vanligaste diagnosen bland kvinnorna var depression, vilket 25 procent hade jämfört med 15 procent av männen. Diagnoserna skiljer sig åt i olika åldersgrupper. Schizofreni är mest förekommande i de äldre åldersgrupperna och

Sida 11 (29) vanligast i åldern 55-64 år. Diagnosen ADHD var vanligare i de yngre åldersgrupperna. Med undantag för åldersgruppen 55-64 år är det i samtliga åldersgrupper fler kvinnor än män som har en psykiatrisk funktionsnedsättning men skillnaden är dock mindre markant bland personerna i åldern 25-34 år. Den åldersgrupp som har den allra största skillnaden i könssammansättningen bland dem som har en insats inom socialpsykiatrin är åldersgruppen 18-24 år där 60 procent är kvinnor. Det föreligger också skillnader mellan stadsdelsförvaltningarna gällande befolkningens andel som har en psykisk funktionsnedsättning. I innerstaden är andelen som allra lägst, runt 4 promille vilket kan jämföras med stadens snitt på 6,1 promille. Allra högst andel med insats i förhållande till befolkningen är det i Farsta sdf där 10 promille har en insats vilket motsvarar 1 person av 100. Brommas andel personer med en socialpsykiatrisk insats motsvarar c:a 5,8 promille. Av stadens totala antal personer med en socialpsykiatrisk insats var 7 av 10 födda i Sverige. Bland de personer som är utrikes födda är de flesta födda utanför Europa, däribland Irak, Iran, Eritrea och Somalia. Andelen utrikes födda skiljer sig inte nämnvärt mellan könen. Många av de personer som har en psykisk funktionsnedsättning har även problem med somatiska sjukdomar. Andelen är något högre bland kvinnorna, 47 procent, jämfört med männen där 40 procent har problem. Problem med somatisk sjukdom tycks stiga med ökande ålder. Bland de yngsta har närmare 20 procent problem medan andelen i åldersgruppen 55-64 år uppgår till 57 procent. Tandhälsan är också ett stort problem. Här finns nog ett stort mörkertal. Även tandhälsan tycks vara ett problem som ökar med stigande ålder. Av dem som har en insats inom socialpsykiatrin är det känt att också 12 procent har någon typ av missbruksproblem och detta är vanligare bland männen än bland kvinnorna. I nämnd ordning är det vanligast att missbruka alkohol, narkotika eller ha ett blandmissbruk. Kända narkotikaproblem är som mest förekommande i de yngre åldersgrupperna och minskar med stigande ålder. Bland dem som har alkoholproblem är hälften i behov av insatser och för dem med narkotikaproblem är motsvarande andel drygt 40 procent.

Sida 12 (29) Majoriteten av personerna som är psykiskt funktionsnedsatta har sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Av samtliga 3 715 personer uppgår denna andel till 67 procent (2 500 personer). Andelen som har sjuk- eller aktivitetsersättning är över 70 procent för dem som är 45 år eller äldre. En annan relativt vanlig försörjningsform är ekonomiskt bistånd från socialtjänsten vilket 17 procent av personerna har. I yngsta åldersgruppen är detta den vanligaste försörjningsformen vilket 40 procent av personerna har. Det är bara 7 procent som har haft en lön från ett arbete. Sysselsättning Sysselsättning är den näst vanligaste insatsformen för 35 procent av personerna med psykisk funktionsnedsättning. Boendestöd är den vanligaste, 55 procent. Närmare en tredjedel av alla med insats inom socialpsykiatrin har dessutom mer än en insatstyp under perioden. Sysselsättningsgraden bland de personer som har sysselsättning är dock låg, i snitt 7,5 timmar/vecka. Trots satsningar på sysselsättning, Alfa och IPS-projektet har andelen med biståndsbedömd sysselsättning inom socialpsykiatrin minskat något sedan 2006. Dessa projekt erhåller medel på årsbasis. För målgruppen som helhet 2013 har 34 procent en biståndsbedömd sysselsättning. Det skiljer sig dock mycket mellan stadsdelsförvaltningarna, exempelvis har Spånga/Tensta 49 procent av målgruppen i biståndsbedömd sysselsättning jämfört med Skärholmen som har 16 procent. En del av förklaringen till nedgången under 2012 och 2013, som visas i tabellen ovan, skulle kunna vara att IPS-projektet har startat. Personer som tidigare beviljats sysselsättning har, om de så önskat, istället fått stöd till praktik eller arbete. Projekten har visat att det är problematiskt för personer inom socialpsykiatrin att ta steget från sysselsättning till praktik, arbete eller studier. Stadens handläggare inom socialpsykiatrin uppskattar att 44 procent har svårigheter med att skaffa eller behålla ett arbete och närmare 30 procent av alla psykiskt funktionsnedsatta uppges ha stora till

Sida 13 (29) totala svårigheter med detta. Samtidigt är det inte aktuellt att skaffa eller behålla ett arbete för drygt 40 procent av brukarna, majoriteten av dessa är personer i äldre åldersgrupper. Över hälften av alla har svårigheter med att delta i sysselsättningsverksamhet, delta i öppen verksamhet eller hantera egen ekonomi. Av dem som har svårigheter med att delta i sysselsättningsverksamhet respektive öppen verksamhet bedöms mer än 20 procent sakna och vara i behov av sådana insatser. De 20 procent motsvarar över 400 personer som saknar insatser för syselsättningsverksamhet respektive öppen verksamhet. Detta är en ökning med 100 personer sedan 2006/2007. Endast 30 procent av personerna som bor i bostad med särskild service eller på HVB har någon form av sysselsättning. (Källa: Socialförvaltningen) Socialpsykiatrins ersättningssystem Socialpsykiatrins ersättningssystem grundar sig på stadens totala kostnader för köp av vård, verksamhet år 2008. Kostnaden för lokalhyror inräknas inte. Systemet infördes 2010. Den enda revidering av ersättningar till verksamheterna genomfördes i stadens budget 2014 då fullmäktige beslutade om en generell besparing på -0,9 procent, vilket har medfört en svårare ekonomisk situation för kommunala beställare och utförare i stadsdelarna. Ersättningssystemet kommer att revideras under 2015 med möjliga förändringar till budgetåret 2016. Valfrihet Vid val av utförare är det stadens utbud inom valfrihetssystemet och brukarens behov/önskemål som styr. För sysselsättning, särskilda boendeformer och stödboende är valet fritt över hela staden. Handläggare får inte rekommendera en specifik utförare utan endast visa på de alternativ som finns och som är lämpliga utifrån den enskildes behov och önskemål. I valfrihetssystemet ingår upphandlad verksamhet enligt lag om valfrihet (LOV), kommunal verksamhet och verksamhet på entreprenad som upphandlats enligt lag om offentlig upphandling (LOU). Valfrihet innebär att biståndshandläggaren inte kan välja var den enskilde brukaren ska få sin beviljade insats om sysselsättning utförd, utan det bestämmer den enskilde själv utifrån valbara alternativ i Jämför service.

Sida 14 (29) Resursfördelningen inom stadens socialpsykiatri år 2013 Resursfördelningen baseras på följande faktorer: Andel förtidspensionärer i befolkningen 25-64 år, ett genomsnitt av tre år, två år tillbaka i tiden (snitt av åren 2009-2011) (20 % viktning). Andel ensamstående låginkomsttagare <120 tkr, utan barn, 30-64 år, snitt av tre år, tre år tillbaka i tiden (snitt av åren 2008-2010, 20 % viktning). Andel lågutbildade med högst folkskola/grundskola i befolkningen 25-64 år (snitt av åren 2009-2011) (20 % viktning). Andel av befolkningen 16-64 år med 15 sjukdagar eller mer som ersatts av Försäkringskassan (snitt av åren 2009-2011, 20 % viktning). Andel allmännytta av samtliga bostäder (snitt av åren 2009-2011, 20 % viktning). Med grund på ovanstående faktorer (nyckeltal) får stadsdelen sin tilldelning till socialpsykiatrin, den så kallade påsen med pengar. Nivåmätning och resursmätning En mätning görs vid minst två tillfällen, en preliminär mätning och en mätning för att fastställa utförarens ersättning. Den enskilde deltar aldrig i resursmätningen. Den enskildes behov fastställs först genom en DUR- utredning alternativt en DUR- uppföljning. Den första mätningen (resursmätning 1) anger en preliminär ersättningsnivå och görs av handläggaren utifrån beställningen som i sin tur ska utgå från en DUR- utredning (Dokumentation Utredning - Resultat). Resursmätning 2 ska genomföras genom en avstämning mellan beställaren och utföraren senast tre månader efter påbörjad insats, då det många gånger inte är möjligt att göra en korrekt mätning förrän den enskilde befunnit sig ett tag i vald insatsform. Vid resursmätningen för att fastställa ersättningen till utförare av insatser inom valfrihetssystemet är det inte klientens behov av stöd som mäts utan utförarens resursåtgång. En enskild som har ett visst behov av stöd i DUR kan behöva stort stöd när det gäller resursåtgång från utföraren för att kunna ha en möjlighet att komma ut i praktik och i arbetslivet.

Sida 15 (29) Ersättning till kommunal utförare 2014 Sysselsättning (pass) Poäng enligt resursmätning 0-8 poäng nivå 1 10-16 poäng nivå 2 18-24 poäng nivå 3 Ersättning till kommunal utförare 317 kr/pass 367 kr/pass 446 kr/pass Vid försäljning av en plats avseende sysselsättning till annan stadsdelsnämnd ges säljande stadsdelsnämnd möjlighet att ta ut en fastställd schablonersättning på 25 kr per pass (se Lokalhyra). Ett pass omfattar tre timmar, vilket ger ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass. Lunch är inte inräknad i tiden. Stadsövergripande verksamhet kunder Om man i grunden utgår från att staden under perioden 2005-2014 har bestått av 14 stadsdelar så är även de data som presenteras i utredningen sammanställda på detta vis. Utöver Bromma sdf har kundunderlaget generellt över perioden (olika omfattning) kommit från följande av stadens förvaltningar: Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hägersten-Liljeholmen, Hässelby- Vällingby, Kungsholmen, Norrmalm, Rinkeby-Kista, Skarpnäck, Skärholmen, Spånga-Tensta, Södermalm, Älvsjö, Östermalm och Socialförvaltningen (Enheten för hemlösa) De närkommuner som har köpt platser i olika omfattning är: Danderyd, Ekerö, Järfälla, Huddinge, Solna, Sundbyberg, Upplands Bro och Österåker Ett samarbete pågår också med en privat aktör MISA Ekonomi År 2009 genomfördes en organisatorisk förändring då det tillskapades en beställar- och utförarorganisation inom socialpsykiatrin i Bromma sdf. En strategisk/övergripande enhetschef med ansvar för utförarverksamheterna tillsattes 2008.

Sida 16 (29) Enhetschefens uppdrag var att förbereda och prissätta verksamheterna och tjänsterna inför VP 2009, med anledning av att anslaget skulle upphöra och intäktsfinansiering skulle införas istället. Berörda verksamheter var Västerorts Aktivitetscenter, Långskeppet och Boendestödsverksamheten. En prissättning baserad på faktisk driftskostnad räknades fram och ersatte anslagen. För VAC byggde intäktsprognosen i budgeten på planerade intäkter från beställarfunktionen i Bromma. Under 2008 påbörjade samtidigt Stadsledningskontoret sitt arbete med att ta fram en stadsövergripande ersättningsmodell för socialpsykiatrin. Ersättningsmodellen baserades på stadens gemensamma kostnader för socialpsykiatrin vilket resulterade i varierande ekonomiska effekter för stadens olika verksamheter samt beställarfunktioner. Systemet infördes år 2010. Kostnadsfördelning exempel 2014 Beställarbudget 2014 för köp av sysselsättning c:a 5,5 Mnkr Internköp 38% Hyror 53% Externköp 9% När ersättningssystemet sjösattes var inte tanken att kostnader för lokaler skulle ingå i beställarpåsen utan tanken var istället att stadsdelsförvaltningarna skulle ta kostnaden för lokalerna ändå. Innan 2010 täcktes hyreskostnaderna av verksamheternas intäkter. Den möjligheten medges inte i ersättningssystemet då schablonen bara ersätter 1/10 av kostnaderna. Detta har medfört att Brommas möjligheter till att köpa sysselsättning har minskat kraftigt eftersom lokalkostnaderna äter upp medlen för köp av sysselsättning. Denna missräkning som staden gjort har medfört stora konsekvenser för brukarna och för stadsdelarna med stora lokalytor, t.ex. Bromma.

Sida 17 (29) Förändrade förutsättningar Till budget 2011 infördes ett intäktskrav på VAC motsvarande 1,8 mnkr som skulle täcka beställarens kostnader för lokalhyrorna (externa hyresintäkterna gottgjordes VAC). Ett anslag om 0,5 mnkr skulle ersätta VAC för löne-/driftskostnad avseende Sjövillan. Till budget 2012 slopades intäktskravet, anslaget avseende Sjövillan upphörde och den kostnaden påfördes istället VAC:s ordinarie driftskostnader. Konsekvenser De ekonomiska förutsättningarna för VAC har förändrats avsevärt under verksamhetsåren 2008 till 2014. Från att ha erhållit ett anslag från stadsdelens beställare har förutsättningarna blivit att beställaren själv beslutar om dimensionerna på sina kostnader för köp av sysselsättningen internt. VAC har tvingats budgetera utifrån gissningar utifrån beställarens prognos på avsatta medel för köp av verksamhet. Det finns idag ingen samverkan mellan beställare och utförare kvar. Endast ett affärsmässigt förhållande. Detta utgör en grund för en intern problemställning som kan resultera i en intressekonflikt mellan verksamheter samt stadsdelens politiska vilja. Tidigare år, med egen externprissättning och internt anslag, bar VAC sina egna kostnader men efter ersättningssystemets införande blev lokalhyrorna ofinansierade. Ekonomiska effekter I den grafik som bifogats går det att utläsa det internekonomiska förhållandet mellan enheterna under åren 2005 2013 samt en prognos för 2014. Där framgår att de interna intäkterna i princip har mer än halverats från anslaget 2008 till bokslutet 2013. Till bokslutet 2011 gottgjordes beställaren ett överskott från VAC enligt intäktskravet.

Sida 18 (29) 6 000 000 Intäkter från Bromma Socialpsykiatri 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Budget/anslag Utfall Snittkostnaden för köp per månad har sjunkit från 417 tkr år 2008 då det fortfarande var ett anslag, till 184 tkr år 2014 vilket är en minskning med -233 tkr/månad. Dessutom har beställaren aviserat att inga beställningar kommer att ske under sommartid utom i undantagsfall vilket alltid riskerar att dra ner intäkterna ytterligare. 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Månadskostnad i snitt tkr för Bromma Socialpsykiatri 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Månadskostnad År 2009 infördes köp och sälj med en egen anpassad prissättning internt gentemot Bromma socialpsykiatri. När ersättningssystemet infördes år 2010 inträffade en fördyrning varje månad om c:a 25 tkr, eftersom nivåbedömningarna låg högre initialt. Detta nedjusterades sedermera fr.o.m. år 2011.

Sida 19 (29) 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt NovDec 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ovanstående grafik belyser hur köpen/ intäkterna från Bromma Socialpsykiatri har fluktuerat över ett budgetår samt hur intäkterna under åren 2013/2014 avstannat på en likställd låg nivå. Ersättningssystemets effekter Det har under senare år riktats en stark kritik mot ersättningssystemet från främst stadens egna utförarverksamheter. Den beslutade besparingen om -0,9 % på socialpsykiatrin i stadens budget 2014, förvärrade den ekonomiska situationen. En positiv förändring förväntas därför komma att beslutas avseende ersättningsbeloppen, inför stadens budget till 2015. Volymer och statistik Initialt var Västerorts Aktivitetscenter finansierat genom ett anslag internt samt genom en prissättning externt. För Bromma sdf blev tillgången på sysselsättning och cirklar därför stor. Efter att ersättningssystemet infördes har detta förändrats radikalt. Från det att VAC har haft ett årligt snitt på över 265 brukare mellan åren 2005-2013 har brukarantalet under 2014 sjunkit med -23 procent till 200 brukare. Sedan år 2010 då ersättningssystemet infördes är minskningen -28 procent.

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Sida 20 (29) 300 250 200 150 100 50 0 259 256 276 277 283 282 274 252 234 205 Totalt antal deltagare Fördelningen av deltagarna utifrån tillhörighet (nedan): 140 134 129 126 120 123 122 120 100 80 60 40 20 0 107 99 97 92 101 87 91 81 77 79 72 73 74 70 59 55 52 49 40 42 44 41 35 36 13 17 21 21 20 24 22 21 20 12 Bromma psykiatri Bromma FH + ÄO Staden Externa Utvecklingen på deltagarantalet internt inom Bromma sdf (nedan): 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Psyk FH ÄO Totalt

Sida 21 (29) Faktum är att de negativa förändringar som inträffar verkar hänga ihop med införandet av socialpsykiatrins ersättningssystem inom Stockholms stad. Dessutom går det att konstatera en kraftig minskning avseende deltagare med biståndsbeslut från Brommas egen socialpsykiatri vilket sannolikt grundar sig på försämrade ekonomiska förutsättningar och inte på minskade behov. 200 150 100 50 0 Bromma psykiatri Bromma psykiatri Övriga Den procentuella fördelningen av deltagare är i nuläget den att Brommas egen socialpsykiatri står för 34 % av platserna medan övriga kunder står för 66 %. Detta ska jämföras med år 2005 då Brommas socialpsykiatri stod för 52 % av platserna medan övriga stod för 48 %. Brommas socialpsykiatri har alltså minskat sin andel platser med -18 %. Detta har medfört att 134 st. deltagare från Bromma 2005 har minskat till 70 st. deltagare år 2014 (minskning med 64 st.) 80% 60% 40% 20% 0% Bromma psykiatri Bromma psykiatri Övriga

Sida 22 (29) Det är inte enbart deltagarantalet som påverkar verksamhetens förutsättningar utan även biståndsbesluten. Dessa är nivåindelade i 3 nivåer och med lägsta ersättningen i nivå 1. Generellt har en förändring skett där biståndsbeslut i nivå 1 tycks ha blivit en tillämpning inom Brommas socialpsykiatri. Detta är ett klart motsatsförhållande till de provmätningar som genomförts innan ersättningssystemet infördes. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 86% 57% 42% 14% 0% 1% Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bromma sep 2014 Provmätningar 2009 Noterbart är att i september 2014 återfinns inget beslut överhuvudtaget i nivå 3 från Brommas socialpsykiatri. Fördelningen är istället 86 % beslut i nivå 1 och 14 % beslut i nivå 2 (se nedan). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 85% 86% 75% 68% 62% 29% 26% 24% 9% 6% 14% 14% 1% 1% 0 2010 2011 2012 2013 2014 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Sida 23 (29) Kompetensförsörjning Personalen på Västerorts Aktivitetscenter består av arbetsinstruktörer med dubbelkompetens. De innehar fackutbildningar samt lägst en grundläggande psykiatrisk utbildning. Eftersom VAC står inför ett stort antal pensionsavgångar måste en strategi snarast utarbetas för att möta denna personalförändring. Fram till 2020 har 64 procent av personalen uppnått sin pensionsålder (9 av 14). På 13 av de 14 tjänsterna är medelåldern 60,2 år. Räknas även den sista och yngsta personen in blir medelåldern 58,6 år. Födda år Ålder 2014 Pension år Andel i % 1948 66 2013 1948 66 2013 1950 64 2015 1951 63 2016 1951 63 2016 64 % 1952 62 2017 1952 62 2017 1953 61 2018 1955 59 2020 1959 55 2024 1959 55 2024 29 % 1961 53 2026 1961 53 2026 1976 38 2041 7 % Av 14 medarbetare har 3 st. uppnått pensionsålder 2015, ytterligare 2 st. under 2016 samt 2 st. under 2017. Fram till år 2020 har 64 procent av medarbetarna uppnått pensionsåldern. Den största omställningen uppstår precis nu, under perioden 2015-2017 förutsatt att alla berörda personer avser att gå i pension vid 65 år. 2015 2016 2017 2018 2019 2020 antal 3 2 2 1 0 1 andel 21 % 14 % 14 % 7 % 0 % 7 % Biträdande enhetschefen, tillika den operativa chefen, är en av de medarbetare som inom kort uppnår pensionsåldern och därför uppstår en situation då en kompetent och drivande ersättare måste rekryteras. Denna ersättare får en mycket viktig roll i det kommande förändrings- och utvecklingsarbetet. En nyckelperson.

Sida 24 (29) Verksamhetens kvalitet Sedan år 2011 genomför staden enkätundersökningar som speglar brukarnas nöjdhet med verksamheterna. Dessa undersökningar publiceras under varje verksamhet i portalen www.stockholm.se under rubriken Jämför service. De frågor som ställs belyser olika delar, men viktigast är följande två exempel: Andel nöjda brukare medelvärde 89 % Andel nöjda brukare 89% 89% 92% 84% 2011 2012 2013 2014 Andel brukare som är nöjda med personalens kompetens medelvärde 88 % Nöjda med personalens kompetens 90% 91% 88% 84% 2011 2012 2013 2014

Sida 25 (29) Av de brukare, som genom enkäterna uttrycker sin åsikt, är det 9 av 10 som är nöjda med verksamheten på VAC. Således anser de att deras olika behov blir tillgodosedda och att kvaliteten är god. Lokalförsörjning Hyreskostnaderna har varit en fråga som varit på agendan under flera år. Problemställningen har varit att socialpsykiatrins ersättningssystem inte ersätter dessa kostnader mer än marginellt. Kostnaderna belastar istället beställarens tilldelning för köp av insatser. Stadens avsikter var egentligen inte att beställarens budget skulle belastas, men vad är då lösningen? Om ersättningssystemet revideras kommer problematiken kring kostnaderna för lokalhyror och finansieringen att vara en viktig fråga. Problemen kring dessa kostnader blir också en fråga som kan påverka ställningstagandet kring en framtida driftsform. Bromma stadsdelsförvaltning hyr idag hela huskroppar på olika avtalstider av Stena Fastigheter i området Ängby Park, som inhyser Västerorts Aktivitetscenter: Skolhuset som är en fastighetsdel i 2 plan och om totalt 357 kvm. Denna fastighetsdel inrymmer administration, skinnverkstad, data, cirklar m.m. Klockhuset är en hel fastighet i flera plan som inrymmer restaurang, keramikverkstad, kreativa verksamheter m.m. Lokalytan är över 750 kvm. Rotundan är en hel fastighet i 2 plan som inhyser textilverkstad, bokbinderi, bageri, träverkstad, hunddagis m.m. Lokalytan är totalt 1072 kvm. Växthuset är c:a 102 kvm exkl. odlingsytorna. Växthuset är nyrenoverat. Ytterligare en fastighet hyrs genom Fastighetskontoret då staden är ägare: Sjövillan är en fastighet som i nuläget definieras som bostad och fastigheten har en yta på c:a 200 kvm fördelat på 2 plan. Sjövillan inhyser café och träffpunkt, butik samt ett kontor. Gemensamt för alla fastigheter är att de inte har genomgått någon renovering eller uppfräschning under 2000-talet. Enda undantaget är träverkstaden som har flyttats till andra delar av Rotundan pga. fastighetsbolagets nybyggnationer på området.

Sida 26 (29) Vid möten med Stena Fastigheter har det dock framkommit att samtliga fastigheter har ett omfattande underhållsbehov som måste planeras in över tid. Detta underhållsbehov avser t.ex. ventilation, fukt, dränering, trappor m.m. av samtliga fastigheter är det bara Rotundan som är tillgänglighetsanpassad och som har anpassats med en RWC. En del i utredningen kring Västerorts Aktivitetscenter rör det framtida lokalbehovet och hur man kan uppnå ett effektivt lokalutnyttjande. Exempelvis verkstäder har särskilda krav ställda utifrån miljökrav, säkerhetskrav och effektivitetskrav. Lokaler för andra ändamål kräver mindre. Det är ändå ingen omöjlighet att en viss omdisponering utifrån nya behov kan aktualiseras. I ett utvecklingsarbete måste därför alla dörrar hållas öppna. Lokalhyra Lokalhyran för Västerorts aktivitetscenter är cirka 2,5 mnkr år 2014 exklusive Sjövillan. Driftskostnaden är totalt ca 75 tkr. Intäkterna från hyresschablonen blir endast marginella, ca 270 tkr. Hyreskostnaden ska hanteras inom Bromma sdf enligt ersättningssystemet. För enskilda brukare inom socialpsykiatrin som har insatsen på VAC debiteras ingen hyra då kostnaden för hyra ändå ligger på förvaltningen. För övriga beställare debiteras 25 kr/pass som är en schablon uträknad på stadens samlade kostnader för lokaler inom socialpsykiatrins sysselsättningsverksamheter. Om en enskild brukare i Bromma väljer en sysselsättning i en annan stadsdel debiteras beställaren i Bromma då den ersättning som är beslutad inom valfrihetssystemet plus hyresschablonen på 25 kr per pass. Fastigheten Sjövillan I fastigheten Sjövillan bedrivs en caféverksamhet, en öppen träffpunkt och man har en försäljning av produkter tillverkade av deltagare vid Västerorts Aktivitetscenter. Någon hyreskostnad har tidigare inte funnits för fastigheten. Det har heller inte funnits någon ansvarig ägare eller förvaltare inom Stockholms stad, men nu ligger ansvaret hos Fastighetsförvaltningen. Detta innebär att ett hyresförhållande har avtalats under hösten 2014, vilket kommer att medföra ytterligare hyreskostnad för VAC fr.o.m. 2015. Fastighetskontoret kommer att påbörja ett arbete med att renovera fastigheten och fjärrvärme kommer att ersätta den gamla oljepannan.

Sida 27 (29) Sjövillans öppna verksamhet består av en träffpunkt under vissa tider och personalkostnaden på -500 tkr/år belastar (tidigare anslag) sedan 2012 centret efter ett beslut från dåvarande verksamhetsområdeschef för Socialtjänst och Fritid. Framtiden en reflektion Det är ganska uppenbart att de ekonomiska förutsättningarna som ersättningssystemet innebär har medfört en försämrad tillgång på sysselsättning för de brukare som bor inom Bromma stadsdelsområde. En annan betydande påverkan utgörs av att lokalkostnader inte finansieras genom ersättningssystemet utan belastar Brommas tilldelning för köp av insatser. Den reella effekten av detta ger ett minskat budgetutrymme för beställaren med ca -2,5 mnkr endast avseende sysselsättningen. Effekten blir att Västerorts Aktivitetscenter är underfinansierat i ersättningssystemet. Det finns ändå ett hopp inför framtiden eftersom staden bestämt sig för att ta ett grepp kring problematiken. Under 2015 kommer en översyn av ersättningssystemet att genomföras. Möjligen kan förändringar träda ikraft redan till 2016. Enligt Socialförvaltningens handlingsplan för socialpsykiatrin ska dessutom en översyn över antalet beviljade pass inom sysselsättningen samt en analys över vilka faktorer som påverkar den biståndsbedömda tiden (antal pass) vara genomförd till december 2015. Då VAC i första hand är en lokal fråga för Bromma, trots att den största andelen brukare kommer externt ifrån, måste verksamhetens framtid ändå på något vis tryggas. Om inte så sker riskerar staden att förlora minst 285 möjliga platser för sysselsättning för de människor som kanske mest behöver den. Den ideala situationen vore kanske om verksamheten var finansierad genom anslag eller stod utanför ersättningssystemet utifrån nuvarande konstruktion och förutsättningar. För brukarna vore det smidigast om biståndsbedömningen upphörde och man kunde komma fritt och erhålla sin sysselsättning endast utifrån egen förmåga och vilja. Att kunna välja fritt är inte det som är primärt för målgruppen, utan det är tillgången och tillgängligheten till sysselsättning som är viktig. Att ha något att göra och få känna social gemenskap är det som gynnar den psykiska hälsan bäst. Processen med att ansöka om bistånd och sedan utredas för att möjligen få någonting att göra om dagarna, innebär att majoriteten drar sig för att ansöka. De som har fått ett negativt besked om en

Sida 28 (29) nerdragning på sitt bistånd orkar eller klarar inte av en process för att överklaga också. För biståndshandläggarna har utrymmet avsevärt minskat och återhållsamhet är ett krav, annars räcker inte pengarna. Situationen är m.a.o. besvärlig för alla berörda. En viktig fråga som måste belysas är huruvida arbetslinjen är tillämplig på alla. Vad utredningen påvisar är just att den höga medelåldern hos målgruppen resulterar i att man ytterst sällan kan komma ifråga för arbetsmarknaden. Tvärtom kommer man oftast därifrån utan möjlighet att återvända. Den sysselsättning man kan erhålla är heller inte aktuell förrän alla andra alternativ är uttömda vilket ju kan ses som ett bevis på att vägen framåt är oerhört lång. Denna målgrupp minskar inte utan tenderar istället att öka enligt Socialförvaltningen egen statistik. Studerar man hur situationen för målgruppen ser ut i resten av landet ser man att skillnaderna är ganska stora mellan Stockholm och övriga. I Göteborgsregionen och Malmöregionen har man en annan syn på just sysselsättning. Man har där valt att hålla en hög tillgänglighet utan biståndsbeslut och utredningar. Det är inte heller nödvändigt med att finansiera verksamheterna enligt en specifik ersättningsmodell utan man har valt att finansiera genom anslag. De privata alternativ som upphandlats och sedan erhållit avtal (IOPidéburet offentligt partnerskap), är sociala företag som drivs utan vinstintresse och som återinvesterar eventuell vinst. Det har under flera års tid uttryckts ett behov av att utveckla verksamheten vid Västerorts Aktivitetscenter (inte från brukarna). Främst för att möta yngre personers behov av stöd och insatser. Ser man till hur åldersfördelningen ser ut inom målgruppen kan man ställa sig frågande till detta. Det är lätt att konstatera att medelåldern ökar och att behoven av nuvarande verksamhetstyp ser ut att behövas än mer framöver. Det har också genomförts nerdragningar av verksamheter inom Stockholms stad (Östermalm våren 2014) vilket har skapat en minskad tillgång på platser och möjligheter till syselsättning. Det kan också konstateras att närkommuner hellre köper platser inom staden än att de startar upp och investerar i egna verksamheter. De privata aktörer som har upphandlats i Stockholm har nischat sig just mot gruppen unga vuxna. Räcker inte detta? Arbetsgruppen på Västerorts Aktivitetscenter kommer att arbeta med ett utvecklingsperspektiv under vintern. De kommer även att arbeta med frågan om kompetensförsörjningen och det framtida personalbehovet samt rekryteringen. Lokalernas funktionalitet och effektivitet ska också behandlas.

Sida 29 (29) Hyresförhållandet med Stena Fastigheter kommer att ses över avseende avtalstider och kostnader. En dialog kring renoveringsbehovet samt fastighetsunderhållet är nödvändig. Framförallt kan fastighetsunderhållet komma att påverka verksamheten genom exempelvis längre verksamhetsuppehåll. Renoveringen av Sjövillan kommer att genomföras stegvis av Fastighetskontoret och även här kommer verksamheten att påverkas kännbart. Mikael Bohlin Bromma stadsdelsförvaltning